Alternativ till burhållning av värphöns

Motion 1993/94:Jo510 av Margareta Winberg m.fl. (s)

av Margareta Winberg m.fl. (s)
Djurskyddslagen (1988:534) ställer sådana krav på god
djurmiljö, främjande av djurhälsa och möjligheter till
naturligt beteende för djuren att de inte uppfylls av det
dominerande systemet med burhållning av höns för
äggproduktion. Trots att detta beslutades redan 1988 hölls
ännu 1992 90 procent av de svenska värphönsen i bur.
Forskning pågår om alternativ men många frågor är ännu
obesvarade. Anläggning och skötsel av ströbäddar,
gödselhantering, ljus- och ventilationsförhållanden liksom
vilka system man väljer för dessa hör till de områden där
kunskaperna måste ökas. Djurmaterialets betydelse,
liksom uppfödningsmetoder och fodersammansättning
måste också ägnas fortsatt intresse. Det har heller inte varit
möjligt att göra en ekonomisk jämförelse mellan olika
system för äggproduktion.
Under hösten 1993 har en debatt om burhönsförbudet
från 1999 blossat upp på nytt. Det har i frågasatts om
beslutet verkligen är realistiskt. Denna debatt har haft en
stor del av sin grund i en rapport från Statens jordbruksverk
där man förslog att burhönsförbudets ikraftträdande borde
flyttas fram till 2004. I den remissbehandling som skett av
rapporten har mer eller mindre stark kritik mot dess förslag
framförts av bland andra Lantbruksuniversitetet, olika
djurskyddsorganisationer och Sveriges veterinärförbund. I
debatten har också framförts kritik mot att signalerna till
näringen varit för otydliga så att tvivel har uppstått om
förbudet verkligen skulle komma att träda i kraft vid
beslutad tidpunkt.
Årlig information till riksdagen
Vi vill betona att 1988 års beslut skall bestå. Vi delar där
regeringens uppfattning men anser att 1997 är en alldeles
för sen tidpunkt för nästa information till riksdagen i denna
fråga. Då återstår endast två år av avvecklingstiden vilket
innebär att alternativen måste vara mycket långt framme
om tidplanen skall hållas. För att följa den utveckling som
pågår anser vi att riksdagen måste få information med
kortare intervall. Vi anser därför att regeringen bör lämna
en årlig redogörelse till riksdagen för hur arbetet med
alternativ till nuvarande produktionsformer fortskrider,
vilka framsteg och svårigheter man möter och hur
kostnaderna kan tänkas bli i de olika systemen. Vi menar
att detta är viktigt inte minst för att signalerna från politiker
till uppfödare måste bli så tydliga som möjligt.
Konsumentinformation
Vi vill också slå fast att vi anser att Sverige även i
fortsättningen skall ha en äggproduktion av ungefär den
omfattning som finns i dag. I en framtid med en ökad
internationell handel krävs god och lättillgänglig
konsumentinformation. Vi vet att ägg hör till de livsmedel
där Sverige kvalitetsmässigt ligger mycket långt framme. Vi
tillstyrker därför regeringens förslag om en frivillig
märkning av ägg med avseende på hur äggen producerats.
En sådan märkning bör komma till stånd med det snaraste.
Medel till forskning
Hittills har enligt Jordbruksverkets bedömningar
sammanlagt 17 miljoner kronor satsats på forskning om
alternativa inhysningssystem. Av dessa medel beräknas
Sveriges lantbruksuniversitet ha avsatt 3--4 miljoner under
perioden 1988/98 till 1993/94. För att stärka och om möjligt
påskynda forskningen om alternativa produktionsformer
förordar vi en utökning av Lantbruksuniversitetets anslag
med 2 miljoner för budgetåret 1994/95. Medlen bör kunna
komma till användning i forskning som syftar till att uppnå
de av riksdagen uppställda målen om att utveckla alternativ
som inte leder till försämringar i djurhälso- eller
arbetsmiljösynpunkt samtidigt som produktionen måste
kunna ge lönsamhet även i en internationell
konkurrenssituation.
Arbetsmiljö och information
En viktig fråga som inte får ställas åt sidan i arbetet med
att finna former för äggproduktion, som är acceptabla ur
djurskyddsynpunkt samtidigt som de ger förutsättningar för
en lönsam produktion, är arbetsmiljön i fjäderfästallarna.
Luftkvalitet, arbetsställningar, ljusförhållanden m.m.
måste vara sådana att de människor som är sysselsatta inom
produktionen inte utsätts för onödiga risker. Kunskapen om
hur arbetsrutiner, vid återkommande skötselmoment samt i
samband med byte av hönsbesättningar, påverkas av
alternativa system måste öka. Också val av produkter för
till exempel rengöring och som strömedel har betydelse för
arbetsmiljön i hönsstallarna. Det är viktigt att de olika
möjligheter som förts fram, inte minst från
Lantarbetareförbundet, får omsättas i praktiska försök med
olika inhysningssystem. De utökade medel till forskning
som vi föreslagit ovan bör kunna användas även till den typ
av försök vi talat om här liksom till annan
arbetsmiljöforskning. Information och utbildning till ägare
och anställda inom produktionen av ägg likaväl som till
andra nyckelgrupper såsom handel och andra avnämare
måste öka under tiden fram till förbudets ikraftträdande.
Ägg i läkemedelsindustrin
Ett problem som har framkommit vid
jordbruksutskottets handläggning av burhönsfrågan är de
särskilda krav som ställs på ägg för medicinskt bruk, vilka
för närvarande utgör cirka 6 procent av den inhemska
produktionen, en andel som beräknas öka snabbt.
Läkemedelsindustrin har mycket höga krav på de ägg man
använder. De får till exempel inte ha plockats från golv med
ströbädd. Den svenska äggproduktionen håller dock en i
internationell jämförelse hög standard bland annat genom
att den fruktade sjukdomen salmonella förekommer
mycket sporadiskt i svenska besättningar. Det är därför
viktigt att särskilt studera förutsättningarna för att
läkemedelsindustrin skall kunna använda svenska ägg även
i fortsättningen.

Hemställan

Med hänvisning till anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om årliga redogörelser till riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmiljön,
3. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 2 000 000 kr
på anslag I 1 Sveriges lantbruksuniversitet till forskning om
alternativ till bursystem för äggproduktion,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läkemedelsindustrins behov av
ägg.
Stockholm den 21 januari 1994
Margareta Winberg (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Åke Selberg (s)
Inge Carlsson (s)
Kaj Larsson (s)
Ulla Pettersson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)
Berndt Ekholm (s)
Björn Ericson (s)

1 Yrkande 3 hänvisat till UbU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (8)