Alkoholpolitik

Motion 1998/99:So306 av Thomas Julin m.fl. (mp)

av Thomas Julin m.fl. (mp)
Inledning
Alkoholmissbruket är ett av vårt samhälles största problem.
Missbruket leder till sociala problem både för missbrukaren
och för dennes omgivning. Det orsakar dessutom mycket
stora kostnader. Miljöpartiet ser kampen mot drogerna som
en del av kampen för ett bättre samhälle.
Solidaritet måste prägla samhällets alkohol- och narkotikapolitik. Till
alkohol- och narkotikapolitiken måste överföras det synsätt som på så många
andra områden utmärker samhällets handlande. Vi har i solidaritet med
varandra accepterat att avstå från en betydande del av våra inkomster för att
därigenom förbättra allas materiella villkor. Vi accepterar på en rad av livets
områden begränsningar av vår egen frihet, allt för att vi värdesätter det
gemensamma bästa högre än enskilda människors frihet.
Samma synsätt måste råda inom alkoholpolitiken, individens "rättighet" att
supa måste underordnas allas rättighet att inte drabbas av alkoholens skade-
verkningar.
Alkohol - ett allvarligt
samhällsproblem
Alkoholbruket åsamkar det svenska samhället årliga skador i
storleksordningen 100 miljarder kronor. De fördelar sig på bl
a socialvårds-, sjukvårds-, rätts- och kriminalvårdskostnader,
sjukfrånvaro, trafikskador och olycksfall, misshandel och
andra våldsbrott. Minskad alkoholkonsumtion leder till
minskade kostnader och minskat lidande.
Totalkonsumtionen i en befolkning bestämmer i hög grad hur många
högkonsumenter det finns, vilket i sin tur i hög grad bestämmer skadornas
omfattning. För att alkoholskadorna ska minska måste den totala alkohol-
konsumtionen minska.
Enligt en forskningsöversikt från CAN finns det en mängd undersökningar
och data som visar att vissa alkoholskador ökar med ökande totalkonsumtion
och minskar med minskande totalkonsumtion. Det finns alltså många under-
sökningsresultat som stöder antagandet att totalkonsumtionen har betydelse
för förekomsten av vissa skador och att en förändring av totalkonsumtionen i
en befolkning med stor sannolikhet leder till en förändring av sådana
alkoholskador.
Så fort oönskade konsekvenser av drickandet uppstår kan man börja prata
om missbruk (missbruk, att man använt på fel sätt). Den som dricker och
tappar kontrollen kan t ex hamna i oavsiktliga gräl under berusningen, det
kan ske olyckor p g a att omdömet eller förmågan är nedsatt, eller så kan det
handla om magproblem eller sömnstörningar till följd av för hög alkohol-
konsumtion under en längre tid.
Missbruk är relaterat bland annat till situationen och åldern på den som
dricker. Samma mängd alkohol har olika konsekvenser för vuxna på en
middag och för en femtonåring eller en person som kör bil berusad. Om
missbruket varar under längre tid kan ett beroende uppstå. Personen tappar
då kontrollen över drickandet, och alkoholen blir det viktigaste i livet. De
allra flesta som blir alkoholberoende kan inte återgå till att dricka "normalt".
De måste vara nyktra resten av livet för att undvika återfall. Det finns också
psykiatriska definitioner av missbruk och beroende som ger läkare möjlighet
att diagnostisera patienter med alkoholrelaterade problem tydligare.
Alkoholen spelar också en avgörande roll vid många brott. En under-
sökning av 2 513 våldsbrottsdomar 1992 visade att tre av fyra våldsbrott var
alkoholrelaterade. Det är tydligt att den som vill göra något åt våldsbrotts-
ligheten inte kan undvika att beakta sambandet med alkoholkonsumtionen.  I
den beräkning av effekterna av ett slopande av Systembolaget och sänkning-
ar av de svenska alkoholpriserna som ett internationellt forskarlag gjort på
uppdrag av Systembolaget framgår också på ett tydligt sätt alkoholens
betydelse för våldsbrotten, om alkoholkonsumtionen ökar får vi också räkna
med ytterligare fall av misshandel.
Alkohol - ett allvarligt
hälsoproblem
Tillsammans med tobaksbruket och dåliga matvanor är
alkoholen ett av de största hoten mot vår hälsa. En stor del
av sjukvården är upptagen med att ta hand om
alkoholrelaterade sjukdomar och skador. I princip kan alla
delar av kroppen ta skada. Här är några exempel på
sjukdomar som kan vara alkoholrelaterade:
? Leversjukdomar
?
? Magkatarr och andra matsmältningsproblem
?
? Inflammation i bukspottkörteln
?
? Diabetes
?
? Hjärt- och kärlsjukdomar
?
? Anemi
?
? Muskelskador
?
? Urkalkning av benstommen
?
? Blödning i matstrupen
?
? Försämrat infektionsförsvar
?
? Hormonella störningar
?
? Vissa cancerformer
?
? Psykiska besvär
?
Behandling av alla dessa skador upptar en stor del av resurserna inom
hälso- och sjukvården. I olika undersökningar har man funnit att de alko-
holorsakade vårddagarna inom akutsjukvården i åldrarna 15 till 70 år uppgår
till mellan 5 och 11 procent. 25-30 procent av alla vårdtillfällen inom
psykiatrin orsakas av akuta komplikationer av drickande. Sammantaget bety-
der det att alkoholskador kan stå för mellan 5 och 7 procent av de totala sjuk-
vårdskostnaderna, vilket innebär cirka 10 miljarder. Alkoholen har också
omfattande sociala skador i form av utslagning, beroende och alla de konse-
kvenser detta får för missbrukaren och hans eller hennes anhöriga.
Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att tidigt upptäcka personer
med hög alkoholkonsumtion eller missbruk. Primärvården är ofta den del av
samhället som först möter personer med alkoholproblem, när de söker hjälp
för besvär som  t ex högt blodtryck, sömnsvårigheter eller depressioner.
Personal inom hälso- och sjukvården bör då ta upp och diskutera alkohol-
konsumtionen och dess eventuella betydelse för de aktuella besvären.
Ungdomsmottagningar och tonårsbyråer är till stor nytta och ska stödjas.
Resurser ska enligt Miljöpartiets uppfattning finnas för uppföljning och
eftervårdskontakter efter vistelser på behandlings- och inackorderingshem,
då det är en viktig del i att förebygga återfall i missbruk.
Hälsoproblemen drabbar inte bara dem med mycket hög alkoholkonsum-
tion. Även personer med ganska måttfulla alkoholvanor kan ådra sig alkohol-
relaterade sjukdomar eller skador. Så fort man dricker sig berusad löper man
en kraftigt förhöjd risk att råka ut för en olycka i trafiken eller på annat
sätt. I
själva verket är det måttlighetskonsumenterna som totalt sett står för den
större delen av de alkoholrelaterade skadorna. Risken för en missbrukare att
drabbas av sådana skador är förstås större än för en måttlighetskonsument,
men sett ur samhällsperspektiv är ändå skadorna bland de måttliga alkohol-
konsumenterna så stora att de utgör ett större problem för samhället än
missbrukarna. Om man vill minska de alkoholrelaterade sjukdomarna och
skadorna är det därför mest effektivt att rikta sig till den stora gruppen
människor som inte utvecklat ett alkoholmissbruk.
Ökad satsning på
information och ANT-
undervisning
Miljöpartiet vill se en ökad satsning på information i skolor
och stöd till frivilligorganisationer för att motverka
glorifieringen av missbruket. All upplysning och information
måste ha till syfte att påverka människors attityder och
beteende. En allmänt hållen kunskapsförmedling är inte
tillräcklig. All undervisning och upplysning skall bidra till
att minska den totala alkoholkonsumtionen och framhålla  en
personlig helnykter livsstil som ett alternativ. För att
informationen ska bli effektiv krävs en kontinuerlig
verksamhet. Det går inte att tro att korta
informationskampanjer skulle "vaccinera" den svenska
befolkningen mot effekterna av billigare och mer
lättillgänglig alkohol. Det går inte heller att tro att det är
möjligt att göra en kampanj och tro att man når alla.
Ett led i upplysningsarbetet är att varningstexter, liknande dem för cigaret-
ter,  placeras  på alla alkoholförpackningar. När det gäller att förebygga alko-
holrelaterade problem bland ungdomar visar det sig att den kommunala
strategin har stor betydelse. Barnläkarförbundets ungdomsmedicinska grupp
genomförde läsåret 1990-91 en enkät i sju kommuner i Sverige i syfte att
kartlägga ungdomars beslut och beteenden inom hälsoområdet. Sammanlagt
4516 elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet deltog i undersökningen. En
jämförelse mellan tre av kommunerna visar att den kommun som haft en
aktiv ungdomsinriktad samrådsgrupp har de bästa värdena på ungdomars
drogvanor. I batteriet av insatser ingår bl a brev till föräldrar, lägerskolor i
årskurs 6, integrerad ANT-undervisning (alkohol, narkotika, tobak), insatser
mot langning, föräldravandringar, varierat drogfritt nöjesliv och uppsökande
verksamhet av fältassistenter. Den aktiva kommunens högstadieelever rökte,
drack alkohol och hade provat narkotika i betydligt mindre omfattning än de
båda andra kommunerna. Forskarna tolkar detta som ett resultat av att
ungdomarna mötts av samma budskap i livsstilsfrågorna i skolan, av polisen,
av socialtjänsten, på fritiden, och av kulturrepresentanter i kommunen. Man
har även engagerat föräldrarna och systematiskt skaffat sig kunskaper om
ungdomars behov och uppväxtvillkor. Insatserna har lett till minskat risk-
beteende, bättre hälsobeteende och bättre hälsa bland ungdomarna.
Miljöpartiet menar att om det ska vara möjligt att förändra den allmänna
attityden till alkohol måste budskapet vara entydigt: alkohol är en drog.
Varje kommun bör därför upprätta ett alkoholpolitiskt handlingsprogram för
att lägga upp riktlinjer hur alkoholkonsumtionen kan minskas och hur arbetet
med attitydförändringar kan genomföras. Exempelvis bör det vara ett uttalat
krav att organisationer som ges olika former av bidrag öppet ska ta ställning
mot alkohol och andra droger, drogfrihet vid ungdomsdiskotek etc måste
garanteras och kommunens krav vid givande av serveringstillstånd måste
hela tiden skärpas
Det skolans ANT-information behöver nu är att återupprätta det före-
byggande perspektivet. Insatserna ska sättas in så tidigt som möjligt, innan
det är för sent. Det är ingen idé att förneka att förebygga missbruk kräver en
rejäl arbetsinsats. Men den är långt ifrån så mödosam som att behöva
handskas med elever som missbrukar. Rektor har enligt både läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet och läroplanen för det frivilliga skolväsendet
ansvar för att eleverna får ANT-undervisning. Trots detta uppger var fjärde
elev som gått igenom högstadiet att de inte fått någon ANT-undervisning.
Ytterligare två fjärdedelar säger att de fått enstaka eller några timmar. I
kommuner där resurser ställs till förfogande och där skolpersonal prioriterar
ANT-undervisningen, ofta med hjälp av frivilliga organisationer, kan man
visa upp positiva avvikelser vad gäller elevernas drogvanor. Skolverket bör
därför ges i uppdrag att utvärdera ANT-undervisningen  i grundskola och
gymnasium med avseende på omfattning och inriktning.
Stöd till
frivilligorganisationer
Samhället måste sätta sin tillit till frivilligorganisationernas
möjlighet att från sina utgångspunkter, men med syftet att
minska totalkonsumtionen, bedriva upplysning i
alkoholfrågan. Miljöpartiet verkar för att de frivilliga
organisationer som arbetar för ett alkohol- och drogfritt
samhälle ska få ett ökat moraliskt och ekonomiskt stöd. De
alkoholfria miljöernas antal måste ökas, inte minst vad gäller
diskotek och nöjesställen. Detta kan ske bl a genom att
samhället ekonomiskt stöder, av folkrörelser bedriven,
verksamhet i alkoholfria miljöer.
ANT i yrkesutbildningar
Det är av största vikt att de grupper som har ansvar för att
arbeta med ANT-information får kunskap och metoder redan
som en del av sin yrkesutbildning. Endast tre av  landets 16
lärarhögskolor har obligatorisk ANT-undervisning i
kursplanen. Hälften av högskolorna har inte ämnet ens
omnämnt i kursplanen. Övriga har det med i vissa ämnen.
Utbildningen bör inte endast omfatta fakta och metoder för
ANT-undervisning. Alla lärare och all annan personal inom
skola och barnomsorg möter elever som kommer från hem
där alkohol eller andra droger är en stor och skrämmande del
av barnets vardag. Det är också nödvändigt att alkohol- och
narkotikafrågor ges ett större utrymme än vad som sker idag
i socionomutbildning, läkar- och
sjuksköterskeutbildningarna.
Information till föräldrar
 Föräldrar påverkar sina barn när det gäller alkohol. Deras
attityder och bjudvanor, deras inställning till langning och
deras roll som föredömen betyder mycket för en ung
människas förhållande till alkohol.  De tonåringar vars
föräldrar låter bli att bjuda på alkohol i hemmet, dricker t ex
mindre tillsammans med sina kamrater. Föräldrar måste ges
information och stöd i sin roll som fostrare och föredömen
och inte utlämnas till att söka stöd i myter. Att köpa ut
alkohol till minderåriga barn måste ses som en allvarligare
förseelse än vad som är fallet idag och straffsatserna sättas
därefter.
Särskilda insatser för
punktnykterhet
Särskilda insatser görs för att bevara vissa samhällssektorer
och livssituationer helt fria från alkohol. Det gäller såväl
trafik och arbetsliv, som ungdomsåren och graviditetstiden. I
körkortsutbildningen skall en omfattande information om
alkoholens skadeverkningar i trafiken ges. I samband med
graviditeten skall de blivande föräldrarna upplysas om
farorna med bruk av droger som alkohol, tobak och
narkotika under graviditeten.
Alkoholbeskattning
Sedan länge har vi i samhället accepterat principen att den
som smutsar ned ska betala kostnaderna för att reparera de
skador som nedsmutsningen förorsakar. Det är dags att
överföra denna tanke till andra områden i samhället.
Sjukvårdskostnader som orsakats av alkoholbruket  bekostas
i dag av alla skattebetalare. Miljöpartiet vill genomföra en
reform som möjliggör direkta skatter på användarna som
fullt ut kan bekosta sjukvården.
Alkoholfri representation
Arbetslivet är ett område som bör vara alkoholfritt. Även om
staten inte kan tvinga privata arbetsgivare till att hålla
arbetslivet fritt från alkohol, finns det åtminstone ingen
anledning att tillåta avdrag för alkohol vid representation.
Den möjlighet som idag finns för att göra avdrag för
representation med starköl, vin och sprit bör därför tas bort.
När det gäller den offentliga representationen finns det större
möjligheter att agera. Det finns säkert en bred uppslutning
från allmänheten att statliga och kommunala medel inte skall
användas för alkoholinköp. Detta är naturligtvis ett viktigt
skäl för en alkoholfri offentlig representation, men det
viktigaste är dock att det är ett konkret sätt för stat, landsting
och kommun att visa solidaritet med dem som har eller
riskerar att få alkoholproblem. Som ett första steg och som
föredöme för övrig offentlig verksamhet bör därför all
representation i riksdagen och den statliga förvaltningen vara
alkoholfri. Skattemedel ska inte supas upp! Är det ett för
stort steg att ta föreslår Miljöpartiet att åtminstone
representation under arbetstid skall vara alkoholfri.
Serveringsbestämmelser
Samhället måste skärpa sin kontroll av den alkoholservering
som förekommer på restauranger, pubar, diskotek och
pizzerior och visa stor restriktivitet med beviljandet av
tillstånd till servering av alkoholdrycker. Kommunernas
riktlinjer för serveringstillstånd måste ges ökad tyngd. Det
finns idag mycket som tyder på att kommunerna, tvärtemot
intentionerna i den nya alkohollagen, har små möjligheter att
driva en aktiv alkoholpolitik med hjälp av
serveringstillstånden. I alltför många fall där kommunen
vägrat tillstånd, ges detta sedan av länsrätten. En ändrad
politisk syn hos kommunerna på serveringsfrågor måste
kunna få genomslag i antalet serveringstillstånd.
Kommunerna bör ges rätten att begränsa antalet permanenta
serveringstillstånden inom kommunen i sina riktlinjer.
Serveringstillstånden skall ges på en tid av tre år, varefter de
på nytt prövas som ett nytt tillstånd. Idag är det i praktiken
bara den sökande och i undantagsfall närboende som får rätt
att överklaga kommunens beslut om serveringstillstånd. Om
kommunen inte tar tillräckliga alkoholpolitiska hänsyn i sina
beslut, eller om kommunen ger tillstånd i strid med sina egna
riktlinjer bör det finnas möjlighet för någon att överklaga.
Möjlighet att överklaga serveringstillstånd bör därför beredas
länsstyrelsen och alla innevånare i aktuell kommun.
I samband med överlämnandet av beslutanderätten om serveringstillstånd
till kommunerna förutsattes att alkoholpolitiska överväganden skulle ges
företräde framför näringspolitiska hänsyn. Regeringen bör utvärdera i vilken
utsträckning dessa intentioner uppfyllts.
Försäljning av folköl till
minderåriga
Folkölet är en av de viktigaste källorna för ungdomars
drickande. Folkölet är dessutom lättillgängligt. I samband
med den nya alkohollagen slopades kravet på tillstånd för
försäljning av öl klass II. Resultatet har blivit att folkölet har
blivit än mer lättillgängligt för framför allt ungdomar, och
redan i årskurs 6 har 35 procent av pojkarna druckit folköl.
Åldersgränsen för att få köpa folköl är 18 år. Handelns egna undersök-
ningar, såväl som undersökningar genomförda av Ungdomens nykterhets-
förbund och olika media, har visat att efterlevnaden av 18-årsgränsen är
väldigt dålig. Det krävs alltså ökade insatser för att motverka försäljningen
av folköl till minderåriga.
Idag är öl ofta en lockvara i butikerna, vilket naturligtvis ökar alkohol-
konsumtionen. Det måste ställas hårda krav för att erhålla tillstånd för för-
säljning av öl klass II, och i den mån försäljning sker till minderåriga måste
tillståndet obönhörligen dras in. I den mån det inte finns majoritet för detta
måste alkoholhalten i öl klass II sänkas. Kommunerna ska dessutom ges
möjlighet att ta ut tillstånds- och tillsynsavgifter. En kartläggning av
kommunernas tillsynsinsatser bör göras.  Den som är handlare bör också
tydligare bli ansvarig för att försäljningen sker enligt alkohollagens regler. I
dag kan enskilda kassörskor bli fällda, medan den som är ägare av butiken
helt slipper ifrån sitt ansvar.
Insatser mot olaglig
alkoholhantering
Olika former av illegal hantering av alkohol, t ex
hembränning, langning och smuggling, utgör hot mot den
svenska alkoholpolitiken och mot folkhälsan. Ökade insatser
från polisens sida, för att nå en bättre efterlevnad av gällande
lagstiftning, är i högsta grad motiverade. Samhället får inte
falla undan för hot om kriminell verksamhet. I stället måste i
en sådan situation informationsverksamheten intensifieras
och erforderliga polisiära resurser sättas in i samhällets kamp
mot lagöverträdelser.
I Norge har man sedan några år tillbaka försökt att bromsa efterfrågan på
illegal alkohol för att på det sättet komma tillrätta med problemen. Utvärde-
ringar av den aktion som genomfördes under åren 1993-95 visar preliminärt
mycket positiva resultat. Även om regeringen vidtagit vissa åtgärder mot
framför allt hembränning finns mycket att lära av Norge. Kampanjen som
gick under namnet "Aksjon mot ulovlig spritomsetning", var en gemensam
insats från flera departement, Rusmiddelsdirektoratet, Vinmonopolet och
SIFA, Statens institutt for alkohol- og narkotikaforskning. De första
resultaten visar att både attityder och beteenden i förhållande till olaglig
alkohol ändrats betydligt i Norge mellan 1993 och 1994, det verkar t ex som
om aktionen minskat andelen vuxna norrmän som druckit illegal alkohol
med cirka fem procentenheter. Inställningen till att köpa illegal alkohol  har
också blivit mer restriktiv. Ett liknande projekt mot olaglig alkoholhantering
bör genomföras i Sverige.
Alkoholreklam
Alkoholreklamen verkar ha störst effekt på barn som ännu
inte börjat dricka. En studie i USA påvisade att de barn (10-
14 år) som rätt kunde identifiera fler ölannonser hade mer
positiva uppfattningar om att dricka alkohol och uppgav
oftare att de tänkte dricka som vuxna. En långtidsstudie i
Nya Zeeland visade att ölkonsumtionen hos sådana barn är
högre när de sedan kommer upp i 18-årsåldern. Reklam för
alkoholdrycker står i strid med de mål samhället sagt sig
vilja verka för. Därför måste sådan reklam i alla former
upphöra. Detta betyder att Systembolaget skall omfattas av
förbudet liksom att det skall vara förbjudet att göra
smygreklam för alkohol med hjälp av kläder, prylar m.m.
Erfarenheter visar att bryggerinäringen utnyttjar reklam för lättöl att gälla
öl klass II och klass III.  Vissa tendenser till liknade smygreklam har också
noterats för andra alkoholdrycker.
 En ändring bör därför göras av lagen med vissa bestämmelser om mark-
nadsföring av alkoholdrycker (SFS 1978:763) så att all reklam för alkohol-
drycker stoppas. Detta kan t ex ske genom att all reklam för drycker som
omfattas av EG:s punktskattedirektiv förbjuds, d v s reklam för öl med högre
alkoholhalt än 0,5 volymprocent, och övriga alkoholdrycker med högre
alkoholhalt än 1,2 volymprocent. Genom satellitsända TV-program kringgås
lagen om reklamförbud för alkohol i vissa länder. Sverige bör inom EU agera
för att varje land skall ha rätt att reglera kommersiella budskap i TV-
sändningar riktade till den egna befolkningen. Detta berör inte bara
alkoholreklam, utan också det svenska förbudet mot reklam riktad till barn.
Anhöriga till
missbruksfamiljer
Det är inte bara den som dricker som kan drabbas av
alkoholskador. Enligt uppföljningar av dem som sökt hjälp
för sitt alkoholberoende vet man att det runt varje
missbrukare finns minst 4-5 personer som direkt påverkas av
hans/hennes drickande: barn, partner, föräldrar,
arbetskamrater och nära vänner. Socialstyrelsen uppskattar
att det finns 300 000-500 000 personer som har allvarliga
problem av drickandet. Om det stämmer skulle det i så fall
innebära att det i nuläget finns mellan 1,2 och 2,5 miljoner
människor i Sverige som har någon i sin omedelbara närhet
som har mer eller mindre omfattande missbruksproblem. Sett
ur ett livslångt perspektiv är det ännu fler som drabbas någon
gång i livet. Alkoholen är på detta sätt en fråga som angår
alla.
Alltför ofta hamnar partnern till en person med alkoholproblem i en
situation där de försöker dölja att problemet finns. De skäms kanske för sin
partners beteende och vill inte se att mannen eller kvinnan de älskar riskerar
att bli alkoholist. Därför "hjälper" de ofta den som missbrukar genom att
förse honom eller henne med undanflykter och bortförklaringar och genom
att städa upp efter missbrukarens misstag och försummelser. Partnern har då
blivit en möjliggörare, en som gör att missbruket kan fortsätta genom att de
negativa konsekvenserna av missbruket inte blir tydliga för missbrukaren.
Vid uppföljningar av missbrukare som fått behandling har man funnit ett
samband mellan missbrukarens typ av problem och depressioner hos
partnern. Om det är svårt att ta upp problemet och prata öppet om det i
familjen och om det ofta är konflikter i familjen ökar risken att partnern
utvecklar en depression.
De mest utsatta av de anhöriga är naturligtvis barnen. Det finns
uppskattningsvis minst 100 000 alkoholmissbrukare som lever med sina
barn. Det innebär att cirka 175 000-200 000 barn under 18 år lever i en
familj med missbruk. Det blir i genomsnitt ett barn av tio eller två tre barn i
varje klass.
Barn i missbrukarfamiljer får ta vuxenansvar för tidigt och blir berövade
sin egen barndom. De visar upp en rad symtom på att de inte mår bra, och
beroende på situationen väljer de olika strategier för att klara sig. Det finns
flera bra material som handlar om hur man uppmärksammar de här barnen
och vilka stödåtgärder som kan behöva sättas in. Att växa upp i en familj
med missbruk är en riskfaktor för en rad problem senare i livet. Många har
dåligt självförtroende, känner självförakt och har tappat tilltron till andra.
Det
är också betydligt fler som utvecklar eget missbruk, gifter sig med en
missbrukare, blir utsatta för incest och våld i hemmet eller blir kriminella och
sexuellt utnyttjade.
Det är viktigt att poängtera att det rör sig om en ökad risk och inte en
ödesbestämd väg. Många barn till missbrukare lever ett bra liv som vuxna.
Om barnet får en bra kontakt med en vuxen i omgivningen som lyssnar och
stödjer kan riskerna för problem senare i livet minska. En viktig del i det
förebyggande arbetet är alltså att se till att det finns beredskap att upptäcka
och ta hand om barnen från familjer med missbruk. Alla tillgängliga resurser
bör sättas in för att stödja och hjälpa dessa barn och deras familjer.
Studentnationerna
Studentnationerna finansierar en stor del av sin verksamhet
genom alkoholförsäljning.
Detta ger många negativa konsekvenser, då ungdomar som
just flyttat hemifrån och har en ny sorts frihet att hantera
snabbt inskolas till en hög alkoholkonsumtion. Resultatet
härav är allt ifrån att studietiden förlängs eller rent utav
misslyckas, till att vissa påbörjar sin väg mot att bli
alkoholister. Det vore därför både en samhällsekonomisk
vinst och en vinst i minskat personligt lidande om staten
drog in studentnationernas specialregler för alkoholtillstånd.
För att studentnationerna inte ska ha minskade möjligheter
till det sunda sociala liv som är kärnan i verksamheten bör
staten i stället ge direkt ekonomiskt stöd för
studentnationernas verksamhet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utvärdering av ANT-undervisningen i grundskola och
gymnasium,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att budskapet måste vara entydigt: alkohol är en drog,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökat stöd till frivilligorganisationer för att motverka
glorifieringen av missbruket,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varningstexter bör placeras på alla alkoholförpackningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla kommuner bör upprätta ett alkoholpolitiskt
handlingsprogram med riktlinjer för hur alkoholkonsumtionen skall kunna
minska,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ANT-utbildning i yrkesutbildningar,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utökad information till föräldrar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att köpa ut alkohol till minderåriga barn måste ses som en
allvarligare förseelse än vad som är fallet i dag, och att straffsatserna måste
sättas därefter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda insatser för punktnykterhet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om punktskatterna på alkohol,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all möjlighet att tillåta avdrag för alkohol vid representation
skall tas bort,2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all representation i riksdagen och den statliga förvaltningen
skall vara alkoholfri,3
13. att riksdagen, i den händelse föregående yrkande faller, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att representation
under arbetstid skall vara alkoholfri,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad tyngd för kommunernas riktlinjer för serveringstillstånd,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utvärdering av hur kommunerna uppfyllt sitt
alkoholpolitiska ansvar i samband med övertagandet av beslutanderätten om
serveringstillstånd,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att förhindra försäljning av folköl till minderåriga,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillstånd för försäljning av öl klass II ,
18.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alkoholhalten i öl klass II skall sänkas,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av insatser mot illegal alkoholhantering,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot alla former av reklam för alkoholdrycker,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av resurser till anhöriga till missbrukare,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att regeringen driver en aktiv socialpolitik gentemot
EU med krav på att slippa alkoholprodukter som specifikt vänder sig till
ungdomar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studentnationernas specialregler för alkoholtillstånd skall
upphöra,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direkt statligt ekonomiskt stöd till studentnationerna.

Stockholm den 26 oktober 1998
Thomas Julin (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Gunnar Goude (mp)















1 Yrkandena 1 och 6 hänvisade till UbU.
2 Yrkandena 10 och 11 hänvisade till SkU.
3 Yrkandena 12 och 13 hänvisade till KU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (48)