Kronofogdemyndighetens nedläggning av lokala kontor

Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Ulla Andersson har frågat mig vilka analyser jag har gjort av vad försämrad service kommer att innebära för dem som behöver Kronofogdemyndighetens service, särskilt personlig service, och vad försämrad tillgång till statlig service i Hälsingland och Hudiksvall innebär. Hon har också frågat om jag står fast vid att statlig närvaro ska minska i Hälsingland och om det kommer att skapas fler jobb på landsbygden när den statliga servicen försämras.

Jag har under 2019 besvarat liknande interpellationer i samma ämne. Frågorna är ställda mot bakgrund av att Kronofogdemyndigheten 2018 beslutade att omlokalisera sin verksamhet från bland annat Hudiksvall till Gävle och Sundsvall. Under 2018 beslutade Kronofogdemyndigheten också att flytta ca 80 årsarbetskrafter från Stockholm till andra orter efter ett regeringsuppdrag.

Inledningsvis vill jag åter understryka att regeringens politik ska komma hela landet till del. Både landsbygd, glesbygd och större städer ska kunna utvecklas. Statlig närvaro är en viktig fråga för att hela landet ska både leva och växa. Detta är regeringen och samarbetspartierna överens om.

Många myndigheter, däribland Kronofogdemyndigheten, ansvarar själva för verksamhetens organisering, inklusive sin kontorsstruktur. Regeringen ser emellertid att det behövs mer regional hänsyn när myndigheter fattar beslut om lokalisering. Regeringen har därför beslutat om en ny förordning om statliga myndigheters lokalisering som trädde i kraft den 1 juni 2019.

Regeringen har också under våren 2019 gett länsstyrelserna och Statskontoret flera olika uppdrag att ta fram underlag som nu ligger till grund för fortsatt arbete med fokus på den statliga närvaron i landet.

För att säkerställa och stärka tillgången till grundläggande statlig service i hela landet ansvarar Statens servicecenter från och med den 1 juni 2019 för en samlad organisation för lokal statlig service, där service avseende Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ingår.

I dag finns det 113 statliga servicekontor, bland annat ett i Hudiksvall. Med de fyra nya kontor som annonserades i regeringsförklaringen i september 2019 blir det 117 kontor i 110 kommuner. Regeringen har i budgeten för 2020 tillfört medel för att etablera ytterligare kontor. Just nu pågår förberedelser för att servicekontoren också ska ge service avseende Arbetsförmedlingen.

I slutet av december 2019 gav regeringen en utredare i uppdrag att föreslå nya orter för servicekontor. För att bidra till mer effektivitet och förbättrad tillgänglighet ska utredaren också föreslå fler myndigheters serviceverksamheter som kan samlas hos Statens servicecenter eller samlokaliseras med servicekontoren. Utredningen ska fokusera på just Kronofogdemyndigheten men även CSN, Lantmäteriet, Polismyndigheten och Trafikverket. Uppdraget ska slutredovisas den 16 november 2020. Arbetet med att utveckla den lokala statliga serviceorganisationen fortgår alltså.

Anf. 36 Ulla Andersson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Precis som finansministern säger har vi lyft fram den här frågan flera gånger, såväl jag som Lars Beckman från Moderaterna. Anledningen till att vi har gjort det är självklart att vi är väldigt missnöjda med men också besvikna över det beslut som har fattat av Kronofogdemyndigheten.

Det är ett helt undermåligt beslutsunderlag, inga konsekvensanalyser och över huvud taget ett väldigt svårbegripligt ställningstagande. Kronofogdemyndigheten har bestämt sig för att lägga ned lokala kontor i såväl Hudiksvall som Mora och Arvika och centralisera sin verksamhet.

Verksamheten på de små lokala kontoren ska flytta till regionala storstäder. Ingen ort eller kommun utan högskola eller universitet ska kunna få ha ett kontor förlagt dit. Det är inte så att det finns uttalat vad det ska vara för sorts högskola eller universitet och vad de ska tillhandahålla för utbildning, utan det är just att det ska vara en högskola.

Dessutom har man bestämt att ingen ort eller kommun utan 28 000 invånare i tätorten heller ska få ha den här statliga verksamheten liggande där. Man hävdar också att man måste digitalisera mer. Det kan ju vara bra. Men digitalisering borde också kunna innebära decentralisering.

Av de bristande beslutsunderlagen kan man förstå hur det hela har gått till. Men det kan man också förstå av det uttalande som generaldirektören gjorde i en intervju, att de hade fått det politiska godkännandet innan de fattade beslutet.

Det är ett beslut som drabbar Hälsingland väldigt hårt och ekonomiskt utsatta värst. Att försöka få hjälp på plats genom personlig service blir så gott som en omöjlighet då resorna blir väldigt långa och kostsamma. Antingen får de åka 16 mil tur och retur till Sundsvall eller 30 mil tur och retur till Gävle.

Även företagen kommer att få det svårare att få sina pengar indrivna, och det kommer dessutom att bli dyrare. Förutom att den statliga servicen dras bort från Hälsingland och Hudiksvall och resvägarna blir längre blir det också en ineffektivare verksamhet. Avstånden för delgivning, som är en stor och omfattande verksamhet, blir så mycket större och restiden så mycket längre. Även lokalkännedomen försämras och den lokala och regionala arbetsmarknaden undergrävs.

Egentligen innebär beslutet inte ens en besparing. Lokalkostnaderna kommer att bli högre, resvägarna betydligt längre och möjligheterna att åka ut på till exempel delgivning försvåras och kommer att ta mycket längre tid.

Hudiksvalls kommun har försökt att få en dialog med myndigheten i efterhand, för lämpligt nog verkade myndigheten ha glömt att samverka inför sitt beslut. Den dialog som Hudiksvalls kommun har försökt att ha med myndigheten kan man konstatera har varit som att prata med en vägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna gick till val på att förbättra servicen och den statliga närvaron och att öka antalet jobb på landsbygden. Men i det här fallet blir det precis tvärtom: Hela Hälsingland ställs som sagt utan myndighetens närvaro.

Det är därför jag har ställt de här frågorna till finansministern. Vilka analyser har man gjort av den försämrade servicen i Hälsingland och Hudiksvall? Har man över huvud taget gjort någon analys från Finansdepartementets sida av vad det här kommer att innebära för den som behöver fogdens service? Jag har också frågat ministern om hon anser att detta skapar fler jobb på landsbygden och om hon står fast vid att den statliga närvaron ska minska i Hälsingland. Tyvärr, fru talman, verkar det vara så.

Jag får återkomma i mitt nästa inlägg med anledning av de dåliga beslutsunderlagen.

Anf. 37 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! I den här frågan har Ulla Andersson och jag jobbat tillsammans och fortsätter att jobba tillsammans.

Vi var och besökte Kronofogden i Hudiksvall. Vi satt ned med medarbetarna, och vi frågade vilka arbetsuppgifter man utför. Jag skulle nog säga att vi så gott man kan tog reda på om det här är ett bra eller ett dåligt beslut.

Redan när man läser den utredning som ligger till grund för beslutet ser man att det finns stora brister. Men efter att ha suttit ned med medarbetarna blir man ännu mer förvånad.

Jag tror att den som har skrivit finansministerns svar, som finansministern har stått och läst upp, skulle behöva sätta sig in i verksamheten. Den praktiska konsekvensen av beslutet blir alltså att den som bor i Hudiksvall ska ta sig till ett kontor i Sundsvall för att sedan ta en tjänstebil och åka tillbaka till Hälsingland, uppåt 30 mil, för att sedan, när arbetsdagen är slut, köra tillbaka till Sundsvall och efter det åka hem till Hudiksvall.

Det är dåligt ur arbetstidssynpunkt, det är dåligt ur medarbetarsynpunkt, det är dåligt ur miljö- och klimatsynpunkt och det är svårt att se någon besparing. I den utredning som finns har man inte sagt att man ska säga upp någon. Det ska inte vara färre medarbetare. Den enda konsekvensen blir försämrad service för alla dem som bor i Hälsingland. Det blir sämre lokalkännedom, och det blir sämre personkännedom. Ur alla aspekter blir det sämre.

Fru talman! Det blir inte heller någon besparing. De personer som jobbar i Hudiksvall behöver naturligtvis en kontorsplats i Sundsvall. Jag kan upplysa finansministern om att det är högre lokalkostnader i Sundsvall än i Hudiksvall. Det finns ingen besparing.

Finansministern har skrivit under svaret till oss, där det bland annat sägs att man ska använda statens servicecenter. Men det är inte de arbetsuppgifterna vi pratar om. Det är inte de som är majoriteten av de jobb som utförs, utan det är precis som Ulla Andersson säger: Det handlar om delgivning och andra verksamheter. Det kan till exempel vara fastighetsförsäljningar. Det gjordes klart för oss under vårt besök i Hudiksvall att detta exempelvis innebär att den som ska buda på en fastighet måste ta sig till Sundsvall, eftersom det här sker i Kronofogdens lokaler.

Den som är i behov av tjänsterna, den som är skuldsatt och behöver komma i kontakt med Kronofogden, kanske inte ens har pengar för att ta sig till Sundsvall. Det är naturligtvis därför de här personerna finns i Kronofogdens register; de har en väldigt dålig ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I en tidigare interpellationsdebatt sa finansministern: Jag kan inte styra myndigheterna. Regeringen kan inte bestämma kontorslokaliseringen.

Nu har jag noterat att regeringen har gjort en överenskommelse med Centerpartiet när det gäller Arbetsförmedlingen. Där har man i regleringsbrev sagt till Arbetsförmedlingen att den ska finnas närvarande i hela landet. Uppenbarligen är det så att finansministern och regeringen inte behöver vara viljelösa, utan de kan i regleringsbrev beordra sina myndigheter att agera.

Om finansministern tyckte att det här var en viktig fråga och att det skulle finnas en god samhällsservice i Hälsingland skulle man alltså i ett regleringsbrev kunna agera precis på samma sätt som man har gjort med Arbetsförmedlingen.

Min enkla fråga är: Kommer finansministern att agera?

Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Många av de synpunkter som Lars Beckman och Ulla Andersson framför är synpunkter på saker som varken Sveriges regering eller Sveriges riksdag styr över. Det är sådant som Kronofogdemyndigheten själv styr över. Dessa frågor tror jag är bäst lämpade att ställa till Kronofogdemyndigheten och dess generaldirektör. Det finns goda möjligheter för riksdagsledamöter att på olika sätt göra detta.

Det handlar till exempel om att personer som arbetar i Hudiksvall och ska utföra arbete där först behöver åka till kontoret i Sundsvall för att sedan åka tillbaka. Om man har arbetet organiserat på det sättet på Kronofogdemyndigheten eller inte bör naturligtvis diskuteras med Kronofogdemyndighetens generaldirektör. Jag kan berätta från min erfarenhet av att vara överdirektör på Skatteverket att så jobbade vi i alla fall inte där.

Detta är två frågor. Den ena handlar om arbetstillfällena, och den andra handlar om servicen. Vad gäller servicen är det i genomsnitt tre besök om dagen på Kronofogdemyndighetens kontor i Hudiksvall. Det har varit ett stadigt minskande antal besök.

Kronofogdemyndigheten för nu intensiva diskussioner med servicekontorsstrukturen om möjligheterna att ingå där. Det är också en av de saker som personen som ska se över servicekontorsnätet arbetar med. Det här är en av de myndigheter som man tittar närmare på när det gäller möjligheten att ingå i servicekontorsnätet.

Servicekontor finns i Hudiksvall, så om det är så att Kronofogdemyndigheten kommer att ingå i den strukturen försämras inte servicen för personer i Hudiksvall. Den kan tvärtom komma att förbättras eftersom servicekontoret har bättre öppettider än Kronofogdens kontor i Hudiksvall.

Anf. 39 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Finansministern kan inte styra över om personalen i Hudiksvall ska behöva åka till Sundsvall på morgonen eller inte - det förstår vi också.

Men det är ändå så att finansministern har godkänt beslutet redan från början på de bristfälliga beslutsunderlag som har funnits - helt utan konsekvensanalyser.

Jag har aldrig någonsin hört någon förklara hur man ens har kommit fram till att det måste vara 28 000 invånare i en tätort för att Kronofogdemyndigheten ska ha sin service där. Jag har aldrig någonsin hört någon förklara varför det måste finnas en högskola i kommunen för att Kronofogdemyndigheten ska ha sin service där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan se att i Uppsala, där man har ett universitet, har Kronofogdemyndigheten stora besvär att rekrytera personal. Men i Hudiksvall, där man har distansutbildning från Högskolan i Gävle, har man inga problem alls med att rekrytera personal. Beslutsunderlaget håller helt enkelt inte ihop.

Visst, man har tre till fem spontanbesök per dag i Hudiksvall. Det är spontanbesök. Men man har ju också helt andra arbetsuppgifter, till exempel delgivning. Man är ute på 250-300 ärenden i veckan. Det är ärenden som hjälper människor som är skuldsatta, för när Kronofogden kommer dit inser de att de har stora problem. Ibland är det till och med så att man löser ut det hela och kan fixa en avbetalningsplan.

Nu kommer det att bli längre resor och högre kostnader. Företag kommer kanske ibland till och med att få avstå indrivning på grund av att det blir dyrare att driva in de pengar som behövs för att betala skulden.

I Hudiksvall är det nästan lika många gäldenärer som i Sundsvall. Ändå är det en självklarhet att det är just Hudiksvall och Hälsingland som ska stå utan servicen från Kronofogden. Man kan säga att det är lite av en diskriminering både mot borgenärer och gäldenärer om ett så pass stort landskap som Hälsingland blir utan kronofogdekontor. Småland, till exempel, har fyra kontor. Skåne, som är väldigt litet till ytan, har tre. Halland har två, och Bohuslän har två om man räknar in Göteborg. Till och med ett litet landskap som Blekinge har ett kontor, och det tycker jag att de ska ha. Men jag tycker också att Hälsingland borde få ha det.

Jag tycker att det vore fint om finansministern kunde säga som det väl egentligen är - ja, vi har godkänt det här beslutet, och därför kommer det att ligga fast - i stället för att gömma sig bakom Kronofogdemyndigheten. Jag tycker också att hon kunde erkänna att beslutsunderlagen kanske inte var så bra.

Vi har fattat ett flertal beslut efteråt där vi försökt få myndigheter att inse att de ska vara placerade runt om i hela landet. Då kanske man kunde uppdra till Kronofogdemyndigheten att titta över detta beslut en gång till - eller, som Lars Beckman sa, titta över regleringsbrevet och ge en tydlig styrsignal: Nu får ni nog ta en annan väg här.

Digitalisering kan lika gärna innebära decentralisering. Dessutom borde en verksamhet som ska bli dyrare av en flytt inte vara något som en finansminister gillar.

Jag tycker att det finns hur många anledningar som helst att ändra det här beslutet. Det finns inget som säger att beslutet är bra. Jag rekommenderar återigen en läsning av de undermåliga beslutsunderlagen och av de politiska inriktningsbeslut som regeringen har fattat och som går på tvärs mot det här beslutet. Man kan ändra sig. Det kan också bli bra. Det skulle bli himla bra för Hälsingland.

Anf. 40 Lars Beckman (M)

Fru talman! Om man vill att det ska finnas en god samhällsservice och en statlig närvaro i hela Sverige ska man naturligtvis som minister och regering agera när myndigheten går emot den viljan. Eller så, fru talman, tycker man att det är bra. Stå då upp för det, precis som Ulla Andersson säger!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är 5 200 gäldenärer i Hälsingland som berörs av det här beslutet. I Sundsvall är det ungefär lika många.

När det gäller fastighetsförsäljningarna, som jag nämnde i mitt inlägg, är det ungefär ett försäljningstillfälle i månaden i Hudiksvall med fyra till sex försäljningar där man måste vara på plats. Det är klart att det blir en försämring om man sedan måste resa till Sundsvall.

Jag tycker ändå att finansministern kan ge uttryck för om hon tycker att detta är ett bra eller dåligt beslut. Går det i linje med regeringens och dess samarbetspartiers ambitioner att staten ska ha en hög närvaro? Stå då upp för det och säg att ni tycker att det är bra att Kronofogden lämnar Hälsingland och att 5 200 gäldenärer får längre till sin myndighet!

Säg annars: Nej, vi tycker inte att det är bra att det blir en sämre statlig närvaro. Vi tycker att det är dåligt att det blir en sämre statlig service. Precis så agerade ni med Arbetsförmedlingen. Där har det såvitt jag förstått gått ut en tydlig styrsignal från regeringen: Ni ska inte lägga ned kontor. Ni ska till och med öppna kontor. Det ska finnas en statlig närvaro.

Jag skulle vilja veta om finansministern tycker att detta är ett bra eller ett dåligt beslut.

Anf. 41 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Låt mig vara mycket tydlig mot Ulla Andersson: Detta är inte ett beslut som godkänns eller inte godkänns av regeringen. Kontorsstrukturen är någonting som Kronofogdemyndigheten fattar självständiga beslut om. Är det alltså ett beslut som regeringen godkänt? Svaret är nej. Detta är självständiga beslut för generaldirektören.

Vilka riktlinjer som Kronofogdemyndigheten har för sin kontorsstruktur är generaldirektören bäst skickad att svara på. Det finns goda möjligheter för riksdagsledamöter att ställa de frågorna till myndigheten. Det är inte så att en minister gömmer sig bakom detta, utan det är så här regelverket ser ut.

Däremot är regeringen tydlig med att myndigheter, inklusive Kronofogdemyndigheten, ska ge service i hela landet och också att det ska finnas jobb i hela landet. Kronofogdemyndigheten har också flyttat 80 årsarbetskrafter från Stockholm till andra delar av landet.

För Lars Beckman vill jag påpeka att Moderaterna under alla de år då man satt i alliansregeringen inte lade sig i enskilda myndigheters kontorsstruktur. Vi såg också under de åren att antalet statliga jobb i landet krympte. Det är inte heller så att Moderaterna, vad jag känner till, i riksdagen föreslår att riksdag och regering ska ta över kontorsstrukturen på enskilda myndigheter. Därmed faller Lars Beckmans kritik tämligen platt till marken.

Den här regeringen har varit tydlig gentemot myndigheter med att det ska finnas både god service och arbetstillfällen i hela landet. Jag kan också konstatera att antalet statliga arbetstillfällen i Gävleborgs län, där Hudiksvall ligger, under de senaste tio åren har ökat med 10 procent. Det är naturligtvis en välkommen utveckling.

Jag hoppas naturligtvis också att de diskussioner som nu förs mellan Kronofogdemyndigheten och Statens servicecenter faller väl ut, så att det finns möjligheter för medborgare runt om i hela Sverige att ta del av den goda servicen från Kronofogdemyndigheten via servicekontoren.

Anf. 42 Ulla Andersson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen skriver regeringen att Arbetsförmedlingen ska erbjuda likvärdig service i hela landet för arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen ska också säkerställa en fungerande verksamhet i hela landet, står det.

Det är väl klart att regeringen, om den så vill, kan styra hur myndigheter ska förlägga sin service till medborgarna. Och visst är det så att detta beslut är förankrat politiskt. I alla fall har generaldirektören sagt det, innan hon gick ut och talade om att det här skulle ske.

Riktlinjer är generaldirektörens beslut, säger finansministern. Ja, så är det. Men man kan ju från en regerings sida tycka att riktlinjer är fel och i ett regleringsbrev påtala att man inte tycker att en statlig verksamhet ska bedrivas så att orter utan 28 000 människor i tätorten ska stå utan statlig service eller att kommuner utan högskola ska göra det.

Detta är inte ett rimligt beslut, och det går på tvärs mot vad Socialdemokraterna gick till val på. Jag tycker att det är märkligt att man inte kan styra bättre utifrån det man säger politiskt. Jag skulle vilja säga att det är ett svek. Varför ska ett landskap som Hälsingland ställas utan denna service? Det drabbar såväl borgenärer som gäldenärer. Det är företag som kommer att få svårare att få betalt, och det är gäldenärer som kommer att få svårare att bli av med sin skuld. Det kommer att öka kostnaderna för myndighetens verksamhet, och det kommer att öka kostnaderna för dem som är beroende av servicen.

Man kan decentralisera verksamhet. Det borde man göra i det här fallet. Hudiksvall och Hälsingland behöver statlig service.

Anf. 43 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Ja, det ska finnas god statlig service från alla myndigheter runt om i hela landet. Kronofogdemyndigheten är en viktig myndighet, och självklart ska det finnas god service. Den kan ges digitalt och per telefon, och självklart kan det också finnas behov av personliga besök.

Här har regeringens inriktning att det ska finnas god service i hela landet varit väldigt tydlig. Det är därför vi har byggt ut servicekontoren och nu också tittar över möjligheten att hjälpa fler myndigheter att kunna bli del av den strukturen. Vi har också centraliserat den till mer av en samordnad organisation, jämfört med hur det var tidigare, för att på ett bättre sätt kunna utveckla den.

Nu säger Ulla Andersson att detta kommer att leda till en sämre service i Hudiksvall, men vi vet ju inte utfallet än. Om Kronofogdemyndigheten blir en del av servicecenterorganisationen kan ju öppettiderna utökas via servicekontoren, och då finns det fler möjligheter att göra spontanbesök än vad det gör i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.