Allmän miljö- och naturvård

Motion 1996/97:Jo793 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård
Anslag
Regeringens
        Anslags
-
förslag
        förändri
ng
tusental kronor
A Miljövård
A 1 Statens naturvårdsverk
355 827
50 000
A 2 Miljöövervakning m.m.
93 952
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och
vattendrag
130 000
10 000
A 4 Investeringar inom miljöområdet
217 992
110 000
A 5 Miljö-  och kretsloppsforskning
135 492
4 000
A 6 Sanering och återställning av miljöskadade
områden
19 400
190 000
A 7 Koncessionsnämnden för miljöskydd
18 675
A 8 Kemikalieinspektionen
82 570
A 9 Visst internationellt miljösamarbete
41 562
A 10 Stockholms internationella miljöinstitut
12 000
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut
73 683
B 2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader
63 188
B 3 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
58 778
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
26 752
Ekologisk omställning
100 000
Agenda 21
100 000
TOTAL
1 329 871
564 000
Sammanfattning och
inledning
Regeringen verkar med den lagda budgetpropositionen nu
helt ha tappat initiativet i miljöarbetet. Miljömedvetna
kommuner, miljöengagerade konsumenter och producenter
tar över initiativet i miljöarbete. Det är visserligen bra, men
att staten - regeringen och dess myndigheter - tappar
initiativkraft är däremot inte bra. Allt oftare uppfattas
lagstiftare och den centrala nivån snarast som bromsklossar i
miljöarbetet vilket vi påpekat tidigare.
Regeringsförklaringen gav oss vackra ord om det kommande miljöarbetet
och har sina ljuspunkter i ord och retorik. Att avvecklingen av kärnkraften
ska inledas under mandatperioden inger hopp. Likaså är talet om det
ekologiskt hållbara samhället något Vänsterpartiet uppfattar som positivt att
föra in i regeringsdeklarationen.
Men med facit i hand, budgetpropositionen, blir vi dock besvikna -
propositionen ger oss inga större hopp om radikala förslag och innovationer i
miljöarbetet. Det stadiga svenska lunkandet beskrivs däremot i fina ord. Ord
kan visserligen betyda mycket men det finns också mycket konkreta behov
av snabba åtgärder och att verkställa beslut - inte fortsatta utredningar. Vi
förutsätter att regeringen återkommer med konkreta förslag på hur fattade
beslut skall verkställas, men är besvikna över att det mesta återigen skjuts
upp på framtiden.
Sammanlagt så sparar regeringen, enligt tabellen, 41 miljoner kronor 1997.
Det är en procentuell budgetminskning som är mycket stor även i jämförelse
med många andra utgiftsområden. Vänsterpartiet ser med stor oro på att
regeringen dessutom tänker  minska ramarna ytterligare de kommande två
åren. Miljöarbetet måste få kosta pengar om vi menar allvar. För Vänster-
partiets del har nu regeringen tydligt visat sin hållning. Av statsbudgeten
läggs totalt 1,3 Mdr kronor på miljö- och naturvård, det är inte ens en
procent av hela budgeten.
För Vänsterpartiet och många andra är miljöarbete ett ypperligt tillfälle att
utveckla Sverige och få fart på sysselsättningen i landet. Därför är pengar
som satsas på miljöarbeten inte bara en utgift utan en långsiktig investering
och färre antal personer i arbetslöshet. Vi tycker att den sysselsättnings-
satsning som regeringen presenterade i somras för arbete med det ekologiskt
hållbara samhället är bra. Vi tycker dessutom att det är bra att regeringen helt
och hållet valt att gå den väg som Vänsterpartiet presenterade i vårbudgeten
vad gäller detta arbete.
Miljövård
A 1 Statens naturvårdsverk
Ramanslaget för Statens naturvårdsverk (SNV) har minskat
med 108 miljoner kronor i 1997 års budget. Trots denna
stora neddragning av medel  anser regeringen att SNV ska
genomföra satsningar på åtgärder för biologisk mångfald,
bidrag till skoterleder och en IT-satsning på sammanlagt 28
miljoner kronor. Ser regeringen ingen koppling mellan vad
man vill att SNV ska utföra och dess ekonomiska resurser att
genomföra dessa planer?
Vänsterpartiet ser fram emot en satsning på bevarandet av den biologiska
mångfalden, men ser det som nödvändigt att då tillföra SNV 50 miljoner
kronor i jämförelse med regeringens budgetförslag.
Förslaget att delegationen för ekologisk omställning vid SNV förändras så
att delegationen får ställning som ett rådgivande organ som lyder direkt
under Miljödepartementet är bra.
Aktionsprogram för
biologisk mångfald
Regeringen skriver att ökade insatser kommer att göras för
den biologiska mångfalden. Det tycker vi är bra. Biologisk
mångfald är den variation och blandning av arter vi har i
olika naturtyper. Globalt och nationellt hotas variationen i
alla slags naturtyper p.g.a. människans aktiviteter och ökade
utbredning. I Sverige gäller det jordbrukslandskapet,
skogsmiljön och de marina miljöerna.
Speciellt allvarlig är situationen för den biologiska mångfalden i de
svenska skogsmiljöerna. Dels är många svenska skogsmiljöer internationellt
sett unika, d.v.s. de har ingen motsvarighet i något annat land. Dels har vi i
Sverige påverkat nästan alla skogsmarker. Det finns idag - frånsett en del
reservat - nästan ingen naturskog kvar i Sverige. Internationellt sett har
Sverige mycket lite orörd, produktiv skogsmark kvar.
Det behövs ett skyndsamt förslag till förändring av svensk skogspolitik om
den fortsatta utarmningen ska stoppas. Det behövs mer medel - eventuellt en
naturvårdsavgift - till reservatbildning och till ett mer ekologiskt skogsbruk.
I väntan på det så ökar Vänsterpartiet anslaget för inköp av skogsmark med
110 miljoner kronor.
Det är intressant att läsa att regeringen avvaktar Naturvårdsverkets plan för
biologisk mångfald. Vad Vänsterpartiet erfar har den skriften funnits en
längre tid och är ett alldeles utmärkt underlag för fortsatt verksamhet. Vi
tycker att det är lite svagt att inte kunna presentera denna verksamhet i
budgetpropositionen. Vi är också tveksamma till de ekonomiska ramarna för
den här verksamheten. Regeringen pratar om en satsning på biologisk
mångfald och hävdar sedan att den satsningen ska rymmas inom 11 miljoner
kronor. Dessa pengar ska dessutom komma från  SNV:s, med 108 miljoner,
nedbantade budget. Vänsterpartiet ser det som ytterst osannolikt att det som
regeringen kallar satsning verkligen kan komma att bli det.
Oroande är också utvecklingen i jordbrukslandskapet. Trots det miljöpro-
gram som Sverige fått godkänt i EU och att målsättningen är att det ekolo-
giska jordbruket skall öka, visar andra uppgifter på en ökad spannmålsodling
och en ökad belastning på jordbruksmark. Konsekvenserna av EU:s jord-
brukspolitik går ännu inte att utvärdera, men utvecklingen tyder hittills inte
på att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet påtagligt ökar.
För mer ingående resonemang hänvisar vi till vår motion om biologisk
mångfald.
Spridningen av gentekniken och dess konsekvenser för den biologiska
mångfalden är ytterligare ett område som inte tas upp i propositionen. Vi
saknar en redovisning av Sveriges strategi och en lägesrapport.
Satsning på skoterleder
Att regeringen planerar denna verksamhet för en treårig
period ser Vänsterpartiet som positivt. Vi menar också att
denna viljeyttring från SNVs sida är ett utmärkt komplement
till de nyligen behandlade riktlinjerna för skotertrafik som
helhet.
Internetsatsning för
miljönätverk
Vi förstår att regeringen vill vara nytänkande på
miljöområdet och IT ligger i tiden. Att dessutom koppla ihop
IT med miljöarbete tycks i första anblicken vara en
lyckoträff! Men vi saknar beskrivning av vilka funktioner
detta nätverk är tänkt att fylla. Vad ska de 7 miljonerna
användas till?
Och som med övriga nya satsningar vill Vänsterpartiet påpeka att det
knappast kan räknas som en satsning när de ekonomiska medlen fördelas
inom en så pass bantad budget som regeringen föreslår i budgetproposi-
tionen. Kanhända är denna "satsning" endast för att visa upp nytänkande på
området?
A 3 Kalkning
Regeringen funderar på ytterligare nedskärningar av
kalkningsverksamheten. En enig skogs- och markexpertis
och naturvårdare anser att kalkningen måste upprätthållas om
inte tusentals sjöar och markområden ska få ännu allvarligare
försurningsskador. Vänsterpartiet anser därför att bidragen
till kalkningen av sjöar bör utökas med 10 miljoner kronor
utöver regeringens budgetförslag.
Det långsiktiga målet med kalkningen är det nationella intresset av att
bevara biologisk mångfald och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjande
av naturresurserna i sjöar och vattendrag, skriver regeringen. De målen
ställer Vänsterpartiet upp på. Men vi ser att det finns en  bristande koppling
mellan bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverksamheten.
Kanske kan stöd för bevarande av biologisk mångfald och kalkningsverk-
samhet kopplas samman bättre. Vänsterpartiet vill att regeringen utreder
dessa möjligheter i samband med översynen som ska göras av SNV:s
verksamhet.
Regeringen har successivt skurit ner på kalkningsverksamheten och många
är djupt oroade av den utvecklingen. Mycket med tanke på att om anslagen
skärs ned så innebär det att nu pågående verksamhet kan komma att behöva
läggas ned utan kunskap om vilka konsekvenser det skulle kunna medföra.
Det finns till dags dato ingen forskning alls som har behandlat vad som
händer med områden som tidigare kalkats men där verksamheten avbrutits.
Regeringens hantering av kalkningsverksamheten är oansvarig.
I kalkningsdebatten har behovet av FOU framstått som angelägen forsk-
ning. Det vill säga att bl a låta ett område som nu kalkas låta återförsuras för
att se vad som händer. Ett konkret förslag på område som skulle kunna passa
är Gårdsjön i Älvsborgs län. Vänsterpartiet vill uppdra åt regeringen att
undersöka möjligheterna att starta ett forskningsprojekt i Gårdsjön för att
utröna konsekvenserna av avslutad kalkningsverksamhet.
Vi vill också uppmärksamma regeringen på att fisketurismen i Sverige
årligen drar in 4,2 miljoner kronor. Om vi mister bra fiskevatten så
försvinner denna inkomstkälla för staten och landet som helhet.
Vänsterpartiet föreslår till sist att anslaget "bidrag till kalkningsverksamhet
för sjöar och vattendrag" döps om till "bidrag för verksamhet mot försurning
av mark, sjöar och vattendrag".
A 4 Miljöinvesteringar
Det finns endast små spillror kvar av naturmark i Sverige.
Detta gäller speciellt i södra delen av landet. Det finns ett
stort ackumulerat behov av att snabbt skydda de sista
skyddsvärda områdena genom olika former av
reservatbildning. Inte minst de återstående naturskogarna
måste snarast skyddas.
Problemet med uthuggning av naturskog i Sverige har uppmärksammats på
flera olika sätt under våren och sommaren. Bland annat har föreslagits en
särskild debatt i ämnet, vilken inte kunde genomföras på grund av tidsbrist.
Regeringen är väl medveten om konsekvenserna av det som sker idag i vårt
land. Skog som huggs ner som aldrig kan ersättas.
Att bevara skog mot uthuggning ger inga jobb för samhället, det är vi
mycket medvetna om. Men att inte bevara den lilla naturskog som vi har kvar
idag är något som vi aldrig kan få ogjort och som innebär irreversibel förlust
av biologisk mångfald och genetiskt material. Därför måste detta anslag
utökas. Vänsterpartiet föreslår att posten utökas med 110 miljoner kronor.
A 5 Miljö- och
kretsloppsforskning
Vänsterpartiet saknar  framtidsforskning om miljöutrymme,
d.v.s. hur mycket var och en kan konsumera för att vi
tillsammans ska kunna leva i ett ekologiskt hållbart samhälle.
Miljöförbundet Jordens Vänner har påbörjat ett sådant arbete
och har utifrån små resurser presenterat mycket intressanta
underlag. Vi ser att denna forskning måste prioriteras och
därför avsätter vi 4 miljoner kronor för utvecklande
forskning på detta område utifrån ett svenskt perspektiv.
A 6 Sanering av miljöskador
SNV begär i sin anslagsframställning 210 miljoner kronor.
De får 19,4 miljoner kronor!  SNV har identifierat 2 000
förorenade platser, varav en del kräver omedelbara insatser.
SNV:s samlade marksaneringsprogram kan exempelvis
genomföras med 2,5 miljarder under 5 år.
Anslaget bör för 1997 tillföras ytterligare 190 miljoner kronor. Naturligtvis
är detta en verksamhet som inte bara är bra för miljön utan som också skapar
jobb.
För kommande år bör regeringen undersöka om berörda branscher kan ta
ansvar för de markskador som respektive bransch orsakat eller kommer att
orsaka. Exempelvis bygger petroleumbranschen nu upp en fond för mark-
sanering av gamla bensinstationsområden genom att ta ut en avgift på driv-
medelsförsäljningen. Vänsterpartiet uppmanar regeringen att se över arbetet
med miljöbalken även ur detta perspektiv.
Svenska miljöproblem i
Östeuropa
Behoven av investeringar för att komma tillrätta med
miljöproblemen i Östeuropa är gigantiska. Inte minst i
Östersjöområdet är detta uppenbart. Enbart kostnaderna för
att återställa Östersjön kan beräknas till 150 miljarder
kronor. Det är inte enbart rena investeringar som behövs -
det är också långsiktiga program inom juridik,
utbildningsväsende, demokrati, etc som måste genomföras.
Sverige har med sina kunskaper och produkter inom
reningsteknik, juridik, miljösanering etc, ett gyllene tillfälle
att bidra till Östeuropas uppbyggnad. Vårt stöd till Östeuropa
skapar sysselsättning på båda sidor om Östersjön och är
början på vägen mot ett kretsloppssamhälle i vår del av
världen.
Både av arbetsmarknadsskäl och miljöskäl finns det nu behov en gigantisk
och kraftfull satsning på svenska miljöinvesteringar i Östeuropa. Bara i vårt
närområde - Baltikum, Ryssland, Polen - finns det potential för miljard-
investeringar i ny teknik och kunskap.
Detta resonemang finns utvecklat i vår riksdagsmotion om  Östeuropa.
Ekologisk omställning
Vänsterpartiet och regeringen inrättade ett projekt för
ekologisk omställning. 100 miljoner kronor fördelades under
1995. De 100 miljonerna beräknas ha gett minst 400
varaktiga jobb. Både kommuner och privata företag har fått
stöd. Delegationen har fått in ansökningar för projekt på inte
mindre än 4 miljarder kronor. Ansökningarna ger en bild av
de nya verksamheter och "gröna" jobb som kommer att
skapas i framtiden.
Vänsterpartiet har ställt sig positivt till regeringens satsning under fem år
på ekologisk omställning. Vi tror däremot att det är viktigt att ha en
beredskap för att ytterligare utöka denna ram under kommande år om ansök-
ningarna är av hög kvalitet och om de slutgiltiga utvärderingarna är positiva
till en utveckling av denna verksamhet.
Det finns dock tveksamheter i regeringens program, kretsloppsanpassning
krävs inom alla samhällssektorer och det finns därför ingen anledning att
begränsa verksamheten. Då regeringen ändå gjort det ser Vänsterpartiet
gärna att två områden läggs till. Det vi vill lägga till är
energieffektiviserings-
och energisparåtgärder i byggnader och utveckling av ekologiskt uthålliga
system i trafik- och VA-sektorn.
Av denna anledning ökar vi anslaget med 100 miljoner för 1997.
Det är således viktigt att dessa resurser inte används till konventionella
icke kretsloppsbaserade lösningar.
Det lokala och regionala
miljöarbetet
Agenda-21-arbetet är ett nationellt åtagande, men bedrivs på
alla nivåer - lokalt, regionalt och nationellt. Nationella
åtaganden, som utförs på andra nivåer, har naturligtvis staten
ett ekonomiskt ansvar för.
Det kommunala Agenda-21-arbetet är avgörande eftersom att det handlar
mycket om att förändra attityder och beteenden i vardagslivet. Men även den
kommunala översiktsplaneringen och detaljplaneringen ingår i Agenda-21-
arbetet. Det påverkar avfallshantering, trafikfrågor, utsläppsfrågor, m.m.
Regeringen skriver att de flesta kommuner i Sverige  i någon form har
påbörjat arbetet med den lokala Agenda-21. För att detta ska få någon verklig
fart i alla kommuner, så behövs kunnig och kompetent personal, som håller i
arbetet och har tillräckliga resurser. Olika kommuner har dock varierande
förmåga att klara Agenda-21-intentionerna. En liten kommun med små
resurser har inte ekonomisk möjlighet att avlöna personal för detta, och de
som blir ålagda att utföra jobbet har liten tid för att utföra just den
uppgiften.
Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit att staten avsätter medel
för att alla kommuner skall ges möjligheter att anställa miljö- och energi-
rådgivare. Det finns många exempel på att aktiva miljö- och energirådgivare
driver på i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Då är
regeringens anslag på 10,5 miljoner kronor för kommunernas lokala Agenda-
21-arbete, inte tillräckligt. Ett alternativ är att det lokala näringslivet
avsätter
medel till kommunens lokala miljöarbete. Det har visat sig att näringslivet i
kommuner med ett gediget miljöarbete kan dra nytta av det i sin verksamhet
genom sänkta energikostnader, lägre avfallskostnader, bättre
konkurrensförhållande etc.
Länsstyrelsernas satsning på att ta fram regionala miljöstrategier är mycket
bra och värdefull. Hittills har tio län fått sina strategier antagna. Problemet
är
att den politiska strukturen på regional nivå är otillräcklig för att  kunna
genomföra de strategier som satts upp. Myndigheter med central betydelse
som Vägverket, Banverket m.fl. är organiserade på statlig nivå och med
annan geografisk täckning.
Den politiska nivån - landstingen har lite inflytande på viktiga frågor som
rör miljön - och tvingas mest att ägna sig åt att städa efter miljöproblemen,
genom att bl.a. ha hand om sjukvården. För att regionala miljöstrategier skall
kunna fullföljas, måste en regional politisk nivå finnas som har makt och
befogenhet att verkställa besluten. Därför är det viktigt att utvecklingen av
landstingen till regionala parlament blir ett avgörande steg i en sådan
utveckling.
Vänsterpartiet föreslår nu att vi avsätter 100 miljoner kronor under 1997
för att t ex anställa energi- och miljörådgivare eller Agenda-21-samordnare
på kommunal nivå. I ett första skede tycker vi att det är rimligt att gå in med
statliga medel för upp till 30 % av kostnaderna.
Agenda-21-arbetet och vår syn på det finns ytterligare beskrivet i en
särskild motion.
Miljöskatter
Vänsterpartiet tar i sin skattemotion upp en rad förändringar
av miljöskatter. Bl.a. vill vi höja bensinskatten och införa en
avfallsskatt inom ramen för början på en skatteväxling.
När det gäller bensinskatten vill vi ha en nettohöjning av priset på 30 öre
och avfallsskatten bör till en början ligga på 100 kronor per ton avfall som
deponeras på tipp.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att låta olika
näringssektorer ta ekonomiskt ansvar för markskador som respektive näring
orsakat,
2. att riksdagen beslutar ändra beteckning på anslaget Bidrag till
kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag till Bidrag för verksamhet mot
försurning av mark, sjöar och vattendrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av resurserna vad gäller bevarandet av biologisk
mångfald och kalkningsverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att initiera forskning kring kalkning vid Gårdsjön i Älvsborgs län,
5. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:
Anslag
Regeringens         Anslags-
förslag                 förändring
tusental kronor
A Miljövård
A 1 Statens naturvårdsverk
355 827
50 000
A 2 Miljöövervakning m.m.
93 952
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet av sjöar och vattendrag
130 000
10 000
A 4 Investeringar inom miljöområdet
217 992
110 000
A 5 Miljö- och kretsloppsforskning
135 492
4 000
A 6 Sanering och återställning av miljöskadade områden
19 400
190 000
A 7 Koncessionsnämnden för miljöskydd
18 675
A 8 Kemikalieinspektionen
82 570
A 9 Visst internationellt miljösamarbete
41 562
A 10 Stockholms internationella miljöinstitut
12 000
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.
B 1 Statens strålskyddsinstitut
73 683
B 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
63 188
B 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
58 778
B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.
26 752
Ekologisk omställning
100 000
Agenda 21
100 000
TOTAL
1 329 871
564 000

Stockholm den 7 oktober 1996
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Owe Hellberg (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Hanna Zetterberg (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)