Effekter av polisens omorganisation i Norrlands inland

Anf. 27 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa den polisiära närvaron och människors säkerhet och trygghet i Jämtlands län.

Ombildningen av polisen till en myndighet är omfattande och komplex och innebär stora interna omflyttningar av såväl personal som verksamheter. Omorganisationen medför bland annat att vissa verksamheter koncentreras till färre ställen, vilket är en nödvändig rationalisering som är tänkt att komma medborgarna till del.

För att möjliggöra för Polismyndigheten att nyanställa både poliser och civilanställda har regeringen i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att myndigheten tillförs drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017-2020. Regeringen föreslår även att polisen avlastas uppgifter, som överförs till andra myndigheter.

Det är dock Polismyndighetens ansvar att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter som myndigheten har och besluta om vilka resurser olika regioner och polisområden ska ha.

Statskontoret har också fått regeringens uppdrag att följa upp ombildningen av polisen. En första delredovisning av uppdraget ska lämnas senast den 1 oktober 2016. Jag följer noga arbetet för att säkerställa att intentionerna med reformen infrias.

Anf. 28 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret! De som väntade på tydlighet i svaret kommer dock att få fortsätta vänta. Vi hör om mer pengar - i och för sig pengar som rikspolischefen redan har intecknat till civilanställda och som till största delen kommer efter valet - men ingenting om ledning och styrning i polisorganisationen.

Det här är en viktig och angelägen interpellationsdebatt. Många gånger diskuterar vi storstadsförhållandena och poliskaoset där. Alltför sällan diskuterar och debatterar vi även förutsättningarna på landsbygden - därav min interpellation här och nu. Igenkänningsfaktorn tror jag kommer att vara stor även i de andra länen i Norrland utöver Jämtlands län, som jag kommer att fokusera mest på.

I slutet av maj i år lades länskommunikationscentralen, LKC, ned. Akuta polissamtal från länet kopplas nu i stället till Umeå, där insatserna leds från den nya regionledningscentralen.

Flytten möttes tidigt av skarp kritik från de anställda, som framför allt lyfte fram faran med att lokalkännedomen försvinner. Ingen lyssnade.

Vi har i Östersund en unik organisation, det så kallade Trygghetens hus. Där ingår räddningstjänst, kriminalvård, länsstyrelsen, regionen, Polismyndigheten, SOS Alarm, Svenska kyrkan, Tullverket och åklagarkammaren. Myndigheternas beslutsfattare träffades dagligen, och samordningen var alldeles utmärkt - man fattade snabba beslut. Vi har haft enormt många studiebesök på den här enheten, och man har alltid sett den som effektiv och som en stor förebild för övriga landet.

Det var också anledningen till att jag bjöd in Dan Eliasson till Östersund - att visa LKC men också visa polisorganisationen i vårt län.

Dan Eliasson uttryckte att det var lugnt i Jämtland på larm. Något som han inte beaktade var de stora avstånden i länet. Låt mig påminna om att Jämtlands län är det tredje största länet till ytan i hela Sverige. Polisen ville med den nya centraliseringen uppnå effektivare styrning och ledning, på sikt öka antalet poliser i lokalpolisområdena med mera. I dag har vi facit beträffande den nya organisationen och flytten av LKC till Umeå.

Medierna rapporterar senast förra veckan om stressade medarbetare - 30 procent av dem har redan slutat. Man sitter med 150 timmars övertid. Man bryter därmed mot både arbetsmiljölagen och arbetstidslagstiftningen. Man har för lite personal. Detta är alltså rapporter från personalen själv. Man har inga upparbetade rutiner. På nätterna finns sex operatörer men bara två eller tre polispatruller som ansvarar för - hör och häpna! - 52 procent av landets yta. Man rapporterar också om teknik som inte fungerar. Förr kunde man koppla på snabbnummer för att snabbt nå andra enheter, som socialtjänst och ambulans. I dag sitter man och slår i pärmar. Man har alltså gått tillbaka i utvecklingen. Det är enormt tuffa villkor för personalen. Jag lider faktiskt med dem.

Jag vill ställa en fråga till statsrådet. När du hör min beskrivning, hur kommenterar statsrådet den rättssäkerhet som råder i vårt län, och vilka åtgärder avser man att vidta?

Anf. 29 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Polisen har en mycket ansträngd situation. Det gäller Jämtland och flera andra delar av landet. Fördelen för Jämtland är att man har lägre brottslighet än snittet för landet, vilket är glädjande. Men vi tillför över 2 miljarder kronor till polisen i den kommande budgeten. Vi tillsköt i våras 250 miljoner kronor till polisen. Vi gör en betydande renodling av polisens verksamhet och ett betydande tillskott av civilanställda för att redan nu frigöra fler poliser i yttre tjänst.

När det gäller hur polisen organiserar sitt arbete är det polisen själv som ska avgöra det. Det är jag, Saila Quicklund och en enig riksdag överens om. Det var också en enig riksdag, inklusive Saila Quicklund och hennes parti, som stod bakom den nya omorganisationen, regionindelningen och därmed även effektiviseringen i form av att LKC slogs ihop till RKC. Därvidlag har jag och interpellanten ingen annan uppfattning.

Vi är också överens om att vi behöver göra mer för att förbättra polisens arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är därför vi skjuter till över 2 miljarder kronor, för övrigt ganska exakt samma summa som Moderaterna tillskjuter till svensk polis.

Anf. 30 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Låt oss påminna oss om att de 2 miljarderna till stor del redan är intecknade av rikspolischefen till civilanställda, som jag sa tidigare, och att det mesta av pengarna kommer efter valet. Jag frågade också om specifika förutsättningar för Jämtlands län men har inte fått svar på det.

Jag kommer nu att beskriva händelser direkt från verkligheten i mitt län.

Rickard Svedjesten är ordförande för Svenska Fjällräddares Riksorganisation, och han är oerhört kritisk till den nya organisationen. Han avser såklart regionledningscentralen i Umeå, som nu leder också fjällräddningen.

Han beskriver en man som var 60 år och som bröt benet på fjället. Tidigare har det inte varit något problem att få ambulanssupport vid en så pass allvarlig skada. Men nu nekade RLC i Umeå helikopter, och det innebar att fjällräddaren fick bära mannen - med de smärtor som vi vet att det är - flera kilometer till närmaste väg.

Fjällräddningen har väntat på en samordnare i över ett år. Jag vet nu att det är på gång och att det kommer en samordnare. Men det handlar om ett år, och vi pratar ändå om liv och död för många människor i den här regionen.

På 90-talet hade Strömsund 17 polistjänster, vilket kan anses vara helt relevant med de stora avstånd som råder där uppe. I sommar kunde vi se att det fanns en enda polispatrull på en yta från Arvidsjaur till Östersund, vilket är 45 mil.

I medierna ser vi också intervjuer där restaurangägare eller andra företagare i länets ytterkanter uppger att de inte längre ringer till polisen. De har försökt många gånger, men det är ingen idé. Då blir det också en missvisande statistik när man säger att det är låg frekvens på brotten.

Det värsta scenariot var ganska nyligen. En beväpnad man i Strömsunds kommun avlossade ett skott mot en minderårig flicka. Det är såklart ett prio 1-ärende, men jag konstaterar att ingen polispatrull kunde skickas ut.

Polisutryckningar har också kört fel. Krokomspolisen dirigerades till Örnsköldsvik när de skulle till Östersund. Det är 30 mil fel. Vid inbrott på Frösön hamnade man i Sundsvall. Det är 19 mil fel - 40 mil tur och retur.

Jag möter många otrygga människor, särskilt sådana som bor ensligt. Många gånger är det kvinnor, änkor, som bor kvar i sina fastigheter långt ut i landsbygden. De uttrycker sig så här: Vi betalar skatt som alla andra. Då finns det också förväntningar på ett väl fungerande rättssamhälle. Jag håller verkligen med om det.

Strömsunds kommun, med Göran Bergström i spetsen, har på olika sätt samordnat och agerat för att påvisa bristerna i polisorganisationen. Det handlar om skrivelser, uppvaktningar och möten. Jag vet också att även andra kommunalråd från länet och från Västerbotten har skrivit en gemensam artikel och beskrivit den ohållbara situationen.

I Jämtlands län, som täcker 12 procent av landets yta, kan det under vissa tider helt saknas polisiär närvaro i betydande delar av länet. Det gäller också Västerbotten, Norrbotten och så vidare.

Min fråga blir: Hur ser inrikesministern på den icke fungerande ledningen och styrningen och den dåliga arbetsmiljön inom polisorganisationen vid regionledningscentralen i Umeå, som är en stor grund för de här problemen?

Anf. 31 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Först måste jag fråga varifrån Saila Quicklund får påståendet att resurserna skulle vara intecknade. Vad bygger hon det påståendet på?

Saila Quicklund blandar vidare ihop polistjänster och poliser. Det stora problemet i Strömsund och en del andra kommuner i närheten är ju att det har varit svårt att rekrytera poliser dit. Det har ingenting med omorganisationen att göra. Det har ingenting med ledning och styrning att göra.

Vi måste bli bättre på att rekrytera poliser lokalt och ge dem tjänster lokalt. Det måste helt enkelt bli attraktivare att vara polis i glesbygd i Sverige. Det ska vi se till genom att ge lokalpolisområden större inflytande över rekryteringen men också genom att göra det lättare för dem som har en bakgrund i de här delarna av landet att också få tjänster där. Det tror jag är rätt medicin framåt.

Exemplet med skottlossning som Saila Quicklund tar upp är föremål för utredning. Jag har noterat att polisen redan har sagt att det var fel och att det inte hade något med resursbrist, omorganisation eller regionledningscentral att göra.

Jag träffar på måndag kommunalrådet Göran i Strömsund och 15 andra lokala politiker. Jag hoppas att vi ska ha ett konstruktivt meningsutbyte om vad vi tillsammans kan göra för att öka tryggheten och polisnärvaron i Jämtlands och Västerbottens län.

Stora delar av de problem som Saila Quicklund tar upp hänför sig till rekryteringen i glesbygd. Det är tyvärr inget som är unikt för Strömsund, och det är heller inget som har kommit nytt under de senaste åren. Under en lång rad år med alliansregeringen har det varit ett problem.

Vi ska naturligtvis ta tag i det problemet, och vi ska naturligtvis se till att vi får ökade möjligheter att rekrytera duktiga poliser även till Strömsund.

Anf. 32 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Beträffande rekryteringsproblem sökte Länsförsäkringar en utredare, och enligt uppgift har 50 poliser sökt den tjänsten. Många av dem som söker sig från polisyrket uppger de missförhållanden som råder som orsak. Det är viktigt att beakta.

Invånarna i Jämtlands län vet alltså inte om eller när en polis ska komma till undsättning. Det gäller även prio 1-ärenden. Det har vi haft exempel på. Även om detta är under utredning har det ändå skett. Vi måste ändå konstatera att samhällets trygghet står och faller med en fungerande polisorganisation. Några uttalar att det annars finns en risk för att man tar lagen i egna händer.

Vi moderater vill att hela Sverige ska leva. Då är även trygghetsfrågorna oerhört centrala för inlandets kompetensförsörjning och för inflyttning. Trygghetsaspekten är jätteviktig. Det är viktigt att Sveriges inland, glesbygd och landsbygd värderas lika högt som stad och kust.

Jag har lämnat en beskrivning av en mycket ansträngd och oacceptabel situation i Jämtlands län. Jag hoppas och förutsätter att inrikesministern agerar kraftfullt utan att hänvisa till pågående rapporter, utredningar och så vidare, där det är en mycket lång framförhållning. Det krävs åtgärder här och nu. Dessa förväntningar finns.

Jag kommer självklart att fortsätta att följa hur arbetet fortskrider, och jag har självklart en ständig dialog med dem som bor i länet men också med de poliser som jobbar inom verksamheten.

Avslutningsvis tackar jag för en viktig debatt.

Anf. 33 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag hade önskat att Saila Quicklund hade gett en lite mer konsistent och rimlig beskrivning av det hårda arbete som många av de duktiga poliserna i Jämtland och Jämtlands inland gör - de påfrestningar som polisen har varit utsatt för i form av ökat terrorhot, ett rekordstort asylmottagande och den första gränskontrollen sedan 1994 - och att hon inte använder en ansträngd sommarsituation som utgångspunkt för att skapa och sprida otrygghet i hela länet.

Vi tillför stora resurser till svensk polis - över 2 miljarder de närmaste åren. Vi tillför redan nu i vårbudgeten 250 miljoner kronor som gör att vi kan anställa fler civilanställda och frigöra fler poliser. Detta är bra och viktiga insatser, men de löser inte rekryteringsproblemet i glesbygd för svensk polis. Där måste vi jobba med en bättre och mer flexibel rekryteringsmetod än vad polisen hittills har förmått. På det sättet kan vi fortsätta att utveckla svensk polis och göra det tryggare även för dem som bor i glesbygd och i Norrlands inland.

Överläggningen var härmed avslutad.