Onsdagen den 12 juni

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:37

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 maj 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 14 juni 2019

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit finansminister Magdalena Andersson, statssekreterare Leif Jakobsson och andra medarbetare. Vi börjar med punkten återrapport från möte i rådet den 17 maj 2019, om det finns något att säga om den.

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Utöver vad som framkommer i den skriftliga rapporteringen hölls ett eurogruppsmöte i inkluderande format, som jag tänkte jag kunde berätta något om.

Syftet under våren har varit att diskutera fördjupningen av EMU. Specifikt diskuterade vi frågan om det nya budgetinstrumentet för euroländerna, på frivillig basis för dem som är med i växelkursmekanismen ERMII.

Vid tidigare möten under våren har vi diskuterat vilka åtgärder som instrumentet ska stödja och hur det ska styras. Vid det här mötet diskuterade vi hur det ska finansieras.

I samband med Ekofin den här veckan kommer det att hållas ett nytt möte i eurogruppen i inkluderande format. Avsikten då är att summera de diskussioner vi har haft om EMU-fördjupning under våren. Det var tre områden som eurotoppmötet i december uppdrog åt eurogruppen att arbeta vidare med. Det var budgetinstrumentet, fördraget för europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, och bankunionen – då lite mer specifikt frågan om den gemensamma insättningsgarantin, EDIS.

Jag kommer att återkomma till bankunionen och EDIS eftersom de finns med på den reguljära dagordningen, men jag tänkte säga något om var vi står i de andra två områdena.

Låt oss börja med budgetinstrumentet. Målet är att i juni komma överens om några av de grundläggande elementen i instrumentet. Här finns en del utestående frågor, men i grunden råder samsyn om att instrumentet ska stödja reformer och investeringar och att det så långt som möjligt ska knytas till redan existerande EU-strukturer och processer, till exempel den europeiska terminen. Euroländerna, som instrumentet är avsett för, ska ges strategisk vägledning för prioriteringar.

En av de utestående frågorna som är viktig för oss och för andra rör finansiering av instrumentet och i vilken utsträckning det ska ske med EU:s egna medel eller om det också ska kombineras med särskilda externa resurser via ett mellanstatligt avtal för de länder som är med.

För svensk del har vi i diskussionerna utgått från tidigare förankrade ståndpunkter, bland annat att verka för att länder som inte deltar i instrumentet inte heller ska bära några budgetära kostnader för detsamma, till exempel Sverige. Arbetet med budgetinstrumentet kommer att fortsätta. När de grundläggande elementen har överenskommits kommer sedan kommissionen att lägga fram ett konkret förslag. Volymen kommer sedan att förhandlas i samband med att vi förhandlar ramen för nästa MFF.

Sedan har vi ESM-fördraget, det mellanstatliga avtalet. Målet är att revidera fördraget för att omhänderta de reformer som man kom överens om vid eurotoppmötet i december. En viktig del är att etablera det man kallar för en finansiell säkerhetsmekanism, eller som ni kanske mer känner igen, nämligen en backstop inom bankunionen i form av en kreditlina från ESM. Det har sagts att icke-euroländer som eventuellt är med i bankunionen ska kunna tillhandahålla egna kreditlinor parallellt med ESM.

För svensk del har vi i enlighet med tidigare förankrade ståndpunkter verkat för att säkerställa en likvärdig behandling för icke-euroländer som eventuellt väljer att vara med i bankunionen.

Utöver detta handlar ESM-reformen om att effektivisera det förebyg­gande stödet som finns i ESM för länder som i grunden har en stark ekono­mi men som ändå kan påverkas av en eventuell nedgång – innocent by­standers, brukar man prata om. Det handlar också om att förtydliga kraven på en hållbar skuldsituation för att kunna få stöd från ESM, men det är framför allt en fråga för euroländerna som är parter i fördraget.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går in på information och samråd inför möte i rådet den 14 juni. Det gäller dagordningspunkt 3, Lägesrapport om bankunionen.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nästa fråga gäller alltså bankunionen. Här ska vi ställa oss bakom en lägesrapport från det rumänska ordförandeskapet om hur förhandlingarna om det gemensamma insättningsgarantisystemet EDIS har gått under våren. Det är en riktig långkörare – intressant för er som inte har varit med i långköraren. Vi har pratat om detta så länge jag har varit finansminister. Det börjar bli några år.

Sedan 2016 har förhandlingarna pågått i en särskild rådsarbetsgrupp som alla medlemsstater deltar i. Sverige omfattas inte av förslaget efter­som Sverige inte är medlem i bankunionen, men vi deltar ändå i diskussio­nerna. Förhandlingarna har varit mycket låsta. Det beror framför allt på att flera länder inte vill gå vidare med riskdelning förrän man i rådet har beslu­tat om tillräckligt mycket riskreducerande åtgärder beträffande banksek­torn. No risk sharing before risk reduction.

Parallellt med förhandlingarna i rådet uppdrog eurotoppmötet i juni 2018 åt eurogruppen att börja inleda arbetet med en färdplan för att inleda politiska förhandlingar om EDIS. Då förstår ni hur låst situationen är. För att föra diskussionerna framåt beslöt eurogruppen i december att en högnivågrupp skulle inrättas med ambitionen att nå en samsyn om förutsättningarna för att inleda politiska diskussioner om förslaget.

Högnivågruppen har haft ett brett anslag och diskuterat utformningen, men man har också diskuterat hur bankunionen ska kunna se ut på lång sikt. Den gruppen ska rapportera i juni. Vår bedömning är att diskussionerna fortsätter att röra sig långsamt.

Man har framför allt diskuterat i högnivågruppen. Vad gäller råds­arbetsgruppen har bara ett möte ägt rum. Ordförandeskapets lägesrapport kommer troligen att vara kort. Det är framför allt ordförandeskapets egen beskrivning av förhandlingsläget. Regeringen kan ställa sig bakom den.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Momsfrågan har strukits från dagordningen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi få en lägesrapport och möjlighet att diskutera frågan. Det är en annan långkörare, och den har pågått sedan 2011 då kommissionen lämnade förslag om en skatt som omfattar de flesta finansiella transaktioner. Det kunde rådet inte nå enighet om, men elva medlemsstater gick sedan vidare i ett fördjupat samarbete. En har lämnat samarbetet, så de är numera tio.

Senaste gången vi i rådet informerades om detta var i december 2016. Förra sommaren gjorde Frankrike och Tyskland ett gemensamt uttalande där de framförde att en FTT baserad på den franska nationella FTT:n skulle vara ett lämpligt instrument för att beskatta den finansiella sektorn. Man angav också att man ville snabbt slutföra diskussionerna om detta på EU-nivå så att beslut kunde fattas. I samma uttalande föreslog man att FTT skulle vara en möjlig finansieringskälla för budgeten för euroområdet, som vi nu också diskuterar. Det är som jag sa tidigare så att budgetinstrumentet diskuteras nu i eurogruppen. Det är oklart hur den ska finansieras.

Samtidigt finns inget färdigt förslag om FTT baserad på den franska modellen. Den är betydligt smalare än kommissionens ursprungliga förslag, och den omfattar framför allt aktiehandeln.

I underlaget till Ekofin från det tyska finansdepartementet bekräftas att det som nu diskuteras inom det fördjupade samarbetet med FTT är något som är i enlighet med den franska modellen. Sverige deltar inte i det fördjupade samarbetet.

Anf.  7  JENS HOLM (V):

Vi tycker att den svenska hållningen är lite överdrivet kritisk. Vi behöver en skatt på internationell spekulation. Det franska förslaget är inte det bästa. Det blir en form av egenfinansiering för EU:s del. Det blir en helt hållet överstatlig konstruktion.

Skulle inte Sverige kunna ta initiativ till en skatt på finansiella transaktioner där man kommer överens gemensamt i EU men att det är medlemsstaterna som sedan inhämtar själva skatteintäkterna? Borde inte det vara en rimlig konstruktion?

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack för frågan! Den frågan har varit uppe i EU-nämnden tidigare. Det finns en ståndpunkt som har överlagts här. Det är en majoritet i EU-nämnden och riksdagen som menar att en sådan skatt är skadlig för jobb och tillväxt – därav ståndpunkten.

Anf.  9  JENS HOLM (V):

Då vidhåller vi vår avvikande mening. Vi menar att en sådan skatt är förmånlig för välfärd och progressiv politik överlag.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går inte vidare till dagordningspunkten om Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor. Den har ni fått för skriftligt samråd på A-punktslistan. Samrådet går ut 15.30.

Vi har i stället dagordningspunkt 7, Uppföljning av G20-mötet i Fukuoka.

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Där blir det en återrapport.

Sverige är, som bekant, inte medlem utan företräds av kommissionen och ordförandeskapet i EU på mötena. Det är både finansministrar och centralbankschefer.

En fråga som stod i fokus var de internationella handelsmotsättningarna, därutöver också internationell beskattning, globala obalanser och policyutmaningar kopplade till den åldrande befolkningen.

Inför G20-mötet godkände Ekonomiska och finansiella kommittén, EFK, EU:s mandat, i stället för Ekofin. Om ni minns var frågan uppe här sist. Vi hade en diskussion om den ordningen. Då kom vi överens om att regeringen skulle återkomma om i fall att mandatet innehöll något kontro­versiellt eller några förändrade positioner. Vår bedömning var att posi­tionspapperet låg i linje med det mandat som EU brukar anta inför mötena och att samråd därför inte var påkallat med EU-nämnden.

Positionerna var som vanligt formulerade på ett generellt sätt, bland annat framhölls strävan mot en öppen handel, ökad transparens i inter­nationell beskattning och finansiell sektor samt stöd för multilaterala lös­ningar i det internationella ekonomiska samarbetet.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkten 8, Den europeiska planeringsterminen 2019.

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi behandla horisontella aspekter av årets landsspecifika rekommendationer vad gäller den ekonomiska politiken. Det är en förberedelse inför Europeiska rådets möte i juni. Behandlingen av de enskilda ländernas rekommendationer väntas ske i juli. Då återkommer vi till nämnden i den frågan.

En fråga som har varit i fokus i terminen i år har varit att identifiera och prioritera investeringsbehov i medlemsstaterna. Därför får alla medlemsstater i år en rekommendation kopplad till investeringar. Därutöver handlar rekommendationen bland annat om att medlemsstater ska genomföra reformer för att ökad produktiviteten, förbättra företagsklimatet och hantera utmaningar kopplade till arbetsmarknaden. Andra frågor som lyfts fram är att motverka penningtvätt och bekämpa aggressiv skatteplanering.

Regeringen välkomnar diskussionen om de horisontella aspekterna av rekommendationerna. Att genomföra strukturreformer och öka investeringar är viktigt för att främja en långsiktigt hållbar och inkluderande tillväxt i Europa som skapar jobb och höjer levnadsstandarden för både män och kvinnor. Sunda statsfinanser är en förutsättning för att åstadkomma detta.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då är vi på dagordningspunkt 9, Rådets beslut/rekommendationer om genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man fatta beslut om genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten för Spanien, Rumänien och Ungern. Utifrån sin senaste prognos har kommissionen i vanlig ordning gjort nya bedömningar av de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater.

Bedömningen visar på förbättrade offentliga finanser i Spanien, vars budgetunderskott enligt utfallsdata för 2018 är mindre än referensvärdet på 3 procent. Kommissionen rekommenderar därför att rådet upphäver förfarandet vid alltför stora underskott för Spanien.

Samtidigt säger bedömningen att de offentliga finanserna inte har förbättrats i Rumänien och Ungern. De här länderna befinner sig i den förebyggande delen av pakten, men det strukturella sparandet har försämrats de senaste åren. Även tidigare har kommissionen rekommenderat både Ungern och Rumänien att vidta åtgärder inom ramen för det man kallar ”förfarandet vid betydande avvikelser” eftersom länderna inte har anpassat sin finanspolitik mot det medelfristiga budgetmålet.

Enligt de nya bedömningarna har inte tillräckliga framsteg gjorts för att justera avvikelsen från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, och därför rekommenderar kommissionen att rådet fastställer att tillräckliga åtgärder inte har vidtagits och ger nya rekommendationer för Rumänien och Ungern 2019 och 2020.

Regeringen har inte rösträtt i beslutet om Spanien men välkomnar att de offentliga finanserna har stärkts. Regeringen ställer sig bakom de föreslagna besluten och rekommendationerna till Rumänien och Ungern.

Coreper äger rum i dag och väntas bekräfta dessa rekommendationer och beslut rörande Rumänien och Ungern och att det därför kommer att kunna antas som en A-punkt på mötet.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi är på dagordningspunkt 10, En ren jord åt alla, som är återkomman­de på alla rådsdagordningar, denna gången för finansministrarna.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi diskutera ekonomiska och finansiella aspekter av kommis­sionens meddelande om en strategisk långsiktig vision för en klimatneutral ekonomi.

Det här meddelandet har diskuterats i ett antal råd tidigare, och resultatet av diskussionerna kommer att utgöra grunden i EU:s långsiktiga klimatstrategi som ska lämnas in till FN nästa år.

I kommissionens förslag till strategi har man tagit fram åtta olika scenarier för hur samhällssektorer ska kunna bidra till EU:s framtida klimatmål. Huvudfrågan är om EU ska anta ett nytt och mer ambitiöst klimatmål till 2050, där kommissionen förespråkar nettonollutsläpp till 2050.

Regeringen välkomnar att EU:s långsiktiga strategi diskuteras även bland finansministrarna och delar kommissionens syn att EU ska nå nettonollutsläpp senast 2050, eller tidigare om vetenskapen visar att det krävs.

Ett långsiktigt klimatmål för alla medlemsstater ökar förutsägbarheten, vilket kan underlätta långsiktiga politiska beslut och investeringar. Klimatförändringarna väntas ju få både stora och osäkra effekter, vilket innebär risker både för den makroekonomiska och för den finansiella utvecklingen.

För att omställningen ska lyckas behöver den genomföras på ett så samhällsekonomiskt effektivt sätt som möjligt och på ett sätt som inte äventyrar den långsiktiga hållbarheten i medlemsstaternas offentliga fin­anser. Därför är det viktigt med kostnadseffektiva styrmedel och att skapa bättre förutsättningar för privat resursmobilisering.

Regeringen delar kommissionens bedömning att miljöskatter och prissättning av utsläpp kommer att vara avgörande för att styra samhället mot nettonollutsläpp och välkomnar i det sammanhanget att EU:s regler för statsstöd reformeras.

Regeringen kommer att arbeta för att reformen av statsstödsregelverket leder till regler som möjliggör offensiva satsningar på klimatområdet men även att klimatskadliga stöd i EU fasas ut.

Regeringen anser även att energiskattedirektivet behöver förändras så att det ger medlemsstaterna bättre möjligheter att uppnå Parisavtalets målsättningar.

Vad gäller EU-budgetens roll anser regeringen att den ska vara orienterad mot hållbarhet, men diskussionen om hur den ska användas bör föras inom ramen för MFF-förhandlingarna. Till exempel kan det finnas en fördel med att koordinera forskning och offentliga investeringar i de fall där det ger europeiskt mervärde.

Anf.  18  HAMPUS HAGMAN (KD):

Ordförande! Tack, finansministern, för bra information! Vi blir alltid lite oroliga när vi pratar om skatter på EU-nivå, och det är en oro som jag är övertygad om att fler i det här rummet delar.

Vi skulle därför vilja föreslå ett förtydligande i förslaget till den svenska ståndpunkten. I det tredje stycket står det nu så här: ”Regeringen delar kommissionens bedömning att miljöskatter och prissättning av utsläpp är avgörande för att styra samhället mot nettonoll-utsläpp.”

I stället för att avsluta meningen där föreslår vi att den fortsätter så här, efter ett kommatecken: men vill betona att den nationella beslutanderätten gällande skatter ska värnas. Där sätts punkt. Det är vårt förslag.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag såg att finansministern nickade.

(Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S): Jag tycker att det förbättrar ståndpunkten betydligt.)

Då behöver vi inte ha en särskild runda om det.

Anf.  20  ANNIKA QARLSSON (C):

Ståndpunkten definierar ju att Sveriges position ska vara stöd för klimatneutralt senast 2050. Från Centerpartiets sida hade vi gärna sett redan 2040. Vi noterar att vi har större ambitioner där.

Det som finns i ståndpunkten svarar inte riktigt på de diskussionsfrågor som ordförandeskapet har skickat ut. Jag tänker till exempel på diskus­sionsfråga 2. Där funderar jag kring vilken inriktning regeringen avser att signalera i sitt svar. Hur miljö- och klimatkostnader ska integreras i eko­nomiska kalkyler kommer ju att påverka investeringsklimatet stort fram­över. Det är också viktigt att det framtida arbetet säkerställer och garan­terar investeringstrygghet och långsiktighet.

Jag skulle gärna vilja ha lite förtydliganden kring vad det är för inriktning som regeringen tänker sig.

En annan fråga rör ju vikten av att mobilisera privat kapital för att kunna få till alla de investeringar som är helt nödvändiga för att vi ska kunna ställa om. Det jag saknar i ståndpunkten är en indikation på hur regeringen ser på denna fråga och hur man avser att svara på ordförandeskapets diskussionsfråga i den delen.

Jag skulle gärna vilja höra lite mer konkret vilka indikationer reger­ingen avser att lämna i dessa två frågor.

Anf.  21  JENS HOLM (V):

Vi tycker att den här strategin är intressant och relativt ambitiös, dock inte tillräckligt ambitiös. Vi hade också velat se ett tidigare årtal för nettonoll och också när man kan definiera nettonoll som att man minskar utsläppen med bara 80 procent. Då är det fortfarande rätt stora utsläpp kvar till 2050.

Vi tycker att den svenska positionen överlag är bra. Jag tycker att det var bra att finansministern lyfte upp saker som energiskattedirektivet och statsstödsreglerna, som i dag kan vara till hinder för en progressiv klimatpolitik.

Jag har en fråga till finansministern just vad det gäller statsstödsreglerna, som i dag är ett förbud mot statligt stöd i EU:s fördrag. Där finns det ett antal undantag, till exempel gällande naturkatastrofer och annat. Men klimathänsyn är inte ett uttryckligt undantag för att man ska kunna ge statligt stöd.

Jag undrar alltså vad det är för slags reform av statsstödsreglerna som förutskickas här från regeringens sida.

Anf.  22  TINA ACKETOFT (L):

Jag hade inga invändningar mot detta förrän det kom ett tillägg som säger att skatterna ska ligga på nationell basis per definition. Därför vill jag lyfta vår ständiga avvikande mening, där vi anser just att en gemensam CO2-skatt faktiskt skulle innebära ett krafttag mot den globala uppvärmningen. Därför ser vi inte detta tillägg som någonting som tillför något, utan det slår snarare undan benen på en kraftfull klimatpolitik.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi kan börja med den första frågan: Hur ska vi mobilisera privat kapital?

Från Sverige brukar vi till exempel ha ståndpunkten att vi ser stora behov av att färdigställa kapitalmarknadsunionen och naturligtvis också att vi kan arbeta med den typen av instrument som Efsi. Det är ju ett sätt att kunna använda våra gemensamma resurser för att minska risknivån i en del projekt och på så sätt kunna dra in privat kapital. Det är ett annat exempel på hur man kan jobba för att få in mer privat kapital för nödvändiga investeringar.

Den andra frågan handlade om hur vi ska integrera det i våra beslutsprocesser. Där har vi i och för sig väldigt bra exempel från Sverige med vårt klimatpolitiska ramverk och den uppföljning som vi har.

Jag vet inte exakt vad jag kommer att säga, men det är väl ett exempel på hur man kan arbeta för att inkludera det här i beslutsfattandet, där vi kan visa på att Sverige har gått före för att på ett strukturerat sätt försöka ha med klimatet i allt vårt politiska beslutsfattande.

När det gäller statsstödsreglerna har kommissionen inlett en översyn med något som man kallar för en fitness check. Man kommer sedan att följa upp det med konsekvensanalyser i flera multilaterala möten. Det är alltså ett arbete som pågår.

Vi tycker att det finns problem med en del av dagens regler i och med att de förhindrar stöd som skulle hjälpa till för att nå klimatmålen. Särskilt för länder som Sverige med ganska höga skatter till exempel på miljö- och klimatområdet blir det väldigt konstigt när det uppfattas som statsstöd att vilja stimulera fram miljövänliga alternativ med hjälp av en lägre beskattning – en beskattning som kanske ändå inte är lägre än beskattningen är på dessa produkter i andra EU-länder. Det är väl ett exempel på hur det inte funkar optimalt i dag.

Liberalernas ståndpunkt är känd.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Vi har alltså en lite justerad ståndpunkt. Jag läser upp det som Hampus Hagman sa och som finansministern biföll.

Mitt i tredje stycket slutar en mening med ”nettonoll-utsläpp”. Där hänger vi på: men vill betona att den nationella beslutanderätten ska värnas.

Det är den justerade ståndpunkten.

Anf.  25  JENS HOLM (V):

Jag hänvisar till vår tidigare avvikande mening. Vi vill ha nollutsläpp till 2040 senast, och vi tycker inte att spannet 80–95 procent är hållbart. Det måste vara 95 procent i så fall.

Anf.  26  HAMPUS HAGMAN (KD):

Jag läste upp: men vill betona att den nationella beslutanderätten gällande skatter ska värnas.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi har fått med det.

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med oliklydande avvikande meningar från Liberalerna och Vänsterpartiet.

Då har vi punkten Övriga frågor – finns det något där?

Anf.  28  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi få information om genomförandet av en handlingsplan för nödlidande lån. Det är en handlingsplan som rådet antog i juli 2017, alltså för snart två år sedan.

Vi ser att andelen nödlidande lån i den europeiska banksektorn som helhet är på väg ned efter den ekonomiska krisen. I vissa av de medlemsstater som drabbades särskilt hårt går det dock ganska långsamt för bank­erna att komma till rätta med det här, och det var det som var bakgrunden till handlingsplanen för att både minska andelen befintliga nödlidande lån och också förebygga uppkomsten av nya.

Åtgärderna i handlingsplanen var framför allt att det var kommissionen och den europeiska tillsynsmyndigheten som skulle utföra dem. Lägesrapporten har ännu inte publicerats, så vi kommer att få en muntlig rapport.

Anf.  29  JENS HOLM (V):

En kort fråga: Har Sverige krävt någon utvärdering av de här lånen? Det är ju mycket pengar som pumpas in till icke fungerande verksamheter, och vi borde kunna ha någon form av uppföljning av vad som händer med dessa lån.

Anf.  30  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är inte nya lån utan gamla. Det är alltså lån som bankerna sitter med sedan tidigare där man inte lyckas få tillbaka pengarna.

Det är alltså inte nya pengar som pumpas ut, utan det här är lån som europeiska banker gav till företag eller individer före finanskrisen.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen och tackar för i dag. Nej?

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är helt valfritt om ni vill tacka för i dag eller om ni vill höra något om det årsmöte i Europeiska investeringsbanken som också kommer att hållas. Annars kan ni förstås äta lunch i stället.

(ORDFÖRANDEN: Var så god, finansministern!)

På årsmötet väntas Europeiska investeringsbankens president berätta om bankens verksamhet det senaste året, och bankens revisionskommitté kommer att presentera sin årliga granskning.

I år väntas mötet fokuseras på genomförandet av styrreformer. Vi har beslutat om omfattande styrreformer för EIB för att stärka styrningen av banken och förbättra riskhanteringen liksom att långsiktigt säkra en hållbar utlåning. Reformerna och kraven på reformer är nära kopplade till den kapitalhöjning som ska genomföras för att ersätta det brittiska kapitalet, som kommer att försvinna när Storbritannien lämnar EU.

Sverige och likasinnade stater har varit pådrivande för styrreformerna. Det var en förutsättning för att vi skulle kunna acceptera kapitalhöjningen.

Men, som sagt, även om kapitalhöjningen träder i kraft först när Storbritannien lämnar EU har arbetet med reformerna redan påbörjats. Det ska bli spännande att höra om detta i rapporten.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen och tackar för i dag.


Innehållsförteckning


§1Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.3ORDFÖRANDEN

Anf.4Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.5ORDFÖRANDEN

Anf.6Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.7JENS HOLM(V)

Anf.8Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.9JENS HOLM(V)

Anf.10ORDFÖRANDEN

Anf.11Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.12ORDFÖRANDEN

Anf.13Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.14ORDFÖRANDEN

Anf.15Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.16ORDFÖRANDEN

Anf.17Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.18HAMPUS HAGMAN(KD)

Anf.19ORDFÖRANDEN

Anf.20ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.21JENS HOLM(V)

Anf.22TINA ACKETOFT(L)

Anf.23Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.24ORDFÖRANDEN

Anf.25JENS HOLM(V)

Anf.26HAMPUS HAGMAN(KD)

Anf.27ORDFÖRANDEN

Anf.28Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.29JENS HOLM(V)

Anf.30Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.31ORDFÖRANDEN

Anf.32Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.33ORDFÖRANDEN