ALLAN WIDMAN
Riksdagsledamot (L)
2016-04-14
Dnr 1963-2015/16
Granskning av försvarsminister Peter Hultqvists (S) information om
ubåtsbeställning
Den 19 mars 2015 beslutade regeringen
att Försvarsmakten fick beställa två nya ubåtar, NGU (Nästa Generations Ubåt)
till en sammanlagd kostnad om 8,2 miljarder kronor. I juni 2015 signerade
Försvarets Materielverk kontrakt med SAAB om denna beställning.
I Försvarsmaktens budgetunderlag för
2017 sid 26-27, som upprättades den 28 februari 2016, pekade myndigheten på att
bland annat anskaffningen av NGU vilar på en finansiering "där flera av de
ingående parametrarna ligger utanför Försvarsmaktens påverkan".
Vid ett möte i Försvarsutskottet våren
2016 informerade Försvarsmakten om att den angivna kostnadsramen för beställningen
var villkorad av att även export av NGU till annat land kom till stånd, i annat
fall skulle leverantören ha rätt till omförhandling av avtalet.
I propositionen (2014/15:109)
Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 refereras beställningen
av NGU på flera ställen. Någon information, om att kostnaden för anskaffningen
kunde bli beroende av export, förekommer dock inte i propositionen.
Sedan juni 2015 har försvarsministern
vid flera tillfällen lämnat muntlig information till Försvarsutskottet, bland
annat om det svenska ubåtsvapnet och NGU. Inte vid något tillfälle har han
informerat om att kostnaden för beställningen kunde bli beroende av att ubåten
även exporteras till annat land.
Vid tillverkning av stora och
avancerade plattformar som t.ex. moderna ubåtar utgör utvecklingskostnaderna en
ansenlig del av totalkostnaden. Det får således mycket stor betydelse för
styckpriset om utvecklingskostnaderna kan fördelas på två eller till exempel
fyra ubåtar. Det faktum att byggnationen av de två av Sverige beställda
ubåtarna redan börjat tillverkas försätts staten i en svag
förhandlingsposition, givet att omförhandling av kontraktet skulle påkallas.
Att priset för den anskaffning, som
riksdagen redan 2010 gav regeringen bemyndigande att genomföra, kan bli
beroende av huruvida tillverkaren lyckas med sina exportansträngningar är
naturligtvis en mycket betydelsefull information för riksdagen. En fördyring
kan, precis som Försvarsmakten framhåller i sitt budgetunderlag, komma att leda
till att annan försvarsverksamhet förskjuts eller förändras.
Företrädare för Regeringskansliet har
en skyldighet att ge riksdagen korrekt och relevant information. Detta krav har
konstitutionsutskottet påtalat vid flera tillfällen och hänvisat till det så
kallade saklighetskravet i regeringsformen 1 kap. 9 §.
Försvarsministern måste ha vetat om
förhållandet med en omförhandlingsrätt av kontraktet vid utebliven export under
minst nio månader. Han har haft flera tillfällen att antingen skriftligen eller
muntligen informera riksdagen härom, men underlåtit detta.
Därför begär jag att
konstitutionsutskottet granskar om försvarsministern iakttagit saklighetskravet
i regeringsformen 1 kap. 9 §.
Allan Widman