Riksrevisionens styrelses framställning angående bolagiseringen av Statens järnvägar

Framställning / redogörelse 2005/06:RRS6

Framställning till riksdagen

2005/06:RRS6

Image: BET_200506_RRS_6-1.jpg

Riksrevisionens styrelses framställning angående bolagiseringen av Statens järnvägar

Sammanfattning

Riksrevisionen har granskat bolagiseringen av Statens järnvägar, med inriktning på förfaringssättet vid planeringen och genomförandet av ombildningen samt därpå följande uppföljning och ägarstyrning. Resultatet har redovisats i granskningsrapporten Bolagiseringen av Statens järnvägar (RiR 2005:11).

Riksrevisionens granskning tyder på att förberedelserna för bolagiseringen av Statens järnvägar var otillräckliga och att ansvarförhållandena var otydliga. Vissa av Riksrevisionens iakttagelser överensstämmer med iakttagelserna i tidigare granskningar av statliga bolag. Enligt Riksrevisionen genomfördes bo­­lagiseringen med en kombination av formlös styrning, otydliga uppdrag till centrala aktörer och dubbla roller för Närings­departemen­tets bolagsför­val­ta­re. Av rapporten framgår också att de nybildade bolagen fick ogynnsamma villkor och att bety­dande kapitaltillskott blev nödvändiga kort tid efter bolagiseringen.

Styrelsen anser att Riksrevisionens iakttagelser är väsentliga och att de ger ytterligare stöd för de förslag som styrelsen tidigare framfört i sin framställning rörande regeringens styrning av statliga bolag (2004/05:RRS18). Styrelsen vill dessutom framhålla vikten av att riksdagen i samband med beslut om bolagiseringar får tillförlitlig information om de nya bo­la­gens kapitalbehov som grund för sina ställningstaganden.

Styrelsen föreslår därför att riksdagen begär att regeringen, i samband med eventuella framtida ombildningar av statlig verksamhet till bolag, säkerställer att bildandet av statliga bolag styrs av transparenta och grundliga bered­nings- och beslutsprocesser samt att regeringen kapitaliserar de nybildade bolagen långsiktigt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning2

Styrelsens förslag3

Riksrevisionens granskning4

Bakgrund – om SJ och transportpolitiken4

Granskningens motiv, syfte och inriktning7

Riksrevisionens slutsatser8

Riksrevisionens rekommendationer10

Styrelsens överväganden11

Framtida bolagiseringsprocesser och kapitalisering av nybildade statliga bolag12

Styrelsens förslag12

Styrelsens förslag

Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Riksrevisionens styrelses överväganden föreslår Riksrevisionens styrelse följande:

1.Framtida bolagiseringsprocesser

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen, i samband med eventuella framtida ombildningar av statlig verksamhet till bolag, säkerställer att bildandet av statliga bolag styrs av transparenta och grundliga berednings- och beslutsprocesser.

2.Kapitalisering av nybildade statliga bolag

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen, i samband med eventuella framtida ombildningar av statlig verksamhet till bolag, kapitaliserar de nybildade bolagen långsiktigt.

Stockholm den 9 november 2005

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Sören Lekberg

Karin Rudberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sören Lekberg (s), Gunnar Axén (m), Eva Flyborg (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Per Rosengren (v), Rolf Kenneryd (c), Per Lager (mp), Laila Bjurling (s), Per Erik Granström (s), Anne-Marie Pålsson (m) och Gunnar Andrén (fp).

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat bolagiseringen av Statens järnvägar, med inriktning på förfaringssättet vid planeringen och genomförandet av ombildningen samt därpå följande uppföljning och ägarstyrning. Resultatet har redovisats i granskningsrapporten Bolagiseringen av Statens järnvägar (RiR 2005:11). Rapporten publicerades i juni 2005.

Bakgrund – om SJ och transportpolitiken

De första svenska järnvägarna byggdes av privata aktörer som organiserade sig i Enskilda Järnvägar (EJ). Statens järnvägar (SJ) bildades 1856. År 1939 beslutade riksdagen att staten skulle köpa upp alla järnvägar av betydelse från EJ. Omkring 50 år senare inleddes en stegvis omreglering av järn­vägs­politiken.

Genom transport- och järnvägs­politiska beslut under en lång följd av år (1988, 1992, 1995, 1998, 2000, 2001 och 2004) har marknaden successivt omreglerats och liberaliserats. Ett stort steg togs år 1988 då Statens järn­vägar delades upp i det affärs­drivande verket SJ med ansvar för tåg­trafiken och Banverket som fick ansvar för infra­struk­turen. Järn­­­vägs­­fastigheterna kom dock huvudsakligen att ligga kvar hos SJ. Dåvarande SJ bedrev sin verk­samhet i olika associationsformer, både som affärsverk och bolag. Bolagiseringen av SJ genom­fördes den 1 januari 2001.

Transportpolitiken

Riksdagen har beslutat om en transportpolitik vars mål är att säker­ställa en samhälls­­ekonomiskt effektiv och lång­siktigt hållbar transport­­­försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. I varje län finns en trafik­huvud­man där kommuner och landsting svarar för lokal och regional kollektiv­tra­fik. En effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och tran­sportlösningar ska främjas liksom en strävan efter ökad samverkan i transportsystemet.

Staten ansvarar för infrastruktur, forskning samt utvecklings- och sam­ord­ningsarbete inom järnvägsområdet. Dessutom upphandlar Riks­trafiken lång­väga tåg­trafik för ca 400 miljoner kronor årligen. Utöver detta upp­handlar trafik­huvud­männen regional och lokal tågtrafik som vanligtvis subven­tio­neras till ca 50 %.

För person­­­­trafik har SJ AB ensamrätt till den trafik som bolaget anser sig kunna bedriva lönsamt. För olönsam trafik har den operatör som staten upp­handlat genom Rikstrafiken trafikerings­rätten. De regionala trafikhuvud­män­nen har rätt att ombesörja person­trafiken lokalt och regionalt i det egna länet och kan efter regerings­beslut också få trafikeringsrätt i angränsande län. Järnvägs­marknaden för godstrafik är genomgående konkurrensutsatt.

Riksdagsbeslut om bolagisering av SJ

Genom riksdagsbeslut den 31 maj 2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11) bemyndigades regeringen att genomföra ombildningen av affärs­verket SJ till aktiebolag. Någon tidpunkt för ombildningen angavs inte i riks­dagsbeslutet. I propositionen bedömde regeringen att bolagiseringen kun­de genomföras tidigast vid årsskiftet 2000/01.

I riksdagen fanns en bred enighet för bolagiseringen. Samtliga partier tog ställning för, med undantag för Vänsterpartiet som ville skjuta upp beslutet i avvaktan på en opartisk utredning av bolagiseringens konsekvenser. Tre av de borgerliga partierna ville gå längre och markerade att bolagiseringen borde ses som ett första steg i en privatisering av SJ-koncernen.

De generella motiv för bolagisering som framhölls var behovet av likvär­diga konkurrensvillkor och bättre möjligheter för affärsmässig drift, friare former för lönesättning och rekrytering av kompetent personal, direkt sty­relse­an­svar för investeringar och deras finansiering, en internationellt erkänd före­tagsform, renodling av roller och beslut samt möjligheter till samägande.

I regeringens proposition angavs att målet med bolagiseringen av affärs­verket SJ var att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på samma villkor som övriga intressenter på marknaden och som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransport­området och sam­tidigt ge en affärsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskju­tit.1

Bolagsstruktur för SJ AB

Affärsverket Statens järnvägar (SJ) bolagiserades den 1 januari 2001. Då skapades de statliga järnvägsbolagen SJ AB som sköter persontrafik, Green Cargo AB som hanterar godstrafik och holdingbolaget AB Swedcarrier2 med dot­ter­bolag som bl.a. svarar för tågunderhåll och järnvägsfastigheter. Bolagsstrukturen bestämdes av regeringen (se figur 1). De nybildade bolagen tilldelades eget kapital enligt nedan:

Eget kapital

SJ AB

1 750 miljoner kronor

Green Cargo AB

900 miljoner kronor

Jernhusen AB

1 170 miljoner kronor

Unigrid AB

40 miljoner kronor

Euromaint AB

150 miljoner kronor

Trafficare AB

50 miljoner kronor

Summa eget kapital

4 060 miljoner kronor

Figur 1. Vald bolagsstruktur

Image: BET_200506_RRS_6-2.jpg

Kapitaltillskott efter ombildningen

SJ AB:s finansiella ställning var vid bolagiseringen svag och situationen försämrades successivt. I mitten av november 2002 fanns skäl att anta att bolaget förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet, varvid styrelsen tvinga­des att upprätta en kontroll­balansräkning i enlighet med aktiebolagslagen.

I juni 2003 beslutade riksdagen om ett kapitaltillskott till SJ AB.3 Regeringen bemyndigades att ge bolaget ett kapital­tillskott om högst 1, 855 miljarder kronor och en låneram om 2 miljarder kronor under perio­den 2004–2007. Dessutom skulle fordringar och vissa skulder mellan affärs­verket SJ och SJ AB kvittas. Bolaget skulle också få möjlighet att över­läm­na två olönsamma trafikeringsåtaganden till staten, och skyldigheten att förse Rikstrafiken med fordon skulle tas bort. I december 2003 betalades aktie­ägar­tillskottet om 1,555 miljarder kronor in till SJ AB.

Åtgärder för Green Cargo AB beslutades av riksdagen i juni 2004.4 Rege­ringen bemyndigades att under 2004 och 2005 sälja hela eller delar av Green Cargo AB och vidta omstruktureringsåtgärder samt tillskjuta kapital till bolaget. Den 25 mars 2005 beslutade regeringen att bolaget ska förbli ett statligt företag och få ett kapitaltillskott på 600 miljo­ner kronor från ägaren.

AB Swedcarrier har under 2001 sålt dotterbolagen Unigrid AB och Trafficare AB. Bägge försäljningarna gav upphov till realisationsvinster. Vinster har också uppstått genom fastighetsförsäljningar i Jernhusen AB. Flera av de återstående dotterbolagen har dock lönsamhetsproblem och har fått kapitaltillskott från ägarna. Soliditeten i AB Swedcarrier är fortsatt låg.

Granskningens motiv, syfte och inriktning

Problem i de nya bolagen

Motivet för Riksrevisionens granskning är de resultatmässiga och andra problem som de statliga järnvägsbolagen uppvisat. Våren 2003 gjorde Riks­dagens revisorer en förstudie av SJ:s bolagisering. Förstudien visade att vissa av problemen med intern kontroll och förlustbringande trafik­avtal som SJ AB övertagit från SJ var kända vid tidpunkten för bolagi­se­ring­en, även om problemens omfattning inte var klarlagd. Andra problem som upp­märk­sammats är knutna till försäljning och för­valt­ning av stationer och andra järn­vägs­fas­tig­he­ter av Jernhusen AB samt den fortsatta domi­nan­sen av Euro­maint AB och Swemaint AB för underhålls­tjänster inom järn­vägs­­sektorn.

Granskningens inriktning och genomförande

Det har inte varit Riksrevisionens uppgift att värdera bolagiserings­reformen. Riksdagens beslut att ombilda affärsverket SJ till bolag har varit en given utgångspunkt för granskningen. Syftet med granskningen har varit att bedöma hur väl ägarför­valt­ningen, dvs. rege­ringen och Näringsdepar­te­mentet, har hante­rat bolagi­se­ringen. Pers­pek­ti­vet är företags­eko­nomiskt snarare än natio­nal­ekonomiskt eller trans­­port­poli­tiskt. Såväl de åt­gärder som har vid­tagits av bolagen som av ägar­förvalt­ningen har grans­kats. Gransk­ningen har främst inriktats mot den verksamhet som i dag ingår i SJ AB; de övriga statliga järnvägsbolagen behand­las i begränsad om­fattning.

Analysen har delats upp i de tre faserna planering, genom­förande och upp­följning. De revisionsfrågor som ställts är följande:

  • Var förberedelserna för SJ:s bolagisering ändamålsenliga för att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag?

  • Har de villkor som gavs vid ombildningen givit de statliga järnvägs­företagen goda affärsmässiga förutsättningar?

  • Har uppföljning och ägarstyrning efter bolagiseringen varit adekvat?

Behovet av insyn i och ansvarighet för förvalt­ning­en av statliga bolag är en av utgångspunkterna för Riksrevisionens granskning. Med ansvarighet menas, enligt Riksrevisionen, att någon accep­terar ett tydligt delegerat ansvar för givna befogenheter och resurser som ska återredovisas till den som dele­ge­rat, vilken i sin tur har att rea­ge­ra på den redovisning av upp­nådda resultat m.m. som mottas.

Granskningen har genomförts under perioden november 2004 till april 2005. Ett 80-tal intervjuer har genomförts med olika aktörer, bl.a. riksdagsledamöter, representanter för Regeringskansliet, styrelse, ledning och revisorer för affärsverket SJ, de berörda bolagen inom SJ-koncernen, konsulter och öv­ri­ga sakkunniga samt företrädare för fackliga organisationer samt andra intresseorganisationer. Granskningen baseras också på skriftlig doku­men­ta­tion från riksdag och regering och offentliga utredningar samt ett om­fattande ma­te­­­rial från de berörda bolagen. Riksrevisionen har även anlitat experter på området bolagsjuridik och värderings­frågor.

Riksrevisionens slutsatser

Formlös styrning och bristfällig dokumentation

Den formlösa styrning5 som tillämpas av Näringsdepartementet – inklu­sive frånvaron av dokumentation av överväganden, analyser och beslut – innebär enligt Riksrevisionen att det inte varit möjligt att i granskningen klarlägga alla delar av den bered­nings­­­- och besluts­pro­cess som legat till grund för de olika åtgärder som vid­tagits inom ramen för bolagiseringen. De slutsatser som presenteras i gransk­nings­rapporten grundas på vad som fram­kommit av tillgänglig dokumen­ta­tion och ett stort antal intervjuer.

Bolagiseringen var otillräckligt förberedd

Riksrevisionen bedömer att förberedelserna för bolagiseringen var ofull­ständiga och otillräckliga i vissa väsentliga avseenden. Starkt bidragande orsaker till detta var sannolikt att ägarförvaltningen, dvs. regeringen och Närings­­departementet, på oklara grunder införde två egna väsentliga restrik­tioner, nämligen dels att bolagiseringen skulle genomföras redan den 1 janu­ari 2001, dels att kapital inte skulle tillskjutas till de nybildade bolagen. Bered­ning­en och analysen av cent­ra­la frågor som affärsplanerna och de samlade ekonomiska konse­kven­serna av bolagiseringen kom därmed att bli bristfälliga.

I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att de drivande aktörerna hade bråttom att genomföra bolagiseringen. Som drivande aktörer ses enligt Riksrevisionen Näringsdepartementets enhet för statligt ägande, SJ:s styrelse och ledning samt de fackliga organisationerna.

Otydliga ansvarsförhållanden

Preciserade och dokumenterade uppdrag från ägarförvaltningen till de olika aktörerna i beredningen av bolagiseringen saknas i allt väsentligt. Såväl enheten för statligt ägande inom Närings­departe­mentet som den arbets­grupp inom samma departement med företrädare för andra be­rör­da departe­ment och affärsverket SJ arbetade utan specificerade uppdrag.

Den formlösa styrning som tillämpats av Näringsdepartementet gällande statliga bolag innebär att det i flertalet fall saknas doku­mentation av de be­slut som fattats av departe­mentets ledning eller annan under bolagise­rings­pro­ces­sen. Enligt den information Riksrevisionen fått från företrädare för Näringsdepartementet har de åtgärder som vidtagits av enheten för statligt ägande dock alltid skett på uppdrag av departementets ledning.

Ansvaret för utformningen av bolagiseringsavtalet åvilade delvis affärs­ver­ket SJ:s styrelse, vars ledamöter inte skulle ingå i de nya bolagsstyrelserna. Tillträdande bolagsstyrelser kom in för sent för att ha möjlighet att påverka avtalet. Riksrevisionen anser att det var olyckligt att väsentliga beslut fatta­des i detta övergångsskede. Förut­sätt­ningarna för ett klart ansvarstagande i genomförandet av bolagiseringen hade enligt Riksrevisionen förbättrats väsentligt om styrelserna i de nya bolagen hade tillsatts i god tid för att kun­na agera som tydliga parter och mottagare i ombildningen.

Ogynnsamma villkor för de nya bolagen

Vidare drar Riksrevisionen slutsatsen att regeringen i vissa avse­en­den inte skapade goda förut­sättningar för SJ AB och Green Cargo AB genom ut­formningen av överlåtelse­avtalen och det begränsade kapital som bolagen erhöll. Inte heller villkoren för de övriga nya statliga järnvägs­bolagen kan sägas ha varit gynnsamma då företagen blev under­kapitaliserade. Ägarför­valtningen tog inte till sig den information och de varningar som kom från de egna konsulterna och från de nybildade bolagens styr­elser om konse­kven­serna av ett för litet eget kapital vid genom­förandet av bolagise­ringen. Riksrevisionen anser därför att det kan ifrågasättas om det sätt som bolagi­ser­ingen genom­fördes på står i överensstämmelse med statens ägar­policy, vars uttalade ambition är att skapa långsiktiga lösningar.

God uppföljning men otydlig ägarstyrning

Riksrevisionen drar också slutsatsen att den uppföljning som skett i allt väsentligt varit tillfredsställande men att ägarstyrningen i samband med och efter bolags­bildningen inte varit adekvat. Relevant och utförlig information har lämnats av järnvägsbolagen. Ägar­­för­valt­ning­en har dock i många fall inte agerat med den skyndsamhet och tydlighet som borde ha föranletts av den information man haft eller fått tillgång till. Ägarstyrningen har inte varit tillräckligt tydlig när det gäller vilka mål som bolagen ska uppfylla. Ägar­styrningen har inte heller utformats så att den fått aktiebolagsrättslig gil­tig­het genom beslut på bolagsstämma.

Begränsade möjligheter till ansvarsutkrävande

Den formlösa styrningen av järnvägsbolagen, frånvaron av doku­men­t­a­tion, otydliga uppdrag till centrala aktörer samt Näringsdeparte­mentets bolags­­­­förvaltares dubbla roller som ägarföreträdare och styrelse­ledamot inne­bar sammantaget att de rutiner som vanligen används av ledningen för en orga­ni­­sation för att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effek­­tivt inte fanns på plats. Riks­revisionen uppfattar att den interna kon­trollen mellan ägarförvaltningen och järn­vägsföretag har varit mycket svag. Insyn och kontroll av hur ägar­förvaltningen faktiskt agerat har redu­cerats. Möjligheter­na till ansvars­utkrävande är därför begränsade.

Brist på långsiktiga ställningstaganden

Riksrevisionen konstaterar att det fyra år efter bolagiseringen inte finns några klara ställningstaganden från rege­ringen i olika regleringsfrågor av betydelse för järnvägssektorns utveckling. Riksrevisionens bedömning är att detta är till nackdel för utvecklingen av såväl de statliga som de privata järnvägsbolagen.

Eventuellt statsstöd

Under sin granskning har Riksrevisionen också uppmärksammat att de avtal som våren 2001 slöts mellan SJ och Euromaint AB inte har karaktären av en normal affärsöverenskommelse mellan två statliga bolag. Avtalet styrdes av en promemoria från Näringsdepartementet till SJ AB som inte hade formen av ett regeringsbeslut. Riksrevisionen ställer frågan om avtalet kan ha inneburit eventuellt statsstöd i EG-rättslig mening. Frågan om eventuellt statsstöd har inte blivit föremål för några dokumenterade analyser i departementet, något som Riksrevisionen ställer sig frågande till.

Onödigt stort risktagande för staten

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att ägarförvaltningens plane­ring, ge­nomförande och upp­följning av bolagiseringen av affärs­ver­ket SJ innehållit ett onödigt stort risktagande för staten samt moment som medfört en för­dröj­­ning av omställningsprocessen till långsiktiga och effektiva transport­lösningar.

Riksrevisionens rekommendationer

Med anledning av sin granskning rekommenderar Riksrevisionen att regeringen överväger att

  • säkerställa att transparenta och grundliga berednings- och besluts­processer finns på plats redan initialt vid ombildningar,

  • kapitalisera statliga bolag långsiktigt,

  • utveckla nomineringsprocessen för bolagsstyrelser,

  • styra statliga bolag med aktiebolagsrättsligt giltiga direktiv samt

  • tydliggöra den lång­siktiga ­regleringen av järnvägssektorn.

Styrelsens överväganden

Riksrevisionens styrelse har funnit att slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen redovisat i rapporten Bolagiseringen av Statens järnvägar (RiR 2005:11) bör överlämnas till riksdagen i form av en framställning. I an­slut­ning härtill vill styrelsen anföra följande.

Riksrevisionen har under det senaste året genomfört flera granskningar av statliga bolag. Rapporterna Vattenfall AB (RiR 2004:18), Arlandabanan (RiR 2004:22) och Regeringens styrning av sex statliga bolag (RiR 2004:28) har visat på allvarliga brister i regeringens hantering av bolagsfrågor och har även föranlett framställningar till riksdagen från styrelsens sida (2004/05:RRS5, 2004/05:RRS9 och 2004/05:RRS18). Bolagsfrå­gorna tas också upp i Riksrevisionens år­liga rapport 2005. Den årliga rapporten har nyli­gen överlämnats till riksdagen i form av en redogörelse (2005/06:RRS1).

Det finns enligt styrelsens mening klara samband mellan Riksrevisionens olika granskningar av statliga bolag. Granskningen av bolagiseringen av Statens järnvägar innebär en förstärkning av den kritik som framkommit i tidi­ga­re granskningar. Det gäller bl.a. den formlösa styrning av statliga bolag som tillämpas av Näringsdepartementet. Denna styrmodell innebär att ut­by­tet av information mellan ägarförvalt­ningen i departementet och bolagen inte dokumenteras på ett sådant sätt att det i efterhand går att klar­lägga vilka be­slut som fattats, av vem, varför, när och på vilket underlag. Bristen på do­ku­­men­terade analyser i samband med bola­giseringen av Statens järnvägar gäl­ler även principiellt viktiga frågor, exempelvis frågan om eventu­ellt statsstöd, vil­ket har uppmärksammats av Riksrevisionen. En annan återkommande kritik från Riksrevisionen gäller bolagsförvalta­rens dubbla roller, då sam­ma person å ena sidan ska företräda ägaren (staten) och å andra sidan som styrelseledamot alltid agera med det enskilda bolagets bästa för ögonen.

Sambanden mellan Riksrevisionens iakttagelser i de olika granskningarna har lett till att två av de rekommendationer som fram­­­förts av Riksrevisionen i granskningen av bolagiseringen av Statens järn­vä­gar – att utveckla nomineringsprocessen för bolagsstyrelser samt att sty­ra statliga bolag med aktiebolagsrättsligt giltiga direktiv – innefattas i de förslag som styrelsen tidigare framfört i framställningen rörande regeringens styrning av statliga bolag (2004/05:RRS18). Denna framställning bereds för närvarande av näringsutskottet. Näringsutskottet kommer i detta sammanhang också att beakta rege­ringens redovisning i budgetpropositionen för 2006 av de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Framtida bolagiseringsprocesser och kapitalisering av nybildade statliga bolag

Riksrevisionens granskning av bolagiseringen av Statens järnvägar innehåller också nya iakttagelser som enligt styrelsens bedömning bör leda till förändringar av förfarandet vid eventuella framtida bolagiseringar.

Granskningen innebär en i sak stark kritik mot ägarförvaltningens planering, genomförande och uppföljning av bolagiseringen av Statens järnvägar. Bolagiseringen var otillräckligt förberedd, något som i stor utsträckning kan ha berott på att ägarförvaltningen – dvs. regeringen och Näringsdepar­te­mentet – införde två egna väsentliga restriktioner, nämligen dels att bola­giseringen skulle genom­föras redan den 1 januari 2001, dels att kapital inte skulle till­skju­tas till de nybildade bolagen.

De nybildade bolagen fick ogynnsamma villkor. Ett tydligt uttryck för detta var de betydande kapitaltillskott som blev nödvändiga kort tid efter bolagiseringen. SJ AB fick i december 2003 ett kapitaltillskott på över 1,5 miljarder kronor. Tillskottet till Green Cargo AB, som beslutades av regeringen våren 2005, uppgick till 600 miljoner kronor. Beloppen kan jämföras med det ursprungliga egna kapitalet för de två bolagen som uppgick till 1,75 miljarder kronor respektive 900 miljoner kronor.

Styrelsen uppfattar detta så att bolagiseringen genomfördes på ett sätt som inte tog tillräcklig hänsyn till de nya bolagens långsiktiga överlevnadsförmåga. Förfarandet vid ombildningen innebar också att ansvars­för­hållandena blev otydliga, bl.a. därför att nytillträdande styrelseledamöter kom in för sent för att kunna agera som tydliga parter och mottagare i ombildningen. Riksrevisio­nen är kritisk till detta och rekommenderar regeringen att säkerställa att transpa­renta och grundliga berednings- och besluts­processer finns på plats redan initialt vid ombildningar. Riksrevisionen rekommenderar också re­geringen att kapitalisera statliga bolag långsiktigt.

Styrelsen vill i detta sammanhang också framhålla betydelsen av att riks­da­gen, i samband med eventuella framtida beslut om bolagiseringar, får tillför­­litlig information om de nya bolagens kapitalbehov som grund för sina ställ­ningstaganden. Detta ställer krav på fullgoda beredningsprocesser med tyd­liga ansvarsförhållanden.

Mot denna bakgrund föreslår styrelsen att riksdagen begär att regeringen, i samband med eventuella framtida ombildningar av statlig verksamhet till bolag, säkerställer att ombildningarna styrs av transparenta och grundliga be­red­nings- och beslutsprocesser. Styrelsen föreslår också att de nybildade bo­la­gen kapitaliseras långsiktigt.

Styrelsens förslag

Mot bakgrund av ovanstående överväganden föreslår styrelsen att riksdagen begär att regeringen, i samband med eventuella framtida ombildningar av statlig verksamhet till bolag, dels säkerställer att bildandet av statliga bolag styrs av trans­parenta och grundliga berednings- och beslutsprocesser, dels kapitaliserar de nybildade bolagen långsiktigt.

Elanders Gotab, Stockholm 2005


[1]

Prop. 1999/2000:78 avsnitt 2.4.

[2]

Holdingbolaget med namnet AB Swedcarrier som bildades den 1 januari 2001 har en annan verksamhet än vad bolaget med samma namn hade fram till denna tidpunkt.

[3]

Prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen hos SJ AB, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:243.

[4]

Prop. 2003/04:127 Ett stärkt Green Cargo AB för hållbara transportlösningar, bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286.

[5]

Med formlös styrning avses den styrning som faktiskt ägt rum men som inte dokumenterats i form av fattade beslut.

bereds i utskott

Händelser

Inlämning: 2005-11-16 Bordläggning: 2005-11-16 Hänvisning: 2005-11-17 Motionstid slutar: 2005-12-01
Förslagspunkter (2)