Riksintresselagstiftningen

Anf. 100 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen har tagit för att aktualisera riksintresselagstiftningens implementering och vilka förslag som avses läggas på riksdagens bord för att uppnå landsbygdspropositionens intention gällande riksintressen.

Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Som Jesper Skalberg Karlsson väl känner till beslutade den dåvarande regeringen i december 2013 att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken, den så kallade Riksintresseutredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Uppdraget redovisades den 2 december 2015, då utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) till Miljö- och energidepartementet. Det av Jesper Skalberg Karlsson efterfrågade initiativet om aktualisering av riksintressefrågans implementering tas upp i betänkandet, något som också landsbygdspropositionen hänvisar till.

Frågan om aktualitetsprövning för riksintressen bereds i Regeringskansliet.

Anf. 101 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Sverige har en fantastisk natur, och det är någonting som vi sätter stort värde på. Naturen och ekosystemen förser oss bland annat med livsmedel, rekreation och hälsa. Naturens fabrik - om man nu kan göra en sådan jämförelse - är ständigt igång och levererar dessa ekosystemtjänster. Det handlar bland annat om luft och om vattenrening.

Vår ekonomi, vårt välstånd och våra liv förutsätter att de tjänster som våra ekosystem producerar faktiskt funkar. Att staten gör vissa mindre ingrepp på utvalda platser för att skapa värde för fler är därför rimligt. Det kan handla om vattentäkter, för att ta ett väldigt konkret exempel.

Herr talman! Detta förutsätter dock att de olika skyddsformer som finns är väl utformade och används på ett klokt sätt. Här finns det vissa problem. Som exempel kan vi ta strandskyddsreglerna, som måste reformeras i grunden om vi ska kunna få till utveckling i strandnära lägen. Detta är inte bara en fråga för välbärgade Stockholmskommuner - här i stan har man ju redan byggt fram till strandkanten - utan snarare en rättvisefråga för oss på landsbygden som vill ha samma möjlighet.

Precis som är fallet med det som denna interpellation handlar om, det vill säga riksintresselagstiftningen, har regeringen hittills inte gjort särskilt mycket på detta område. Riksdagen har lämnat tillkännagivanden om flexibelt strandskydd, men regeringen har lagt frågan på is.

Herr talman! Denna interpellation handlar dock om riksintresselagstiftningen, och där är problematiken delvis annorlunda. I dag är lite mer än hälften av Sveriges yta täckt av riksintressen, vilket sätter käppar i hjulen för andra saker som kan vara av intresse för Sverige. En sådan sak kan vara byggande. Det råder ju en enorm bostadsbrist i en överväldigande majoritet av landets kommuner, vilket hämmar utvecklingen och tillväxten i vårt land.

Vi ska komma ihåg att riksintresselagstiftningen är väldigt gammal, vilket gör att många riksintressen pekades ut för länge sedan. Det finns några problem som följer på detta. Till exempel kan det på vissa ställen där man har pekat ut riksintressen vara så att det som man skulle skydda inte finns kvar eller att det inte längre behövs.

Det kan också vara så att reglerna i fråga om riksintressen är så luddigt formulerade att man inte riktigt vet vad det är man skyddar på just denna plats. Om riksintressen stoppar nybyggnation och det hela är dåligt motiverat leder detta i nästa steg till att förstöra förtroendet för hela lagstiftningen. Det är tråkigt på systemnivå, eftersom det finns verkligt skyddsvärda miljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer förstås inte att få något svar på när denna beredning inom Regeringskansliet är klar, men instämmer statsrådet i den generella beskrivningen av problematiken med riksintresselagstiftningen? Och är detta utgångspunkten för beredningen inom Regeringskansliet?

Man blir ju som ledamot fantastiskt nyfiken på hur det egentligen går med dessa beredningar. Regeringskansliet är så att säga en plats där det verka hända en massa spännande saker som man har begränsad insyn i.

Anf. 102 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det är väldigt spännande att ha insyn i beredningen i Regeringskansliet - jag kan rekommendera det!

Riksintressefrågan berör flera saker. Vi har exempelvis ett riksintresse för försvaret och andra riksintressen för det rörliga friluftslivet. Det är väldigt olika saker som skyddas med samma metod. Detta påverkar planeringen i Sverige - det är inget tvivel om det.

Jag har ju en bakgrund som kommunpolitiker i frågor som rör byggande och har varit väldigt aktiv i SKL. Från SKL:s sida har jag riktat tämligen kraftig kritik mot hur tillämpningen av riksintresselagstiftningen fungerar i Sverige.

Jag uppfattar att det finns konsensus i frågan om aktualisering av riksintressen, som Jesper Skalberg Karlsson tog upp i interpellationen. Detta behöver hanteras. En del riksintressen fastlades för en tid sedan. Sverige förändras; landskapet förändras. Det byggs, och andra saker händer. Då behövs en aktualisering av riksintressena. Det kan handla om att man tar bort någonting eller tillför information om exakt vad det är som ska skyddas.

Detta togs upp i utredningen som ett förslag. Och regeringen bekräftar i landsbygdspropositionen att det är regeringens uppfattning att återkommande aktualitetsprövning av utpekade riksintressen behöver ske ur ett landsbygdsperspektiv, men det behövs även av andra skäl.

För att göra det lite mer komplicerat är det inte lika över landet när det gäller hur ofta en aktualitetsprövning behöver ske och inte heller lika för de olika riksintressena.

Samtidigt som en beredning sker på Regeringskansliet händer det ganska mycket ute i landet som rör de här frågorna och som kommer att göra hanteringen av frågorna betydligt bättre i framtiden. Jag ska nämna några av dessa.

Boverket tar fram vägledningar för övriga myndigheter för hantering av alla planeringsformer och har i en ganska ny vägledning poängterat för alla myndigheter att de bör aktualitetspröva riksintressena.

En stor möjlighet finns också i den pågående digitaliseringen av planprocesserna. Där tar man fram underliggande stödfunktioner för att kunna digitalisera planer. Det kommer att göra att man också specificerar hanteringen av riksintressen. Det kommer att underlätta oerhört både för den kommunala planeraren och för de sektorsmyndigheter som arbetar med och följer utvecklingen av riksintressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En anledning till att vi inte vidtar en snabb åtgärd här är att vi följer den utveckling som sker i våra myndigheter som arbetar med detta. Vi ska inte överreglera. Om myndigheterna kan lösa frågan om tillämpningen ska vi inte ändra lagen om det inte är det som behövs.

Det förs också väldigt mycket dialog mellan kommunerna, länsstyrelserna och sektorsmyndigheterna om hur tillämpningen i de här delarna kan förbättras. Bland annat har SKL tagit initiativ till en process som de kallar för tidigt samråd, där de tar fram goda exempel på där det har fungerat och studerar vad det är som har fungerat och vad man kan lära av det. De pekar också på att det snarare handlar om tillämpningen än om lagen.

Anf. 103 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det här är mycket en interpellation som rör kopplingen mellan riksintresselagstiftningen och den proposition kring landsbygdsutveckling som regeringen lägger på riksdagens bord.

Jobbar man med landsbygdsfrågor vet man att de är nära kopplade till jordbrukspolitiken. Vill man ha jobb i glesbygd behöver man ha en fungerande och offensiv jordbrukspolitik. Utmaningen för att nå till exempel miljömålet Ett rikt odlingslandskap är att behålla ett aktivt jordbruk i Sverige. Att det brukas mark på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt bidrar ju till biologisk mångfald och miljönytta. Ska vi ha ett rikt odlingslandskap behöver det finnas mark och möjlighet för detta.

Mark behöver verkligen brukas. Om Sverige ska kunna närma sig en cirkulär, biobaserad, fossilfri samhällsekonomi, som dessutom är innovationsrik, vilket propositionen uttryckligen tar fasta på, kommer vi nog i flera delar att behöva ompröva, aktualisera och minska ingripanden för att göra plats för människor och företag som kan arbeta för just detta. Då behöver vi få till en äganderättspositiv politik som inte gör större ingrepp än vad som faktiskt krävs. Det kan sägas i sammanhanget att om jordbruksmarken brukas kan vi få både en trygg livsmedelsförsörjning och ökad biologisk mångfald. Brukar vi skogen kan vi få både en växande bioekonomi och en stor kolsänka. Det är verkligen en bra deal.

Herr talman! Kärnan här är aktualitetsprövningen av skyddade områden, något som jag tror verkligen skulle stärka legitimiteten på de platser där riksintressen verkligen föreligger. I dag har vi situationen att många riksintressen som pekas ut inte längre innehåller det som var avsikten att skydda från början. Samtidigt finns det platser som bör vara riksintressen men som inte är det. Jag medger att den balansgången inte är enkel. Men att närma sig en mer ändamålsenlig implementering bör ju vara möjligt, och det säger regeringen också är deras ambition.

Regeringen nämner den här förändringen gång på gång. Man fick slutbetänkandet 2015, och man för förändringen på tal i sin landsbygdsproposition, så det känns som att regeringen i många delar vill höja tempot. Frågan är om man verkligen kan luta sig tillbaka och säga att man hoppas på implementeringen och att myndigheterna ska lösa det här själva. Det är lite dubbla budskap från regeringen.

Herr talman! Det kanske är lite av en slentrianmässig regeringskritik från min sida att säga att man begraver förslag i byrålådan. Jag vet också att regeringen inte vill genomföra allt som föreslås i utredningar som tillsatts av andra regeringar, men det är intressant att regeringen pekar på riksintresselagstiftningen i både Landsbygdskommittén och landsbygdspropositionen. Frågan är om regeringen inte ska höja tempot nu, miljöministern.

Anf. 104 Miljöminister Karolina Skog (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill börja med att korrigera Jesper Skalberg Karlsson, som talade om riksintressen som skydd. Vi har ett formellt regelverk för skydd av natur, som är något annat än riksintressen. Vi har riksintressen för rörligt friluftsliv, för försvaret, för energi och för infrastruktur. Man ska alltså inte måla upp en bild av att detta är en fråga om bara naturskydd, för då landar man inte rätt.

Jag vill starkt dementera bilden av att vi har lutat oss tillbaka. Vi arbetar aktivt med frågan om en väl fungerande samhällsplanering, inklusive delarna kring riksintressen. Och jag har haft en aktiv dialog med kommuner, länsstyrelser och myndigheter kring frågan för att hitta rätt. Men vi behöver kunskap om vad som inte fungerar i dag och kunskap om hur landskapet har förändrats och hur det behöver påverka att aktualiseringen finns lokalt.

Det är inte alltid centralregleringar och ändringar i lagstiftningarna som är det bästa sättet att möta den typ av planeringsproblem som finns lokalt. Det kan jag som tidigare kommunalråd säga är en av de övertygelser som jag aldrig någonsin kommer att överge. Det är inte alltid så att en regering är mest handlingskraftig när den ändrar en lag.

Jag som miljöminister och bostadsministern, som självklart också är väldigt aktiv i de här frågorna, har verkligen haft en dialog för att greppa vad det är som inte fungerar i dag och, när det fungerar, vad det är som gör att det fungerar. Jag har lärt mig oerhört mycket av SKL:s process att identifiera, när det går bra, vad det är som gör att det går bra.

Det byggs mycket i Sverige i dag, och det byggs i områden som är utpekade som riksintressen och i områden med strandskydd. Ett riksintresse är inte en död hand.

Vi måste använda de verktyg som finns på ett klokt och bra sätt och ställa tydliga krav på våra myndigheter att samverka och delta aktivt i planeringsprocessen.

Vi har identifierat att den digitalisering av planprocessen som bostads- och digitaliseringsministern håller på att driva fram öppnar väldigt goda möjligheter för dem som arbetar lokalt och regionalt att göra investeringar i bostäder, infrastruktur och samhällsservice och att hantera riksintressena på ett klokt sätt. Ett steg i detta är att riksintressena ska aktualiseras. Som jag sa har Boverket redan rekommenderat alla myndigheter som har sektorsansvar för riksintressen att aktualisera dem, för det är deras uppgift att vägleda de andra myndigheterna i hur detta ska hanteras.

Det händer saker ute i landet; det står inte still. Krävs det ändring av en förordning eller lag ska vi självklart göra det. Jag skulle kunna göra det ganska enkelt för mig och ändra en lag och sedan kryssa i en box. Det skulle visa för riksdagen att jag är handlingskraftig. Men om det inte löser problemet är det inte det jag kommer att göra. Jag arbetar i stället för att lösa de problem som finns lokalt i dialog med dem som arbetar lokalt.

Anf. 105 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Miljöministern har rätt, och jag uttryckte mig kanske slarvigt. Riksintressen ger inte ett formellt skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock rimligt att man kan aktualitetspröva andra formella skydd. Till exempel är Natura 2000-områden märkliga, för de är för evigt. Det är lite konstigt, och här är vi oense.

Jag håller med om att lagstiftning inte alltid är det bästa verktyget. Det är såklart lockande att säga att om lagen skrivs om blir allt bra. Det är det verktyg vi har, och har vi bara en hammare så ser allt ut som en spik. Men när det gäller denna lagstiftning tror jag att det faktiskt är vi i detta hus som från början har rört till. Det är något man får ta med i analysen framåt.

Jag ser fram emot att det kommer en ändring i förordning eller lag vad gäller riksintresselagstiftningen. Om det inte sker denna sommar hoppas jag att man i alla fall har ett något så när färdigt projekt att överlämna till nästa regering, för detta ligger i mångas intresse - olika kommuner av olika färg och med olika förutsättningar. Finns det en bred parlamentarisk uppslutning kring det man kom fram till 2015 är det på tiden att vi i detta hus också presterar något utifrån det. Men det får vi ta när det är färdigt.

Anf. 106 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Det byggs mycket i Sverige. Det byggs bostäder, infrastruktur och samhällsservice, och mer infrastruktur kommer det att bli när vi har klubbat den nationella planen för infrastruktur. Detta gör att en del frågor kring hur vår samhällsplanering fungerar lokalt och regionalt aktualiseras för oss i riksdag och regering, och det är viktigt att vi har örat mot marken i dessa frågor och att vi reagerar i de fall då vi får information om problem eller stelbenthet i våra regelverk.

Att tillämpningen av riksintresselagstiftningen inte alltid fungerar väl runt om i landet är tydligt, och det är tydligt för alla att det behövs ett sätt att aktualisera utnämningen av riksintressen. Kartan måste självklart anpassas efter marken.

Detta ska ske på ett sätt som verkligen bemöter de praktiska problem som finns i samhällsbyggandet runt om i Sverige. Det är regeringens ambition, och arbetet med att göra detta är redan igång hos våra myndigheter.

Jag är övertygad om att de bästa svaren på dessa frågor kommer att nås i dialog mellan kommunala företrädare, våra centrala myndigheter och länsstyrelser. Det är de som sitter med detta varje dag.

Överläggningen var härmed avslutad.