Effektbrist

Anf. 8 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har ställt tre frågor till mig som handlar om konsekvenserna av regeringens förslag om höjda skatter på fossila bränslen till kraftvärme. Den första frågan handlar om hur jag ser på risken för att de globala utsläppen kommer att öka som en följd av det ensidiga fokuset på utsläpp i Sverige. Den andra frågan handlar om hur jag ser på att regeringens förslag bidrar till att minska kraftproduktionen då Sverige samtidigt rör sig mot en situation med effektbrist. Slutligen undrar Mattias Bäckström Johansson om jag själv och regeringen avser vidta åtgärder för att säkerställa ett stärkande av kraftvärmens konkurrenskraft.

I vårändringsbudgeten ingår förslag om avskaffad nedsättning av energiskatten och höjd koldioxidskatt för fossila bränslen som förbrukas för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Kraftvärmen kan spela en viktig roll i energiförsörjningen, men den måste bära sina egna miljökostnader. Förslaget syftar till att minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen i kraftvärmeanläggningar. Förslaget ska bidra till den omställning till biobränslen som redan pågår i svenska kraftvärmeverk från fossila bränslen som kol, olja och gas. Huvuddelen av den el vi importerar kommer i dag från Norge. Det är ett land med en i stort sett helt förnybar elmix.

Därmed blir mitt svar på den första frågan att risken är mycket liten för ökade totala utsläpp till följd av detta. Men det är samtidigt så att de totala utsläppen beror på hur åtgärden påverkar utsläppen inom EU ETS, alltså den europeiska utsläppshandelsmekanismen.

Samtliga anläggningar i Sverige behöver kunna bidra till att minska nettoutsläppen av växthusgaser från fossila bränslen. De kraftvärmeanläggningar som nu berörs kommer fortfarande att ha lägre skatt än kraftvärmeanläggningar utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Förslaget syftar till att säkerställa att användningen av fossila bränslen verkligen minskar.

Man brukar ofta höra att ägarna av de lokala kraftvärmeverken först och främst ser till verksamhetens lönsamhet. Stockholms stad är i en fördelaktig situation, eftersom kommunen är hälftenägare av det lokala bolaget Stockholm Exergi. De har därmed en bra möjlighet att även ta in andra värden som att möjliggöra lokal utveckling och elektrifiering. Regeringen avser att följa kapacitets- och effektsituationen i elsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis och som svar på Mattias Bäckström Johanssons sista fråga vill jag poängtera att fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft påverkas av många faktorer där vi behöver se och följa upp helheten. Energiöverenskommelsens slutsats att en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor behövs för att klara el- och värmeförsörjningen vid topplastsituationer ligger fast. Jag är redo att tillsammans med övriga fyra partier som ingått överenskommelsen diskutera hur vi genomför vad vi redan har kommit överens om.

Anf. 9 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på den interpellation som jag har ställt! Bakgrunden är de höjda skatter på bränslen som regeringen har lagt fram för kraftvärmen och att vi nu kan se händelser som kanske inte finns med i det förlopp som regeringen har förutspått.

Inledningsvis tycker jag att det är viktigt att påpeka att det inte finns något parti i den här kammaren som inte anser att fossila bränslen över tid ska fasas ut. Men kortsiktigt blir problemet att vi har en hög grad av beroende av el både hos hushållen och hos företagen. För att städerna kunna växa och vara lämpliga platser för etablering av företagsverksamheter krävs god tillgång på el.

Nu har besked kommit om att förslaget troligtvis leder till en forcerad nedläggning av ett antal verk som för stunden eldas med fossila bränslen som gas eller kol men där man också har en utfasningsprocess på gång. Den forcerade nedläggningen innebär att man riskerar effektbrist och kortsiktigt också en brist i överföringskapacitet. Förslaget ser även ut att generera avsevärt mindre skatteintäkter än planerat. Vad gäller utsläppen har branschen själv flaggat för att detta kan leda till att de ökar. Statsrådet medger i sitt svar att det finns en risk för ökade totala utsläpp.

Anledningen till att det finns en risk för ökade utsläpp, vilket kan verka märkligt eftersom det är fossila bränslen man fasar ut, är att man måste täcka upp produktionsbortfallet med import under den kallare delen av året då vi importerar el. Under en lång rad år har det företrädesvis varit Norge som varit vår viktigaste handelspartner när det gäller detta. Under den gångna vintern kunde vi se att länder som har en övervägande fossilbaserad kraftproduktion, som Danmark, Tyskland och Polen, är de som vi handlar mer med under januari och februari och som vi nettoimporterar från.

Det finns ett mervärde i att elda bränsle och både ha elproduktion och värmeproduktion. Det mervärdet skapar man nu ett incitament för att inte nyttja och i stället att ha en renodlad värmeproduktion. I vissa av de här fallen kommer man dessutom även att använda sig av värmepumpar, vilket leder till att elanvändningen ökar och det inte bara är produktionsbortfall som ska täckas upp, utan användningen ökar också för att man ska kunna hålla sig varm i hushållen i Stockholms stad och andra storstäder.

Här kan regeringens ensidiga fokus på Sverige leda till en icke önskvärd utveckling i ett globalt perspektiv. Det kan leda till ökade utsläpp, och ingen är betjänat av det. I stället borde man ha en mer samlad bild av vad som är mest effektivt att genomföra. Det blir lite märkligt om regeringen inte ser problemen med det förslag man har lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Brist i produktions- och överföringskapacitet är inget som kan täckas upp på ett fåtal år. Här finns mycket långa ledtider vad gäller ny kraftproduktion eller att bygga nya elledningar. Det kan vara någonstans mellan 7 och 15 år i ledtider som väntar för den som ska leva under dessa förutsättningar.

Är det verkligen önskvärt med den verkan som uppstår för fjärrvärme och kraftvärme när man styr mot att inte använda energiinnehållet eller det bränsle som eldas på ett optimalt sätt? Där kanske det spelar en mindre roll exakt vilka bränslen som används. Det borde snarare vara en ingång att stärka förutsättningarna för en så effektiv användning som möjligt.

Anf. 10 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Låt mig slå fast, Mattias Bäckström Johansson, att regeringen inte har ett ensidigt fokus på Sverige. Vi har ett internationellt fokus. Vi har skrivit under Parisavtalet, och vi driver på i EU för att hela EU ska gå mot nettonollutsläpp. Vi ser att de länder som Mattias Bäckström Johansson har nämnt har tagit kraftfulla initiativ för att minska sina koldioxidutsläpp. Till exempel har Tyskland tagit initiativ för att helt avskaffa sin kolanvändning och koleldning.

Låt oss se på den gångna vinterns import- och exportsituation. Sverige exporterade el 51 av 52 veckor det senaste året. Den vecka vi nettoimporterade var den största exportören Norge med en i princip helt förnybar energimix. Det vi importerade var framför allt norsk vattenkraft, vilket naturligtvis är positivt för klimatet.

Även om det är långa ledtider på ny överföringskapacitet vill jag också påminna om att vi har tiodubblat investeringarna i överföringskapacitet. Vi har gått från i storleksordningen 400 miljoner om året i investeringar till i storleksordningen 4 000 miljoner om året.

Jag vill också påminna om att i flera av de fall som Mattias Bäckström Johansson tar upp har ägarna till anläggningarna möjlighet att fatta andra beslut. Stockholms politiker får välja om de tror att det finns en risk för regional kapacitetsbrist om de vill framställa el i sitt verk eller om de vill maximera sin egen vinst och då producera värme.

Jag har en fråga till Mattias Bäckström Johansson som jag hoppas att han har möjlighet att svara på. Han har i interpellationen, och i debatten, sagt att han är överens med regeringen om att koleldningen ska upphöra i dessa verk. Han är, såvitt jag förstår, också överens om att det ska vara en ordning där dessa verksamheter bär sina egna klimatkostnader.

När ska, enligt Sverigedemokraternas mening, subventioner av koleldning genom skattenedsättning upphöra? Vilken tidtabell har Sverigedemokraterna för att avskaffa våra subventioner av koleldning?

Anf. 11 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vad gäller elhandel köper vi el av Norge under en stor del av året, och det är kanske den viktigaste handelspartnern. Men under den kallaste delen av året har Sverige ett starkare handelsutbyte med de länder som har en övervägande fossilbaserad kraftproduktion. Det är även så att Norge bygger nya elkablar mot Tyskland och Storbritannien, vilket innebär att förutsättningarna kanske minskar för att faktiskt täcka upp vårt behov av el vintertid just från Norge. Här gäller det att vara mer framsynt än vad man varit under den senaste tiden. Det vi aktivt väljer att göra är att försätta oss i en sämre situation än vad vi hade innan, med risk att det kommer att leda till ökade utsläpp av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller vad som kan göras för att fasa ut den lilla andel av fossila bränslen som finns har det för ett flertal av dessa verk funnits en plan för att bygga om till användning av biobränslen eller för att konvertera sina anläggningar. Det som sker nu genom att kasta in en chockhöjning av skatten är att man i stället lägger ned, ökar Sveriges sårbarhet och riskerar att öka utsläppen. Jag har svårt att se vad vinsten i det skulle vara.

Det finns redan ett system med handel av utsläppsrätter som har en styrande verkan mot att prissätta just koldioxid och de fossila utsläppen där dessa anläggningar ingår. Det man gör nu är att införa dubbla styrmedel genom att både betala för utsläppen och betala en skatt i Sverige som egentligen mer avser att täcka upp de fiskala behov som finns för att sänka skatten för dem som har de högsta inkomsterna i landet.

Kortsiktigt blir det effekter som man inte har räknat med. Den negativa följden med regeringens förslag uppskattas av energikonsultföretaget Pöyry till samhällsekonomiska förluster om 150 miljarder kronor. Statsrådet menade i sitt svar att om detta betraktas som negativa konsekvenser får Stockholms stad bortse från de företagsekonomiska målen i bolaget och driva anläggningar med förlust för att i stället uppvärdera andra värden.

Nu handlar interpellationen om kraftvärmens förutsättningar, men det är ändå intressant att statsrådet säger att man bör bortse från det som är företagsekonomiskt rätt och riktigt för att i stället beakta samhällsekonomiska aspekter.

När Sverigedemokraterna har lyft upp liknande resonemang om till exempel Vattenfall, som ägs till fullo av staten, inte till hälften utan fullt ut, och gällande nedläggningen av Ringhals 1 och 2, har åtminstone statsrådets partikamrater i kammaren tydligt markerat att de företagsekonomiska målen är viktigast och att det inte finns något annat att beakta i övrigt i fråga om konsekvenser. Här finns kanske anledning att återkomma till hur man ser på detta.

Även om man skulle betrakta uppgifterna om samhällsekonomiska kostnader som rejält uppblåsta, och även om ett fåtal procent skulle stämma, är det ändå fråga om kostnader som vida överstiger de skatteintäkter som förslaget genererar. Varför är det så viktigt att just utsläppsminskning ska ske i Sverige till en så hög prislapp när det har kunnat göras effektivare i andra delar än att se till att få bort de sista 2 procenten i kraftsystemet i Sverige?

Anf. 12 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson får nog bestämma sig. Är det fråga om en liten, liten andel, som han försöker hävda i den här frågan, eller är det den stora enorma förändringen för effektsituationen som han ger uttryck för i sin interpellation? Det kan inte vara båda två samtidigt. Mattias Bäckström Johansson får välja perspektiv.

Det var en rejäl ordsvada från Mattias Bäckström Johansson, men jag har fortfarande inte fått svar på min fråga. Ska jag tolka Mattias Bäckström Johansson så att Sverigedemokraterna är beredda att fortsätta att subventionera koleldning i Sverige? Jag fick ingen tidpunkt för när ni vill fasa ut eller minska subventionerna genom skattenedsättning. Är det så att Sverigedemokraterna 2019 inte har någon tidsgräns för hur länge man är beredd att subventionera koleldning? Det visar med vilket allvar Sverigedemokraterna tar klimatsituationen. Naturligtvis måste alla företag i Sverige göra en avvägning av vilket klimatansvar man ska ta och vilka företagsekonomiska vinster man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stockholm Exergi ägs av Stockholms skattebetalare av en anledning. Jag tror inte att den anledningen är att göra en maximal vinst. Anledningen är att ge konkurrenskraftiga värme- och energikostnader för stockholmarna. Jag utgår från att Stockholm Exergis ägare, det vill säga stockholmarna, vill att man ska leverera just detta. Det ska vara bra leveranssäkerhet samt konkurrenskraftiga el- och värmepriser. I avvägningen mellan att gå med mycket hög vinst eller bara hög vinst tror jag att stockholmarna kommer att välja att gå med hög vinst och i stället ge konkurrenskraftiga värme- och energipriser till stockholmarna. Jag tror att när Sverigedemokraterna har tänkt igenom saken på sin kammare kommer Sverigedemokraterna i Stockholms kommun att komma fram till samma slutsats. Men det återstår att se. Ni är representerade i Stockholms fullmäktige.

Jag tar gärna emot ett svar på min första fråga, nämligen när och om Sverigedemokraterna är beredda att avskaffa subvention av koleldning i Sverige.

Anf. 13 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Sverige har ju inte planekonomi, så att vi härifrån kammaren bestämmer exempelvis när anläggningar ska läggas ned. Det finns ett system för utsläppshandel, och där ser man att priset för utsläpp av koldioxid har fyrdubblats under senare tid. Det finns en styrande verkan mot att minska utsläppen av koldioxid.

Denna skattehöjning utgör en del av januariöverenskommelsen och ska gå till skattesänkningar på arbete. Man kommer att prioritera dem som har de högsta inkomsterna genom att ta bort värnskatten. För mig och Sverigedemokraterna är det högst anmärkningsvärt att man med ytterst tveksam effekt nu kortsiktigt är beredd att i våra storstäder forcera in en situation där till exempel nya bostadsområden inte kan bli till, kollektivtrafik som är elektrifierad inte kan byggas ut ytterligare och företagsetableringar kan utebli.

Då vissa av dessa anläggningar tämligen omgående ser ut att lägga ned minskar de tänkta skatteintäkterna avsevärt. Branschen själv gör bedömningen att i Göteborg och Stockholm kan skatteintäkterna bli lägre än vad de var tidigare. De årliga intäkterna från anläggningarna genererar samhällsekonomiska förluster som är tusenfalt större. Att man fortsätter vilja gå vidare med denna chockhöjning som slår undan benen på kraftvärmen är åtminstone för mig helt obegripligt.

Tanken är även att förslaget ska minska utsläppen av växthusgaser. Vi får väl se hur det blir. Statsrådet medger nu att det finns en risk för att utsläppen kan öka, vilket framgår av interpellationssvaret.

Arbetet för ett fossilfritt energisystem är absolut självklart, men det kräver också att man tar ansvar. Det får inte gå ut över en trygg energiförsörjning som ger hela Sverige möjlighet att leva och växa. Det blir svårt att inte betrakta regeringens politik som något annat än samhällsskadlig.

Anf. 14 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson är framgångsrik i att hålla långa anföranden i kammaren, men han är tyvärr inte lika framgångsrik när det gäller att svara på en enkel fråga: När, menar Sverigedemokraterna, att subventionerna av koleldning i Sverige ska upphöra?

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Sverigedemokraterna fortsatt tänker subventionera koleldning i våra största städer på skattebetalarnas bekostnad. Det kommer knappast gynna vare sig klimatomställning eller medborgarna i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.