Riksrevisionens styrelses framställning angående insatserna mot deltidsarbetslösheten

Framställning / redogörelse 2005/06:RRS22

Framställning till riksdagen

2005/06:RRS22

Image: BET_200506_RRS_22-1.png

Riksrevisionens styrelses framställning angående insatserna mot deltidsarbetslösheten

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat om Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten har genomförts effektivt. Granskningen omfattar även regeringens styrning av och rapportering om insatserna. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten (RiR 2006:1).

Deltidsarbetslösheten omfattade ca 200 000 personer år 2004 och innebar kostnader på över 8 miljarder kronor i arbetslöshetsersättning. De åtgärder som Arbetsmarknadsverket har vidtagit mot deltidsarbetslösheten under perioden 2000–2004 har enligt Riksrevisionen inte varit effektiva. Av granskningen framgår också att rege­ringens styrning av insatser­na varit otydlig och att regeringens rapportering till riksda­gen om deltidsarbetslösheten och dess kost­na­der har varit ofullständig.

Styrelsen anser att deltidsarbetslösheten behöver uppmärksammas och analy­seras mer. Rapporteringen om deltidsarbetslösheten och dess kostnader be­hö­ver därför förbättras. Styrelsen föreslår att riksdagen begär att regeringen i sin rapportering till riksdagen, utöver uppföljning av beslutade verksamhetsmål på området, använder den officiella arbetsmarknadsstatistiken från SCB för att ge en helhetsbild av sysselsättning, arbetslöshet och deltidsarbetslöshet. Styrelsen föreslår också att rapporteringen till riksdagen ska visa hur utbetalningarna av arbetslöshetsersättning för­de­las på hel- och deltidsarbetslösa.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning2

Styrelsens förslag3

Riksrevisionens granskning4

Bakgrund och motiv till granskningen4

Granskningens syfte och inriktning5

Iakttagelser och slutsatser6

Riksrevisionens rekommendationer9

Styrelsens överväganden10

Deltidsarbetslöshetens storlek10

Kostnaderna för ersättning vid deltidsarbetslöshet11

Styrelsens förslag12

Styrelsens förslag

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Styrelsens överväganden föreslår Riksrevisionens styrelse följande:

1.Deltidsarbetslöshetens storlek

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen i sin rapportering till riksdagen, utöver uppföljning av beslutade verksamhetsmål på området, ska använda den officiella arbets­­marknadsstatistiken från SCB för att ge en helhetsbild av sysselsättning, arbetslöshet och deltidsarbetslöshet.

2.Kostnaderna för ersättning vid deltidsarbetslöshet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen i sin rapportering till riksdagen ska visa hur utbetalningarna av arbetslöshetsersättning fördelas på hel- och deltidsarbetslösa.

Stockholm den 19 april 2006

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Sören Lekberg

Karin Rudberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sören Lekberg (s), Gunnar Axén (m), Eva Flyborg (fp), Per Rosengren (v), Rolf Kenneryd (c), Per Lager (mp), Laila Bjurling (s), Per Erik Granström (s), Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp) och Tuve Skånberg (kd).

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat om Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten har genomförts effektivt. Granskningen omfattar även regeringens styrning av och rapportering om insatserna. Resultaten av granskningen har redovisats i rapporten Arbetsmarknads­verkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten (RiR 2006:1). Rapporten publicerades i ja­nu­­­ari 2006.

Bakgrund och motiv till granskningen

Deltidsarbetslöshetens omfattning

Deltidsarbetslösheten beskrivs av Riksrevisionen som ett omfattande och komplext fenomen. Omkring 200 000 personer – ca 4,5 % av arbetskraften – är arbetslösa på deltid. De flesta arbetar inom branscher där också fri­villigt deltidsarbete är vanligt. Det gäller yrken inom vård och omsorg, handel, hotell och restaurang, kontor och städning m.m. Drygt hälften har tids­begränsade anställningar.

Arbetslöshetsersättningen till deltidsarbetslösa och timanställda uppgick till drygt 8 miljarder kronor år 2004, enligt uppskattningar som gjorts av In­spek­­tionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och AMS. Ersättningen till deltidsarbetslösa står därmed för ungefär en fjärdedel av all arbetslöshets­ersättning.

Konsekvenser

Deltidsarbetslösheten påverkar statsfinanserna i form av kostnader för arbets­löshetsersättning och insatser för de deltidsarbetslösa. Även andra konsekvenser nämns av Riksrevisionen. Arbetskraftsutbudet påverkas eftersom delar av arbets­kraften inte utnyttjas till fullo samtidigt som det finns problem med rekry­tering och brist på personal. Deltidsarbetslösheten anknyter också till jäm­ställdhetsfrågor eftersom kvinnor står för den största delen av såväl det frivilliga som det ofrivilliga deltidsarbetet. För många är ofrivilligt deltids­arbete en väg in på arbets­mark­naden medan det för andra innebär en lång­varigt oönskad arbets­situa­tion med risk för inlåsning.

Ett relativt okänt fenomen i forskning och debatt

Deltidsarbetslösheten som fenomen är enligt Riksrevisionen förhållandevis okänd. I forskning, utredningar, debatter, politiska förslag och åtgärder rörande arbetslöshet åsyftas vanligen enbart de helt arbetslösa. De som arbetar deltid, frivilligt eller ofrivilligt, ses som en del av gruppen sysselsatta. Det betyder att de deltidsarbetslösa inte räknas in i gruppen arbets­lösa. Detta gäller även den officiella statistiken. Den statistik som finns om deltidsarbetslösa är vidare långt ifrån lika omfattande som den om helt arbets­lösa. Detta innebär bl.a. att den sammantagna arbetslösheten inte syns i officiell statistik, forskning, utredningar och åtgärder mot arbets­löshet.

Motivet till ersättning vid deltidsarbetslöshet

Rätt till arbetslöshetsersättning har funnits längre för helt arbetslösa än för deltidsarbetslösa. Rätten till ersättning vid deltidsarbete infördes år 1956. Motivet till ersättning vid deltidsarbetslöshet var att helt arbetslösa inte skulle förlora på att ta ett deltidsarbete. Samtidigt har det funnits farhågor om att ersättningen utnyttjas som inkomstutfyllnad för del­tidsarbetande respektive som en subvention till arbetsgivare som inte vill erbjuda hel­tids­anställning. Därför har ersättningsrätten begränsats vid flera tillfällen.1

Satsningar på minskad deltidsarbetslöshet

Sedan slutet av 1990-talet har regeringen, med riksdagens stöd, genomfört ett antal åtgärder för att minska deltidsarbetslösheten och för att stärka de del­tidsarbetandes ställning. De insatser från arbetsförmedlingen som varit aktuella under perioden 2000–2004 är samverkan med arbetsgivare i syfte att påverka arbetsorganisationen, service till arbetssökande som vill öka sin arbetstid samt kontroll av att de arbetssökande som är arbetslösa på deltid uppfyller ersätt­nings­­villkoren. Arbetsförmedlingarna ingår även i det s.k. Helapro­jek­tet, som innebär samverkan mellan fem statliga myndigheter i syfte att minska deltidsarbetslösheten. Motivet för den pågående satsningen på minskad deltids­arbets­löshet är, enligt Riks­revisio­nen, dels målet att alla ska få arbeta önskad tid, dels risken för överutnyttjande av ersättningen.

Granskningens syfte och inriktning

Riksrevisionen har granskat hur Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), läns­arbets­nämnderna och arbetsförmedlingarna har arbetat med att minska deltidsarbetslösheten under perioden 2000–2004 samt resultat och effekter av detta arbete.2 Granskningen har syftat till att bedöma om insatserna mot deltids­arbets­lös­heten har genomförts effektivt så att de har bidragit till minskat ofrivilligt deltidsarbete och en bättre fungerande arbetsmarknad i enlighet med de mål som lagts fast av regering och riksdag.

Revisions­frå­gorna är följande:

  1. Har arbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivarna lett till föränd­ringar i arbetsorganisationen som tillåter flera att arbeta önskad tid?

  2. Har arbetsförmedlingens service till deltidsarbetslösa och timanställda förbättrats i enlighet med de intentioner (om minskat ofrivilligt deltidsarbete) som lagts fast av riksdag och regering?

  3. Har effektiva åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsförmedlingens kontroll av ersättningen vid deltidsarbetslöshet?

Underlaget för granskningen

Granskningen baseras på dokumentstudier (offentligt tryck samt rapporter och annat material från Arbetsmarknadsverket, Helaprojektet och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen), statistikbearbetningar, en enkätundersökning rik­tad till ett 100-tal arbetsförmedlingskontor samt ett särskilt uppdrag till AMS att inkludera deltidsarbetslösa i sin s.k. sökandeundersökning och ställa särskilda frågor till dem. Intervjuer har gjorts med företrädare för Näringsdepartementet, AMS, åtta länsarbetsnämnder och enstaka arbetsförmedlingskontor. En referensgrupp har varit knuten till granskningen.

Iakttagelser och slutsatser

Begreppet deltidsarbetslöshet

Begreppet deltidsarbetslöshet kan definieras och mätas på olika sätt. I rapporten nämns en rad möjliga, olika tolk­ningar av begreppet. Riksrevisionen har dock tagit fasta på de generella utta­landen som gjorts av regering och riksdag och i sin granskning utgått från att målet att minska deltidsarbetslösheten avser alla de del­tidsarbetande som, av arbetsmarknads­skäl, arbetar färre timmar än de önskar. Detta är också den definition av deltidsarbetslöshet som används i den officiella arbetsmarknadsstatistiken från SCB (de s.k. arbetskraftsundersökningarna, AKU).

Utbetalningarna har ökat med över 1 miljard kronor

Mellan åren 2000 och 2004 har antalet deltidsarbetslösa ökat något, enligt den statistik som används av Riksrevisionen.3 Av Riks­revisionens rapport framgår vidare att de del­tids­arbetslösa år 2004 i genom­­snitt var yngre, arbe­ta­de färre timmar och oftare saknade fast anställ­ning än år 2000. Antalet ersättningstagare mins­ka­de under perioden, men ersätt­ningen avsåg fler timmar per person.4 Utbetalningarna av ersätt­ning till deltidsarbetslösa ökade med drygt 1 mil­jard kronor 2000–2004, från 7,2 till 8,3 miljarder kronor, enligt upp­skatt­ningar gjorda av Inspektionen för arbets­­löshets­för­säkringen (IAF).

Otydlig styrning från regeringen

Oklarheter om vad regeringen har avsett och avser med begreppet deltids­arbetslöshet gör det enligt Riksrevisionen svårt att besvara frågan om mål­uppfyllelsen på ett enkelt sätt.

En annan svaghet i styrningen som påtalas av Riksrevisionen har varit att regeringen markerat att deltids­arbetslösheten bör minska utan att relatera det­ta mål/uppdrag till de över­gri­pande målen för arbetslöshet och syssel­sättning. Detta gäller framför allt målet om att minska heltidsarbetslösheten, men även andra mål som t.ex. jämställdhetsmålet.

Otydligheten i regeringens styrning av uppgiften att minska deltidsarbets­lös­heten – både beträffande vilka som ingår i målgruppen för insatserna och beträf­fan­de uppgiftens förhållande till andra mål – riske­rar enligt Riksre­vi­sionen att göra det svårare att genomföra insatser mot del­tidsarbets­lösheten.

Regeringens rapportering har givit en alltför ljus bild

Av Riksrevisionens rapport framgår att regeringen har baserat sin redo­visning av del­tidsarbetslösheten på verk­sam­hetsstatistik från AMS i stället för att an­vän­da den arbetsmarknadsstatistik som tas fram av SCB och som normalt an­vänds när regeringen redovisar utvecklingen av arbetslöshet och syssel­sätt­ning. Detta trots att AMS verk­sam­hetsstatistik har flera olägenheter – dels om­fattar den inte alla del­tids­arbetslösa, dels kan den påverkas av arbetsförmed­lingens handläggnings­rutiner m.m.

Riksrevisionen anser att regeringens rapportering om insatserna mot deltids­arbetslösheten och deras resultat därmed har blivit missvisande. Utveck­lingen mot kortare arbetstider och ökade kostnader för deltids­arbetslösheten har inte redovisats av rege­ring­en, och utvecklingen mot otryggare anställnings­förhållanden har redovisats bara i begränsad utsträckning.

Förändringar av arbetsorganisationen endast när arbetsgivarna har haft svårt att rekrytera

Arbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivarna har, enligt Riksrevisio­nen, generellt sett inte lett till förändringar i arbetsorganisationen så att flera kan arbeta önskad tid. Kontakterna har varit relativt få och sällan handlat om hur arbetet organiseras. Arbetsförmedlingens möjligheter att påverka arbets­givarna är begränsade.

Inom vård- och omsorgsområdet etablerades en samverkan mellan arbets­för­medlingen och arbetsgivarna som ledde till förändringar i arbets­orga­ni­sa­tionen med minskad deltidsarbetslöshet och en större andel heltids­anställ­ningar. Detta gynnade främst de tillsvidare­anställda. En förutsättning för sam­ver­kan visade sig vara att arbets­givarna hade ett eget intresse av att de anställda gick upp i tid när det rådde brist på arbets­kraft. Inom övriga områden har andelen heltidstjänster snarare minskat än ökat.

Enligt Riksrevisionens bedömning har samverkan mellan arbetsförmedling och arbetsgivare i syfte att förändra arbetsorganisationen förutsättningar att lyckas bara när arbetsgivaren upplever ett rekryteringsproblem och vill ha arbetsförmedlingens hjälp för att lösa detta.

Riksrevisionen noterar också att när det ofrivilliga deltidsarbetet minskat så kan detta snarare förklaras av ett ökat inslag av frivilligt deltidsarbete än av mera heltid. Den arbetsorganisation som ger bäst balans mellan de anställ­das önskemål och arbetsgivarnas krav kan innehålla mer eller mindre av deltidsarbete. För arbetsförmedlingens matchning mellan platser och arbets­sökan­de är det enligt Riksrevisionen viktigt att beakta såväl arbetsgivarnas krav som de sökandes önskemål rörande arbetstid.

Tveksamt om servicen till de deltidsarbetslösa har blivit bättre

Riksrevisionens granskning visar att AMS, länsarbetsnämnderna och många arbetsförmedlingar har infört nya arbetssätt för att minska deltidsarbets­lös­he­ten. En majoritet av arbetsförmedlarna rapporterar att insatserna mot del­tids­arbetslösheten har förbättrats, men att gruppen deltidsarbetslösa fort­fa­rande är lägre prio­ri­terad än gruppen helt arbetslösa. Det finns enligt Riksrevisio­nen inga synliga sam­band mellan arbetsförmedlingens upp­fatt­ning om för­bättrad service och förbättrade resultat i form av minskat antal deltids­arbets­lösa.

Vidare framgår att de deltidsarbetslösa har få kontakter med arbets­förmed­lingen och att platsanvisningarna är få. Sökaktiviteten är låg – en majoritet av de del­tidsarbetslösa anger att de inte sökte ett enda arbete den senaste månaden.

Riksrevisionen noterar att AMS har två kategorier för ofrivilligt del­tids­arbetande – deltids­arbets­lösa och timanställda. Resultatmål har satts upp en­bart för den först­nämnda kategorin. Därmed finns enligt Riksrevi­sionen en risk för att den andra kategorin hamnar i skymundan.5

Svag kontroll av ersättningsvillkoren

Riksrevisionens granskning visar att det finns en stor risk för att deltids­arbetslöshetsersättningen överutnyttjas. Ökade insatser från arbets­för­med­ling­en – deltidsintyget, handlingsplaner och ökad benägenhet att underrätta a-kas­san – har visserligen lett till ökad medvetenhet om vill­koren för ersätt­ning. Antalet inskrivna i AMS sökandekategori deltidsarbetslösa har minskat kraftigt under perioden 2000–2004.6 Detta förklaras troligen till stor del av de nämnda insatserna. Kontrollen från arbetsförmedlingens sida är dock fortfarande svag, även jämfört med dess insatser avseende helt arbets­lösa.

Att kontrollen av de deltidsarbetslösas ersättningsrätt tycks vara svagare än för övriga ersättningstagare är enligt Riksrevisionen särskilt allvarligt mot bakgrund av att en tidigare granskning tyder på stora brister i kontrollen även generellt sett.7

Sammanfattande slutsatser

Riksrevisionen anser sammanfattningsvis att

  • regeringen har varit otydlig i sin styrning och brustit i rapporteringen,

  • AMS inte har gjort klart syftet och förut­sätt­ningarna för arbetsförmed­lingens samverkan med arbetsgivarna och har bristande underlag för arbetsförmedlingens prioritering mellan olika grupper av deltids­arbets­lösa,

  • länsarbetsnämnderna inte har gjort vad som krävs för att arbets­förmed­lingens kontroll av ersättningsvillkoren ska fungera tillfredsställande.

Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen drar i sin rapport kritiska slutsatser som rör flera ansvariga aktörer, såväl regeringen som AMS och länsarbetsnämnderna. Med anledning härav har Riksrevisionen framfört följande rekommen­da­tioner:

  • Regeringen bör utforma sina specifika mål och uppdrag till AMV så att deras relation till det övergripande målet om minskad arbetslöshet blir tydlig.

  • Regeringen bör basera sin rapportering till riksdagen om utveck­ling­en av deltidsarbetslösheten på SCB:s officiella arbetsmark­nads­statistik på samma sätt som man redovisar utvecklingen av arbets­lös­het och syssel­sättning.

  • AMS bör för länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar klargöra syftet med och förutsättningarna för arbetsförmedlingens samverkan med arbets­­givar­na.

  • AMS bör vidare utveckla sin verksamhetsstatistik så att man får ett bätt­re underlag för bedömningar av de deltidsarbetslösas service­behov.

  • Länsarbetsnämnderna bör enligt Riksrevisionen se till att arbets­för­med­­lingen förbättrar kontrollen av ersättningsvillkoren genom att fullt ut tillämpa gällande regler rörande deltidsintyget, handlings­pla­nerna och underlaget till arbetslös­hets­kassan för prövning av ersätt­ningsrätten.

Styrelsens överväganden

Styrelsen överlämnar härmed en framställning till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av Arbetsmarknadsverkets insatser för att minska deltidsarbetslösheten. I anslutning härtill vill styrelsen anföra följande.

Deltidsarbetslösheten är ett komplicerat och svårfångat fenomen som varit förhållandevis bortglömt i forskning och debatt, trots de stora samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnader som är förknippade med denna typ av arbetslöshet. Styrelsen anser att rapporteringen om deltidsarbetslösheten och dess kostnader behöver förbättras av bägge dessa skäl. Styrelsen framför också förslag till riksdagen i detta syfte.

När det gäller effektiviteten i de åtgärder som Arbetsmarknadsstyrelsen har vidtagit mot deltidsarbetslösheten ger Riksrevisionens granskning nedslående besked. Arbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivarna har generellt sett inte lett till förändringar i arbetsorganisationen så att flera kan arbeta önskad tid. Enligt Riksrevisionen är det också tveksamt om servicen till de deltidsarbets­lösa har blivit bättre. Kontrollen av om ersättningsvillkoren är uppfyllda för de deltidsarbetslösa som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är inte heller tillfredsställande.

Dessa iakttagelser ger anledning till oro och bör enligt styrelsens mening leda till förnyade ansträngningar att motverka deltidsarbetslösheten. Vissa så­da­na ansträngningar har också gjorts. Styrelsen vill här erinra om det s.k. Hela­projektet, som innebär sam­ar­bete mellan fem statliga myndigheter i syfte att minska deltids­arbets­lös­he­ten. Detta projekt har inte ingått i Riksrevisionens granskning. Skälet är dels att Helaprojektet avslutades under den period granskningen genomfördes, dels att de uppföljningar som planerats för Hela-projektet bedömdes göra en granskning från Riks­revi­sionen mindre nöd­vändig. Det betyder samtidigt att Riks­revi­sionens granskning inte ger heltäckande besked om utfallet av de samlade ansträng­ningarna att minska deltidsarbetslösheten.

Deltidsarbetslöshetens storlek

Riksrevisionens granskning visar att regeringens styrning varit otydlig när det gäller målet för åtgärderna mot deltidsarbetslöshet. Det är oklart vad rege­ringen avsett med själva begreppet deltidsarbetslöshet. Målet för del­tids­ar­bets­lösheten har inte heller relaterats till de övergripande målen för ar­bets­löshet och sysselsättning. Dessa oklarheter kan enligt Riksrevisionen göra det svå­ra­­re att genomföra insatser mot deltids­arbets­lös­he­ten.

Vidare framgår att regeringen har baserat sin redovisning av del­tids­arbetslösheten på verk­sam­hetsstatistik från AMS i stället för på den ar­bets­marknadsstatistik som tas fram av SCB och som normalt används när rege­ringen redovisar utvecklingen av arbetslöshet och sysselsättning.

Regeringens rapportering har enligt Riksrevisionen givit en alltför ljus bild av deltidsarbetslösheten. Utvecklingen mot kortare arbetstider och ökade kost­­­nader för deltidsarbetslösheten har inte redovisats av regeringen, och ut­vecklingen mot otryggare arbetsförhållanden har redovisats bara i begränsad utsträckning.

Styrelsen anser att deltidsarbetslöshetens storlek och utveckling bör redovisas på ett sätt som gör det möjligt att analysera utvecklingen på arbetsmarknaden utifrån en helhetsbild av sysselsättning, arbetslöshet och deltidsarbetslöshet. Sam­ma sta­tistikkälla bör därför användas för att redovisa deltids­arbets­lösheten som för att redovisa arbetslöshet och sysselsättning. Den offi­ci­ella arbetsmarknadsstatistiken från SCB är i detta sammanhang det naturliga valet. Detta hindrar naturligtvis inte regeringen att för riksdagen även redovisa AMS verksamhetsstatistik.

Styrelsen föreslår att riksdagen begär att regeringens rapportering till riksdagen anpassas till dessa önskemål.

Kostnaderna för ersättning vid deltids­arbets­löshet

Av granskningen framgår att det finns en stor risk för att ersättningen vid del­tids­arbetslöshet överutnyttjas. Kontrollen av ersätt­ningsrätten är enligt Riks­revisionen ännu svagare för del­tids­arbets­lösa än för övriga ersätt­nings­tagare. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av att en tidigare granskning av ar­bets­löshetsförsäkringen tyder på stora brister i kontrollen generellt sett. Sty­rel­­sen vill här erinra om sin tidigare fram­ställning till riksdagen i detta ämne (2004/05:RRS22).

Kostnaderna för deltidsarbetslösheten är betydande. Utbetalningarna av ersättning till deltidsarbetslösa har ökat kraftigt sedan år 2000 och uppgick år 2004 till över 8 miljarder kronor. Regeringens rapportering av kostnaderna för deltidsarbetslösheten har enligt Riksrevisionen varit brist­fällig.

Styrelsen anser att kostnaderna för deltidsarbetslösheten bör redovisas för riks­dagen på ett tydligt och rättvisande sätt. Eftersom risken för över­ut­nytt­jan­de av ersättningsrätten sannolikt är större vid deltidsarbetslöshet än vid hel­tids­ar­bets­löshet är det viktigt att kunna följa kostnaderna för ersättning vid deltidsarbetslöshet. Styrelsen föreslår därför att riksdagen begär att regeringen i sin rap­por­te­ring till riksdagen ska visa hur utbetalningarna av arbetslöshetsersättning för­de­las på hel- och deltidsarbetslösa. En sådan redovisning kan enligt styrelsens mening bidra till ökad uppmärksamhet på deltidsarbetslösheten och dess sam­band med arbets­mark­na­­den i stort, liksom på betydelsen av systematisk kontroll av ersättningsvillkoren vid deltidsarbetslöshet.

Styrelsens förslag

Styrelsen föreslår att riksdagen begär att regeringen i sin rapportering till riksdagen, utöver uppföljning av beslutade verksamhetsmål på området, an­vänder den officiella arbetsmarknadsstatistiken från SCB för att ge en hel­hets­bild av sysselsättning, arbetslöshet och deltidsarbetslöshet. Styrelsen föreslår också att rapporteringen till riksdagen ska visa hur utbetalningarna av arbetslöshetsersättning för­de­las på hel- och deltidsarbetslösa.

Elanders Gotab, Stockholm 2006


[1]

Begränsning av antalet ersatta dagar för deltidsarbetslöshet har varit 50 dagar (1974–1984), ingen begränsning (1984–1987), 150 dagar (1987–1993), ingen begränsning (1993–1994) och 300 dagar (1994–).

[2]

Granskningen omfattar inte den ovan nämnda insatsen Helaprojektet, som avser sam­arbe­te mellan Arbetslivsinstitutet, AMS, Arbetsmiljöverket, Jämställdhets­ombuds­man­nen och Svenska ESF-rådet.

[3]

SCB:s statistik (Arbets­krafts­­under­sökningarna, AKU) används som källa för dessa uppgifter. Antalet deltids­arbets­lösa enligt denna definition är således inte lika med antalet inskrivna i AMS sökandekategori del­tidsarbetslösa och är inte heller lika med summan av AMS kategorier deltids­arbetslösa och timanställda. Vidare bör noteras att alla som är inskrivna hos AMS inte är ersättnings­tagare.

[4]

Statistiken över antalet ersättningstagare är bristfällig. Majoriteten av dem som är in­skriv­na vid arbetsförmedlingarna som deltidsarbetslösa och timanställda får ersättning.

[5]

Den statistik som redovisas i rapporten visar att antalet personer i kategorin deltids­arbets­lösa minskade med 38 % under perioden 2000–2004 (från 117 800 till 73 200) samtidigt som kategorin timanställda ökade med 9 % (från 83 600 till 91 500).

[6]

Se not 5.

[7]

Riksrevisionens rapport Arbetslöshetsförsäkringen – kontroll och effektivitet (RiR 2005:3).

bereds i utskott

Händelser

Inlämning: 2006-04-27 Bordläggning: 2006-04-27 Hänvisning: 2006-04-28 Motionstid slutar: 2006-10-09
Förslagspunkter (2)