Fredagen den 2 juli 2010

EU-nämndens uppteckningar 2009/10:46

2009/10:46, Fredagen den 2 juli

1 §  Jordbruk och fiske

Statssekreterare Magnus Kindbom

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 29 juni 2010

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 12 juli 2010

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat. Vi hälsar statssekreterare Magnus Kindbom och hans medarbetare välkomna. Statssekreteraren ersätter jordbruksministern för detta jordbrukssamråd.

Detta samråd ligger ganska långt före jordbruksrådet. Det förklarar varför det har varit lite bråttom med handlingar med mera. Ibland får man ta ställning till frågor långt i förväg och eventuellt återkomma om det finns behov för det.

Vi börjar med återrapport från rådets möte den 29 juni. Återrapporten är inte utsänd då den inte är klar. Finns det något att säga om den redan nu, eller ska vi ta det när den sänts ut?

Anf.  2  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

För tillfället har vi inget att säga om den återrapporteringen, utan den kommer att sändas ut.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi går till information och samråd inför mötet i rådet den 12 juli.

A-punktsbehandlingen ligger utanför till kl. 14.00 i dag. Det finns inga jordbrukspunkter på den listan, så vi lämnar det.

Vi går vidare till punkt 3, Ordförandeskapets arbetsprogram, där det belgiska ordförandeskapet ska berätta vad de vill göra på jordbruksområdet. Vad vet vi om det i dag, statssekreteraren?

Anf.  4  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Belgien kommer på rådsmötet att presentera sina prioriteringar inför hösten. Trots att Belgien i dagsläget inte har någon regering är vi fulla av tillförsikt inför att en EU-veteran som Belgien ska kunna genomföra ett lyckat ordförandeskap.

På jordbruksområdet kommer diskussionen om framtidens jordbrukspolitik att fortsätta. Kommissionen planerar att presentera sitt meddelande om framtidens jordbrukspolitik i november. Belgiens ambition är att under hösten ta fram rådsslutsatser om kommissionens meddelande.

När det gäller mjölksektorn avser kommissionen att lägga fram förslag för rådet att diskutera, på basis av den rapport som högnivåexpertgruppen för mjölk har presenterat.

På livsmedelsområdet har Belgien två viktiga lagförslag att hantera. Det första är förslaget om Nya livsmedel, Novel Foods, som nu kommer att bli föremål för en tredje läsning, det som också har benämnts förlikning. Frågan om livsmedelsinformation till konsumenten prioriteras också av det belgiska ordförandeskapet, och man har siktet inställt på en politisk överenskommelse i november.

Vad gäller djurhälsa och djurskydd har Belgien poängterat att en av de viktigaste frågorna kommer att vara översynen av bestämmelserna beträffande BSE och TSE-sjukdomar.

Som vanligt under ett höstordförandeskap kommer Belgien att leda förhandlingarna om kvoter och TAC för bestånden i Västerhavet, vilket är ett bilateralt avtal mellan EU och Norge, samt för Östersjön och Svarta havet. Att ro de här förhandlingarna i land är en förutsättning för att fisket ska kunna bedrivas under 2011. En diskussion om reformen av den framtida fiskepolitiken planeras även till rådsmötet i november. Här kommer fokus att ligga på samarbetet mellan forskningsområdet och fiskesektorn. Belgien har också för avsikt att nå en överenskommelse om de fleråriga förvaltningsplanerna för ansjovis och makrill.

Det var kort om Belgiens ordförandeprogram.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Arbetsprogrammet är utsänt från kansliet till ledamöterna.

Anf.  6  CARINA OHLSSON (s):

Det är svårt att helt sätta sig in i det här så jag ställer en fråga, som kanske står i programmet. Det handlar om en överenskommelse om livsmedelsmärkning, och det skulle vara intressant att höra vad man tänker sig att den överenskommelsen ska innehålla. Det står bara att ”Sverige välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram”. Finns det något i innehållet som man från svenskt håll tycker är särskilt viktigt eller sådant som man inte tycker att man ska säga eller tycka? Det gäller lite hur man ställer sig från svensk sida.

Det gäller också den framtida jordbrukspolitiken: När tänker Sverige komma med inspel? Har man kontakt med ordförandeskapet även om det inte finns någon regering? Hur går då kontakterna till?

Anf.  7  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Vad gäller livsmedelsmärkningen är det en diskussion som har pågått i rådet – och som vi kommer att fortsätta med även under hösten. De svenska ståndpunkterna är ju kända sedan tidigare.

Det belgiska programmet är ett relativt nedtonat program. Det finns inte så många punkter på agendan. Under våren har det varit relativt lugnt, med få ärenden inom jordbruksrådet. Diskussionen om CAP och den framtida jordbrukspolitiken är så klart viktig, och även CFP-reformen. De diskussionerna kommer att ske i rådet framöver under hösten, och då återkommer vi till EU-nämnden med de ställningstaganden som behövs inför de diskussionerna.

Anf.  8  CARINA OHLSSON (s):

Jag har en följdfråga. Jo, jag vet vilken den svenska ståndpunkten är när det gäller livsmedelsmärkning. Men nu står det i handlingarna här att man vill nå en ”överenskommelse om livsmedelsmärkning”, och det var just det jag undrade över: Vad innehåller överenskommelsen?

Anf.  9  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Vi har inte informationen om vad belgarna i dag har tänkt sig om det, utan vi får se hur den diskussionen kommer att ta sig ut. Vi återkommer när vi vet det och vilket ställningstagande vi kan ha till det.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Då återkommer vi till det.

Anf.  11  PER BOLUND (mp):

En ständig fråga som kommer upp är om man ska ha direktstöd, produktionsstöd, till jordbruket eller inte och hur stor jordbruksbudgeten ska vara. Har ni någon uppfattning om var Belgien står i det spänningsfältet? Är de mer på produktionssidan eller mer på att hålla nere budgetramarna?

Jag har också en fråga mer i detalj. På s. 40 i programmet står det om animal welfare, djurhälsa, som vi månar mycket om. Men det är svårt att förstå vad belgarna egentligen vill. De säger att de ska se om man kan vidta åtgärder på grundval av artikel 13 i TFEU. Jag undrar om någon kan översätta vad det egentligen innebär och vad det är de vill.

Anf.  12  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

På den första frågan, vad gäller hur Belgien står i fråga om direktstöd och liknande, kan jag generellt säga att vår uppfattning är att de står relativt nära Frankrike i synen på jordbrukspolitiken, vilket ju säger en del.

När det gäller den andra, mer specifika frågan brister mina detaljkunskaper.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

TFEU – är inte det fördraget om Europeiska unionens funktionssätt?

Anf.  14  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN:

Det stämmer att det är det fördraget, men jag kan tyvärr inte artikel 13 utantill – det borde jag. Det är ett nytt fördrag. Vi får återkomma i den delen.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Då ber vi Regeringskansliet att återkomma i den frågan.

Anf.  16  JOHAN LINANDER (c):

Jag läser att en av de frågor som Belgien ska ta upp är partnerskapsavtalet mellan EU och Marocko. Då finns det all anledning att påminna om fisket på de västsahariska vattnen som Marocko sysselsätter sig med. Den frågan bör tas upp i de här sammanhangen så att man inte bara låter det fortgå, som om Marocko får fiska där de själva önskar.

Anf.  17  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Jag tackar för den synpunkten. Det är en fråga som är viktig för oss och som vi följer väldigt noga och också har agerat i. Det är en punkt och ett avtal som vi följer noga.

Anf.  18  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag ställde vid förra EU-nämnden en fråga till jordbruksministern angående om han skulle ta upp någonting om djurhälsa och den skandal som har varit med grisar, att de äter grisblod som är infogat i fodret. Det hörde inte till dagordningspunkten, sade ministern vid det tillfället. Eftersom man ska diskutera livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd undrar jag om man kommer att ta upp den här punkten om foder till grisar och vad de äter?

Det är oerhört viktigt att man ur konsumentsynpunkt ser till att alla livsmedel verkligen märks med ursprung så att man ser varifrån produkterna – grisar exempelvis i färdiga rätter och sådant som man kan köpa i butikerna – kommer så att man vet om man äter kannibalgrisar eller inte.

Anf.  19  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Normalt när ordförandeskapet presenterar sitt program för sin ordförandeperiod är den presentationen någonting som står för ordförandelandet. Den här frågan kommer inte att vara uppe till diskussion vid detta råd utan den återkommer vi till när man väl tar upp frågan. Just i dagsläget vet vi inte vad det förslaget kommer att innehålla, och när det blir aktuellt att ta ställning till det får vi redovisa vad regeringens syn på de frågorna är.

Anf.  20  CARINA OHLSSON (s):

Jag har en fråga som det står om i programmet men som jag inte kan se något om i det underlag vi har fått. Det handlar om GMO-frågan, som man tar upp från det belgiska ordförandeskapet. Jag undrar om det är med anledning av det som man också har tagit upp nu, att länder själva kanske ska få bestämma om de ska ha odling eller inte. Vi har haft det uppe här flera gånger från oppositionen att vi skulle vilja att man såg över själva processordningen när det gäller GMO. Har ni hört vad ordförandeskapet tänker sig där? Är det själva processordningen och de förslag som nu finns om att länder själva ska få bestämma om de ska ha odling eller inte?

Anf.  21  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Vad vi känner till är det dels den fråga som Carina Ohlson tar upp, hur beslutsordningen ska se ut vad gäller om länderna ska fatta beslut eller inte. Vi antar att det är en fråga som de kommer att kunna ta upp. Dels är det frågan om tillgången till foder, som också har varit ett problem till och från vad gäller importen bland annat.

Vi antar att det är de två frågorna som man kommer att ta upp, men vi vet inte exakt vilket och vad det är.

Anf.  22  ORDFÖRANDEN:

Får jag ställa en generell och politisk fråga? Vad händer om det dröjer innan Belgien har en regering? Att det blir ett ordförandeskap ändå är uppenbart sedan i går, men blir det mer tjänstemannastyrt? Blir det så att frågor inte kommer fram, att belgarna undviker konflikter, eller finns det risk att till exempel Europaparlament och kommission kan ta för sig lite extra på rådets bekostnad? Kan regeringen göra en generell bedömning om hur vi agerar om det dröjer flera månader, en bra bit in på ordförandeskapet, utan politisk ledning i ordförandelandet?

Anf.  23  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Det är en relevant och viktig fråga. Det är en expeditionsministär som leder landet under tiden. Jag vet inte om jag kan uttrycka det så, men de är relativt vana vid det i Belgien. Det innebär också, som ordföranden säger, att det blir mer tjänstemannainflytande över den politiska processen i Belgien. Det har vi också noterat lite grann i ordförandeskapets program, som vi bedömer är lite nedtonat vad gäller politiska ambitioner. Det är kanske något som har slagit igenom i det här fallet.

Hur det här mer generellt påverkar det belgiska ordförandeskapet är kanske inte jag den allra bästa att svara på. Det är viktigt att hela apparaten fortsatt fungerar. Trots allt har Belgien en viss rutin som gammalt medlemsland. Vi förväntar oss att det här kommer att fungera på ett bra och effektivt sätt i alla fall.

Anf.  24  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Eftersom det kommer medskick från både det ena och det andra hållet här vill jag säga att det är viktigt att regeringen har en form av riktlinje när det gäller djurskyddsfrågor. Man ska i någon mån skilja på etiska frågor och djurskydds- och folkhälsofrågor. Man ska inte blanda ihop alltför mycket. Jag vill bara erinra nämndens ledamöter om att en frilevande gris som går ute i naturen äter saker som ni aldrig skulle vilja se.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen om ordförandeskapets arbetsprogram.

Vi går vidare till punkt 4, Rapport från högnivågruppen om mjölk. Vi ligger ovanligt långt före själva rådsmötet, men frågan är välbekant för nämnden. Den var senast i nämnden den 23 juni, då vi fick information i frågan. Vi har också behandlat den vid en lång rad tidigare tillfällen. En sammanfattning av rapporten från högnivågruppen finns utlagd på bordet. Den inkom först i går. Eftersom den kom så sent har det också spelat in bakom kulisserna under veckan att det är bra om regeringen lägger ut texten lite grann om ståndpunkt. Det är nu diskussionen kommer i gång.

Anf.  26  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Jag ska försöka redogöra lite grann för huvuddelarna.

Kommissionen kommer att presentera rapporten från högnivågruppen för mjölk. Rapporten är en sammanfattning av de diskussioner som har förts i gruppen sedan den inrättades under hösten 2009. Rapporten innehåller även ett antal rekommendationer till kommissionen. Sammanfattningen och rekommendationerna är sammanställda av högnivågruppens sekretariat, som består av representanter från kommissionen. Medlemsstaterna har dock getts möjlighet att komma med synpunkter och ändringsförslag till rapporten. I rapporten rekommenderas kommissionen att vidta ett antal åtgärder.

Kommissionen uppmanas att utreda huruvida kontraktsförhållanden med mjölkproducenter kan formaliseras via antingen frivilliga riktlinjer eller via bindande krav. För att stärka mjölkproducenternas förhandlingsförmåga uppmanas kommissionen att förbereda lagstiftningsinitiativ för att skapa större möjligheter till horisontella prissamarbeten mellan mjölkproducenter.

Kommissionen uppmanas vidare att undersöka om det är lämpligt att införa ett regelverk för så kallade interprofessionella organisationer inom mjölkmarknaden. Det här systemet finns redan för frukt- och grönsakssektorn, även om endast ett mindre antal medlemsstater valt att tillämpa regelverket.

För att skapa en större transparens på marknaden uppmanas kommissionen att undersöka om marknadsstatistiken kan förbättras framför allt genom bearbetning av befintliga data.

I syfte att begränsa kraftiga prissvängningar på marknaden uppmanas kommissionen dels att överväga nya gröna boxen-kompatibla stöd för detta ändamål, dels att via utbildningsinsatser främja användandet av terminshandel på mjölkområdet.

Slutligen uppmanas kommissionen att noga följa diskussionen om märkning av jordbruks- och livsmedelsprodukter för att tillse att mjölkprodukter behandlas på ett lämpligt sätt. Behovet av forskning och innovation på mjölkområdet betonas även här.

Det är min övertygelse att den europeiska mjölksektorns konkurrenskraft bäst stärks genom ökad marknadsanpassning. Om dessa rekommendationer leder till initiativ från kommissionen och därefter antas av rådet och parlamentet har vi alltså inte tagit ett steg i den riktningen. Sverige har i högnivågruppen påpekat dessa aspekter, och jag avser också att göra det på förestående rådsmöte. Jag kan dock konstatera att vi befinner oss i minoritet. Även om jag inte är särskilt förtjust i någon av de rekommendationer som nu kommer från högnivågruppen kan vi inte ifrågasätta att rapportens sammanfattning av diskussionerna är korrekta.

Anf.  27  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! När man läser sammanfattningen, som nu statssekreteraren också har redogjort för, får man en tydlig bild av att det i stor utsträckning handlar om protektionism för den europeiska mjölkproduktionen och ett vaktslående som innebär att man försöker kringgå stödreglerna, inte minst gröna boxen och så vidare. Detta med att det ska vara liknande instrument som inom frukt- och grönsakssektorn har vi behandlat tidigare, till exempel skolfrukt.

Jag vill uppmana regeringen att i alla konstellationer där vi som representanter för Sverige förekommer är tydliga med att det är fortsatt marknadsanpassning som ska gälla och att vi den vägen ska ha närmare kontakt mellan producenter och konsumenter och inte ha denna typ av konstlade värden.

Anf.  28  JACOB JOHNSON (v):

I regeringens ståndpunkt står det att Sverige är kritiskt till flera av de åtgärder som föreslås i rapporten. Kan statssekreteraren utveckla Sveriges ståndpunkt per förslag? Det skulle vara intressant.

Anf.  29  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Det gäller huvuddelen av förslagen. Nu är det fråga om högnivågruppens förslag till kommissionen. Vi har ännu inte sett något förslag från kommissionen. Det är något som eventuellt återkommer i höst. Då får vi anledning att i det läget granska och ha synpunkter på det förslag som kommissionen lägger fram.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Det finns inte specifika förslag i dag, men väl konkreta förslag i gruppen. Vi ska försöka ta reda på vad som förväntas i den här diskussionen. Det är viktigt, som framförs från bägge sidor i nämnden, att regeringen är tydlig i inledningen av diskussionen. Vi minns dess värre från tidigare turer att alla inte tycker som vi – än. Jag skulle vilja be statssekreteraren att redogöra lite mer för hur regeringen har tänkt sig att få bästa möjliga gehör för dessa relevanta och här i riksdagen väl förankrade ståndpunkter. Finns det något hopp om framgång i en mer marknadsvänlig linje, med respekt för finansiella ramverk och behovet av budgetreformer även inom jordbruket? Eller kan vi bara se på när allt fler länder går åt ett annat håll?

Anf.  31  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Jag tackar för synpunkterna. Jag kan förtydliga några delar och ta upp Jacob Johnsons fråga.

Vi har betonat vikten av marknadsanpassning i arbetet i högnivågruppen. Även om det är få av rekommendationerna som jag själv skulle efterfråga har vi fokuserat kraftigt på att kritisera dem som är minst lämpliga. Konkurrenshämmande åtgärder riskerar att leda till en situation där europeiska mjölksektorn blir mindre konkurrenskraftig om tio år. Vi ser en risk i att införandet av interprofessionella organisationer med flera leder till konkurrens. Dessutom är införandet av obligatoriska standardkontrakt för handel med mjölkproducenter olämpligt.

Det viktigaste just nu är att påverka kommissionen i deras arbete innan de lägger fram förslaget. Vi har ständigt kontakter, och vi kommer självklart att arbeta med dem nu också. Det handlar även om att vi försöker hitta allierade som delar vår uppfattning, där vi kan hitta framgång i att gemensamt föra fram åsikterna. Generellt handlar det om att se till att vi kan vara med i diskussionerna och vara konstruktiva. Det är ett ständigt pågående arbete.

Anf.  32  CARINA OHLSSON (s):

Jag håller med föregående frågeställare att vi är eniga från svenskt håll om att vi vill ha en marknadsanpassning. Det som känns oroande är att man samtidigt diskuterar den framtida jordbrukspolitiken. Det känns som att det här fullkomligt leder åt fel håll. Då blir de diskussionerna involverade i varandra.

Finns det några länder som har flyttat sig åt något håll eller är det samma grupp som man kan förväntas få stöd av? Finns det några som har ändrat ståndpunkt? Det kan vara bra att veta i kontakter med parlamentariker hur landet ligger.

Anf.  33  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Det är svårt att rakt av bedöma hur de här diskussionerna faller in i diskussionerna om CAP, men på olika sätt hänger de så klart samman. Det som samtidigt kan noteras är förbättringarna i mjölksektorn och mjölksektorns situation genom den uppgång som har skett på världsmarknaden när prisbilden har förbättrats. Det ger egentligen mindre anledning att vidta de olika åtgärderna. Det är något som vi kan och har påpekat och kommer att påpeka. Det finns en marknad som på olika sätt själv reglerar detta. I det läge som den här diskussionen kommer att föras, inför diskussionen om CAP, blir det anledning att påminna övriga medlemsländer att behovet av dessa åtgärder är små med tanke på hur situationen just nu ser ut.

Hur situationen i rådet och i medlemsländerna ser ut vad gäller synen på dessa frågor – i CAP generellt snarare än i mjölksektorn – är att det sker rörelser åt olika håll i de olika länderna. Vi har kanske sett en viss tendens att det har förflyttats åt det franska hållet. Det är något vi har att hantera och att i de kontakter vi har med övriga länder försöka påverka dem åt det håll vi önskar.

Anf.  34  JACOB JOHNSON (v):

Jag försöker få statssekreteraren att precisera den svenska ståndpunkten vad gäller högnivågruppens rekommendationer. Statssekreteraren har flyttat sig från att flera åtgärder till att huvuddelen är negativa. Jag uppfattar nästan inlägget som att regeringen motsätter sig alla förslag. Jag vet inte om vi kommer så mycket längre i dag, men det skulle vara intressant att se om det är något som regeringen kan tänka sig att gå med på.

Anf.  35  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Det finns några delar i detta. Man pratar om att öka transparensen vad gäller att förbättra statistik och liknande delar. Man pratar också om att stärka forskning och innovation i branschen för att utveckla sektorn. De delarna kan vi faktiskt ställa oss positiva till. De är inte marknadsingripande på något sätt utan de kan tvärtom förbättra marknadsförutsättningarna. De delarna kan vi välkomna, men många av de andra delarna är vi tveksamma till.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle vilja ta fasta på bland det sista Jacob Johnson sade, nämligen att vi kanske inte kommer så mycket längre i dag. Vi ligger långt före rådet. Förslaget kom i går. Vad partierna, riksdagen och regeringen tycker är ganska välbekant och har kommit fram även i dag så att det framgår av de stenografiska uppteckningarna. Jag tror att vi får nöja oss med att tacka för informationen i dag. Vi får återkomma i skarpare samrådsform så fort det här tar fastare form. Skälet till att vi har tvekat om behandlingen är att det är viktigt att synpunkterna framförs tidigt i processen. Jag tvivlar inte på att det är också regeringens avsikt att göra så, och det kan vi vara nöjda med. Men jag säger det så att det syns tydligt i protokollet. Något skarpare förhandlingsmandat kan vi inte ge innan vi har ett skarpare förslag att förhålla oss till.

Tack för informationen, och så får vi notera att stödet för denna kamp i viss uppförsbacke är brett och till och med enhälligt i riksdagen om än ännu inte i rådet. Då är vi klara med den punkten. Vi återkommer säkert till mjölken.

Vi går i dag vidare till en rapport om det tyska alkoholmonopolet. Punkt 5 har två delar, men jag föreslår att vi behandlar dem i ett sammanhang. Även här behövs kanske mer information innan vi kan ta skarpare ställning. Jag kan anmäla att vi har underlag som är utsänt, även förslag till en ändring av förordning.

Anf.  37  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Det är kommissionen som har presenterat en rapport om det tyska alkoholmonopolet för etanol från jordbruksprodukter och om tillämpningen av Tysklands tillfälliga undantag från statsstödsreglerna rörande statligt stöd till brännerier som tillverkar etanol av bland annat potatis och spannmål.

Det tyska monopolet har inget att göra med vårt svenska detaljhandelsmonopol som handlar om statens monopol på att sälja alkohol till allmänheten. Etanolen i det tyska monopolet säljs vidare för industriell tillverkning – det handlar om kosmetika, apoteksvaror och liknande – eller till livsmedelssektorn. Den säljs inte för användning i bränslesektorn. Tyskland har haft undantag från statsstödsreglerna sedan 2003, och de löper ut i år. Nu har Tyskland begärt en sista förlängning av undantaget för att brännerierna ska hinna anpassa sin verksamhet till att klara sig helt utan det statliga stödet.

Kommissionen har i sin rapport ansett det motiverat att förlänga undantaget en sista gång till den 1 januari 2018 och har också tagit fram ett förslag till reglering av förlängningen av undantaget. Det tyska monopolet kommer därefter att upphöra.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Det kan vi för all del ta ställning till i dag, tycker jag. Det står vad vi tycker, och vi vet vad det finns för förslag på bordet.

Anf.  39  SUSANNE EBERSTEIN (s):

”Förslag till svensk ståndpunkt

Frågan har ännu inte varit föremål för diskussion i rådet. Mer information om förlängningen behövs innan ett ställningstagande kan göras.”

Det kan knappast vara en ståndpunkt i den mening vi har i EU-nämnden.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag har läst precis samma underlag och hört statssekreteraren nu. Det är lite upp till nämnden, både majoritet och opposition, om vi kan ställning till detta. Vad regeringen tycker, givet det vi vet i dag, har framgått.

Anf.  41  JACOB JOHNSON (v):

Jag tycker inte att det har framgått klart, men nog kan vi tolka det så att regeringen ställer sig bakom förslaget. Det kanske statssekreteraren kan säga.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Det var min tolkning också. Kan statssekreteraren vara tydligare?

Anf.  43  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Nej. Vi har inte tagit ställning än därför att frågan just har presenterats, och arbetet har inte påbörjats i rådsarbetsgrupper och liknande. Det här är en presentation från kommissionen. Det finns inget ställningstagande för tillfället i frågan.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då får vi naturligtvis vänta. Men då blir jag ändå nyfiken på instruktionen inför arbetet i rådsarbetsgruppen. Har regeringen någon uppfattning om det i dagsläget?

Anf.  45  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Jag skulle vilja återkomma till det. Vi har just fått detta material, och det är ett arbete som pågår i regeringen att ta ställning till inför arbetet i rådsarbetsgruppen.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Då blir det information för dagen i alla fall.

Anf.  47  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Det här är stöd inom monopolet för produktion. Det är lätt att vara emot. När det handlar om alkoholmonopol har vi lite speciella känslor i Sverige. Finns det några kopplingar till det svenska försäljningsmonopolet eller är det helt frikopplat från det?

Anf.  48  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Kommissionens förslag påverkar troligen inte de svenska intressena. Som vi har kunnat se nu finns det ingen koppling till de monopol av etanolproduktion som vi har i Sverige på något sätt. Det framgår av underlaget, som också nämnden har, att det här är ett gammalt monopol som inrättades i Tyskland och som har fasats ut. Man har inte heller på den tyska marknaden någon större andel för tillfället. Så ser situationen ut nu.

Anf.  49  HELENA BARGHOLTZ (fp):

När man läser underlaget framgår det att det finns olika kategorier av brännerier som fasas ut. Tydligen är man lite mer tolerant när det gäller de mindre brännerierna. Det är klart att många små bönder som lever på detta kommer att få problem om subventionerna avskaffas.

Detta är väl egentligen inte ett svenskt problem, men andra länder har den typen av monopol. Det står talat om att Frankrike har det. Kan man räkna med att det här med Tyskland leder fram till en turbulens i andra EU-länder som har liknande monopol?

Anf.  50  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Fru ordförande! Det kan vara svårt att svara rakt av på det. Det här monopolet har enligt uppgifter mindre än 10 procent av den tyska marknaden. Den har inte så stor betydelse för den totala handeln med dessa produkter. För tillfället förutser vi inte någon större turbulens på grund av den frågan.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Då får vi nöja oss för dagen även i den här frågan. När bedömer regeringen att frågan börjar behandlas och det är aktuellt att ta fram en svensk ståndpunkt?

Anf.  52  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM:

Efter att ha fått information från mina medarbetare är bedömningen att det i september kommer att påbörjas ett arbete i frågan i rådsarbetsgrupperna.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Då hinner vi återkomma i lugn och ro till dess. Vi tackar för informationen i dag.

Såvitt jag förstår fanns det i de underlag vi hade per i går inte några anmälda övriga frågor. Har vi några nu? De kommer ofta sent. Nej.

Är det något annat statssekreteraren vill ta upp med oss innan vi skiljs åt? Jag finner inte så. Då tackar vi så mycket för i dag och önskar lycka till och trevlig sommar.

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  CARINA OHLSSON (s) 2

Anf.  7  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 2

Anf.  8  CARINA OHLSSON (s) 3

Anf.  9  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  11  PER BOLUND (mp) 3

Anf.  12  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 3

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  14  Departementsrådet TOMAS DAHLMAN 3

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  16  JOHAN LINANDER (c) 4

Anf.  17  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 4

Anf.  18  CHRISTINA AXELSSON (s) 4

Anf.  19  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 4

Anf.  20  CARINA OHLSSON (s) 4

Anf.  21  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 4

Anf.  22  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  23  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 5

Anf.  24  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 5

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  26  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 6

Anf.  27  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf.  28  JACOB JOHNSON (v) 7

Anf.  29  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  31  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 7

Anf.  32  CARINA OHLSSON (s) 8

Anf.  33  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 8

Anf.  34  JACOB JOHNSON (v) 8

Anf.  35  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 8

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  39  SUSANNE EBERSTEIN (s) 9

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  JACOB JOHNSON (v) 10

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  43  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 10

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  45  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 10

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  47  PER BOLUND (mp) 10

Anf.  48  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 10

Anf.  49  HELENA BARGHOLTZ (fp) 11

Anf.  50  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 11

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  52  Statssekreterare MAGNUS KINDBOM 11

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 11