Åtgärder för att förhindra tobaksskador

Motion 1994/95:So487 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, s, v, mp, kd)

av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, s, v, mp, kd)
Rökning är i dag i den industrialiserade världen den största
enskilda orsaken till för tidiga dödsfall och till dödsfall som
hade kunnat förebyggas. Listan på hälsoproblem som
tobaksbruket kan leda till är lång. Här återfinns främst hjärt-
kärlsjukdom, lungcancer och en rad andra cancerformer,
kroniska lungsjukdomar, sårläkningsproblem, tandlossning,
magsår och vissa tarmsjukdomar. Ökad ofruktsamhet har
påvisats hos såväl män som kvinnor liksom skador på fostret.
För tidig förlossning, försämrad tillväxt och plötslig
spädbarnsdöd är andra allvarliga följder av tobaksbruk.
Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat ett
tobaksprogram som för Europaregionens del sätter upp som
mål att 80 procent av befolkningen skall vara rökfri år 2000.
WHO har utarbetat ett handlingsprogram som inte bara
handlar om hur man skall minska rökningen. Programmet
innehåller också skydd för personer som inte röker och
främjande av en rökfri miljö.
Sverige har godkänt WHO:s program och 1993 antagit en
tobakslag som sedan skärptes 1994. Den reglerar vilka
lokaler som skall vara rökfria, varningstexters utformning
liksom hur marknadsföring får ske. Den anger också hur
produktkontroll och tillsyn av lagen skall genomföras.
Tobaksbruket
Tobaksrökning var länge en manlig vana. Först under
1900-talet har tobaksrökning fått spridning bland kvinnor.
Rökning och snusning var också länge något som
huvudsakligen vuxna ägnade sig åt. Nu är bilden annorlunda.
Rökningen har krupit ner i åldrarna. Visserligen har den
minskat under senare år bland 12-åringarna men 1993 var
andelen rökare i årskurs 6 bland pojkar 4 procent och bland
flickor 5 procent vilket är allvarligt nog.
Andelen män som röker dagligen har minskat från 35
procent 1980/81 till 26 procent 1990/91. Andelen
dagligrökare bland kvinnor har under samma period minskat
från 28 procent till 25 procent. Den högsta andelen
dagligrökare finns i åldersgruppen 35 -- 54 år.
Andelen rökare bland 16-åringar var 1971 drygt 40
procent. Under hela 1980-talet har andelen rökare minskat
bland både pojkar och flickor. 1987 var andelen rökare nere
i ca 20 procent. Därefter har det skett en ökning som dock
tycks ha avtagit igen de senaste åren. År 1993 rökte 20
procent av pojkarna och 26 procent av flickorna.
Snusningen i Sverige har hittills alltid varit en manlig vana.
Det är det fortfarande. 21 procent av männen och 2 procent
av kvinnorna angav i SCB:s undersökning 1989 att de
snusade dagligen. Snusningen har krupit ner i åldrarna. För
30 år sedan snusade yngre män knappast alls. Idag snusar
nästan var tredje man under 35 år dagligen. I årskurs 9 snusar
var femte pojke. Många snusare röker också och många
rökare har börjat sitt tobaksbruk med snus.
Bland personer med lång utbildning är andelen som är
dagligrökare lägre än bland personer med kort utbildning.
Detta är särskilt uttalat för kvinnor med undantag för
välutbildade kvinnor över 50 år. De röker i nästan dubbelt så
stor omfattning som kvinnor med enbart
grundskoleutbildning. När de började röka var rökning
vanligt bland högutbildade kvinnor.
Enligt en rapport från Läkarförbundet röker kvinnor
många gånger av andra skäl än män. Män röker ofta av något
positivt skäl, t.ex. för att de mår bra, har roligt, känner sig
belönade etc. Kvinnor röker oftare av negativa skäl t.ex. för
att de är stressade, ledsna, arga, trötta, anser sig för tjocka
eller för att de vill få vara ifred.
Nikotin som vanebildande ämne
Nikotinet i tobak är ett av de mest beroendeframkallande
ämnen vi känner till. Dess beroendepotential ligger på
ungefär samma nivå som heroin och kokain. Alla upplever
dock inte samma grad av beroende.
Nikotin påverkar centrala nervsystemets centrum för lust
och olust och framkallar positiva belöningseffekter. Det
aktiverar också ''alarmcentrum'' vilket ger ökad vaksamhet
och medför att krävande situationer kan hanteras bättre. När
nikotin inte tillförs kan det upplevas som abstinens med
svårigheter att hantera situationer, aggressivitet, spänning,
oro och koncentrationssvårigheter.
Behandling av nikotinberoende
Mer än 90 procent av dem som slutar röka gör det på egen
hand. Det är ofta en mångårig process som kantas av återfall.
Återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög (närmare 80
procent) bland kraftigt nikotinberoende rökare. Hos dem kan
nikotinersättning i form av plåster, nässpray eller tuggummi
vara en behandlingsmöjlighet för att komma till rätta med
abstinensbesvären.
Vikten av att det inom hälso- och sjukvården finns tillgång
till rökavvänjning och rökslutarstöd kan inte nog
understrykas.
Tobaksbruket måste minska
Sverige har genom Folkhälsoinstitutets tobaksprogram fått
en nationell strategi för att minska tobaksbruket.
Tobakslagen från 1993 samt dess skärpning 1994 utgör
viktigt stöd i tobaksarbetet. Men det kan göras mer för att
minska tobaksbruket och sjuklighet och dödlighet i
tobaksrelaterade sjukdomar. Vi anser att det
tobaksförebyggande arbetet som Folkhälsoinstitutets
tobaksprogram lagt grunden till måste utvecklas och
vidareföras på alla plan: i mödra- och barnhälsovården, i
förskolan och skolan, i olika fritidsverksamheter, i hälso- och
sjukvården, i utbildningen och arbetslivet etc., etc. Särskilt
viktiga är information och attitydförändrande insatser
riktade till barn och ungdom samt blivande mödrar.
Utbildning
Om hälsoupplysningsarbetet rörande tobakens
skadeverkningar skall kunna bedrivas effektivt måste olika
personalgrupper ha goda kunskaper om tobakens
skadeverkningar och varför tobaksbruket måste minska. Vi
anser att utbildningen av läkare och övrig hälso- och
sjukvårdspersonal liksom all lärarutbildning inklusive
utbildning av förskollärare, idrottslärare, fritidsledare och
fritidspedagoger måste innehålla obligatoriska moment om
tobakens skadeverkningar och hur och varför de måste
förebyggas.
Forskning
Omkring 60 000 vetenskapliga artiklar har publicerats om
tobaksbrukets risker. Vi vet idag mycket om tobaksbrukets
risker. Vad vi däremot inte har mycket kunskap om är vilka
faktorer som påverkar tobaksdebuten, och om hur man
effektivare kan hjälpa människor att sluta använda tobak. Vi
anser att detta forskningsbehov behöver beaktas i nästa
forskningspolitiska proposition t.ex. genom skapandet av en
vetenskaplig institution för tobaksprevention.
Prisinstrumentet
Priset på tobaksvaror har under de senaste decennierna
ökat långsammare än den allmänna prisutvecklingen. Studier
från bl.a. EU-länder visar ett samband mellan priset på
tobaksvaror och tobaksförbrukningen. Länder med lågt pris
har hög andel rökare. Prispolitiken är därför ett viktigt
instrument för att minska tobaksförbrukningen liksom att
förebygga nyrekryteringen av tobaksanvändare bland
ungdom.
En aktiv prispolitik försvåras dock av att prishöjningar på
tobak höjer konsumentprisindex och därmed påverkar
inflationen. Redan idag publiceras inom EU prisindex
exklusive tobak för vart och ett av EU-länderna. Vi anser att
Sverige bör följa EU-länderna på denna punkt.
Marknadsföring
Tobaksannonser är enligt den svenska tobakslagen
förbjudna i periodisk press, d.v.s. i tidningar, tidskrifter och
liknande. För övrig tobaksreklam kvarstår att den skall
präglas av särskild måttfullhet. På senare tid har den
förtäckta eller indirekta tobaksreklamen kommit att
uppmärksammas alltmer. Den tar sig uttryck i att man gör
reklam för sitt tobaksvarumärke i sammanhang som är
kopplade till positiva eller hälsosamma livsstilar.
Frågan om förtäckt tobaksreklam behandlades av
riksdagen våren 1994 (1993/94:SoU17). Socialutskottets
bedömning löd som följer: ''Utskottet konstaterar att frågan
om förbud mot förtäckt tobaksreklam övervägs inom
regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör regeringen
skyndsamt utreda frågan och därefter återkomma till
riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna med anledning
av motionerna So34 (s) delvis, So35 (kds), So 36 (kds, m),
So 38 (v) och So 491 (s).'' Riksdagen följde utskottet.
Regeringen har tillsatt en utredning vilken skall vara avslutad
1995 05 31. Vi förutsätter att regeringen därefter återkommer
till riksdagen.
Skattefri försäljning och införsel
Inom EU planeras ett förbud mot skattefri försäljning av
tobak från år 2000, dvs varorna kan fortfarande köpas, men
det får inte längre ske till rabatterat pris. Vi anser att Sverige
inom EU bör medverka till att ett sådant förbud kommer till
stånd och tidigareläggs.
Tobaksförsäljning till barn och ungdom
Tobaksbruk medför väsentligt större risker senare i livet
om man börjar använda tobak före 20-årsåldern. Majoriteten
av rökarna i Sverige börjar röka innan de fyller 20 år. I flera
länder finns idag förbud mot tobaksförsäljning till barn och
ungdomar. Storbritannien har t.ex. en åldersgräns på 16 år.
Finland har beslutat om att höja sin åldersgräns från 16 år
till 18 år. Norges hälsominister Werner Christie har krävt att
Norges åldersgräns också skall höjas från 16 till 18 år.
Riksdagen betonade 1993 vikten av att regeringen noga
följer ungdomars rökvanor och återkommer med förslag till
åldersgäns om inte tobaksbruket bland barn och ungdomar
minskar. Det har visserligen inte gått mer än knappt två år
sedan riksdagsbeslutet togs, men tobaksbruket bland
ungdomar är idag så omfattande och de senaste
undersökningarna över tobaksbrukets skadeverkningar så
alarmerande att vi anser att man ej bör dröja med beslut om
åldergräns.
Vi anser att en åldersgräns för köp av tobak bör införas i
Sverige och att den bör kopplas till myndighetsåldern 18 år.
En åldersgräns skulle vara ett stöd för de ungdomar som idag
börjar röka på grund av grupptrycket.
Dopningfrågan
Nikotin är som tidigare nämnts ett kraftigt
beroendeskapande medel, som av vanebrukarna också
upplevs som prestationshöjande. Användning av nikotin
förekommer bland vissa idrottsutövare i långt högre grad än
bland jämnåriga personer som inte är aktiva idrottsutövare.
Det gäller s.k. explosionsidrotter som kräver ögonblicklig
prestation och intensiva sporter som t.ex. ishockey. Den
snabba ökningen av idrottsmän som använder snus i
samband med idrottsutövning är alarmerande.
Reglerna för vad som betraktas som dopningpreparat är
idag hårda. Det är därför förvånande att nikotinet hittills
undgått denna kritiska granskning. Vi anser att den utredning
regeringen hösten 1994 tillsatt om dopning bör få i uppdrag
att också utreda om nikotin skall hänföras till
dopningmedlen.
Etiska regler för internationell marknadsföring
Idag är marknadsföringen av tobaksvaror intensiv i
Östeuropa, Kina och u-länderna. För läkemedel och
bröstmjölksersättningsprodukter har WHO utarbetat
internationella etiska riktlinjer för marknadsföringen av
dessa varor. Vi anser att Sverige bör verka för att
internationella etiska principer för marknadsföring av tobak
också utvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det tobaksförebyggandet arbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning av olika
personalgrupper om tobakens skadeverkningar och
tobaksförebyggande insatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av rökavvänjning och
rökslutarstöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning inom
tobaksområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prisindex exkl. tobak,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för icke
skattefri försäljning och införsel av tobak inom EU samt att
detta beslut tidigareläggs,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av 18-årsgräns för köp
av tobaksvaror,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av nikotin som
dopningsmedel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etiska regler för internationell
marknadsföring av tobak.

Stockholm den 25 januari 1995

Barbro Westerholm (fp)

Isa Halvarsson (fp)

Berit Andnor (s)

Kristina Svensson (s)

Elisabeth Fleetwood (m)

Birgitta Wistrand (m)

Ingbritt Irhammar (c)

Helena Nilsson (c)

Gudrun Schyman (v)

Eva Zetterberg (v)

Marianne Samuelsson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Rose-Marie Frebran (kds)

Ingrid Näslund (kds)
1Yrkandena 5 och 6 hänvisade till SkU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08
Yrkanden (18)