Anf. 2 Allan Widman (L)
Herr talman! Det har de senaste åren ändå blivit mer allmänt bekant i vårt land vilka umbäranden som militär personal på internationella insatser måste utstå. Man kan nog till och med hävda att veteraner och militära veteraner har blivit ett begrepp också i vår samhällsdebatt. Men det talas väsentligt mindre om civil personal som också tjänstgör i internationella insatser - personal som utstår samma slitage och samma fysiska och psykiska risker som den militära personalen.
Jag erinrar mig ett samtal för några år sedan med ett antal sjuksköterskor som under lång tid hade vårdat ebolasjuka patienter i Liberia. Det blev efter det samtalet helt tydligt för mig att jag lika gärna hade kunnat lyssna till en soldat som hade tillbringat tid i Afghanistan.
Vi minns alla det fruktansvärda öde som drabbade Zaida Catalán i Kongo. Vi minns den FN-anställde Joakim Dungel i Mazar-i-Sharif 2011, som också föll offer för ett attentat. De fick betala det yttersta priset inom ramen för sin internationella tjänstgöring.
Herr talman! Det handlar inte om att, som inrikesministern säger, vidga veteranbegreppet. Varken i lagen om militär personal i internationella insatser eller i Veteranutredningens förslag om en lag för civila tjänstgörande nämns över huvud taget ordet "veteran". Det handlar om att militär och civil personal som befinner sig i liknande arbetsmiljö också ska känna att de har samma rättigheter, rätt till samma stöd och rätt till erkännande och hjälp i sin tjänstgöring.
Nu säger inrikesministern att myndigheter har framfört kritik mot Veteranutredningens förslag. Jag vill framhålla att i utredningen ingick sakkunniga från Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Justitiedepartementet. Det fanns inte i utredningen några som helst avvikande meningar.
Även om det hade funnits en skarp kritik mot att likställa arbetsvillkoren för militära och civila tjänstgörande internationellt är det ändå ett faktum att den här riksdagen har gjort ett tillkännagivande, som regeringen, enligt min mening, har att följa. Inrikesministern hänvisar till skrivelse 75, där han menar att regeringen påpekat att man anser att det inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder. Jag vill då avslutningsvis erinra inrikesministern om att ett enigt försvarsutskott så sent som för två veckor sedan i sitt yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 75 framhöll att regeringen ännu inte har levererat när det gäller stödet till de civila veteranerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas, herr talman, att regeringen och inrikesministern kommer att ompröva sitt ställningstagande.