Åkeriföretagens villkor

Motion 1998/99:T402 av Per-Richard Molén m.fl. (m, fp, kd)

av Per-Richard Molén m.fl. (m, fp, kd)
Den svenska åkerinäringen verkar både på en internationell
och en svensk transportmarknad vilka är starkt
konkurrensutsatta. De svenska företagen konkurrerar inte
enbart inom den egna näringen och med andra
transportmedel utan också med utländska åkeriföretag.
Många upplever att konkurrensen med utländska
åkeriföretag är svårast att möta eftersom man menar att
konkurrensen inte alltid sker på lika villkor. Nuvarande
situation leder till att åkare, chaufförer och transportledare
arbetar under pressade förhållanden. Till bilden hör också
den utsatthet och fokusering i trafiken som gäller för tung
lastbilstrafik.
De svenska åkeriföretagen verkar i konkurrens med företag från andra
länder på en alltmer öppen och gemensam marknad. Den 1 juli borttogs den
sista regleringen gällande cabotage (det innebär tillfällig inrikestrafik i ett
land med fordon som är registrerat i annat land ). Den nya situationen kräver
att den svenska åkerinäringen ges möjlighet att konkurrera på likvärdiga
villkor. En viktig faktor är därvid företagens kostnadsbild. Skillnader i
företagens kostnader leder till skillnader i konkurrensvillkoren, vilket i sin
tur medför att företagen i ett land med hög kostnadsnivå riskerar att förlora
marknadsandelar och därmed också arbetstillfällen.
Det svenska näringslivet, med betydande import och export, är angeläget
att ha tillgång till en konkurrenskraftig svensk åkerinäring för att klara sina
transporter till och från Sverige. Det kan inte ligga i Sveriges intresse att
via
nationella beslut försämra den svenska åkerinäringens villkor i sådan
utsträckning att vi i Sverige blir ensidigt beroende av utländska aktörer på
området.
Även om det finns ett gemensamt regelverk inom EU så har nationella
regler och bestämmelser alltjämt stor betydelse. Det finns därmed skillnader i
konkurrensförutsättningarna som framför allt de svenska åkerier som är
verksamma inom utrikestrafiken utsätts för. De svenska åkeriföretagen
liksom den svenska rederinäringen har bidragit till att distributionskost-
naderna kunnat pressas. De svenska konsumenterna är av naturliga skäl
också angelägna om att livsmedel och andra konsumtionsvaror, som
importeras, inte påföres onödigt höga fraktkostnader.
De konkurrensnackdelar som svenska åkare har gentemot utländska ligger
således i kostnadsbilden, där de tre största kostnadsposterna är löner, bränsle
och avskrivningar. Småföretagardelegationens förslag skulle hjälpa åkeri-
företagen då de t.ex. föreslår att beskattningen av tjänstebilar bör schabloni-
seras, en enklare registrering av företag samt en förenkling av tullproce-
durerna.
Utvecklingen visar att inrikesåkerierna hittills har klarat konkurrens genom
rationaliseringar och samgåenden. Branschstrukturen håller på att förändras,
företagen blir allt större genom att medelstora företag går samman. Vi får en
struktur med stora företag och små nischföretag. Utrikesåkerierna däremot
har tappat stora volymer till konkurrenter från andra länder. Idag har man i
stor utsträckning utländska chaufförer, man anlitar utländska dragbilsåkerier
och allt fler åkerier etablerar verksamheter i andra länder. Utvecklingen
kommer att fortsätta om inte villkoren för de svenska åkerierna förbättras.
Problemen med de svenska åkeriernas kostnadsläge i förhållande till de
utländska konkurrenterna har hittills visat sig tydligt i den internationella
trafiken som svenska utlandsåkerier bedriver. Det nya i situationen är att
utländska åkerier sedan den 1 juli i år får bedriva inrikestrafik i Sverige.
Därmed drabbas också svenska inrikestransportörer allt mer av den utländska
konkurrensen.
Konkurrensen från utländska åkeriers inrikestrafik har hittills tydligast
visat sig inom den s.k. dragbilsverksamheten, dvs. den trafiken som består av
dragbilar som kopplar på en trailer för vidare transport. Därtill har också
utländska åkerier tagit över transporter av större sändningspartier som ska
transporteras mellan några få punkter med viss regularitet.
Men detta är troligen bara början. När exempelvis Öresundsbron står
färdig kan vi förvänta oss ytterligare konkurrens i södra Sverige även inom
andra vägtransportsektorer.
Skillnaderna i konkurrensförutsättningar drabbar inte bara åkerierna utan
även sysselsättningen, miljön, trafiksäkerheten och samhällsekonomin i stort.
I utrikestrafiken har många arbetstillfällen försvunnit, miljön påverkas
negativt genom att de utländska fordonen, som trafikerar Sverige inte har
samma krav på sig att tanka den miljövänligare och dyrare miljöklass 1-
diesel som tillhandahålles i Sverige. Vidare försämras trafiksäkerheten
genom att utländska fordon i betydligt högre grad än svenska bryter mot
trafikregler som exempelvis kör- och vilotider. Därtill kommer att staten
förlorar skattemedel genom att fordonen tankar utomlands, att brott mot
regler inte beivras samt att vägavgifterna är svåra att kontrollera.
Statistik visar att utländska fordon bryter tre gånger oftare än svenska mot
kör- och vilotidsreglerna. Samtidigt kan sanktionerna endast i undantagsfall
verkställas. Vid trafikkontroller måste böter kunna drivas in på plats,
alternativt skall fordonet stoppas för vidare färd tills böterna betalas. Detta
system tillämpas i de flesta andra länder.
Drivmedel är vid sidan av arbets- och kapitalkostnad de stora kostnads-
posterna. Sedan 1994 har skatten på drivmedel skärpts, vilket försämrat
kostnadsläget. Enbart dieselskatten har höjts med nästan 40 öre per liter.
Under den gångna mandatperioden har dessutom förslag förts fram om
ytterligare höjda bränsleskatter. Kommunikationskommittén och Skatte-
växlingskommittén har lagt förslag om höjda bränsleskatter. Även inom
Fordonsbeskattningsutredningen diskuteras detta. Den tidigare miljö-
ministern Anna Lindh har å regeringens vägnar uttalat en vilja att höja
skatterna. Om denna politik får fortsätta, leder det otvetydigt till en
omfattande utflaggning av svenska åkeriföretag och ökad miljöbelastning.
Vår oro bekräftas också av Åkeriförbundet, som i somras offentligt
beskrev sin syn på branschens problem. Man skrev att många åkare i dag
tvingas att fuska med skatter och av staten uppställda regler, som är betydligt
hårdare än de som tillämpas för de utländska åkeriföretagen.
För att förbättra åkeribranschens villkor vill vi därför gemensamt betona
fyra punkter:
? Sänkta och konkurrenskraftiga skatter. De borgerliga partiernas
alternativ sänker skatterna och vi är eniga om att skadliga företagsskatter
måste tas bort. Skattebördan bör anpassas till EU-nivåer.
?
? Enklare regler. De förslag som Småföretagsdelegationen presenterat bör
genomföras. Detta skulle gynna åkeribranschen som präglas av många
små företag.
?
? Kontroll och sanktionsmöjligheter. Regler för bl.a. vilotid under
körningar bör samordnas och kontrollen av att reglerna efterlevs måste
också bli effektivare. Kontrollen av fordon måste skärpas och åtgärder
genomföras som leder till att en bot som skrivs ut i Sverige också blir
betald av den utländska åkaren.
?
? Europa. Eftersom transportnäringen är en bransch som i högre grad än
andra branscher består av mobila produktionsmedel, betyder likvärdiga
villkor mycket för konkurrenskraften. Sverige måste därför spela en mer
aktiv roll i EU-samarbetet.?
? 10F?
? P
?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkta skatter och borttagande av företagsskatter,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförande av Småföretagardelegationens förslag för att få till
stånd ett bättre företagsklimat i Sverige, 1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontroll och sanktionsmöjligheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige måste ta en aktivare roll i Europasamarbetet.

Stockholm den 20 oktober 1998
Per-Richard Molén (m)
Kenth Skårvik (fp)

Johnny Gylling (kd)

1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till SkU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (8)