Återinför gåvoskatteavdraget

Motion 2016/17:2479 av Mikael Oscarsson (KD)

av Mikael Oscarsson (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra gåvoskatteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur gåvoskatteavdraget kan utvecklas så att exempelvis även företag kan ge ideella gåvor avdragsgillt och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige var det näst sista landet i EU att införa gåvoskatteavdraget. Den 1 januari 2016 blev vi tragiskt nog det första landet att avskaffa avdraget – och i stället dra in de blygsamma 250 miljoner kronor som gåvoskatteavdraget kostar statskassan.

När gåvoskatteavdraget kom för fyra år sedan var det en efterlängtad reform som hade diskuterats i Sveriges riksdag sedan början av 50-talet. Resultatet imponerar. Den 31 december fanns 73 organisationer, som är verksamma inom forskning och hjälpverksamhet, godkända som gåvomottagare.

År 2014 skänkte var tionde svensk tillsammans 1,4 miljarder kronor i gåvor, enligt Skatteverkets kontrolluppgifter.

Riksdagens utredningstjänst har gjort en undersökning bland de 15 största ideella organisationerna i Sverige. Svaren är mycket tydliga. Avdragsgilla gåvor betyder oerhört mycket.

Låt oss ta några exempel:

  • Plan Sverige och Stockholms stadsmission har fått cirka 15 miljoner kronor årligen i nya intäkter tack vare gåvoskatteavdraget. Hur ska regeringen kompensera detta bortfall?
  • Cancerfonden säger att Skattereduktionen är en viktig fråga för att vi ska ha en stark ideell sektor i Sverige.
  • Unicef menar: Att privatpersoner eller företag ger av sina egna medel för att bidra till en bättre värld är något som ska uppmuntras. Skattereduktionen är en mycket viktig fråga för oss och om man skulle ändra på den regeln skulle det drabba oss som organisation och bortfall i insamlade medel som går till utsatta barn.
  • Röda Korset är inne på samma linje: Det är mycket angeläget att avdragsrätten får behållas. Den har redan i dag en mycket positiv effekt på givandet i både gåvobelopp och även hur många som väljer att skänka pengar. Intäkterna är avgörande för finansiering av vår verksamhet.

I rapporten från riksdagens utredningstjänst framgår också att det är vi svenskar som sticker ut med vårt snålt tilltagna gåvoskatteavdrag på max 1 500 svenska kronor per år, räknat på maxbelopp om 6 000 kronor. I Norge har maxbeloppet i år höjts från motsvarande 13 000 svenska kronor till 20 000 och i Danmark har man höjt maxbeloppet till motsvarande nivå.

I ett antal länder får man skänka bort tio procent av sin inkomst. En person som tjänar 400 000 kronor om året kan i en rad länder, exempelvis Österrike och Belgien, ge bort 40 000 kronor om året avdragsgillt. Ännu mer frikostig är man i Tyskland, där siffran är 20 procent och i Storbritannien har man än mer generösa regler.

Dessutom är reglerna kring vilka verksamheter som har rätt till gåvoskatteavdraget – viss forskning och social hjälpverksamhet – alldeles för snäva. Sverige bör följa Norges exempel där avdragen även omfattar gåvor till omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn och ungdom, kultur, idrott, friluftsliv, religiös eller annan livssynsverksamhet, mänskliga rättigheter samt värnande om vår miljö och kultur.

Många svenska företag ger chokladkartonger till alla sina kunder till jul, vilket är avdragsgillt. Vilket det inte är om man skänker motsvarande summa till Stockholms stadsmission. Då får företaget inte dra av en krona. Företagen får dra av hela kostnaden för en kickoffhelg på en spaanläggning eller segelbåtar som skickas runt jorden, men däremot inte en krona om man i stället vill använda pengarna till att hjälpa hemlösa.

När det gäller svenska företags möjlighet att ta socialt ansvar, samarbeta med ideella organisationer samt bidra till allmännyttigt samhällsengagemang, visar riksdagsrapporten dessutom att Sverige ligger ännu mer på efterkälken. Att dra av för konferenser, julfester eller segelbåtar som skickas runt jorden går galant. Däremot inte om man i stället vill hjälpa hemlösa, stödja ideella organisationer och bidra till demokrati- och biståndsarbete. Av EU:s 28 medlemsländer är det i dag bara Sverige och Slovakien som inte ger företag möjlighet till avdrag för gåvor till allmännyttiga gåvor.

Flertalet företag vill engagera sig och ta ett ökat samhällsansvar. Men våra svenska företag motarbetas kraftigt av dagens regler som gör att man inte kan ge till välgörande ändamål.

Regeringen Löfven säger sig vilja stärka den ideella sektorn. Av alla skattehöjningar framstår därför skattehöjningen på gåvor till hjälporganisationer som den allra märkligaste.

Faktum är att ingen annan socialdemokratisk regering inom EU har minskat eller tagit bort avdragsgilla gåvor. Tvärt om. I Danmark exempelvis höjde den socialdemokratiska regeringen avdragsgilla gåvor till motsvarande 19 500 svenska kronor i början på året.

Att svensken har rykte om sig som godhjärtad och givmild är något vi ska vara stolta över. Att kunna vara med och bidra till att människor får det bättre, till att eldsjälar – kan förse hemlösa med mat och kläder, stärka verksamheter med frivilligarbete – att helt enkelt vara med och bidra till att stärka möjligheterna för ett dynamiskt och solidariskt civilsamhälle, borde vara något som politiker oavsett färg strävar efter. Eller?

Att i dessa tider avskaffa den lilla uppmuntran som gåvoavdraget är – trots att frivillig-Sverige vädjar om motsatsen – inte bara okänsligt utan också ett svek.

Mikael Oscarsson (KD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-10-05 Granskad: 2016-10-05 Hänvisad: 2016-10-14
Yrkanden (2)