Nytt mål för landsbygdernas utveckling

Anf. 63 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! har frågat mig när regeringen avser att återkomma med konkreta förslag för att uppnå de föreslagna målen för en sammanhållen landsbygdspolitik och hur regeringen avser att följa upp huruvida målen är uppfyllda eller ej.

Den proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik som regeringen överlämnat till riksdagen lägger fast inriktningen för en ny politik för Sveriges landsbygder. Propositionen innehåller ett förslag till övergripande mål för den sammanhållna landsbygdspolitiken. Formuleringen av målen överensstämmer med det övergripande mål som Parlamentariska landsbygdskommittén föreslog men med ett tillägg om en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att det görs en ändamålsenlig uppföljning och utvärdering av den sammanhållna landsbygdspolitikens mål. Regeringen avser att följa upp målen för den sammanhållna landsbygdspolitiken, och en fördjupad uppföljning avses regelbundet lämnas till riksdagen. Regeringen kommer vidare att ge en lämplig myndighet i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter och aktörer ta fram ett system med relevanta indikatorer som kan användas för att löpande mäta måluppfyllelsen. Landsbygdskommitténs föreslagna elva delmål bör ligga till grund för detta arbete.

Samtliga förslag från Landsbygdskommittén hanteras i propositionen, och regeringen genomför helt eller delvis cirka två tredjedelar av förslagen. Många av Landsbygdskommitténs förslag är sådana att det är regeringen som fattar beslut om dem. Regeringen har redan förverkligat ett antal av Landsbygdskommitténs förslag. Det gäller exempelvis omlokalisering av statliga jobb, utökad lokal statlig service och utbyggnad av kommunala lärcentrum. Flera åtgärder aviseras och beskrivs i propositionen, och regeringen kommer att fortsätta arbetet med att verkställa dessa satsningar.

Anf. 64 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Moderaternas utgångspunkt för landsbygds- och jordbrukspolitiken är att hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara, och det ska ske på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Våra svenska ursprungsnäringar, som jordbruk, fiske och animalieproduktion, kan i allra högsta grad vara med och bidra till detta. Eftersom dessa ursprungliga näringar är bundna till mark, jord och vatten är de också bestående över tid, oavsett vilka andra näringsgrenar som kommer och går.

En viktig insikt när man jobbar med dessa frågor är också att en avgörande punkt för en fungerande landsbygdspolitik är en offensiv jordbrukspolitik. Vill man få jobb i glesbygd behöver svenska bönder ha de bästa förutsättningarna.

Fru talman! Det är dock tveksamt om de svenska bönderna har de bästa förutsättningarna. Enligt Jordbruksverkets siffror faller konkurrenskraften. När det gäller köttkonsumtionen har andelen svenskproducerat nötkött fallit från 84 procent år 1997 till 54 procent nu. För mjölken är det ungefär samma historia. Sverige är det enda land i Östersjöområdet som nettoimporterar mjölkprodukter. Att svensk mjölk också är dyrare än 95 procent av all annan mjölk i EU spelar säkert in.

Fru talman! Därför är det bra att regeringen har tagit initiativ till en livsmedelsstrategi och landsbygdsproposition. Men det är inte en kraftfull reformagenda och en tydlig linje som uppenbarar sig. Livsmedelsstrategin försenades med mer än tolv månader, och när den var klar kunde vi egentligen bara enas om målen i strategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan den antogs har regeringen fortsatt med en ganska ekovurmande politik. Man är negativt inställd till glyfosat, man vill ha kvoter för ekologiskt jordbruk och så vidare. Nu närmar vi oss också en valrörelse, och jag är övertygad om att ett av regeringspartierna kommer att damma av gamla förslag om köttskatt, GMO-motstånd och krav på 100 procent ekologiskt i Europeiska unionen.

Frågan blir då ganska naturlig. När det nu kommer ett nytt mål från regeringen som inte fylls upp med en lika tydlig politik, vad gör man för att inte upprepa samma misstag som med livsmedelsstrategin?

Fru talman! Min oro handlar inte om målbilden. Den målbild som målas upp i landsbygdspropositionen är bra - så till den grad att jag som moderat skulle kunna säga att jag delar denna målbild. Samtidigt är jag djupt oroad över att regeringen sitter i dessa långa beredningar, kommittéer och utredningar men inte kommer fram med en tydlig linje om vad målet innebär och hur vi ska ta oss dit. Regeringen verkar närmast abdikera lite från frågan om vad målet betyder, vilket kan te sig en smula ansvarslöst.

Jag undrar därför: Vad har man egentligen gjort med textmassan från det att kommittén är färdig med sitt arbete till att regeringen lägger fram en proposition på riksdagens bord? Det är ändå en tid däremellan, och något måste man ju ha sysselsatt sig med.

Anf. 65 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Svensk landsbygd har varit försummad under lång tid av olika regeringar av olika kulörer. Var och en som närmar sig denna problematik och dessa möjligheter bör därför ha en stor portion ödmjukhet.

När denna regering tillträdde var vi tydliga med att politiken för svensk landsbygd måste läggas om. Vi måste ta till vara hela landets potential. Många av de åtgärder vi har satt igång är konkret politik för att vända denna utveckling. Det handlar om många miljardsatsningar, och jag ska återkomma till dessa.

Först ska jag ta upp den sammanhållna politik för Sveriges landsbygder som finns i propositionen. Denna proposition är ett kapitel i att vända om politiken för svensk landsbygd. En bok har många kapitel, och propositionen är ett.

Propositionen står på två ben. Det ena är det övergripande målet som vi vill binda med riksdagen för att framtida regeringar inte åter ska kunna börja slarva med svensk landsbygd. Det andra är finansieringen, regeringens verkstad för att skapa reell politik och förändra. Här har vi avsatt 1,5 miljarder för 2019 och 2020, och därefter 400 miljoner per år.

Det första området är jobb och företagande. Det är stort fokus på det. Den största posten handlar om näringsliv och företagande, och vi avsätter 430 miljoner årligen. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för digitalisering och teknikutveckling på landsbygdsföretag, och det handlar om produktionsutrustning för landsbygdsföretag.

Det handlar om bättre finansiering för landsbygdsföretag. Vi tillskjuter pengar till Almi och Norrlandsfonden så att de kan ta större risker i utlåningen. Affärsbanker är inte alltid beredda att ta risker på svensk landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra området är innovation och kunskap. Här avsätter vi 49 miljoner kronor årligen, bland annat för att stärka Vinnovas inkubatorprogram för landsbygdsföretag.

Vi tittar på helheten när det gäller tillgången till rätt arbetskraft. Bland annat ingår att vi ska titta på eventuella avskrivningar av studielån, vilket var ett förslag i Landsbygdskommitténs betänkande.

Det tredje området är utbildning. Här avsätter vi 44 miljoner kronor per år. Det är bland annat stöd till fjärrundervisning för att klara av byaskolorna och skapa bättre kvalitet i undervisningen på dessa skolor. Det handlar om utvecklad digital pedagogik.

Det fjärde området är boende och transporter. Det får 105 miljoner kronor per år. Det handlar bland annat om extra medel till enskilda vägar, till att kunna byta ut en bro över ett större vattendrag eller till att fixa till ett färjeläge. Det är stora investeringar som man kan få hjälp med. Vi utvidgar transportbidraget till att gälla också livsmedelssektorn.

Det femte området är kultur på landsbygden. Det får 22 miljoner om året så att vi får kultur också till de mest glesa områdena.

Det sjätte området är Norrlandsstödet, som får 100 miljoner. Det har inte gjorts något på det området sedan 1995. Det är en satsning på livsmedelsproduktion i de övre delarna av landet.

Jag återkommer till andra kapitel i mitt nästa anförande.

Anf. 66 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Landsbygdsministern säger att man ska vara ödmjuk och även fundera på vad tidigare regeringar har gjort. Jag är dock övertygad om att den tidigare regeringen har nagelfarits och granskats, inte minst av Sven-Erik Bucht.

Det finns sådant som även jag tycker att den regeringen borde ha gjort mer av. Till exempel tycker jag att Konkurrenskraftsutredningen borde ha tittat mer på ekonomi, vilket man tyvärr till stor del underlät.

Vi är dock här för att tala om vad denna regering gör, och det är väl rimligt när denna mandatperiod nästan är slut.

Fru talman! Det pågår fortfarande en ganska kraftig utarmning av landsbygden. Till viss del, och det får man vara ärlig med, kan det förklaras med en starkare och snabbare urbanisering, och jag är tveksam till om politiken kan och ska försöka motverka den kraften.

Det är dock ingen ursäkt för att staten ska dra sig tillbaka och lämna landsbygden åt sitt öde. Sverige är större än Stockholm, och om hela landet ska leva behöver stad och land ha ett stort utbyte av varandra.

På Gotland, där jag bor även om jag inte har den dialekten, syns väldigt tydligt vilka platser som staten har prioriterat bort. Vi har en ganska stor nedsläckning av landsbygden eftersom Trafikverket inte tar sitt väghållaransvar. Regeringens svar verkar vara att det är helt okej. Regeringen skär ned på vägunderhållet med 500 miljoner kronor per år, och det är klart att sådant spelar roll.

Utöver detta går man fram med flygskatt så att det blir dyrare att ta sig till övriga Sverige. Regeringen går fram med höjd bensinskatt så att det blir dyrare att ta sig till och från jobbet. De går fram med förslag om att förbjuda dieselbilar i städer, vilket sänker värdet på många familjers näst största investering, efter bostaden. Därtill kan läggas höjda skatter på mjölkbilens transporter, höjda skatter på arbete och ett motstånd mot konventionellt odlad mat - alla dessa saker spelar in. Jag skulle säga att regeringen snarare verkar använda landsbygden som en bankomat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är enkelt att göra strategier, sätta mål och skriva stora rubriker. Detta märker vi inte minst i budgettider. Svårare är det att förnya sin politik när man har genomfört det som man verkligen ville få igenom, att hitta överenskommelser med andra partier och att driva igenom politik som kanske är impopulär i det korta loppet men som är viktig i det långa loppet. Här verkar regeringen falla lite i fällan.

Det är bra med målet, men det är väldigt fluffigt. Den övriga texten i propositionen är mest ett resonerande kring olika förslag och tänkbara framtida utredningar. Min spontana känsla är att detta egentligen inte är en proposition utan en skrivelse som man har tagit fram och sedan döpt till proposition därför att man vill uppfylla ett vallöfte som man gav 2014.

Fru talman! Det är svårt att veta vad man ska skriva i bokslutet för den rödgröna regeringen. De stora projekten - livsmedelsstrategin och landsbygdspropositionen - är lösa ramar kring politikområden som behöver politisk handlingskraft. Det är samma sak här som med fisket: Jag vet inte om jag ska vara besviken på hur lite Socialdemokraterna har gjort för landsbygden rent konkret eller om jag ska vara väldigt glad över att Socialdemokraterna åtminstone har blockerat den ännu sämre politik som Miljöpartiet har velat gå fram med.

Anf. 67 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamot Jesper Skalberg Karlsson, som har skrivit interpellationen om detta viktiga ärende och ämne!

Jag tycker att landsbygdsministern tar upp bra saker i sin intention. En sak som han nämnde och som regeringen vill satsa på är bredband. Det låter bra när man satsar pengar, men om det är något som är ihåligt så är det när man är ute bland människor på landsbygden och de säger: I går kunde jag ringa, men i dag kan jag inte det längre därför att Telia har klippt koppartråden.

Detta funkar inte längre. Jag träffade en dam som är över 90 år. Hon har en sten som hon går upp och ställer sig på och pratar. Så ser det ut på landsbygden. Många känner att det bara är tomt prat från Stockholm när detta företag, som staten dessutom är delägare i, kommer.

Det jag tänkte fråga om är: Kan man inte i detta sammanhang, i stället för att bara fortsätta att prata om att man ska satsa på bredband, titta på det som finns i dag och som faktiskt fungerar? Kan man inte vänta tills det finns ett fullgott alternativ innan man gör som många känner att man gjort: Jaha, nu klippte de det också.

Signalen från Stockholm blir: Sluta bo på landsbygden, för nu klipper de tråden där, både när det gäller att ringa och att ta sig ut via bredband! Jag tycker att detta är en viktig fråga som vi måste fundera på. Jag tänkte höra vad ministerns svar på detta är.

Anf. 68 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag redovisade en bred palett med konkreta åtgärder i landsbygdspropositionen. Det är 1,5 miljarder de två första åren, med mycket fokus på jobb och företagande. Och så står Moderaterna och säger att det bara är ord och inget annat. Tänker man svika kommitténs hela förslag nu? Det var kapitel 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kapitel 2 handlar om de kommuner som har särskilt stora utmaningar. Där går vi in med 2,6 miljarder. Det är kommuner med låg sysselsättning, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Vi avsätter 75 miljoner till dem 2018, 350 miljoner 2019 och därefter 300 miljoner. Det är ett trettiotal landsbygdskommuner i Sverige som har denna problematik.

Kapitel 3 handlar om landsbygdsbutikerna, som under den förra regeringen minskade från 2 900 butiker till 1 200. Vi gick in 2016 med stöd till dessa landsbygdsbutiker. Vi fördubblar nu stödet två år i rad till 75 miljoner kronor årligen. Vi minskar också avståndet för att butiker ska kunna få stöd. Det är ungefär 190 butiker som får stöd i dag, men med det nya kommer 300 butiker att få stöd.

Vi mer än fördubblar investeringsstöden så att de kan byta ut kylar och frysar. Det är jätteviktiga satsningar för svensk landsbygd, så att man kan få livsmedel, drivmedel, apoteksvaror utlämnade och paketservice. Vi har stoppat butiksdöden. Är det också bara bludder, Moderaterna? Är det inte konkret politik?

Kapitel 4 gäller satsningen Hela Sverige, 1,2 miljarder 2018, innevarande budget. Det handlar om service och goda levnadsvillkor i hela landet. Det handlar om gröna jobb, och det är väldigt landsbygdsorienterat. Det handlar om företagande och utbildning i hela landet. Det handlar om infrastruktur och bättre vägar. Det handlar om 100 miljoner mer årligen, utöver ordinarie anslag, till att fixa potthål. Jag hoppas att ni vet vad potthål är - det vet landsbygdsborna. Det handlar också om att stimulera landsbygdsnaturturism och om mer pengar till Visit Sweden så att de kan sälja in och propagera för detta. Vi sänker momsen för naturguider från 25 till 6 procent. Detta gjordes redan den 1 januari.

Livsmedelsstrategin är ett jobbprojekt för landsbygden. Vi har 1 miljard i aktiva åtgärder nu - 40 olika åtgärder för att förverkliga livsmedelsstrategin. Är det också bara prat? Ni fick vänta på den. Jag var här i kammaren som ledamot en gång i tiden, och vi motionerade om den flera gånger. Det kom aldrig något från alliansregeringen, utan den avslogs. Ni säger att det tog tolv månader för lång tid för oss. Det är att svartmåla. Jag trodde att ni skulle kunna ge ett erkännande ibland också.

Bredbandsmiljarderna är en massiv satsning på bredband på svensk landsbygd: 5,5 miljarder eller 5 500 miljoner. Inte en krona går till städerna, utan allt handlar om landsbygden. Vi har antagit en helt ny strategi för landsbygden. Den förra regeringen sa att 90 procent av företagen och hushållen ska ha bredband, men vi säger att 100 procent ska ha det senast 2025. Delmålet på 95 procent ska vi uppnå 2020. Vi höjer SOT-nivån så att Telia inte kan klippa fler kopparledningar så lättvindigt.

När det gäller statlig närvaro har vi börjat med omlokaliseringar från Stockholm ut i landet. Hittills har vi hunnit med 2 000 jobb, men vi är inte färdiga.

Nu har jag redovisat åtta kapitel för er. Det kommer ett nionde kapitel alldeles strax.

Anf. 69 Jesper Skalberg Karlsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det blir lite kul när man anklagas för att svika kommittén när regeringen själv klippte bort den tredjedel som de inte tyckte var lika kul att gå fram med.

Vi kan titta på hur mycket pengar eller vilken storleksordning som man pratar om. Man slår sig för bröstet för att man sänker momsen på naturguider, men det är en regering som har 100 miljarder i ökade utgifter och 60 miljarder i höjda skatter, varav majoriteten slår mot jobb och tillväxt. Frågan är kanske inte hur många miljonsatsningar man kan göra på olika ställen för att få rubriker, utan frågan är kanske vad landsbygden får på sista raden, när man har använt den som bankomat och sedan ger tillbaka med andra handen.

Vi ser hur konkurrenskraften faller, hur nedsläckningen fortsätter och hur mjölkbönderna blir färre. Jag skulle säga att det är tveksamt om det blir plus på sista raden.

Angående myndigheter och statens närvaro tycker jag att det är ett bra verktyg som man kan använda härifrån att flytta ut statliga jobb, inte minst när stora industrier lägger ned, men det är på marginalen.

Vill vi på riktigt få bort den här Stockholmsfixeringen tycker jag att vi tar Naturvårdsverket och flyttar det till Sveg, eller varför inte till Haparanda. Då skulle det bli skillnad på riktigt.

Anf. 70 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det blir lätt att man svartmålar i retoriken. Men det är inte det som vi försöker göra, i alla fall inte jag. Jag försöker bara säga vad jag upplever när jag träffar människor på landsbygden. Jag kan inte säga mycket annat. Det blir lite skevt, tycker jag, eftersom ministern tar upp så mycket. Det låter jättebra, och det är många förslag som är bra.

Samtidigt hör vi att man vill införa en kilometerskatt. Man har höjt drivmedelsskatten. Ingen människa som bor på landsbygden kan säga att den har minskat, utan den har ökat. Det märker varenda människa. Det fördyrar enormt mycket för de människor som bor på landsbygden. Det blir lite märkligt, och bilden blir lite skev.

Sedan talar Trafikverket om att man ska lägga ut 2 000 mil av det som Trafikverket tidigare har skött på landsbygdens folk. Jag tog tidigare också upp att Telia klipper det bredband som fungerar.

Detta låter bra, och det är säkert en bra andemening i detta, men det är två olika delar i detta. När man bor på landsbygden känner man att det pratas om att det är så positivt. Men vi lever i en verklighet, och i dag kan jag inte prata i telefon där längre.

Någonstans där tycker jag att landsbygdsministern måste berätta hur han tänker med tanke på det som jag tar upp och med tanke på det som han har sagt.

Anf. 71 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Vi har inte infört någon kilometerskatt. Däremot har vi förbättrat dieselskattereduktionen till Sveriges bönder, och de är mycket glada för det. De har inte varit så positiva på tio år som de är i dag, enligt LRF:s egen barometer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har påbörjat utredning av reseavdraget, kap. 9. Det fanns ett förslag från Landsbygdskommittén om det. Bläcket hann knappt torka innan Stockholmsmoderaterna var emot det. Men vi tittar på ett avståndsbaserat reseavdragssystem som skulle vara bättre för Sveriges landsbygd.

39 kommuner i stödområde A får ett stöd på 70 miljoner årligen under tre år för att förbättra näringslivsutveckling - detta för att förbättra företagsklimatet i utsatta kommuner.

Vi tillsatte en utredning så fort kommittébetänkandet lämnades in för att titta på finansieringen i fråga om bostadsbyggande i landsbygd. Det är ett problem med finansieringen för att kunna bygga bostäder ute i svensk landsbygd. Detta förslag är ute på remiss, och vi får återkomma med konkreta åtgärder kring det.

Samma sak gäller det som jag nämnde i propositionen om att vi går in med pengar till Almi och Norrlandsfonden för att de ska kunna ta större risker för att kunna låna till små och medelstora företag. Men det är ni tydligen också emot. Allt är bara bludder. Så är retoriken under valåret från de borgerliga partierna.

Fru talman! Detta är historiskt stora satsningar på svensk landsbygd. Det är mångmiljardsatsningar på svensk landsbygd som någon regering aldrig tidigare har presenterat. Men vi är inte färdiga. Att sluta klyftan mellan stad och land kommer att ta flera mandatperioder. Det kommer man inte att klara på en period. Vi lovar att vi ska fortsätta om vi får förtroendet. Riktningen från denna regering är tydlig: Vi ska sluta klyftan mellan stad och land.

Jag tackar för en bra debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.