Torsdagen den 18 juni 2009

EU-nämndens uppteckningar 2008/09:40

2008/09:40, Torsdagen den 18 juni

1 §  Jordbruk och fiske

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Återrapport från ministerrådsmöte den 25 maj 2009

Återrapport från informellt ministermöte den 2 juni 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 22 och 23 juni 2009

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Klockan har slagit 9.30 och jag förklarar sammanträdet öppnat.

Vi ska i dag prata om jordbruk, fiske och miljö. Vi hälsar jordbruksministern och hans medarbetare välkomna.

Men innan vi pratar med dem ska jag föreslå nämnden att vi godkänner närvaro av en praktikant. Presidiet föreslår att vi godkänner närvaro av Zacharias Carlsson från Bromma gymnasium under mötet. Kan vi godkänna det? Svaret är ja.

Vi ska anmäla skriftliga procedurer sedan sist. Då hade vi samråd om A-punktslistan i vanlig ordning, det vill säga att vi avslutade i fredags kl. 14.00 med stöd för regeringens ståndpunkter.

Det finns några inkomna handlingar, och jag ska anmäla inför just jordbruks‑, fiske- och miljörådet att vi måste korrigera i kanslikommentarerna. Dem vet vi att nämndens ledamöter läser noggrant. Jag får anmäla att i jordbruks- och fiskefrågan är rubrikerna för dagordningspunkterna 11–17 identiska i kanslikommentarerna, vilket är fel. Punkt 11 är korrekt, annars gäller det som finns på den preliminära dagordningen, det blå papperet. Följ den så funkar det!

Mycket är struket när det gäller alla de olika medlen. Det har blivit en sammanslagen ny punkt om bekämpningsmedel som vi så småningom kommer till. Vad gäller miljörådet kan vi ta det när vi har miljöpapperen framför oss.

Då ska vi prata om jordbruks- och fiskefrågorna med jordbruksminister Erlandsson. Vi har fått läsa en återrapport från den 25 maj och en från den 2 juni. De är lite olika. Jag föreslår att vi behandlar dem separat och börjar med den från den 25 maj. Den är utsänd.

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag är som vanligt beredd att svara på frågor från nämndens ledamöter.

Anf.  3  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag har två frågor. Den ena gäller stora köttätare, som jag har lärt mig att man benämner de djur vi kallar rovdjur. Det står så i papperen. Den andra frågan gäller interventionen om lagring av mejeriprodukter.

När det gäller de stora köttätarna funderar jag lite grann på att det talas om statsstödsregler. Fischer Boel säger att man i stället ska ha en notifiering på case by case-basis. Vad ser ni i förlängningen? Är det någonting på gång så att det skulle bli någon form av gemenskapslagstiftning just när det gäller ersättning för kreatur?

Det andra gäller situationen på mejerimarknaden, en begäran från den franska delegationen. Där står det lite grann om hur man har tänkt sig, men vad blev resultatet av detta? Vi har haft den frågan uppe tidigare från svensk sida, och vi har varit negativa till att förändra regelverket bara för att det för närvarande är lite tjurigt.

Anf.  4  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag får lov att hänga på Bengt-Anders fråga och ta upp situationen på marknaden för griskött. Vi hade tidigare en situation där man gav bidrag för att transportera det förgiftade grisköttet från Irland, som jag förstår att jordbruksministern inte motsatte sig. Därför har jag en undran när det nu pratas om exportbidrag. Krissituationen på grisköttsmarknaden beror mycket på att det fusk och de oegentligheter som har uppdagats i medierna är någonting som marknaden känner till. Då vore det väl dumt att späda på med att återinföra ett exportbidrag. Därför vill jag fråga jordbruksministern: Vad blev resultatet och vad sade Sverige?

Anf.  5  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Ordförande! Jag börjar med rovdjursersättningarna där det är så att Finland som bekant befinner sig i ungefär samma situation som Sverige. De har sedan tidigare inte haft, enligt de upplysningar jag har fått, den typ av rovdjursersättningar som vi har haft. De har nu, har jag förstått, planer på att introducera den typen av ersättningar i sitt nationella regelverk och ville då väcka frågan om detta kan betraktas som statsstöd eller inte.

Diskussionen var inte omfattande om detta. Det är en fråga som vi för svensk del har löst eftersom vi hade den här typen av ersättningar redan vid vårt inträde.

Vad beträffar situationen på mejerimarknaden kan man säga att marknadssituationen fortsatt är besvärlig. Man kanske till och med ska använda orden riktigt besvärlig. Vi noterar allesammans, tror jag, att det förekommer stora protestaktioner i flera medlemsstater i unionen.

Resultatet av överläggningen blev denna gång att kommissionen presenterade ett förslag om att tidigarelägga utbetalningarna av direktstöden och preciserade sig till och med genom att säga att upp till 70 procent av direktstöden skulle kunna tillåtas. Det datum som man ämnar föreslå är det tidigaste som går. Eftersom budgetåret bryts den 15 oktober blir det alltså den 16 oktober. Det kommer sålunda ett konkret förslag att arbeta vidare med i den diskussionen.

Vad beträffar grisköttsmarknaden noterades det att den är mer stabil än vad mejerimarknaden är. De propåer som framfördes var ingenting annat än propåer, det vill säga att de inte ledde till några kommentarer i form av förslag till åtgärder från kommissionen eller från någon annan heller för den delen.

Därtill kan man konstatera att interventioner, exportstöd och liknande inte är några rådsfrågor, utan de hanteras i andra sammanhang som inte rådet styr över.

Anf.  6  CHRISTINA AXELSSON (s):

Nu svarade inte ministern på min fråga. Jag frågade: Vad sade ministern? Det står här att Frankrike fick stöd av sju medlemsstater. En medlemsstat efterfrågade även extraordinära åtgärder. Nu vill jag höra: Vad sade Sverige?

Anf.  7  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Eftersom detta inte är en fråga för rådet gick Sverige, det vill säga jag, inte in i debatten, ej heller flera andra stater.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger den återrapporten till handlingarna och tackar för informationen. Nu går vi in på återrapporten från den 2 juni i Brno. Även den är utsänd. Vill jordbruksministern säga något om den?

Anf.  9  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Tack för möjligheten, men jag väljer att svara på frågor om nämnden har sådana.

Anf.  10  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! När man läser rapporten försöker man lista ut, beroende på vad som har sagts, vilka medlemsstater det gäller. Jag kan se att ministern har gjort ett inlägg. Vi ställer upp på det inlägget, men sedan funderar man lite på hur vi taktiskt ska kunna få med oss andra länder på de ståndpunkter som Sverige har, att fasa ut stöden.

Jag undrar lite över att en medlemsstat säger att man ska koppla ihop effekter av klimatförändringar. Då frågar jag mig om man ska kunna visa med bra exempel att det också går att satsa på att tjäna pengar på till exempel energi och biobränsle. Jag undrar vilket land det är som säger detta. Det står på s. 4: ”En annan MS förklarade att fortsatta reformer är en nödvändighet för att möta framtida utmaningar, t.ex. klimatförändringar.”

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Vi får återrapporter som, ärligt talat, är mycket svåra att läsa. Det står MS eller ingenting överallt. Just växtstödsfrågan kommer vi att återkomma till alldeles strax när vi samråder inför rådet. Men även jag är nyfiken på åtminstone hur det politiska läget såg ut, grupper av länder, tongivande länder och så vidare, namngivna sådana alltså, vid det förra rådsmötet. Får vi inte det i skrift måste vi be att få det muntligt. Men försök hålla det till återrapporten så tar vi det som ligger framöver alldeles strax.

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Låt mig först konstatera att enligt min uppfattning var det ett mycket givande informellt ministermöte denna gång, betydligt mer substantiellt till sitt innehåll än de informella ministermöten brukar vara.

En annan personlig iakttagelse som jag vill göra är att flera medlemsstater nu pratar om att öka andra pelaren, alltså stöd till de nya utmaningar som inkluderar till exempel klimat och vatten. Några uttryckte det som att vi behöver både bibehålla första pelaren och öka den andra, medan några andra var mer precisa, till exempel Sverige, och ville fasa ut den första och öka i den andra så att vi klarar av de nya utmaningarna.

De som åsyftas i den här rapporten är UK. Det var de som uttryckte sig ungefär som jag skulle ha kunnat göra. För att bli något mer precis kan jag säga att i viss mån Tyskland, Belgien, Polen, Italien, Rumänien, Finland, Litauen och Slovenien ansåg att direktstöden behövs för att kompensera för de högre kostnader som möter EU:s producenter jämfört med producenter i tredjeland och också beroende på att de anser att vi har striktare regler inom unionen, till exempel på djurskyddsområdet och på miljöområdet.

I en annan del, som innefattade ungefär samma länder och ytterligare några, till exempel Spanien, Cypern och Irland, påpekades behovet av att det även efter 2013 finns kvar något slags säkerhetsnät.

Några medlemsstater – Frankrike, Belgien, Österrike, Nederländerna och delvis Danmark – ansåg att det inte är möjligt att ha ett enhälligt arealstöd i hela EU. Det gäller diskussionen om flat rate eller flatter rate.

Man såg från vissa medlemsstater, framför allt de nya medlemsstaterna, ett uttryckligt behov av att ha lika nivåer på direktstöden efter 2013, fair distribution av de direktstöd som vi har inom unionen.

Det är en något fylligare återrapport än vad jag har lämnat skriftligen.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Vi lär återkomma i just den frågan. Vi tackar för informationen och lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet. Jag ska först säga att miljö– och jordbruksutskottet informerades av statsrådet i går. Det är numera så att A-punktslistan behandlas utanför sammanträdet. Den justeras inte på fredag kl. 14.00, eftersom det är midsommarafton, utan på måndag kl. 09.00. Men man kommer förstås att få tillfälle att ställa frågor om man har sådana.

Då börjar vi med punkt 3, Slutsatser angående framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken. Då är vi egentligen inne lite på den fråga vi diskuterade alldeles nyss. Här finns utkast till slutsatser som ingick i utskick 2 i går. Ni har fått det med kanslikommentarerna i utskick 2. Underlag är tidigare utsänt.

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Utkast till rådsslutsatser har diskuterats i den särskilda jordbrukskommittén, SJK, vid två tillfällen. Synpunkterna om utkastet har gått kraftigt isär. De mindre förändringsbenägna medlemsstaterna>>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen har velat stärka texten om direktstödens framtid och förespråkat att utkastet även ska inkludera marknadsstöd och landsbygdsutveckling.

De mer reforminriktade medlemsstaterna, till vilka vi förutom Sverige väl kan räkna >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen har argumenterat emot att rådet antar slutsatser om direktstöden och särskilt framfört att man vill få bort formuleringar som antyder att direktstöden även efter 2013 kommer att vara en central del av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Sverige har vid diskussionerna i SJK haft en kritisk hållning till antagandet av rådsslutsatser och ifrågasätter stora delar av innehållet. Bakgrunden till vår ståndpunkt är att vi anser att det är för tidigt att anta rådsslutsatser om framtidens gemensamma jordbrukspolitik och att frågan om direktstödens framtid hör hemma i budgetöversynen och förhandlingar om nästa finansiella perspektiv. Därför är det viktigt att försäkra sig om att diskussionen om framtidens gemensamma jordbrukspolitik inte föregriper de här diskussionerna.

Sverige arbetar intensivt med sina likasinnade i frågan. Jag är beredd att rösta nej i denna fråga på måndag och tisdag.

Anf.  15  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Jag vet inte om det är på denna punkt eller på någon annan punkt som jag ska ställa min fråga. Jag ber nämnden om ursäkt om jag frågar på fel punkt. Jag tycker att det här handlar lite grann om framtiden. Då är det viktigt att man har ett IT-baserat stöd. Vid tidigare EU-nämndssammanträde framkom att bredbandsstödet i åtgärdsplanen från EU – vi har vi fått information om att det kan röra sig om 190 miljoner – kan hämtas hem av Sverige för utveckling av bredband också på mindre befolkade platser i vårt land. Jag undrar om det ligger inom ramen för den här diskussionen, eller var det annars diskuteras. Vår transportminister och kommunikationsminister har tidigare sagt att det ligger inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag undrar om det kommer upp här.

Anf.  16  MAX ANDERSSON (mp):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för en bra dragning. Det gläder mig att regeringen verkar vara beredd att rösta nej till det här förslaget. Det är inte ett förslag om att avskaffa direktstödet, utan snarare en inriktning på hur det bör reformeras. Det gläder mig att man inte verkar vara villig att anta detta.

En sak som jag tycker är särskilt oroande med förslaget är formuleringarna i det sista stycket om att rådet välkomnar kommissionens förslag: submit the communication to the Council in 2010 and follow this up with legality proposes in 2011 together with the proposes on the financial perspective. Jag orkar inte direktöversätta det till svenska. Det hade inte blivit juridiskt korrekt i alla fall. Som jag har förstått saken kan det tolkas som att man öppnar för möjligheterna för kommissionen att lyfta ut frågan om jordbruksstödet från den övriga budgeten. I så fall är risken stor att det blir ett sämre beslut än det annars skulle ha blivit. Det är en politik som regeringen har kämpat för länge: att man inte ska lyfta ut frågan om jordbruksstödet. Jag hoppas att ministern är beredd att rösta nej till förslag om att lyfta ut jordbruksstödet från budgeten om man inte kan garantera att det inte blir på det viset.

Anf.  17  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Jag vill bara välkomna jordbruksministerns tydlighet här. Man känner sig nästan lite konfunderad när jag och Max Andersson hamnar i samma position i en gemensam fråga. Det är smällar man får ta i politiken! Nej, det är trevligt att vi kan backa upp det här.

Historien förskräcker lite grann. Den minnesgode kommer ihåg när Frankrike och Tyskland förra gången gjorde upp off the record på ett hotellrum och sedan satte hela övriga Europa aside, så att säga. Därför är det viktigt att spela på den arena som det handlar om, nämligen vid sammanträdesbordet, och vara tydliga. Jag hoppas att framgången i att hitta allierade är så god att vi kan vara ännu tydligare i en majoritet så småningom.

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Frågan från Christina Axelsson är över huvud taget inte föremål för övervägande i det här sammanhanget. Den frågeställningen behandlas i den andra pelaren om vad Europeiska unionen kan göra för att minska den finansiella krisens påverkan på unionen, dess invånare och företagande.

Vad beträffar Max Anderssons fråga tolkar jag den som ett stöd för regeringens hållning. Men jag vill också bekräfta vad jag tror låg i frågeställningen. Jag betraktar den nämligen på samma sätt. Man vill gå före, eller som ledamoten uttryckte det, ”lyfta ut” frågan. Jag använder orden ”gå före”. Man vill ta direktstöden före budgetöversynen. Det tycker vi som bekant inte särskilt mycket om.

Till Bengt-Anders Johansson skulle jag kunna ge kommentaren att vi har och under stundande helg kommer att ha intensiva diskussioner med dem som normalt brukar vara likasinnade för att försöka få till det här på ett sätt som gör att vi alla kan fira midsommar trygga.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Tackar, särskilt för det sista!

Anf.  20  JACOB JOHNSON (v):

Jag har inte så mycket att tillägga annat än att stödja regeringens ståndpunkt och önska att jordbruksministern har råg i ryggen och är beredd att rösta nej, precis som han sade.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag vill haka på frågan apropå att ha det skönt i midsommar. Den här frågan lyftes nämligen i statsministersamrådet i går, och det fanns en viss risk att frågan skulle lyftas på toppmötesnivå. Det trodde väl statsministern inte skulle hända, och det får jag också hoppas inte händer, för alla partier här verkar vara överens om att vi inte ska föregripa kommande budgetarbete. Men vad bedömer jordbruksministern kan hända i denna fråga på toppmötet?

Anf.  22  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det är, som ordföranden säkert förstår, en omöjlig fråga att ge något specifikt svar på. Jag vet efter att ha varit på ganska många ministerrådsmöten att en fråga ibland lyfts till och med under sittande sammanträde. Någon har ett problem och vill lyfta det. Vi känner alla till vilka problem som finns i olika medlemsländer i Europa: mjölkstrejker, däck som eldas på motorvägar och regeringar som vacklar beroende på den här frågeställningen. Jag har inga indikationer från mina kolleger om att de skulle ha skickat bud med sina premiär- eller statsministrar eller motsvarande. Men jag utesluter inte att det kommer upp. Jag vet av erfarenhet att saker och ting kan komma upp, ibland för att lösa ut en annan fråga.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Vi kan sammanfatta med att jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4, Meddelande om jordbruksprodukters kvalitet med mera. Denna ska vara en så kallad falsk B-punkt. Utkast till slutsatser finns i kanslikommentarerna i utskick 2. Här ska jag också anmäla att miljö– och jordbruksutskottet behandlade en grönbok om den här frågan i december förra året. Det fanns motivreservationer från s, v och mp. Frågan behandlades i nämnden den 12 december, då det fanns stöd för regeringens då angivna förhandlingsupplägg med avvikande meningar från s, v och mp. Nu föreligger som sagt utkast till slutsatser. Underlag är utsänt.

Anf.  24  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det tjeckiska ordförandeskapet har arbetat intensivt med att driva processen framåt i denna viktiga fråga rörande kvaliteten på den mat vi äter. Under ordförandeskapet har Tjeckien uppnått målsättningen att presentera rådsslutsatser på detta område.

Min syn är att ordförandeskapet har gjort ett ambitiöst arbete och lyckats skriva slutsatser som är välbalanserade och dokument som jag stöder. Jag välkomnar därtill att skrivningarna är öppna i sin natur och att de eftersträvar regelverk som är förenklade och mindre kostsamma för dem som berörs av dem.

Anf.  25  JACOB JOHNSON (v):

Jag vidhåller den avvikande mening vi har haft tidigare i frågan när det gäller obligatorisk ursprungsmärkning.

Anf.  26  CARINA OHLSSON (s):

Samma här vad gäller ursprungsmärkning. Jag trodde att det skulle finnas en öppning för detta efter EU-parlamentsvalsrörelsen. Flera partier har sagt att de är för obligatorisk ursprungsmärkning. Men det kanske de kommer att driva i parlamentet nu när de kommer dit.

Anf.  27  PER BOLUND (mp):

Vi ställer oss bakom den avvikande meningen.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

De avvikande meningarna är noterade.

Anf.  29  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte ställa en fråga med anledning av produktionskrav. Ursprungsmärkning är en sak som vi konsumenter gärna vill ha.

Men jag tänker också på Östersjöstrategin, som man nu håller på att arbeta fram. Vi vet att jordbruket är en stor anledning till den övergödning av Östersjön som finns. Borde man inte ställa lite extra produktionskrav på länderna runt Östersjön för att bland annat minska användningen av gödsel? Då kanske de inte skulle släppa ut så mycket som gör att Östersjön får för mycket näring. Det behövs en samsyn. Är inte det också en fråga att lyfta upp när man diskuterar produktionskrav och kvalitetsordningar?

Anf.  30  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Vad beträffar den frågan är det att notera att vi har ett nitratdirektiv. Det har inte med kvalitet och detta direktiv att göra. Det finns också överenskommelser inom ramen för Helcom där länder runt Östersjön har förbundit sig att minska sina utsläpp till i överenskommelsen fastställda nivåer.

Vi kan också notera, med glädje tycker jag, att det svenska konceptet som bygger på frivillig medverkan – att greppa näringen – nu är på export. Andra länder tar alltså tag i det svenska konceptet, som vi har utvecklat på frivillig basis och som har gett oss goda resultat.

Anf.  31  CHRISTINA AXELSSON (s):

För en nollåtta som har Östersjön alldeles bredvid sig måste jag säga att det krävs mer. Det krävs fler initiativ från regeringen för att vi ska slippa algblomning i sommar.

Det är viktigt att man kan ställa krav på produktionen och inte bara säga att det är en kvalitetsfråga. Jag menar att det handlar om produktionskraven och att man under det avsnittet skulle kunna ta upp en så viktig fråga som att minska övergödningen av Östersjön.

Anf.  32  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Låt mig igen konstatera att frågan är viktig. Men det är fel sammanhang att här lyfta in en fråga om produktionsmetoder och liknande. Detta handlar om någonting helt annat, som direktivet också säger. Det lämpligaste är nitratdirektivet, som jag ser det. Det är där vi behandlar den typen av frågeställningar.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns majoritet för regeringens ståndpunkt men noterar avvikande meningar från s, v och mp.

Vi går vidare till punkt 5, Meddelande om bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter. Ni känner säkert igen frågan, för den var här senast den 17 april. Då fanns det stöd för regeringens upplägg i fortsatta förhandlingar. Nu föreligger utkast till slutsatser.

Anf.  34  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Den europeiska revisionsrätten har riktat skarp kritik mot stödet till områden med naturbetingade svårigheter. Kommissionen har därför tillsammans med medlemsländerna och en lång rad av experter arbetat fram ett förslag till nya avgränsningskriterier som avspeglar klimat- och markförhållanden som utgör naturgivna begränsningar för jordbruksproduktion.

Rådsslutsatserna innebär bland annat att medlemsländerna har kommit överens om att pröva att göra en avgränsning med de av de föreslagna kriterierna som passar bäst för respektive land. Medlemsländerna har också möjlighet att testa andra kriterier, tröskelvärden med mera. Senast den 31 januari 2010 ska medlemsländerna presentera resultatet av testerna för kommissionen i form av kartor.

Vår bedömning är att resultatet för Sveriges del kommer att omfatta så gott som alla de delar i Sverige som i dag är avgränsade som områden med betydande naturgivna svårigheter.

Anf.  35  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Fru ordförande! Även om jag kommer från det steniga Småland, som åtminstone i vissa delar är ett LFA-område, tycker jag att det finns skäl att vara uppmärksam på vart det här tar vägen. Det är ju mer eller mindre omöjliga kriterier; det är därför man nu har lagt ut på respektive medlemsstat att försöka se vad man kan hitta för någonting.

I förlängningen kommer det att handla om att vi, förutom att vi ska klara klimatåtgärderna och sätta in stora resurser på det, samtidigt ska ge ersättning för naturgivna områden som det är svårt att odla på redan från början. Och det blir ännu sämre i samband med klimatförändringar.

Det är en ekvation som blir svår att hantera. Jag tycker att man får koncentrera sig på klimatåtgärderna. Jag vill bara fästa jordbruksministerns uppmärksamhet på att det här kan bli ett svart hål.

Anf.  36  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Medlemsstaterna har tid på sig till den 31 januari 2010 att presentera sina kartor. Efter det kommer det, förmodar jag, under det spanska ordförandeskapet att kunna fastslås vilka kriterier som ska gälla.

Det här är viktigt av flera skäl. Men en av viktigheterna tycker jag ligger i att vi har lite olika kriterier i dag, samtidigt som det finns några av de nya medlemsstaterna som över huvud taget inte är med i systemen. Om vi nu ska ha en union tycker jag att vi bör ha likartade kriterier så att det blir rättvisa mellan unionens olika delar.

Det finns en del som jag är speciellt glad över att den har lyfts bort. Jag tror att jag har nämnt det för nämnden tidigare, men jag väljer att göra det i dag igen. Det gäller de socioekonomiska kriterierna. Jag tycker att det är fullkomligt omöjligt att ha ett system där man även tar in socioekonomiska kriterier som till exempel innebär att större delen av Luxemburgs yta utgör områden som har naturbetingade svårigheter. De gör det därför att bondebefolkningen tjänar mindre än vad stadsbefolkningen gör.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i denna fråga.

Enligt mina noteringar är punkterna 6 och 7 strukna. Punkt 8, om livsmedel, lär ha blivit en A-punkt. Om jordbruksministern vill säga något om den i alla fall så får han det. Annars går vi vidare. A-punkterna behandlas sedan.

Punkt 9, förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning, förväntas också den bli en A-punkt. Men frågan har onekligen diskuterats i Sverige, och det finns ett utkast till överenskommelse utsänt. Det vore kanske bra om jordbruksministern ville kommentera den.

Anf.  38  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Förslaget om en förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning kommer upp på rådsmötet. Förhandlingarna om förslaget har varit tuffa. De har pågått in i det sista. Frågan var uppe i Coreper senast i onsdags, och vi har ännu inte sett den slutliga texten.

Vi vet dock något om det som kommer att stå i den. Jag kan bland annat nämna att vi kommer att få behålla de mer långtgående regler som vi har i dag. Det kommer att finnas vissa, om än begränsade, möjligheter att anta nya och mer långtgående regler.

Det är ett resultat som har krävt mycket tuffa förhandlingar och som jag känner mig nöjd med. Det innebär att djurskyddsnivån inom EU höjs och att de svenska mer långtgående reglerna får finnas kvar. Jag anser att det kommer att innebära efterlängtade förbättringar för djurskyddet när det gäller slakt och avlivning av djur inom unionen.

Anf.  39  SOFIA ARKELSTEN (m):

Tack för en bra föredragning, jordbruksministern! Jag var lite oroad för vad som skulle komma i Coreper. Om man tittar i papperen, på den siffran 31, ser man att det står att det inte är uteslutet att texten ändras i Coreper. Men nu förstår jag att vi har rott hem det här.

Jag fick tidningen Land Lantbruk i morse, som på ett inte så nyanserat sätt säger att EU kan tvinga Sverige att tillåta obedövad slakt. Det handlar om de religiösa frågorna. Men då är det egentligen hanterat – så tolkar jag jordbruksministerns nickningar här. Så bra! Det var en säker-ställan jag kände att jag behövde göra.

Jag tycker att det är bra arbetat att vi får behålla våra starkare skydd och också har möjlighet till ny lagstiftning som innebär starkare djurskydd. Även om djuren till slut slaktas är detta trots allt bra.

Anf.  40  LARS TYSKLIND (fp):

Fru ordförande! Jag kan instämma med föregående talare. Jag begärde ordet därför att jag vill ställa en mer retorisk fråga. Kan man i klartext säga att det här betyder att den religiösa slakten utan bedövning aldrig kommer att kunna tillåtas i Sverige?

Anf.  41  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag måste hålla med om att det är viktigt att man har ett så bra skydd som möjligt för djur även vid slakt. Det är också viktigt hur man följer upp de nya reglerna så att de blir verklighet. Det är inte riktigt så ens i vårt land. Vi har bland annat kunnat läsa om att grisar kokas levande och så vidare. Det är därför oerhört viktigt att man har en uppföljning av lagstiftningen och att man i debatten när man ska anta de strängare kraven också trycker på detta.

Det har varit en hel del skandaler som uppmärksammats av medierna eller filmats av personer med mobiltelefon. Det är många gånger så den typen av brott mot lagstiftningen påvisas. Det görs mycket sällan av inspektörer; i alla fall hör man inte talas om det. Därför vore det angeläget att ministern på mötet lyfter fram frågan om en bättre kontroll.

Anf.  42  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Till Sofia Arkelsten och Lars Tysklind kan jag bekräfta att de regler som vi har i Sverige kommer vi att ha kvar. Riksdagen är ju alltid fri att fatta andra beslut, men jag förutsätter att riksdagen inte kommer att göra det. Vi har alltså möjlighet att ha kvar de regler som vi har.

Vad beträffar Christina Axelssons fråga vill jag åter poängtera att det här innebär en höjd nivå av djurskydd vid slakt och avlivning inom unionen. Det är ett av skälen till att kommissionen har valt att göra detta till förordning och inte ta det som ett direktiv. Förordningen gäller direkt.

Sedan är det upp till egenkontroll, men också till en samhällelig kontroll, att förvissa sig om att de regler som vi har på det här området och på andra områden följs. Jag förutsätter att den svenska kontrollen, såväl egenkontrollen som den offentliga kontrollen, är av sådan kvalitet att vi inte får uppleva sådant som det har rapporterats om de senaste månaderna. På samma sätt är det i andra delar av Europa.

Jag har vid tidigare rådsmöten tagit upp frågan. Jag har gjort det vid ett synnerligen stort antal tillfällen i bilaterala överläggningar med mina kolleger eftersom jag har sett detta som en oerhört viktig fråga. Den är viktig för mig personligen men också för det svenska samhället – därav den kraft som jag har lagt på detta. Jag har lagt ned mycket kraft för att få det dit där vi nu har det.

Jag är glad över att vi har kommit så här långt, för det blir bättre i stora delar av Europa på ett område som är känslomässigt laddat. Detta är den yttersta av åtgärder som vi människor kan göra mot djuren.

Anf.  43  CHRISTINA AXELSSON (s):

Fru ordförande! Det är jättebra att ministern känner sig engagerad. Jag sade inledningsvis att jag tycker att det är bra att det blir bättre.

Men det vore tacksamt om ministern även den här gången kunde lyfta fram vikten av att man har en ordentlig inspektion som ser till att reglerna efterföljs. Det gäller kanske särskilt när man får hårdare regler. Vi vet alla att det är lätt att göra som man gjorde förra gången.

Nu måste man börja jobba på ett nytt sätt. Då är det viktigt med information och med uppföljning så att man ser till att reglerna verkligen följs. Det är inte bara en viktig fråga för det svenska samhället, som ministern påtalade, utan det är framför allt en viktig fråga för oss europeiska konsumenter.

Anf.  44  ERIK A ERIKSSON (c):

Fru ordförande! Jag tackar ministern. Frågan är otroligt viktig, särskilt med tanke på att det nötkött vi konsumenter äter till 50 procent är importerat. Det har producerats under helt andra förhållanden än det som vi har beslutat om i Sverige. Jag tycker att det är en rimlig konsekvens.

Jag önskar att jordbruksministern med flera orkar höja nivån även på djurskyddet och inte enbart när det gäller avlivning. Det ska gälla också när djuren är levande. Jag önskar att vi orkar höja den nivån på sikt. Nu gäller detta kanske inte dagens punkt, men jag skulle vilja skicka med det i alla fall. Det som redovisas i dag är bra, och det är oerhört viktigt att djurskyddet stärks inom EU. Har man sett aldrig så lite av de värsta exemplen vet man hur angeläget det är.

Anf.  45  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag upprepar att jag och mina medarbetare vid ett mycket stort antal tillfällen har tagit upp diskussionen för att få frågan dit där den nu är. Jag är glad över detta. Det kommer jag att konstatera vid överläggningarna med såväl kommissionen som mina kolleger. Man ska självfallet applådera dem som försöker att hjälpa en i denna mycket svåra och angelägna fråga.

Låt mig också i sammanhanget nämna att det nu blir bättre på så sätt att det blir obligatoriskt att åtminstone vid de större slakterierna utse en djurskyddsansvarig person. Så är det inte i dag. Det är en klar förbättring. Den djurskyddsansvariga ska dessutom föra bok över vilka åtgärder som vidtas för att förbättra djurskyddet på slakteriet i fråga. Det är alltså klara förbättringar jämfört med hur det är i dag. Jag är glad över att vi kan ta detta i form av en förordning, för den kommer att verka direkt.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Då kan nämnden gå till beslut. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Jag hade sett fram emot att få diskutera punkt 10 om San José-sköldlusen och nejlikvecklare, men det ska vi inte göra i dag eftersom det ska ha blivit en A-punkt. Punkterna 11–13 samt 17 kommer som samma punkt om bekämpningsmedel under Övriga frågor, och därför samråds det inte om dem om jag har förstått det rätt. Vi behandlar inte heller dem nu. Även punkterna 14, 15 och 16 ska ha blivit A-punkter och hamnar då på A-punktslistan. Ni kan ställa frågor om dessa senare.

Därmed är vi framme vid fisket. Punkt 18, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Mot en hållbar framtid för vattenbruket. Den frågan var i nämnden den 17 april som en informationspunkt. Jag antar att det handlade om att meddelandet skulle komma. Nu ska det diskuteras och antas slutsatser. Underlag är utsänt.

Anf.  47  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Sverige välkomnar kommissionens förslag till en ny strategi för att utnyttja det europeiska vattenbrukets fulla potential och stöder rådsslutsatserna om detta. Samtidigt vill jag poängtera att sektorn bör stå på egna ben och att nationella mål och förutsättningar måste ligga till grund för en stabil utveckling.

Som jag tidigare har nämnt tillsatte jag i fjol en utredning för att stärka och utveckla vattenbrukets möjligheter i Sverige. Rapporten som nu är ute på remiss visar att det finns tydliga möjligheter att utveckla ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart vattenbruk i Sverige. Framför allt finns det spännande nischer att utveckla vidare. Jag är övertygad om att det finns flera outvecklade nischer och potentialer inom hela EU som vi kan och bör ta tag i. Jag kommer att fortsätta det här arbetet på hemmaplan.

Anf.  48  PER BOLUND (mp):

Tack för anförandet, jordbruksministern! En sak som oroar när det gäller aquakultur eller vattenodling är att man får rymningar som riskerar att urlaka de naturliga genetiska populationerna av vilda djur och växter. Det handlar framför allt om fisk. Kan jordbruksministern tänka sig att driva den frågan hårt och se till att man får strikta regler så att det problemet minskar i framtiden? Annars är vi generellt mycket positivt inställda till aquakultur.

Anf.  49  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Frågan om nya arter är en fråga i unionen. Skälet till det är att vi nu och då får nya arter i vår flora och fauna, vilket föranleder diskussioner där min inställning är att vi ska ha arter som är naturligt levande i de olika habitat som vi har och inga andra. Vi ska alltså inte sprida nya arter i våra habitat.

Anf.  50  PER BOLUND (mp):

Det tycker jag är en mycket bra ståndpunkt, men vi har även problem när det gäller befintliga arter. Vi vet till exempel att odlad lax har en annorlunda genetisk uppsättning än vad vild lax har. Den odlade laxen har en tendens att rymma och därmed göra det svårare för den vilda laxen att överleva och utvecklas. Även när det gäller befintliga arter är det viktigt att man har en hård kontroll och ser till att man minskar rymningarna så mycket som det bara är möjligt.

Anf.  51  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Frågeställaren nämnde ordet kontroll och med anledning av det vill jag nämna kontroll- och tillsynsmyndigheter. Det är upp till de tillståndsgivande myndigheterna och kontrollmyndigheterna att se till att de tillstånd som måste finnas för den här typen av verksamheter är sådana att risken för att rymningar och liknande ska minskas. Möjligheterna till detta förstärks hela tiden av att tekniken går framåt. Det utvecklas hela tiden nya möjligheter att minimera de risker som självfallet finns. Säkerheten är alltså viktig.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 19, Förslag till rådets förordning om införande av kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. Här har det varit överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet den 19 mars då det fanns stöd för regeringens då angivna ståndpunkt. Frågan var i nämnden den 14 november då det fanns stöd för regeringens då angivna förhandlingsupplägg. Nu föreligger frågor, som är utsända till nämndens ledamöter i kanslikommentarerna, inför en riktlinjedebatt.

Anf.  53  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Innan jag kommer in på de tre frågorna som det tjeckiska ordförandeskapet har ställt till oss vill jag säga att jag i grunden stöder förslaget. Fiskerikontrollen är en grundläggande förutsättning för den gemensamma fiskeripolitiken, och vi behöver införa dessa förbättringar så snart som möjligt. Därför är det vår absoluta målsättning att anta denna förordning under vårt ordförandeskap.

På fråga ett avseende vilka kontrollinstrument och kontrollmedel som bör införas vill jag svara att det är viktigt att de kontrollinstrument som införs är proportionerliga och leder till förenklingar och förbättringar. De måste också vara kostnadseffektiva. Våra medlemsstater är olika när det gäller geografi, sammansättning av flottan, tillgänglighet och avstånd till hamnar, intresse och möjligheter vad beträffar fritidsfiske med mera. Det gör att vi behöver kunna ta regionala hänsyn och till exempel kunna ha vissa möjligheter att tillämpa nationella planer, använda ett riskbaserat kontrollförfarande och en kostnadseffektiv databearbetning. Sådana åtgärder har goda förutsättningar att leda till en ökad kultur av regelefterlevnad.

Fråga två handlar om sanktioner. Det finns redan ett system för detta i IUU-förordningen, det vill säga förordningen om illegalt fiske. Jag tror att det kan vara bra om det finns en överensstämmelse mellan förordningarna och att regelverket i denna förordning inte går längre än nödvändigt, än det som redan införts. Det bör beaktas att de föreslagna minimiavgifterna kan komma att slå olika mot småskaliga respektive storskaliga fiskare liksom mellan olika nationer och nationaliteter. Det bör kunna övervägas att kommissionen kan fastställa riktlinjer för hur problemet ska åtgärdas.

Gällande fråga tre om befogenheter menar jag att det är viktigt att kommissionen har tillräckliga sådana för att minska skillnaderna mellan medlemsstaternas kontrollsystem. Det är samtidigt angeläget att nå en balans mellan å ena sidan kommissionens och å andra sidan medlemsstaternas befogenheter. Jag tror vidare att vi bör tydliggöra att befogenheterna för gemenskapens inspektörer inte omfattar polisiära och verkställande befogenheter.

Jag vill avsluta som jag började. Det är en mycket viktig reform. Det är en framtida hörnsten i en trovärdig och fungerande gemensam fiskeripolitik. Därför är också kontrollreformen en prioriterad fråga under vårt ordförandeskap. Vi tänker lägga ned mycket arbete för att nå en överenskommelse i denna angelägna fråga.

Anf.  54  PER BOLUND (mp):

Tack, jordbruksministern! Jag har en fråga som gäller detta att harmonisera sanktionssystemen mellan länderna. Jag tolkar ministerns uttalande som att Sverige inte är för att man ska harmonisera sanktionerna utan anser att man ska ha olika sanktionssystem i olika länder och olika delar av EU. Är det rätt? Är inte risken då stor att det mindre seriösa fisket, svartfisket, helt enkelt flyttar till den del av EU där sanktionerna är minst hårda?

Anf.  55  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Kommissionen vill gå längre än IUU-förordningen, det vill säga förordningen om illegalt fiske, och införa harmoniserade minimi- och maximinivåer samt ett system med straffpoäng. Vi anser att kommissionen inte bör gå längre än IUU-förordningen, det vill säga att man endast inför maximinivåer för allvarliga överträdelser. Vi tycker att kommissionen borde kunna utarbeta guidelines i stället.

Anf.  56  LARS TYSKLIND (fp):

Jag har egentligen bara ett litet medskick när det gäller sanktionerna. Det finns en tendens att det småskaliga får stryka på foten och får oproportionerligt hårda straff. Är man lite större kan man nästan kalkylera med sanktionen i systemet. Jag vill skicka med jordbruksministern att det är viktigt att vi trycker hårt på att det egentligen aldrig ska kunna löna sig att fiska olagligt. Risken ska vara för stor. Det ska vara så pass kraftiga sanktioner att det nästan blir katastrof för den som gör det.

Anf.  57  IRENE OSKARSSON (kd):

Lars Tysklind tog upp en del av min frågeställning. Ministern var hos miljö- och jordbruksutskottet i går, och man kan läsa ytterligare här. Jag skulle vilja ha en kommentar till vad det skulle innebära för Sverige om vi inte kan få fler möjligheter för det nationella. Vi har till exempel en av Europas längsta kuster där vår fiskenäring vill landa fångster. Vilka konsekvenser skulle det kunna bli?

Anf.  58  JACOB JOHNSON (v):

Jag får erkänna att jag inte är tillräckligt inläst på frågan, men jag måste uttala min sympati för minimiharmoniserade regler. Jag vill fråga varför vi inte kan stödja miniminivåer. Det borde kunna ge ett nationellt utrymme för att ha högre nivåer. Om man gör det fritt för medlemsländerna själva att bestämma nivån kan det bli noll, och då kan man få de här överspillningseffekterna.

Anf.  59  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag delar synen att det är bra att harmonisera reglerna för att undvika svartfisketurism, eller vad man ska kalla det, det vill säga att det oseriösa fisket flyttar runt till de länder som har de lägsta sanktionerna. Jag vill nog anmäla avvikande mening för protokollet i så fall.

Jag skulle också vilja höra hur jordbruksministern ser på detta med utökade befogenheter till kommissionen. Jag tänker till exempel på möjligheten att göra oanmälda inspektioner och göra överraskande studier av fiskeriverksamhet. Jag tänker också på att stärka kommissionens möjligheter att granska och se över medlemsstaternas fiskekontroll. Vi vet att den skiljer sig ganska mycket mellan olika nationer. Det vore intressant att höra jordbruksministerns syn på det.

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Fru ordförande! Det är synnerligen viktiga och intressanta frågeställningar. Jag väljer att bunta ihop dem eftersom de till stora delar sammanfaller.

Låt mig börja med att upprepa att det bör beaktas att de föreslagna minimiavgifterna kan slå olika mot små- respektive storskaliga fiskare liksom mellan olika nationer och nationaliteter. Värdet och inkomsterna varierar. Därav svårigheten att ha en miniminivå. Ett straff kan anses väldigt ringa i exempelvis Sverige, medan det är fruktansvärt ansträngande för en fiskare i en medlemsstat där inkomstnivåerna är helt annorlunda och där det kanske mer är att betrakta som ett utvidgat husbehovsfiske – därav vår ståndpunkt i den frågan.

Vad beträffar inspektionens mandat kan jag börja med att konstatera att kommissionens förslag innebär att man ska kunna utöva starkare påtryckningar mot en medlemsstat som inte sköter sin fiskerikontroll. Förslaget är att kommissionen har möjlighet att inte betala ut medel från den europeiska fiskerifonden, stoppa fiskemöjligheter vid överträdelser, göra avdrag från kvoten vid överträdelser liksom att stoppa så kallade kvotbyten.

Kommissionens förslag i övrigt är att gemenskapsinspektörer ska ha samma befogenheter som nationella inspektörer. Vi vill dock att det ska klargöras att gemenskapsinspektörerna inte ska ha några polisiära eller verkställande befogenheter.

Jag hoppas att jag har svarat på alla frågorna. Har jag inte det ber jag ledamöterna att återkomma.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag ser mig om för att se om någon ger tecken. Nej. Alla verkar ha fått svar på sina frågor.

Jag kan sammanfatta med att det finns stöd för regeringens här angivna upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga men med avvikande mening från mp.

Vi har kommit till punkt 20, Meddelande från kommissionen: Samråd om fiskemöjligheter för 2010. I den frågan informerades nämnden den 17 april, och det var överläggningar i MJU så sent som i går morse. Då fanns det majoritet för regeringens ståndpunkt, men avvikande mening anmäldes från s, v och mp.

Jag vill understryka att dessa överläggningar i går morse var med jordbruksministern. Om någon vill lägga till något eller om det har hänt något nytt, förhandlingstaktiskt eller så, ska man naturligtvis få tillfälle att framföra det här i dag.

Jag lämnar ordet till jordbruksministern.

Anf.  62  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det har inte inträffat något sedan gårdagen.

Anf.  63  JACOB JOHNSON (v):

Inte heller för Vänsterpartiet har det inträffat något sedan gårdagen. Vår avvikande mening kvarstår.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Gäller det även mp och s? Ja, då noterar jag det.

Anf.  65  LARS TYSKLIND (fp):

Jag vill bara säga att jag hade en fråga i går till jordbruksministern om bil. 3. Senare fick jag faktiskt bekräftat att det var en felöversättning, så därmed var logiken återställd.

Det tröstar mig att jag faktiskt hade rätt i den frågan – att det var ologiskt.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag med att det finns stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Det är en lunchdiskussion som förväntas om situationen på mjölkmarknaden, på basis av en rapport som inte har kommit. Jag måste fråga rakt ut om jordbruksministern tror att det är en diskussion med något materiellt innehåll. I så fall ska vi förhålla oss till den förhandlingsuppläggsmässigt.

Senast vi pratade om detta tog vi ställning till fortsatta förhandlingar som nämnden gav regeringen stöd för. Det var den 20 mars.

Anf.  67  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Eftersom det är just en lunchdiskussion är det min tro och min kunskap som jag har så här långt att den inte kommer att innehålla något substantiellt förslag eller liknande. Det brukar inte komma upp på lunchdiskussionerna och ska så inte göra heller, utan saker som någon vill ha upp ska anmälas i vanlig ordning.

Min tro är att det blir vad det brukar vara, det vill säga en beskrivning av hur svårt alla har det, möjligen med ett tillägg om vad som borde göras.

Anf.  68  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara ge ett tips till ministern om något han kan lyfta upp, och det är Livsmedelsverkets utmärkta anmälan till EU om miljösmarta matval.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Fast där är vi inte alls nu. Nu ska vi reda ut vad som ska hända på lunchdiskussionen om mjölkmarknaden. Berör det den?

Anf.  70  CHRISTINA AXELSSON (s):

Ministern sade att man skulle lyfta upp olika frågor, och det här var en sådan fråga.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer till övriga frågor alldeles strax. Först ska vi bara reda ut om vi ska göra något särskilt med den här lunchdiskussionen. Det ska vi egentligen inte, utan det är en övrig fråga som vi tackar för informationen om.

Då kommer vi till diverse övrigt som flera önskar ta upp. På punkt 21 på den blå dagordningen handlar det om information om handlingsplan för fiskeripolitiken.

Sedan har det tillkommit ett antal anmälda övriga frågor som står i kanslikommentarerna, nämligen om förslag till förordning om tillhandahållande av livsmedel till konsumenterna, skydd av djur som används i vetenskapligt syfte, fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, jordbruk och klimatförändringar och den 25:e konferensen för EU-utbetalningsställen.

Jag frågar först om det är någon som har frågor om något av detta. Vi ska se till att Christina Axelssons fråga också kommer med om den inte redan har gjort det.

Anf.  72  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Det handlar om timmerutsläppen. Är det någonting där som jordbruksministern vill informera EU-nämnden om? Det är en besvärlig fråga åtminstone om vi skulle landa i det förslag som nu finns uppe för diskussion.

Anf.  73  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Det tjeckiska ordförandeskapet kommer som bekant att vid rådsmötet presentera en lägesrapport om arbetet med förordningsförslaget.

Under det svenska ordförandeskapet kommer arbetet med att genomlysa förslaget att fortsätta i rådsarbetsgruppen för skog. Vi har siktet inställt på en politisk överenskommelse vid jordbruks- och fiskerådet i december månad. Jag vill gärna nämna detta, för jag tror inte att jag har gjort det tidigare.

Till detta kan läggas att jag, precis som när det gäller frågan om avlivning och slakt, har sett starka svenska intressen i den här frågan, varför jag har valt att också i detta sammanhang lyfta frågan vid möte med mina kolleger och med kommissionen av skäl som ni säkert känner till – skog betyder mycket för Sverige.

Anf.  74  CHRISTINA AXELSSON (s):

Då vill jag höra om ministern är villig att på ett ministerrådsmöte slå ett slag för Livsmedelsverkets miljösmarta matval som omfattar djur, frukt, bär, potatis, spannmål. Jag tycker att det verkligen är en utmärkt promemoria som man har lämnat till EU, och den behöver naturligtvis lyftas upp. Därför undrar jag om ministern kommer att göra det den här gången.

Anf.  75  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Sverige kommer under sitt ordförandeskap, i november, att anordna en konferens om bland annat klimatsmart mat där den här typen av frågor kommer att diskuteras.

Anf.  76  JACOB JOHNSON (v):

Jag sitter i Livsmedelsverkets insynsråd och följer frågan där. Den är lämnad för så kallad notifiering till EU, och det är en process där det finns möjligheter för olika medlemsländer att lämna synpunkter. Vi får se vad som händer. Det är, som jag förstår det, inte klart än.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Vi har, såvitt jag förstår, inga frågor om de övriga frågorna. Vi tackar för informationen om dessa.

Kvar på listan står A-punktslistan, och där finns det onekligen en hoper jordbruksfrågor. Är det någon som önskar ställa någon fråga med anledning av någon av dessa? Nej.

Då är vi klara med rådsagendan i jordbruksfrågorna och därmed även med jordbruksministern, om inte han har något särskilt övrigt att ta upp med oss.

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c):

Jag vill bara önska nämnden och dess tjänstemän en trevlig midsommarhelg!

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar så mycket och önskar detsamma!

2 §  Miljö

Miljöminister Andreas Carlgren

Återrapport från ministerrådsmöte den 2 mars 2009

Återrapport från informellt ministermöte den 14 och 15 april 2009

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 25 juni 2009

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar miljöministern med medarbetare välkomna!

Vi ska prata om miljörådet och börjar med att gå tillbaka lite grann i tiden till de två senaste rådsmötena, nämligen miljörådet den 2 mars och det informella miljöministermötet i Prag den 14 och 15 april. Rapporter är utsända. Jag lämnar ordet till miljöministern om han vill kommentera dem, och sedan lämnar jag öppet för frågor.

Anf.  81  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag kan mycket kort säga att det tjeckiska ordförandeskapet nu är på väg att avsluta sitt arbete. Jag tycker sammanfattningsvis att tjeckerna har gjort ett gott dagsverke på miljöområdet och de har åstadkommit en hel del vad gäller lagstiftning under den här perioden. Det tycker jag att det finns anledning att säga. När man ser på ordförandeskapet som helhet har de drabbats hårt av att den tjeckiska regeringen byttes ut mitt under perioden. Det har märkts till exempel i klimatförhandlingarna, vilket i och för sig ökat förväntningarna på det svenska ordförandeskapet. Vi återkommer till det.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Är det någon som har frågor om de utsända rapporterna? Jag finner inte så. Då lägger vi dem till handlingarna och går in på information och samråd inför det kommande rådsmötet.

Då ska jag först anmäla att miljö- och jordbruksutskottet informerades i morse av miljöministern om punkterna på rådets agenda. Sedan finns det överläggningar i olika punkter, och det anmäler jag som vanligt när vi kommer till respektive punkt.

A-punktslistan behandlas numera utanför sammanträdet i skriftligt samråd med avslut på måndag kl. 09.00. Jag ska anmäla korrigeringar i kanslikommentarerna som har gått ut. Först var det ett numreringsfel. Markskyddsdirektivet hade fått nummer 7, men det ska naturligtvis vara 5.

Under dagordningspunkt 7 saknades hänvisning till två dokument som återfinns i utskick 1. Det gäller dels rådspromemorian, dels utkastet till slutsatser. De finns och gick ut till nämndens ledamöter i måndags. Kansliet beklagar naturligtvis det inträffade och det eventuella omak som det kan ha orsakat.

Då går vi in på rådsagendan där den första beslutspunkten är nr 3, Halvtidsutvärdering av genomförandet av gemenskapens handlingsplan för biologisk mångfald med mera. Den frågan var i nämnden senast den 27 februari då vi informerades om den. Nu föreligger förslag till slutsatser, och jag lämnar ordet till miljöministern.

Anf.  83  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Också här kan jag vara kort och säga att vi välkomnar och stöder ordförandeskapets utkast till rådsslutsatser. Det är dock mycket dystert och nedslående att kommissionen bedömer att vi inte kan nå 2010-målet i EU. Det kommer att vara viktigt att lyfta fram hur biologisk mångfald hänger ihop med hållbar utveckling. Vi kan konstatera, angående varför EU har misslyckats, att det inte beror på brist på policyinstrument eller lagstiftning, utan det främsta skälet är brist på genomförande. Det är ett skäl för det svenska ordförandeskapet att lyfta fram biologisk mångfald så pass kraftigt som vi kommer att göra under vårt ordförandeskap. Vi har i arbetet inom EU också lyft fram Natura 2000-nätverket som ett viktigt område.

Vi har även lyft fram att EU behöver öka sektorsintegreringen och dessutom att EU ska vara bättre på att utnyttja befintliga verktyg. För Sveriges del har vi till exempel lyft fram landsbygdsprogrammet som ett viktigt instrument.

Slutligen är det viktigt att Sverige som ordförandeland under nästa halvår mycket kraftigt kommer att driva att EU ska ta fram förslag till globalt mål inför förhandlingarna om biologisk mångfald nästa år så att det blir ett nytt globalt mål efter 2010-målet.

Anf.  84  JACOB JOHNSON (v):

Jag framförde till ministern vid mötet för någon timme sedan, och jag kan dra det också i EU-nämnden, att det är viktigt att det långsiktiga arbetet blir konkret, uppföljningsbart och med kontrollstationer.

Anf.  85  ORDFÖRANDEN:

Då är det framfört. Vill ministern kommentera det?

Anf.  86  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag kan bara säga att vår ambition är att kunna formulera ett mål som inte bara uttrycks i negativa termer. Det hittillsvarande målet har talat mycket om att stoppa förlust av mångfald. Att kunna vända det till att uttrycka värdet av ekosystemtjänsterna och vad det betyder för hela samhället vore angeläget.

Dessutom skulle vi vilja skapa en tydlighet i målen så att de är bättre uppföljningsbara. Det kommer att hänga mycket på vad vi kan åstadkomma också inom EU, men vi delar alltså inriktningen här.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Tack för det! Vi kan gå till beslut. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4, Förslag till direktiv om industriutsläpp. Den frågan var i nämnden den 27 februari. Då fanns det stöd för regeringens upplägg inför fortsatta förhandlingar men anmäldes avvikande meningar från s och mp. Vänsterpartiet deltog inte vid det sammanträdet, har vi noterat.

Det har varit överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet om den frågan den 16 oktober med statssekreterare Elisabet Falemo. Då fanns det också stöd för regeringens ståndpunkt men anmäldes avvikande meningar från s, v och mp.

Nu föreligger förslag till politisk överenskommelse. Underlag är utsänt och jag lämnar ordet till miljöministern.

Anf.  88  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag räknar med att det här blir den stora diskussionspunkten och stora punkten att arbeta med under miljörådet i nästa vecka. Ur svensk synvinkel ser vi det som en mycket viktig fråga att kunna slutföra under det tjeckiska ordförandeskapet. Det kommer att underlätta vårt arbete med klimatförhandlingarna. Annars finns det risk för att man använder dessa frågor för att blockera varandra. Därför skulle det vara stora fördelar med att lyckas landa direktivet i EU på torsdag i nästa vecka.

Vi kan bara konstatera att vi har haft tre stora frågor i slutskedet. En fråga är hur man ska utforma kraven på bästa tillgängliga teknik. Vi har velat se till att det ska vara tillräcklig kvalitet på de underlag man har för att kunna bedöma bästa tillgängliga teknik och därmed driva på teknikutvecklingen. Dessutom krävs tillräcklig flexibilitet för att driva på den. En annan fråga har varit strängare krav på återställande av förorenade områden, alltså när det gäller mark och grundvatten som har förorenats. Det kommer att innebära hårdare krav här i Sverige, vilket vi har skäl att välkomna, och det kommer också att kräva ett svenskt arbete.

Till sist konstaterar jag att det som har varit den kanske allra knivigaste frågan att lösa och där det fortfarande återstår att se om vi går i land med den i nästa vecka är frågan om stora förbränningsanläggningar.

Utsläppskraven skärps för stora förbränningsanläggningar från och med 2016. Sverige har mycket hårt drivit att det är det som ska gälla. Det har funnits en grupp av länder som mycket kraftigt har drivit att man vill få fortsätta med lägre krav under en längre period. Det har vuxit fram en kompromisslösning som skulle innebära att man har en möjlighet till successiv nedtrappning av utsläppen, alltså successivt skärpta krav under perioden 2016–2019. Men det görs då efter särskild bedömning och egentligen också ett särskilt ansökningsförfarande.

Vissa länder har velat förlänga den tidsperioden ända fram till 2023. Det har Sverige helt klart motsatt sig. Vi får nu se vad som blir lösningen som ordförandeskapet föreslår på torsdag, men det verkar troligt att de föreslår en utsträckning av tiden med ett år, alltså inte med ett absolut stopp vid 2019 utan vid 2020 för de trots allt sänkta utsläppen, ökade kraven och den successiva infasningen av ökade krav som är följden av det som nu har diskuterats.

Anf.  89  JACOB JOHNSON (v):

Vi har drivit på här för att inte få en senareläggning av datumet. Det var den avvikande mening vi hade tidigare, men jag är beredd att släppa min avvikande mening, om jag uttrycker mig så, och stödja förhandlingsmandatet.

Anf.  90  CARINA OHLSSON (s):

Fru ordförande! Jag vill framföra samma synpunkt. Jag tycker att det är bra. Vi har fått en klar redogörelse för hur förhandlingen ser ut. Jag uppskattar också att det inte är så kallat öppet mandat, för det har vi kritiserat många gånger, utan att man talar om att så här tänker vi göra.

När man ska läsa handlingarna är det inte helt enkelt med XX. Det är svårt att gå igenom handlingarna när det står en massa X. Vi från oppositionen träffar ju också miljöpolitiker och andra från olika EU-länder, och då kan det vara ganska bra att veta vilka man ska trycka till eller trycka på!

Anf.  91  ORDFÖRANDEN:

Det går bra att fråga här på nämnden, så kan vi vid behov hemligstämpla det.

Anf.  92  CARINA OHLSSON (s):

Ja, fast det är lite jobbigt att fråga om alla X i handlingarna.

Det är en upplysning som kan vara bra att få i redogörelserna så att man vet vilka länder det är som man särskilt ska uppmärksamma, både om de är bra och dåliga.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

Det fungerar så här, miljöministern, att särskilt i återrapporter och ibland även i underlag får vi inte information om vilka länder det handlar om. Vi har en ständig diskussion om detta med Regeringskansliet på central nivå, för riksdagen behöver ju veta det.

Man kan framföra det muntligt. Behöver man behålla hemlisar även efter rådet kan man också hemligstämpla i de stenografiska uppteckningarna. Miljöministern ska alltså veta att vi inte har fått sådana underlag som är riktigt hundra, faktiskt, i det avseendet.

Anf.  94  PER BOLUND (mp):

Jag tänkte bara säga att vi vidhåller den avvikande mening som vi hade. Vi hade ju en annan än s och v.

Anf.  95  ORDFÖRANDEN:

Då noterar jag det och ger ordet till miljöministern.

Anf.  96  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag välkomnar det breda stödet för detta som några av er medverkar till. Jag ser det som en viktig hjälp inför ordförandeskapet. Det underlättar genom att det inte blir möjligt för länder att koppla de här frågorna till klimatförhandlingarna. Sveriges linje har varit att undantagen ska vara så få som möjligt samtidigt som vi accepterar att detta är förutsättningarna för att nå en slutlig kompromiss.

Sedan är det bara att konstatera när det gäller de olika länderna att vi har utrikessekretessen som ställer en del krav på oss. Men som jag sade i utskottet i morse: De som vi i slutskedet har sett spela den största rollen när det gäller att hålla emot det vi vill åstadkomma är >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen

Anf.  97  ORDFÖRANDEN:

Tack för det klargörandet! Vi kan gå till beslut. Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt men noterar avvikande mening från mp.

Vi går vidare till punkt 5, Förslag till direktiv om markskydd. Här har det varit överläggningar den 27 mars 2007 i miljö- och jordbruksutskottet då det fanns stöd för regeringens förhandlingsupplägg med avvikande mening från v. Frågan var senast i nämnden den 14 december 2007 då det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Sedan dess har det pågått förhandlingar, antar jag, för nu förväntas en lägesrapport, och det är en informationspunkt.

Vill miljöministern säga något så får han.

Anf.  98  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag kan bara säga att ja, det har varit förhandlingar, och de har lett fram till att det nu lämnas en lägesrapport, vilket innebär att det inte har varit möjligt att nå en politisk överenskommelse. Bakgrunden till det är att det har funnits en blockerande minoritet bestående av dels Tyskland, Frankrike och Storbritannien, som är de riktigt stora EU-länderna, dels Nederländerna, Österrike och Malta.

Det innebär att vi nu får ta över frågan i det svenska ordförandeskapet. Vår inställning kommer att vara att, som vi säger, reflektera över situationen, men vi bedömer så här långt att det finns små politiska förutsättningar att nå en lösning under det svenska ordförandeskapet. Därmed är det mycket troligt att det blir det spanska ordförandeskapet som får ta upp den här frågan i nästa steg.

Anf.  99  PER BOLUND (mp):

Jag har en detaljfråga. Hur ligger det till med miljöorganisationers möjlighet att driva frågor rättsligt när det gäller markdirektivet? Finns det med i förslaget, eller är det inte med över huvud taget?

Anf.  100  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Det är helt enkelt så att förslaget inte är så långt framme att det går att ge något definitivt besked om det. Det ska erkännas att det har varit andra frågor som har dominerat i diskussionen nu när de här blockeringarna har uppstått. Jag tror att det ännu så länge – bedömningen både på din fråga och som helhet – är en rätt öppen fråga var en lösning för markskyddet så småningom kan ligga. Flera ordförandeskap har ju försökt lösa frågan och gått på pumpen i varje läge.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Vi går vidare till punkt 6, Klimatförändringar, strategidebatt om utvecklingen av ståndpunkt om en övergripande klimatöverenskommelse för tiden efter 2012.

Den frågan hade miljö- och jordbruksutskottet överläggningar om den 26 februari, då det fanns majoritet för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från mp. Samma majoritetsläge var det i EU-nämnden dagen efter, den 27 februari, alltså stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från mp.

Nu förväntas en diskussion. Jag kan säga på en gång att miljöministern och jag redan har pratat om att det inte står så mycket i den kommenterade dagordningen i skrift, men nu går det utmärkt att ange ståndpunkter muntligt.

Anf.  102  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag ska säga att just i och med att det här inte ens är en formell debatt med den typ av frågor som vi lämnar in skriftliga svar på har det av det skälet inte varit en formellt skriven ståndpunkt. Däremot är det viktiga diskussionsfrågor som kommer att komma upp.

Det som vi från svensk sida kommer att lyfta fram är i huvudsak vad vi förutser för klimatförhandlingarna under vårt ordförandeskap. Vi är nu i ett läge där i stort sett alla i-länder har lagt sina bud på bordet, men USA och Ryssland har ännu inte lämnat sina bud. Vår slutsats av det här är att i-länderna hittills har gett för låga bud, och vi uppmanar dem som ännu inte har lagt några bud att göra det.

Vi kommer också att mycket starkt driva på för att i-länderna samlat ska öka sina ansträngningar på vägen fram mot Köpenhamn så att det kollektiva budet från i-länderna ska bli högre.

Jag vill vara mycket tydlig med att det svenska ordförandeskapets mål är att klimatöverenskommelsen i Köpenhamn ska vara så ambitiös att EU minskar utsläppen med 30 procent. EU:s mål att minska utsläppen med 30 procent till 2020 är vårt viktigaste verktyg, en hävstång, för att få övriga världen att minska utsläppen så som vetenskapen kräver. Därför innebär det att vi inte kan släppa taget om den hävstången och gå från 20–30 procents utsläppsminskning mot för låga utsläppsminskningar i övriga världen. Vi kan helt enkelt inte sälja ut klimatet för billigt.

Jag redogjorde för den inriktningen i miljö- och jordbruksutskottet i morse, och jag värdesätter det stöd jag fick av utskottet för den inriktningen.

Det betyder att Sverige kommer att driva en mycket ambitiös men också tuff linje när det gäller förväntningar och krav på övriga världen. Vi vill med det också bidra till att snabbt växande ekonomier bland u-länderna, framför allt Kina men också länder som Sydafrika, Brasilien, Indien, Indonesien och Mexico, ska kunna göra mycket stora bidrag till utsläppsminskningar. Annars kommer det inte att vara möjligt att uppnå de stora utsläppsminskningar som världen som helhet kommer att behöva. Vi vill även se ansträngningar av den typen från u-länders sida fram till Köpenhamn, och där kommer nu fokus att ligga.

Jag skulle räkna med att vi kommer att se mycket krisrapportering och höra mycket om svårigheterna i klimatförhandlingarna på vägen fram mot Köpenhamn. EU:s och det svenska ordförandeskapets uppgift kommer att vara att både vara tuff och vara den som håller facklan för att se till att vi kommer hela vägen fram till Köpenhamn och når en så ambitiös överenskommelse som behövs. Det kommer att vara viktigt att se till att en överenskommelse i Köpenhamn är utformad så att den i sig innehåller rattar där världens ambition vartefter också kan skruvas upp i takt med att vetenskapen kommer att visa på vad som krävs ytterligare för att rädda klimatet.

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Jag tar mig friheten att fråga om miljöministern har något nytt att säga om finansieringsfrågan med tanke på pågående toppmöte.

Anf.  104  JACOB JOHNSON (v):

Punkten handlar om en strategidebatt, inför den här övergripande klimatöverenskommelsen, och en diskussion. Det är egentligen inte en punkt om det svenska ordförandeskapet. Jag skulle vilja skilja på det. I den första frågan om strategidebatt innan Sverige blir ordförande tycker jag att Sverige ska framföra svenska ståndpunkter och inte ta ansvar för en kompromiss.

Därför vill jag framföra Vänsterpartiets allmänna synpunkt på högre mål, som kanske är väl kända för miljöministern. Jag vet inte om jag ska anmäla avvikande mening, men om det är lämpligt gör jag det.

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Det vet inte jag heller. Det är upp till Vänsterpartiet.

Anf.  106  JACOB JOHNSON (v):

Det är en diskussionsfråga. Men okej. Det förväntas ordförandeslutsatser, och det tjeckiska ordförandeskapet kan göra sina slutsatser som då inte binder upp övriga, om jag förstår det rätt. Men av principskäl anmäler jag avvikande mening, med våra högre ambitioner, till exempel att EU bör verka för 40 procents minskning till 2020.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Man kan anmäla avvikande mening om man vill och inte håller med. Det här är ett mjukbeslut för vår del. Det är en diskussion. Det är pågående förhandlingar i allra högsta grad, materiellt innehåll i allra högsta grad, och då förhåller vi oss till regeringens förhandlingsupplägg. Om man inte skulle hålla med om det får man naturligtvis anmäla avvikande mening. Jag har noterat överhängande risk för det från v.

Anf.  108  PER BOLUND (mp):

Även Miljöpartiet tycker att EU borde gå längre än 30 procent till 2020. Vi har synpunkten att man ska gå ned med 40 procent, och det står vi fast vid.

Vi står också fast vid att vi anser att Stockholm Environment Institutes Greenhouse Development Rights system ska vara basen för de internationella överenskommelserna och att det är det man ska jobba efter, vilket vi inte tycker att regeringen gör.

Jag har en fråga. Miljöministern sade att i-länderna har lämnat sina förslag. Innebär det att EU har lämnat en summa – hur stor man anser att den internationella finansieringen ska vara? Det vore intressant i så fall att höra hur stor den är, och också höra EU:s ståndpunkt när det gäller mekanismen för hur pengarna ska tas fram och föras över till de fattigare länderna.

Statsministern hade den här frågan uppe på genomgången i går, och jag tolkade hans svar som att om man anger en summa är det stor risk att de fattigare länderna kommer att kräva ännu mer pengar av oss. Då är min fråga om det verkligen är den relevanta ingångspunkten när man ska ha ett internationellt klimatavtal. Är det inte snarare klimateffekten och möjligheten att få ett bra avtal som ska vara Sveriges hjärtefråga, och inte oron över plånboken i första hand?

Anf.  109  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Först som kommentar till ordförandens fråga om finansieringsfrågorna: Det kommer att vara en av de viktiga diskussionerna på Europeiska rådet. Det går just nu inte att veta exakt var den frågan kommer att landa. Vi välkomnar de slutsatser som har vuxit fram i Ekofin. Det betyder att EU på flera punkter preciserar vad vi är beredda att betala för. Vi klargör att vi tycker att principerna för hur mycket världens länder ska bidra med ska bygga dels på deras ekonomiska styrka, något bnp-mått, dels på hur stora utsläpp man har.

Det där har varit mycket diskuterat, och det är hårt motstånd inom EU eftersom det får rätt stora konsekvenser för en del av medlemsstaterna. Därför är det ändå ett framsteg att Ekofin har kunnat ställa upp bakom detta. Det finns dock ett problem. Framför allt kan jag säga att Polen har villkorat det starkt med att man ska göra upp bördefördelningen inom EU före Köpenhamnsmötet. Vi hade tillsammans med i stort sett alla övriga medlemsstater önskat att den frågan kunde skjutas till efter Köpenhamn, så att man först avgör vad EU ska göra och sedan gör en bördefördelning. Nu inträffade det redan i mars att man skulle göra upp om principerna för bördefördelning, och det är mycket troligt att man nu säger att bördefördelning kan tolkas som bördefördelningen som sådan. Det kommer att innebära att Sverige ställs inför ännu större uppgifter under sitt ordförandeskap.

Det är helt tydligt att världens länder som helhet internationellt har kommit för kort sträcka när det gäller finansieringsfrågan. EU ligger fortfarande med sina besked i absoluta täten också på finansieringsområdet. Vi är öppna för att diskutera olika lösningar. Det kommer att behövas helt olika lösningar, att kombinera modeller som nu har diskuterats, till exempel det mexikanska förslaget eller det norska förslaget.

Vi kan se att det finns en helt samstämmig bedömning inom EU att det vore för tidigt att nu lägga en summa på bordet. Och fortfarande med de ståndpunkter som EU har intagit, som jag sade, ligger vi i absoluta täten av de internationella diskussionerna. Hela den internationella klungan av länder behöver komma mycket längre fram, och mycket mer behöver uppnås. Det kommer att vara en av de tuffa uppgifterna inför Köpenhamn. Men så är det i svåra internationella förhandlingar.

När det gäller hur stora utsläppsminskningar som ska göras är det väl kända ståndpunkter. Vi kan konstatera att det inte skulle underlätta förhandlingarna vare sig internationellt eller inom EU om EU nu ytterligare höjde budet till 40 procent. Frågan skulle naturligtvis också uppstå här hemma hur det ska uppnås. Jag vet att det är en debatt som vi tar i andra sammanhang.

Jag konstaterar att de bud som nu ligger på bordet, apropå Per Bolunds fråga, är buden enligt Kyotoprotokollet, det vill säga buden för utsläppsminskningar.

Med det jag svarade om finansieringsfrågan på ordförandens fråga har jag också besvarat frågan om summa och Sveriges synpunkter på ett bud från EU när det gäller en summa pengar.

Anf.  110  CARINA OHLSSON (s):

Det handlar om det som miljöministern sade, att man behöver hitta en överenskommelse som är möjlig, att det ska skruvas upp. Vi vet att man i varje ny rapport har sagt att det ser värre ut än vad vi trott. Då undrar jag lite om strategier för att kunna skruva upp det.

När det gäller det sista som miljöministern tog upp om målen på hemmaplan är vi inte överens, men det är ju känt. Jag är fast övertygad om att för att kunna skruva upp det måste man göra så mycket som möjligt på alla plan, både på hemmaplan och på bortaplan, och tillsammans i EU.

Det är också viktigt, som Jacob Johnson tog upp, att man beskriver vad man själv ska göra för att kunna ha ett bra förhandlingsläge inför ordförandeskapet. Jag tycker att det var bra att miljöministern var så tydlig med att tala om att 30 procent verkligen är något som man inte är beredd att över huvud taget lämna. Vi kommer naturligtvis att följa frågan efter vad som sagts både av statsministern i går och av miljöministern här i dag, att Sverige och EU ligger långt framme. Ibland har vi framfört tveksamheter, och vi kommer definitivt att följa frågan mycket noga. Jag hoppas att vi också från oppositionen kommer att bli involverade i hela det här arbetet så att vi kan göra det vi kan för att vara med och verkligen se till att vi går i fronten för dessa frågor.

Anf.  111  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Jag delar verkligen miljöministerns uppfattning att världens länder inte har kommit tillräckligt långt när det gäller finansieringen. Då är frågan vad som är den bästa strategin för att vi ska komma längre. Vi vet att detta är en av de viktigaste frågorna inför Köpenhamnsmötet, och det är en riktig knäckfråga.

Min och Miljöpartiets uppfattning är att det bästa sättet att komma framåt är att lägga korten på bordet och vara så tydlig som det någonsin går. Först då kan man sätta sig ned och diskutera konkreta frågor.

Jag tycker att Sverige borde driva att man ska föreslå en summa inom EU och att EU sedan i sin tur ska driva det internationellt. Det handlar helt enkelt om att sluta med katt‑och-råtta-leken där alla väntar på att någon annan ska ta första steget. Om EU verkligen vill vara drivande i klimatfrågan är det EU:s uppgift att ta det första steget och se till att man får upp konkreta frågor på bordet och kan börja diskutera.

Miljöpartiets hållning är att vi inte ska använda internationellt klimatarbete för att avräkna på våra egna åtaganden, utan det ska gå utöver de åtagandena. Därför säger vi att vi ska minska med 40 procent inom EU och sedan med ytterligare 40 procent, det vill säga lika mycket, utanför EU. Det är därför som vi tycker att det är så viktigt att man kommer fram med konkreta förslag på internationellt klimatarbete.

Jag vill anmäla avvikande mening för protokollet.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Vi satt just och undrade om det skulle komma en sådan från Miljöpartiet. Jag befarade det.

Anf.  113  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Låt mig först säga att jag välkomnar det ganska breda stöd som också Carina Ohlsson ger uttryck för. Jag är medveten om att Socialdemokraterna på hemmaplan driver en del andra mål också.

Det jag sade om 30-procentsmålet betyder att vi har en mycket hög ambition och att vi vill använda detta som en hävstång för att få övriga världen att också göra tillräckligt. Det betyder i sin tur att vi inte kommer att deklarera att vi är beredda att kliva upp till 30-procentsmålet förrän vi vet att vi får tillräckligt mycket från de andra. Annars skulle vi sälja ut oss för en alltför billig lösning för klimatet, och det är inte aktuellt.

Till Per Bolund vill jag säga att EU har lagt korten på bordet. Jag vill inte se någon katt‑och-råtta-lek, men det är samtidigt dumt att sälja ut sig för vattvälling. I det här fallet betyder det att vi inte ska deklarera en summa och lägga pengar på bordet om det kan bli en smitväg för andra rika länder att inte behöva göra lika stora ansträngningar. Vi ska se till att det vi betalar för verkligen leder till både de stora utsläppsminskningar som behövs och de satsningar på hållbar utveckling som är nödvändiga inte minst för de fattigaste u-länderna. Därför ska ett avtal eller en överenskommelse som helhet riggas så att i-länderna tar ledningen och gör tillräckligt ur vetenskapens synpunkt men så att de snabbväxande u-länderna också gör det. När vi har helheten på bordet blir det full klarhet i finansieringsfrågan.

Även om jag förstår att det skapar otålighet – och det gör också mig otålig – kommer många av de stora frågorna att bli lösta just i sista stund. De hänger ihop. Utsläppsminskningar i i-länderna och i de snabbt växande u-länderna, åtgärder för att hjälpa fattiga länder och finansiering kommer med. Allt detta hänger ihop. Många av de stora frågorna kommer att lösas mycket sent.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar men noterar avvikande meningar från v och mp.

Vi går till punkt 7, Grönbok om hantering av bioavfall i Europeiska unionen. Här ska det antas slutsatser. Frågan informerades vi om i nämnden den 28 november. Miljö- och jordbruksutskottet har antagit ett utlåtande den 26 februari. Det heter 2008/09:MJU17. Där fanns det en reservation från Miljöpartiet. Nu föreligger utkast till slutsatser.

Anf.  115  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag kan fatta mig mycket kort. Regeringen har skickat in sina synpunkter på grönboken. Jag vet att miljö- och jordbruksutskottet har gjort det. Jag informerade också utskottet i morse om en del av de frågor som regeringen särskilt har drivit.

Anf.  116  PER BOLUND (mp):

Fru ordförande! Miljöpartiet vidhåller sin avvikande mening.

Vi anser att detta leder till risk för ökad förbränning av bioavfall, och vi anser att huvudstrategin inte ska vara att förbränna avfall utan att man ska använda till exempel rötning för att producera mer högvärdiga bränslen.

Vi anser inte att EU-pengar ska gå till förbränning av biologiskt avfall. Det är något som vi oroas av i det här förslaget.

Anf.  117  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Som jag sade i utskottet har de frågor vi har drivit varit dels kopplingen till klimat- och energipolitiken, dels betydelsen av att minska deponeringen av bioavfall. Förbränning görs för att minska deponeringen. Vi har mycket starkt drivit kravet på att avfallshierarkin ska följas och anpassas till de lokala förutsättningarna. Det har betytt att vi har satt rötning före förbränning. Vi har varit tydliga med att använda livscykelperspektivet i valet av behandlingsmetod.

Anf.  118  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med avvikande mening från mp.

Då har vi punkt 8, Övriga frågor, där det är en hel hoper anmälda, punkterna a–j. De står på den blå agendan, och de står också kommenterade i information som nämnden har fått. Är det någon övrig fråga som miljöministern vill säga något särskilt om.

Anf.  119  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Nej, men jag är beredd att svara på frågor eller lyssna på synpunkter.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen i övriga frågor.

A-punktslistan behandlas som sagt separat, men om det är någon som vill ställa några frågor om de A-punkter som gäller miljön går det bra att göra det nu.

Då är vi klara med rådsagendan i dess helhet och därmed också med miljöministern, om det inte är något särskilt han vill dela med sig till oss.

Anf.  121  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c):

Jag önskar nämndens ledamöter en glad midsommar och en riktigt bra sommar.

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Vi säger tack detsamma!

Innehållsförteckning

1 §  Jordbruk och fiske 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 1

Anf.  3  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 2

Anf.  4  CHRISTINA AXELSSON (s) 2

Anf.  5  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 2

Anf.  6  CHRISTINA AXELSSON (s) 3

Anf.  7  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  9  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 3

Anf.  10  CARINA OHLSSON (s) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  14  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 4

Anf.  15  CHRISTINA AXELSSON (s) 5

Anf.  16  MAX ANDERSSON (mp) 5

Anf.  17  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf.  18  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  JACOB JOHNSON (v) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 6

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  24  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 7

Anf.  25  JACOB JOHNSON (v) 7

Anf.  26  CARINA OHLSSON (s) 7

Anf.  27  PER BOLUND (mp) 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  29  CHRISTINA AXELSSON (s) 8

Anf.  30  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  31  CHRISTINA AXELSSON (s) 8

Anf.  32  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 8

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  34  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  35  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 9

Anf.  36  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 9

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  38  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 10

Anf.  39  SOFIA ARKELSTEN (m) 10

Anf.  40  LARS TYSKLIND (fp) 10

Anf.  41  CHRISTINA AXELSSON (s) 10

Anf.  42  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 11

Anf.  43  CHRISTINA AXELSSON (s) 11

Anf.  44  ERIK A ERIKSSON (c) 11

Anf.  45  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 12

Anf.  48  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  49  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  50  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  51  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 14

Anf.  54  PER BOLUND (mp) 14

Anf.  55  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  56  LARS TYSKLIND (fp) 15

Anf.  57  IRENE OSKARSSON (kd) 15

Anf.  58  JACOB JOHNSON (v) 15

Anf.  59  PER BOLUND (mp) 15

Anf.  60  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 15

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  62  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 16

Anf.  63  JACOB JOHNSON (v) 16

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  65  LARS TYSKLIND (fp) 17

Anf.  66  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  67  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 17

Anf.  68  CHRISTINA AXELSSON (s) 17

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  70  CHRISTINA AXELSSON (s) 17

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  72  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 18

Anf.  73  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 18

Anf.  74  CHRISTINA AXELSSON (s) 18

Anf.  75  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 18

Anf.  76  JACOB JOHNSON (v) 18

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  78  Jordbruksminister ESKIL ERLANDSSON (c) 19

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 19

2 §  Miljö 20

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  81  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 20

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  83  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 21

Anf.  84  JACOB JOHNSON (v) 21

Anf.  85  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  86  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 21

Anf.  87  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  88  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 22

Anf.  89  JACOB JOHNSON (v) 22

Anf.  90  CARINA OHLSSON (s) 22

Anf.  91  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  92  CARINA OHLSSON (s) 23

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  94  PER BOLUND (mp) 23

Anf.  95  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  96  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 23

Anf.  97  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  98  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 24

Anf.  99  PER BOLUND (mp) 24

Anf.  100  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 24

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  102  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 25

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  104  JACOB JOHNSON (v) 26

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  106  JACOB JOHNSON (v) 26

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 26

Anf.  108  PER BOLUND (mp) 26

Anf.  109  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 27

Anf.  110  CARINA OHLSSON (s) 28

Anf.  111  PER BOLUND (mp) 28

Anf.  112  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  113  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 29

Anf.  114  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  115  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 29

Anf.  116  PER BOLUND (mp) 30

Anf.  117  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 30

Anf.  118  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  119  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 30

Anf.  120  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  121  Miljöminister ANDREAS CARLGREN (c) 30

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 30