Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1982/83:24

Förslag

1982/83:24

om säkerhetsskyddet i riksdagen

Till riksdagen

Förslagets huvudsakliga innehåll

Förvaltningsstyrelsen lägger fram ett förslag till lag om säkerhetsskyddet i
riksdagen under normala fredsförhållanden. Lagförslaget har utarbetats på
grundval av de riktlinjer för säkerheten i riksdagen som det tidigare i år
beslutats om (KU 1982/83:19). Lagen syftar till att skydda riksdagens
verksamhet och sekretessbelagda uppgifter som rör rikets säkerhet. I lagen
finns regler om bl. a. sekretesskydd, tillträdesskydd, infiltrationsskydd,
information och kontroll.

Inledning

I förslag 1982/83:10 underställde riksdagens förvaltningsstyrelse riksdagen
bl. a. vissa frågor om riksdagens säkerhet i fredstid. Med anledning av
förslaget uttalade konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1982/83:19 att föreskrifter om riksdagens säkerhet och beredskap
skulle fastställas genom lag.

Med anledning härav uppdrog chefen för riksdagens förvaltningskontor åt
en arbetsgrupp bestående av kanslichefen Styrbjörn Lindow, föredraganden
Staffan Hansson och avdelningsdirektören Anders Oreland att utarbeta
förslag till säkerhetsbestämmelser. Gruppen har den 6 april 1983 presenterat
ett förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen.

Synpunkter på lagförslaget har under arbetets gång inhämtats från
statsrådsberedningen och rikspolisstyrelsen samt kammarkansliet och
utskottens kanslier.

Förvaltningsstyrelsen lägger nu fram följande förslag.

Förslag till

Lag om säkerhetsskydd i riksdagen

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Riksdagens åtgärder för säkerhetsskydd syftar till att skydda riksdagens
verksamhet och sekretessbelagda uppgifter som rör rikets säkerhet. De skall
bestämmas med beaktande av intresset av riksdagens öppenhet mot

1 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 24

Förs. 1982/83:24

2

allmänheten och företrädare för massmedia.

Till riksdagens säkerhetsskydd hänförs också beredskap mot brand och
åtgärder för att ge en första hjälp till den som skadas i riksdagens
lokaler.

Med riksdagens lokaler avses i denna lag lokaler i riksdags-, ledamots- och
förvaltningshusen.

2 § Säkerhetsskyddet enligt 1 § första stycket omfattar

1. sekretesskydd, varmed förstås skydd mot att någon obehörig får
kännedom om innehållet i en handling eller om en uppgift av annat slag som
rör totalförsvaret, Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig
organisation eller säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen, om
sekretess gäller för uppgiften enligt 2 kap. eller 5 kap. 2 eller 3 §
sekretesslagen (1980:100),

2. tillträdesskydd, varmed förstås skydd mot att någon obehörig får
tillträde till riksdagens lokaler,

3. infiltrationsskydd, varmed förstås skydd mot att någon som inte är
pålitlig från säkerhetssynpunkt ges arbetsuppgifter som rör totalförsvaret,
Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig organisation eller
säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen,

4. information om sekretess-, tillträdes- och infiltrationsskyddet,

5. kontroll av säkerhetsskyddet.

3 § Hos riksdagen skall finnas en säkerhetschef, som är direkt underställd
chefen för riksdagens förvaltningskontor. Säkerhetschefen ansvarar för och
leder säkerhetsskyddet enligt en instruktion som beslutas av förvaltningskontoret.

För säkerhetschefen skall finnas en ställföreträdare.

4 § Varje chef för en arbetsenhet inom riksdagen skall uppmärksamma
säkerhetsskyddet inom enheten och hålla kontakt med säkerhetschefen i
säkerhetsfrågor. Vid behov utser chefen en eller flera särskilda säkerhetsmän
inom enheten. En förteckning över säkerhetsmän upprättas av säkerhetschefen
och skall finnas tillgänglig hos denne.

Vad som i denna lag sägs om arbetsenhet inom riksdagen gäller även
partikansli i riksdagens lokaler.

5 § Uppmärksammar en riksdagsledamot eller en tjänsteman hos riksdagen
eller en anställd vid partikansli i riksdagens lokaler något som kan vara av
betydelse från säkerhetssynpunkt skall han anmäla detta till chefen för den
egna arbetsenheten, säkerhetschefen eller en säkerhetsmän.

6 § Vad som i denna lag sägs om riksdagsledamot gäller också för ersättare
som utövar uppdrag som ledamot.

7 § I krig eller vid beredskapstillstånd enligt lagen (1960:513) om beredskapstillstånd
eller när talmannen eller den han bemyndigar har beslutat om

Förs. 1982/83:24

3

en viss beredskapsgrad för riksdagen eller del av riksdagen gäller särskilda
föreskrifter för säkerhetsskyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säkerhetsskydd
vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för
lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och
förvaltningshusen.

Sekretesskydd

8 § Bestämmelser om sekretess finns i regeringsformen, riksdagsordningen
och sekretesslagen. Särskilda bestämmelser om sekretess hos riksdagen finns
i 11 kap. sekretesslagen.

9 § Med hemlig handling avses i denna lag varje allmän handling som
förvaras hos riksdagen och som innehåller någon uppgift som rör totalförsvaret,
Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig organisation
eller säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen, om sekretess
gäller för uppgiften enligt 2 kap. eller 5 kap. 2 eller 3 § sekretesslagen
(1980:100).

Med kvalificerat hemlig handling förstås en hemlig handling som
innehåller uppgift av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

10 § Har regeringen med stöd av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen
föreskrivit, att endast viss myndighet får pröva fråga om
utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för
rikets säkerhet skall, om en sådan handling finns hos riksdagen, frågan om
dess utlämnande prövas i den ordning som regeringen har föreskrivit.

11 § Föreskrifterna i denna lag gäller inte i den mån de begränsar den frihet
att meddela och offentliggöra uppgifter som det finns grundläggande
bestämmelser om i annan lag.

12 § Den som är anställd hos riksdagen eller som eljest - utan att vara
riksdagsledamot - fullgör uppdrag för riksdagens räkning är behörig att i sin
tjänst eller i sitt uppdrag hos riksdagen ta befattning med en hemlig handling
eller annars ta del av en uppgift med sådant innehåll som avses i 9 § endast om
han

1. bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt,

2. har behövlig kunskap om sekretesskydd och

3. behöver handlingen eller uppgiften för sitt arbete hos riksdagen.

13 § Handhavandet av en hemlig handling skall ske på ett sådant sätt att
ingen obehörig kan ta del av handlingens innehåll.

En hemlig handling skall förvaras inlåst i förvaringsutrymrrie av betryggande
slag när handlingen inte behövs för utövandet av riksdagsledamots

Förs. 1982/83:24

4

uppdrag eller för fullgörandet av arbetsuppgifter hos riksdagen.

Så snart en hemlig handling inte behövs längre skall den återlämnas eller
förstöras.

14 § Riksdagens förvaltningskontor svarar för vägledning och rådgivning
angående handhavandet av hemliga handlingar och av uppgifter med sådant
innehåll som avses i 9 §.

15 § Har en hemlig handling kommit bort skall säkerhetschefen omedelbart
underrättas. Detsamma gäller om en nyckel till ett förvaringsutrymme
för hemliga handlingar har kommit bort.

16 § Arbetet i riksdagen skall organiseras på sådant sätt att så få personer
som möjligt tar befattning med hemliga handlingar eller tar del av uppgifter
med sådant innehåll som avses i 9 §. Vad som sagts gäller särskilt i fråga om
kvalificerat hemliga handlingar och uppgifter som rör förhållanden som är av
synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Kvalificerat hemliga handlingar får
inte av en tjänsteman hos riksdagen eller en anställd vid partikansli i
riksdagens lokaler utan medgivande av chefen för den egna arbetsenheten
eller av säkerhetschefen medtas från riksdagens lokaler.

17 § Grundläggande bestämmelser om registrering av allmänna handlingar
finnas i sekretesslagen. Hemliga handlingar skall registreras hos kammarkansliet,
utskottskanslierna eller förvaltningskontoret.

Tillträdesskydd

Allmänna bestämmelser

18 § Bestämmelser om allmänhetens tillträde till riksdagens kammare finns
i riksdagsordningen.

19 § Tillträdesskyddet består av

1. in- och utpasseringskontroll

2. inre bevakning

3. kontroll av att dörrar, fönster och lås har tillförlitlig konstruktion.

20 § Förstärkt tillträdesskydd ges tjänsterum för talmän och statsråd samt
lokaler där hemliga handlingar, känslig teknisk utrustning eller stöldbegärlig
egendom förvaras.

Riksdagens förvaltningskontor får begränsa möjligheterna för andra än
statsråd, riksdagens ledamöter och tjänstemän att nattetid och under helger
röra sig fritt inom riksdagens lokaler mellan riksdagens hus.

21 § Åtgärder för att upprätthålla tillträdesskyddet vidtas under säkerhetschefen
av bevakningspersonal som består av tjänstemän hos riksdagen och
personal från auktoriserat bevakningsföretag. För bevakningspersonalen

Förs. 1982/83:24

5

gäller en särskild instruktion som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

22 § Om det uppkommer behov av förstärkt tillträdesskydd för riksdagens
lokaler eller del av dessa, kan skärpt bevakning för viss tid beslutas av chefen
för förvaltningskontoret eller, vid behov av omedelbara åtgärder, av
säkerhetschefen.

23 § Misstänker en riksdagsledamot eller en tjänsteman hos riksdagen eller
en anställd vid ett partikansli i riksdagens lokaler att en obehörig person
befinner sig i lokalerna, skall bevakningspersonalen underrättas.

24 § Dörr eller grind, som skall vara låst, får inte lämnas olåst utan att
bevakningspersonalen underrättas.

Identitetskort

25 § Riksdagens förvaltningskontor utfärdar identitetskort för statsråd,
riksdagens ledamöter och tjänstemän samt för anställda vid partikanslier,
som är inrymda i riksdagens lokaler.

Den som skall förses med identitetskort är skyldig att snarast efter det
uppdraget eller anställningen tillträtts låta fotografera sig och underteckna
erforderliga handlingar enligt anvisningar av förvaltningskontoret.

26 § Den som har förlorat sitt identitetskort skall omedelbart anmäla detta
till säkerhetschefen.

Identitetskort skall utan anmodan snarast återlämnas till riksdagens
förvaltningskontor om uppdraget eller anställningen upphört.

Tillträde till riksdagens lokaler

27 § Personer för vilka riksdagens förvaltningskontor utfärdar identitetskort
har rätt till tillträde i riksdagens lokaler.

28 § De som har fasta arbetsplatser i riksdagens lokaler och är anställda hos
massmediaföretag eller entreprenörer, som riksdagen anlitar, har rätt till
tillträde till riksdagens lokaler. Riksdagens förvaltningskontor skall upprätta
en förteckning över aktuella företag och entreprenörer samt sådana anställda
hos dessa som har rätt till tillträde till lokalerna. Förteckningen skall finnas
tillgänglig hos bevakningspersonalen.

29 § Under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän och under andra
tider i anslutning till kammar- eller utskottssammanträde eller presskonferens
eller partimöte i riksdagens lokaler har följande rätt till tillträde:

1. svenska journalister och fotografer mot uppvisande av legitimation som
har utfärdats för dem av ett erkänt yrkesförbund eller av ett eget
tidningsföretag,

Förs. 1982/83:24

6

2. utländska journalister och fotografer enligt föreskrifter som beslutas av
riksdagens förvaltningskontor,

3. teknisk personal från Sveriges Radio AB eller dess dotterföretag om
besöket har samband med rundradiosändning,

4. tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra statliga
myndigheter samt kommittétjänstemän och andra personer som i sin tjänst
eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen.

30 § Rätt till tillträde till riksdagens lokaler har även den som skall delta i
studiebesök eller i föranmält sammanträde eller annan sammankomst i
riksdagens lokaler. En person med fast arbetsplats i riksdagens lokaler skall
ansvara för att föranmälan sker till riksdagens säkerhetsenhet. Han skall
också svara för att de som deltar anvisas rätt lokal och att de lämnar
riksdagens lokaler efter sammankomsten.

Vid besök av studiegrupper och i samband med större sammanträden eller
presskonferenser bör en företrädare för den som anordnar besöket eller
sammankomsten vara beredd att bistå bevakningspersonalen vid inpasseringskontrollen.

Den som passerar in med stöd av bestämmelsen i första stycket får nattetid
och i samband med veckoslut eller helger uppehålla sig endast i eller i
anslutning till den lokal där sammankomsten äger rum.

31 § Tillträde får ske tillsammans med den som är behörig enligt 27-28 §§
(besöksmottagare).

Väntas besök till ett riksdagsorgan eller väntar en besöksmottagare besök
av någon som inte är behörig att inpassera enligt 27-30 §§ bör besöket
föranmälas till bevakningspersonalen i den port som besökaren väntas till,
om inte besöksmottagaren själv svarar för att besökaren möts i porten.

Om någon oanmäld önskar tillträde till riksdagens lokaler för att besöka
viss person skall en besöksmottagare anges för bevakningspersonalen.

32 § Den som önskar tillträde för att få information, aktualisera ett ärende
hos riksdagens förvaltningskontor eller för att få framföra sin åsikt i en fråga
och som inte i förväg avtalat om besöket eller som inte kan uppge någon
besöksmottagare skall hjälpas till rätta av bevakningspersonalen.

33 § Efter ett besök skall besöksmottagaren följa besökaren till en utgång
eller till en annan besöksmottagare som besökaren skall uppsöka.

34 § Den som begär att få ta del av en allmän handling som finns hos
riksdagen skall hänvisas till riksdagsbiblioteket om inte handlingen tillhandahålls
på annat sätt. Biblioteket svarar för att begärd handling tillhandahålls
den sökande. Finns handlingen inte hos biblioteket skall den skyndsamt
efterforskas inom den inre riksdagsförvaltningen.

35 § Besökare till kammarens åhörarläktare har tillträde till denna i
samband med offentligt sammanträde med kammaren. Ordningsföreskrifter

Förs. 1982/83:24

7

för sådana besökare utfärdas av riksdagens förvaltningskontor efter samråd
med kammarens sekreterare.

Besökare till riksdagsbiblioteket eller riksdagens tryckeriexpedition äger
tillträde till biblioteket och expeditionen enligt föreskrifter som beslutas av
förvaltningskontoret.

36 § Tillträde till riksdagens lokaler är i övrigt tillåtet efter tillstånd av
förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen.

37 § Den som önskar tillträde till riksdagens lokaler eller den som
uppehåller sig där eller skall lämna lokalerna är skyldig att på anmodan av
bevakningspersonalen legitimera sig om inte besöket är sådant som anges i 34
eller 35 §.

Nycklar och nyckelkort

38 § Nycklar och nyckelkort är personliga och får inte lånas ut om inte
säkerhetschefen medger det.

Förlust av nyckel eller nyckelkort skall omedelbart anmälas till säkerhetsenheten.

Infiltrationsskydd

39 § Personalkontrollkungörelsen (1969:446) skall gälla i tillämpliga delar
för riksdagens tjänstemän.

40 § Riksdagens förvaltningskontor bestämmer efter samråd med krigsdelegationens
sekreterare vilka tjänster och uppdrag för tjänstemän som
skall hänföras till skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen.

Information

41 § Förvaltningskontoret svarar för att riksdagsledamöter och alla som har
fast arbetsplats i riksdagens lokaler informeras om föreskrifterna i denna lag
och om säkerhetsskyddet i övrigt.

Kontroll

42 § Säkerhetschefen skall fortlöpande kontrollera att föreskrifterna om
säkerhetsskyddet iakttas och att skyddsnivån är jämn och tillräckligt hög.

Hemliga handlingar samt nycklar och nyckelkort till riksdagens lokaler
skall inventeras regelbundet och när det är särskilt påkallat.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1983.

Förs. 1982/83:24

Allmänna synpunkter på lagförslaget

Bestämmelserna i lagförslaget syftar i första hand till att åstadkomma
skydd för riksdagens verksamhet och för sekretessbelagda uppgifter som rör
rikets säkerhet. Utformningen har skett i enlighet med de intentioner som
anges i riksdagens beslut i anslutning till konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:19. Utskottet uttalade bl. a. att säkerhetsaspekten normalt måste
underordnas intresset av riksdagens öppenhet. I enlighet härmed har
bestämmelserna utformats på ett sätt som skall säkerställa riksdagens
öppenhet mot allmänheten och massmedia.

Säkerhetsskyddets uppbyggnad i lagförslaget följer den indelning av
skyddsåtgärder som finns i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid
statliga myndigheter. Skyddet föreslås omfatta sekretesskydd, tillträdesskydd,
infiltrationsskydd, information och kontroll. Bestämmelserna om
dessa skydd gäller i olika delar för riksdagens ledamöter och tjänstemän, de
som fullgör uppdrag för riksdagens räkning samt anställda vid partikansli i
riksdagen. Tillträdesskyddet berör även andra med fasta arbetsplatser i
riksdagens lokaler samt statsråd och övriga som önskar passera in i
riksdagen.

Lagen bör kompletteras med föreskrifter som föreslås bli utfärdade av
riksdagens förvaltningskontor. För krig och andra extraordinära förhållanden,
liksom för speciella tillfällen, avses gälla särskilda föreskrifter.
Härutöver vill styrelsen peka på att frågan om förvaltningskontorets
befogenheter att utfärda föreskrifter med hänsyn till lydelsen av RO 9:4
aktualiserats i styrelsens förslag 1982/83:25 till riksdagen.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1983, då riksdagens nya lokaler
beräknas vara tagna i bruk fullt ut.

Motivering till de föreslagna lagreglerna
Inledande bestämmelser

Lagen gäller skyddsåtgärder som skall vidtas inom riksdagen. I paragrafens
första och andra stycken anges att åtgärderna syftar till skydd av
riksdagens verksamhet och sekretessbelagda uppgifter som rör rikets
säkerhet samt beredskap mot brand och åtgärder vid personskada. De
åtgärder som krävs för att tillgodose de angivna syftena berör inte bara
statsråd, riksdagsledamöter och tjänstemän i riksdagen utan också andra
med fast arbetsplats i riksdagens lokaler. Hit hör medarbetare i partikanslier
i riksdagens lokaler samt representanter för massmediaföretag och personal
hos riksdagens entreprenörer med fasta arbetsplatser i riksdagen. Säkerhetsskyddet
omfattar i vissa avseenden också särskilda utredare samt ledamöter
och personal hos kommittéer som verkar på uppdrag av riksdagen. Vissa
föreskrifter riktar sig mot riksdagens förvaltningskontor. Även allmänheten
berörs.

Förs. 1982/83:24

9

I vilken utsträckning och på vilket sätt föreskrifterna gäller för olika
kategorier av personer eller för förvaltningskontoret framgår av bestämmelser
i lagen.

II § första stycket har intagits en bestämmelse om att riksdagens åtgärder
för säkerhetsskyddet skall vidtas med beaktande av intresset av öppenhet
mot allmänheten och företrädare för massmedierna.

I paragrafens tredje stycke definieras riksdagens lokaler. Definitionen
bygger på de inom riksdagen vedertagna benämningarna på riksdagens olika
hus.

2 §

Säkerhetsskyddets uppbyggnad följer den indelning som finns i förordningen
(1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter och som är
vedertagen inom regeringskansliet. Hos riksdagen föreslås att säkerhetsskyddet
även skall innefatta beredskap mot brand och åtgärder för en första
hjälpinsats till den som skadas i riksdagens lokaler.

3-6 §§

I dessa bestämmelser berörs den organisatoriska uppbyggnaden av
säkerhetsskyddet. Den centrala funktionen i arbetet härmed har säkerhetschefen,
som skall ansvara för och leda säkerhetsskyddet enligt en instruktion,
som beslutas av förvaltningskontoret.

Det har inte ansetts behövligt att i lagen uttryckligen ange att chefen för en
arbetsenhet inom den inre riksdagsförvaltningen eller för ett partikansli i
riksdagen kan besluta om kompletterande bestämmelser av arbetsordningskaraktär
som är av betydelse för säkerhetsskyddet. Då sådan bestämmelse
beslutas bör säkerhetschefen självfallet underrättas om innehållet. Inte
heller har medtagits någon föreskrift om påföljd för den som åsidosätter en
bestämmelse i lagen. Främst för att förhindra en upprepning finns alltid
möjlighet att kalla vederbörande till ett samtal med säkerhetschefen, chefen
för riksdagens förvaltningskontor eller talmannen. För tjänstemän kan
tillgripas disciplinpåföljd enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning. I
vissa fall kan även ansvar enligt brottsbalken förekomma.

7 §

Lagen om säkerhetsskyddet avser som nämnts åtgärder under normala
fredliga förhållanden. Som konstitutionsutskottet har framhållit (KU
1982/83:19 s. 3) är det viktigt att hålla en klar och genomtänkt beredskap för
incidenter eller orostider. En bestämmelse om utfärdande av föreskrifter för
sådana speciella förhållanden har intagits i första stycket av förevarande
paragraf. Föreskrifter på området bör utfärdas av riksdagens förvaltningskontor.

Behov kan också föreligga att besluta om åtgärder för säkerhetsskydd vid
särskilda tillfällen eller för vissa lokaler som riksdagen disponerar utöver

Förs. 1982/83:24

10

riksdags-, ledamots- och förvaltningshusen. När förhållandena så påkallar
får enligt andra stycket förvaltningskontoret besluta om sådana åtgärder.

Sekretesskydd

Den del som behandlar sekretesskyddet är uppdelad i mer allmänna
föreskrifter, 8-11 §§, och föreskrifter som behandlar behörighet att ta del av
handlingar och uppgifter med visst hemligt innehåll samt hanteringen av
sådana handlingar och uppgifter, 12-17 §§.

De allmänna föreskrifterna anger gränserna för och innehållet i det skydd
för hemliga handlingar och hemliga uppgifter som finns i annan lagstiftning. I
8 § erinras bl. a. om de särskilda bestämmelser om sekretess hos riksdagen
som finns i 11 kap. sekretesslagen. Av 2 § i nämnda kapitel framgår att
tystnadsplikt inte gäller för riksdagsledamöter beträffande uppgifter som de
fått under utövandet av sitt uppdrag. Riksdagsledamöternas möjligheter att
röja hemliga uppgifter begränsas endast av bestämmelser i regeringsformen
och riksdagsordningen. Dessa gäller uppgifter som förekommit vid sammanträden
med utrikesnämnden (RF 10:7), riksdagens kammare (RO 2:4),
utskott (RO 4:15) och lönedelegation (RO 8:5). Beträffande lönedelegationen
finns föreskrift om tystnadsplikt i riksdagsordningen medan det i övriga
fall för tystnadsplikt krävs särskilt beslut härom eller - beträffande
kammaren - beslut om stängda dörrar.

98

Omfattningen av det sekretesskydd som lagen om säkerhetsskydd i
riksdagen syftar till framgår av 9 §. Lagen ger ett skydd åt sådana hemliga
handlingar och sekretessbelagda uppgifter hos riksdagen som rör rikets
säkerhet eller säkerhets- eller bevakningsåtgärd i riksdagen. Endast en
allmän handling med sådant innehåll som nu nämnts och som förvaras hos
riksdagen är en hemlig handling i lagens mening. Härav följer att lagen inte
gäller handlingar som åtnjuter sekretess av exempelvis personalsociala skäl.
Ej heller gäller lagen för en hemlig handling som någon medför i riksdagen
och som inte förvaras hos riksdagen.

10§

Bestämmelsen reglerar frågan om vem som skall pröva utlämnande till en
enskild person av handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet,
s. k. kvalificerat hemliga handlingar.

Regeringen har i sekretessförordningen (1980:657) föreskrivit att chefen
för utrikesdepartementet prövar utlämnandet i visst fall av kvalificerat
hemlig handling som sekretessbelagts enligt 2 kap. 1 8 sekretesslagen.
Chefen för försvarsdepartementet prövar utlämnandet om sådan handling

Förs. 1982/83:24

11

sekretessbelagts enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen. Det har övervägts att låta en
befattningshavare inom riksdagen pröva utlämnandet till enskild av kvalificerat
hemlig handling som har upprättats inom riksdagen. Sådana handlingar
torde dock bli mycket sällsynta, och det är därför lämpligt, bl. a. med hänsyn
till intresset av enhetliga bedömningar, att tillämpa samma ordning som för
det statliga området i övrigt.

11 §

Paragrafen innehåller en erinran om de grundläggande bestämmelser om
frihet att meddela och offentliggöra uppgifter (den s. k. meddelarfriheten)
som finns i annan lagstiftning. Meddelarfriheten skall inte inskränkas genom
ifrågavarande lag. Bestämmelser om meddelarfrihet finns i tryckfrihetsförordningen,
radioansvarighetslagen (1966:756), lagen (1982:460) om ansvarighet
i närradio och lagen (1981:509) om ansvarighet för radiotaltidningar
(ny lydelse enligt prop. 1982/83:137).

12 §

Bedömningen av pålitlighet från säkerhetssynpunkt görs med ledning av
personkännedom eller betyg, intyg och liknande handlingar samt referenser.
I fråga om personer som skall inneha eller uppehålla tjänster eller uppdrag,
som med stöd av 40 § har hänförts till skyddsklass, byggs avgörandet också på
personalkontroll enligt kungörelsen härom.

13-15 §§

Det är viktigt att sekretessbelagda handlingar och uppgifter handhas på ett
sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av innehållet i handlingarna eller får
kännedom om uppgifterna. Ifrågavarande bestämmelser avser att förhindra
spridning av sekretessbelagda uppgifter till obehöriga. Sekretesslagen
möjliggör i vissa fall för en riksdagsledamot att få röja själva uppgiften.
Föreskrifterna om handhavande av hemliga handlingar gäller emellertid
även för riksdagens ledamöter. Inte heller är den vägledning och rådgivning
för vilken riksdagens förvaltningskontor ansvarar enligt 14 § begränsad till
vissa kategorier av personer. Det bör ankomma på säkerhetschefen att
anvisa förvaringsutrymme för hemliga handlingar.

16 §

Sekretesskyddet måste i fortsättningen beaktas vid uppläggningen av
arbetet i riksdagen. I 16 § poängteras bl. a. skyddet för kvalificerat hemliga
handlingar och för uppgifter som rör förhållanden som är av synnerlig
betydelse för rikets säkerhet.

Genomtänkta rutiner behövs särskilt för försändning och förstöring av
hemliga handlingar. Sekretessbelagda uppgifter bör inte användas på ett
sådant sätt att det finns risk för obehörig avlyssning. En sådan uppgift bör
såvitt möjligt inte beröras vid telefonsamtal.

Förs. 1982/83:24

12

17 §

Föreskriften är avsedd att möjliggöra säkrare hantering och kontroll av
hemliga handlingar genom att ange de ställen inom riksdagen där dessa skall
registreras.

Tillträdesskydd

Allmänna bestämmelser

En fråga som faller utanför denna lag är allmänhetens rätt att vara
närvarande vid riksdagens sammanträden i kammaren. Denna fråga regleras
i riksdagsordningen. En erinran härom har intagits i 18 §. Bestämmelserna i
riksdagsordningen återfinns i 2 kap. 4 § jämte tilläggsbestämmelse. Liksom
hittills bör tillträde till plenisalen utom åhörar- och pressläktare vara
förbehållet riksdagens ledamöter och vissa kategorier tjänstemän.

Redan av lagens första paragraf framgår att riksdagens åtgärder för
tillträdesskydd skall vidtas med beaktande av intresset av öppenhet gentemot
allmänheten och företrädare för massmedia. Alla kan emellertid inte ges rätt
att vistas i riksdagens lokaler. Praktiska skäl och säkerhetsskäl talar för en
avgränsning av tillträdesrätten genom att vissa kategorier av personer
förklaras vara behöriga. Enligt 20 § kan begränsningar också genomföras i
tid och rum.

19 §

Inre bevakning enligt 19 § kan utföras genom rondering av bevakningspersonal
men sker också genom att var och en är uppmärksam på om
obehöriga vistas i lokalerna (jfr 23 §).

20 §

Med känslig teknisk utrustning i bestämmelsens första stycke avses t. ex.
voteringsanläggningen och apparatur i bevakningscentralen.

I andra stycket ges förvaltningskontoret rätt att besluta om vissa
inskränkningar i möjligheterna att röra sig fritt mellan riksdagens olika hus.
Sådana begränsningar förutsätts bli beslutade för hela tidsperioder. Begränsningarna
avses bl. a. öka tryggheten nattetid i ledamotshuset. Det normala
sättet att begränsa rörelsefriheten blir att stänga vissa grindar som kräver
nyckelkort för att öppnas eller som öppnas från bevakningscentralen efter
kontroll genom intern-TV av den som önskar passera grinden. Varje
statsråd, ledamot och tjänsteman i riksdagen skall disponera ett nyckelkort.

Nattetid och under helger begränsas den personella bevakningen av
riksdagens lokaler. ”Nattetid” innebär tiden kl. 22.00-06.00 eller kortare
tid.

Förs. 1982/83:24

13

22 §

Skärpt bevakning kan motiveras t. ex. av att någon har riktat ett hot mot
riksdagen eller av en underrättelse från polisen.

24 §

Föreskriften innebär bl. a. förbud mot att vidta någon åtgärd som gör att
en dörr eller grind inte stängs och därmed inte går i lås eller som påverkar den
avsedda funktionen hos ett lås.

Identitetskort

25 §

Identitetskort avses tillika vara nyckelkort. Det förutsätts att säkerhetschefen
lämnar upplysningar och råd om identitetskort.

Tillträde till riksdagens lokaler

27 §

Vilka som är behöriga att passera in till riksdagens lokaler på den grund att
de har rätt att inneha ID-kort som riksdagens förvaltningskontor utfärdar
framgår av 25 §.

Den som ännu inte har hunnit att få ett identitetskort enligt 25 § förutsätts
kunna legitimera sig på annat sätt och passera in med hjälp av en förteckning
som finns tillgänglig för bevakningspersonalen. Föreskrifter härom får ges i
bevakningsinstruktionen (jfr 21 §).

28 §

I paragrafen föreskrivs om tillträdesrätten för ”riksdagsjournalisterna”
och riksdagens entreprenörer. Med sådana entreprenörer åsyftas f. n.
byggnadsstyrelsen, postverket, televerket, SJ Resebyrå samt de företag som
anlitas för restauration och bevakning. Tillträdesrätten enligt 28 § är
densamma som för riksdagens ledamöter m. fl. enligt 27 §.

29 §

I paragrafen ges en vidsträckt men inte oinskränkt tillträdesrätt till
representanter för massmedia m. fl. Med rundradioutsändning enligt 3 p.
förstås utsändning genom såväl radio som TV. Nattetid eller under helger
kommer ofta inte att finnas någon rätt till tillträde. Av ordalydelsen framgår
att bevakningspersonalen förutsätts känna till om det utom ordinarie
arbetstid för tjänstemännen pågår sammanträden, konferenser eller möten
av nämnt slag.

Ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän är f. n. kl. 08.00-16.40
(oktober-maj) eller kl. 08.00-16.00 (juni-september).

Förs. 1982/83:24

14

30 §

Av paragrafen framgår att sammanträden av olika slag - också sådana som
inte ingår som ett led i riksdagens verksamhet - även i fortsättningen
förutsätts kunna hållas i riksdagens lokaler. Omfattningen härav och
villkoren i övrigt prövas i annan ordning. Sådana sammanträden skall
föranmälas till bevakningspersonalen. Däremot behöver inte anmälas vilka
som skall delta i sammanträdet. Deltagare skall emellertid vara i stånd att
uppge namnet på den som anordnar sammanträdet och som alltså skall kunna
kontaktas av bevakningspersonalen. Det bör få ankomma på förvaltningskontoret
att besluta om rutiner för anmälan om sammanträden.

Särskilda utredare hos riksdagen samt personal hos riksdagens kommittéer
har tillträdesrätt enligt 30 § om de inte har det också enligt annat lagrum.

Beträffande ”nattetid” enligt andra stycket hänvisas till kommentar
angående 20 §.

31 §

I paragrafen regleras tillträdesrätten vid besök för person som inte
passerar in som behörig enligt 27-30 §§. Förvaltningsdirektören och
säkerhetschefen kan enligt 36 § medge tillträde även i andra fall.

Personer med tillfälligt arbete i riksdagens lokaler som passerar in med
stöd av 31 § förutsätts utföra detta under viss tillsyn. På annan än ordinarie
arbetstid för riksdagens tjänstemän bör bevakningspersonalen kunna svara
för tillsynen.

32 §

Paragrafen gäller en service till allmänheten som konstitutionsutskottet
särskilt har uttalat sig om (KU 1982/83:19 s. 4). Den hjälp som bevakningspersonalen
kan lämna blir beroende av vad vederbörande efterfrågar. I
åtskilliga fall torde det bli fråga om att kontakta en tjänsteman hos
förvaltningskontoret som svarar för utåtriktad information.

34 §

Allmän handling kan i den inre riksdagsförvaltningen finnas registrerad
hos kammarkansliet, förvaltningskontoret eller något av de f. n. 16
utskottskanslierna. Riksdagsbiblioteket fungerar som centralarkiv och
omhändertar efter hand arkivmaterial från den inre riksdagsförvaltningen i
övrigt. I 34 § föreskrivs hur envar skall kunna utöva sin grundlagsenliga rätt
att anonymt ta del av allmän handling som finns hos riksdagen. Den som är
behörig att passera in till riksdagens lokaler med stöd av annat lagrum och vet
hos vilken arbetsenhet en allmän handling finns har rätt att vända sig direkt
till arbetsenheten för att ta del av handlingen.

Förs. 1982/83:24

15

37 §

I lagrummet föreskrivs en skyldighet att på anmodan visa legitimation.
Eftersom bevakningspersonalen väntas få stor personkännedom kan det
förutsättas att ett uppvisande i första hand blir aktuellt för den som är
nykomling hos riksdagen.

Skyldigheten enligt 37 § måste kunna åberopas av bevakningspersonalen,
t. ex. vid rondering nattetid och vid skärpt bevakning i samband med ett
allvarligt brott i riksdagens lokaler eller hot om sådant brott.

I den bevakningsinstruktion som förutsätts i 21 § får regleras i vilka fall
bevakningspersonalen skall vara skyldig att begära legitimation, tillkalla
polis eller vidta andra åtgärder.

Nycklar och nyckelkort

38 §

Identitetskort som utfärdas av förvaltningskontoret avses samtidigt vara
nyckelkort. Därutöver förutsätts finnas separata nyckelkort.

Att nycklar och nyckelkort är personliga innebär bl. a. att de skall kvitteras
av innehavaren, som också får förbinda sig att återlämna dem så snart de inte
längre behövs för innehavarens tjänst.

Infiltrationsskydd
39-40 §§

I paragraferna ges förutsättningar för personalkontroll beträffande vissa
tjänstemän hos riksdagen.

Om förnyelse av personalkontroll finns bestämmelser i personalkontrollkungörelsen.

Information
41 §

Föreskriften i 41 § ålägger förvaltningskontoret att sörja för informationsåtgärder.
Den innebär emellertid inte att personalansvarig chef undandras
ett ansvar för att underställd personal i det enskilda fallet är informerad.

Personal med särskilt ansvar för säkerhetsskyddet, t. ex. bevakningspersonal
och andra tjänstemän vid den föreslagna säkerhetsenheten samt
tjänstemän med uppgifter som registrator, ges utbildning som är avpassad för
arbetsuppgifterna.

Förs. 1982/83:24

16

Kontroll

42 §

Det bör framgå av instruktionen för säkerhetschefen att han har ett ansvar
för att snarast avhjälpa fel och brister i säkerhetsskyddet. Av instruktionen
bör vidare framgå hur ofta inventering skall äga rum.

Hemställan

Förvaltningsstyrelsen hemställer att riksdagen antar det framlagda förslaget
till lag (1983:000) om säkerhetsskydd i riksdagen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Alf Wennerfors, Oskar Lindkvist, Stig
Olsson, Martin Olsson, John Johnsson, Blenda Littmarck och Bertil
Måbrink samt personalföreträdarna Anders Forsberg, Lennart Hedlund och
Jan Bjurström.

Stockholm den 20 april 1983

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE
På styrelsens vägnar

INGEMUND BENGTSSON

/Gunnar Grenfors

minab/gotab Stockholm 1983 75251