Jesper Skalberg Karlsson
Riksdagsledamot (M)
2016-12-09
Dnr 781-2016/17
Begäran om granskning av statsrådet Per
Bolunds (MP) agerande i samband med regeringsbeslut beträffande Natura 2000-anmälan
den 11 augusti 2016
Regeringen beslutade den 31 augusti 2015 att till Europeiska
kommissionen föreslå att områden på Gotland ska ingå i det europeiska nätverket
Natura 2000 (dnr M2015/01508/Nm, I:1). Beslutet undertecknades av Åsa Romson
och omfattade 15 nya områden samt utvidgning av ett tiotal befintliga områden,
och fattades enligt regeringen i enlighet med artikel 4.1 i rådets direktiv
92/43/EEG (art- och habitatdirektivet). Totalt handlade det om i
storleksordningen 10 000 hektar mark.
Om Europeiska kommissionen, genom sitt formella godkännande,
erkänner nya Natura 2000-områden kan inte regeringen eller någon av Sveriges
domstolar upphäva beslutet.
En av de arbetsgivare som berörs av beslutet, Nordkalk AB, har
ansökt om rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen (HFD mål nr 6337-15)
eftersom man menar att detta regeringsbeslut kan påverka en pågående
domstolsprövning i Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD mål nr M 5341-14). Målet
i domstolen rör Nordkalk AB:s täktverksamhet i samma områden som föreslagits
upptas i Natura 2000-nätverket. Den begärda rättsprövningen hos Högsta
förvaltningsdomstolen (HFD) innehåller hänvisningar till regeringsformen,
Europakonventionen samt EU:s rättighetsstadga. Tilläggas kan också att två
statliga förvaltningsmyndigheter, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Gotlands
län, är både parter i målet i Mark- och miljööverdomstolen och remissinstanser
inför beslutet att utlysa nya Natura 2000-områden.
Mot bakgrund av den begärda rättsprövningen och att Sverige inte
kan ändra ett eventuellt beslut av Europeiska kommissionen att utlysa nya
områden inom nätverket Natura 2000 har Nordkalk AB yrkat att regeringen bör
besluta att återkalla sin anmälan till Europeiska kommissionen i avvaktan på
att HFD tar slutlig ställning till Nordkalks ansökan om rättsprövning. Om HFD,
efter att Europeiska kommissionen fört upp nya Natura 2000-områden, skulle
finna att regeringsbeslutet från den 31 augusti 2015 ska upphävas så kommer
denna dom inte att föranleda någon åtgärd av Europeiska kommissionen, utan de
nya Natura 2000-områdena ligger fast.
Med andra ord har Nordkalk AB påtalat att utfallet av HFD:s
prövning inte kommer att få något praktiskt genomslag om regeringen låter sin
egen process, angående nya Natura 2000-områden, gå före HFD:s prövning. Skulle
detta bli utfallet så finns en risk för att regeringen bryter mot kravet på
rättvis rättegång i 2 kap. 11 § regeringsformen, artikel 6.1 i
Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna samt artikel 47 i EU:s rättighetsstadga.
I ljuset av detta är det märkligt att regeringen i regeringsbeslut
2016-08-11 (M2016/01788/Nm), som undertecknades av Per Bolund, avslår Nordkalk
AB:s begäran att regeringen ska dra tillbaka sin anmälan till Europeiska
kommissionen av nya Natura 2000-områden. Denna vägran kan leda till att rättsprövningen
i HFD blir utan praktisk betydelse, till följd av att Europeiska kommissionen
kan ha fattat sitt beslut.
Att HFD 2016-10-26 i mål 6337-15 beslutat att förordna att
regeringens beslut den 31 augusti 2015 tills vidare inte ska gälla, stärker bilden
av att detta behöver granskas konstitutionellt.
Regeringens beslut den 31 augusti 2015 anses av många ha varit ett
sätt att påverka en pågående domstolsprocess för att få ett resultat som
regeringen av politiska skäl anser är lämpligt. Det intrycket förstärks av att
regeringen nu agerar för att rättsprövningen av regeringsbeslutet i praktiken
ska bli meningslös. Detta är ett anmärkningsvärt förhållningssätt, som innebär
att regeringen tycks vara beredd att riskera grundläggande rättsstatsprinciper för
att uppnå sina politiska syften. Lagen som möjliggör rättsprövning av
regeringsbeslut infördes efter att Sverige fällts i Europadomstolen och syftar
just till att säkerställa att regeringen inte ska kränka enskildas
medborgerliga rättigheter. I det här fallet tycks dock regeringen använda
Europeiska kommissionen som ett verktyg för att kringgå rättsprövningens
effekter.
Med anledning av detta begär jag att konstitutionsutskottet
granskar regeringens, och särskilt statsrådet Per Bolunds, agerande i samband
med regeringsbeslutet den 11 augusti 2016 att inte återkalla anmälan till
Europeiska kommissionen. Jag ber att KU granskar om detta agerande är förenligt
med gällande konstitutionell och annan lagstiftning och konstitutionell praxis
samt syftena bakom dessa rättsregler.
Jesper Skalberg Karlsson