Åtgärder med anledning av stormen i Sydsverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)

Motion 2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall ta ett samordningsansvar för myndigheternas åtgärder för att göra samhället mindre sårbart för extrem väderlek.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall ta ett särskilt ansvar för att långsiktigt följa upp stormens konsekvenser.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om psykosocialt stöd till drabbade människor.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbilda frivilliga som förstärkningspersonal i kriser.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompensation vid utebliven leverans av el.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om egen och kontrakterad personal för snabb insats vid störningar av eldistributionen.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regeringens särskilda ansvar att se till att försäkringsbolag, banker och kraftbolag samarbetar för att stormens verkningar inte skall drabba enskilda människors ekonomi på ett orimligt sätt.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avreglering beträffande eldistribution för särskilda och avgörande ändamål.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Krisberedskapsmyndighetens kartläggning av reservkraft i kommunerna.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte avveckla kärnkraftsreaktorer.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Post- och telestyrelsen skall vidta åtgärder för att höja driftsäkerheten i telenätet.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att SOS Alarm AB skall vidta åtgärder för att höja driftsäkerheten för larmnumret 112.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Public service-utredningen i uppdrag att utreda lokalradions ansvar för krisinformation.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Banverket bör vidta åtgärder för att höja driftsäkerheten på landets järnvägar.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om snabba informations- och utbildningsinsatser om riskerna vid arbete i stormskadad skog.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte införa ett förbud mot avverkning av skog.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i extrema situationer tillåta tyngre fordon än normalt vid skogsavverkning.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser för att öka bärigheten på vissa vägar.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dispens att trafikera svenska hamnar med icke EU-flaggade fartyg.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sjöfartsverkets ansvar för riktade hamnstatskontroller.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler för att förenkla arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.

  22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om planering för god tillgång på plantor för återplantering.

  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om måttfull kemisk insektsbekämpning av stormskadad skog.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att söka alternativ till storskalig flygbesprutning av skog.

  25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ansöka om katastrofmedel från EU.

  26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt katastrofkonto.

  27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utjämning på skogsskadekonto.

  28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna kring skogsskadekonto och skogskonto i samband med generationsskifte.

  29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagens förmånsrättsregler.

  30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskov med inbetalning av skatter och avgifter.

  31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dispens med inbetalning av skatter och avgifter i väntan på ny lag om uppskov.

  32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en preliminär deklaration för företag.

Extrema situationer

Den storm som drabbade södra Sverige mellan den 8 och 9 januari 2005 är inte en fråga enbart för människor i de drabbade länen. Den berör hela Sverige. Under överskådlig framtid kommer den att påverka livet för enskilda människor som i många fall fått sitt livsverk och sin framtida bäring bokstavligt sönderslagen. Stormens långsiktiga effekter för samhällekonomin och för näringslivet är i dagsläget svåra att förutsäga. Vi vet bara att de kommer att påverka hela vårt land under lång tid.

Stormen ställer frågor om det svenska samhällets sårbarhet vid omfattande och oväntade händelser. Den enskilda människan måste kunna lita på att grundläggande samhällsfunktioner och infrastruktur fungerar även vid mycket omfattande krissituationer. Stormen den 8-9 januari visade att så inte är fallet i dagsläget, liksom regeringens hantering av tsunami-katastrofen i Asien den 26 december 2004 visade på brister i Sveriges katastrofberedskap.

Samhällsviktig infrastruktur kan utöver naturkatastrofer även hotas av terroristorganisationer. London riskerade 1996 ett mycket långt och omfattande elavbrott genom att provisoriska IRA var nära att spränga viktiga transformatorstationer i London. Polisen och säkerhetstjänsten lyckades stoppa detta i tid men om det hade lyckats hade London sannolikt blivit utan el under lång tid, vilket naturligtvis skulle ha fått enorma konsekvenser.

Folkpartiet liberalerna vill i denna motion lyfta fram ett antal åtgärder som vi anser är nödvändiga att vidta omgående för att förbättra människors trygghet i extrema situationer. De syftar också till att lösa akuta frågor för skogsägare och andra företagare som direkt drabbats av stormen. För att lösa de problem som vi idag kan överblicka krävs enligt vår bedömning inga nya myndigheter. Det finns myndigheter inom alla de områden där akuta åtgärder behöver sättas in. Regeringen bör ta ett särskilt ansvar för att myndigheternas åtgärder samordnas på ett effektivt sätt.

Vi kan dock inte idag till fullo se de mer långsiktiga konsekvenser för enskilda människor, samhällsekonomin och näringslivet som stormen kommer att ge. Det är först i längre tidsperspektiv som stormens påverkan kommer att visa sig fullt ut. Regeringen bör därför ta ett särskilt ansvar för att följa upp stormens konsekvenser på längre sikt, kontinuerligt redovisa dessa och där såär nödvändigt föreslååtgärder som vi i dag inte har möjlighet att se behovet eller omfattningen av.

Tryggheten

Stormen över södra Sverige gör att vi måste ställa allvarliga frågor om hur tryggt vårt samhälle är. Sverige är ett av de mest elberoende länderna i världen. Uppvärmningen och ljuset i våra bostäder, datorer och telefoner och möjligheterna att laga mat är beroende av el. Flera hundra tusen hushåll saknade el under de första dygnen efter stormen. Två veckor senare saknade fortfarande tiotusentals abonnenter el i sina hem. I Sverige år 2005 evakuerades barnfamiljer och gamla från sina hem därför att vi saknar en trygg elförsörjning. Två veckor efter stormen stod flera tusen företag fortfarande stilla på grund av strömavbrotten, vilket innebär stora förluster varje dag. Särskilt för mindre företag kan konsekvenserna av detta bli allvarliga.

Påfrestningarna är stora för de människor som kanske förlorat hela sitt livsverk eller ser en i högsta grad oviss ekonomisk framtid för sig själva eller sitt företag. För människor som i flera veckor levt utan telefon, el, ljus, värme eller rinnande vatten och för människor som tvingats lämna sina hem gäller detsamma. Även om det offentliga och organisationer erbjudit stöd för oroade eller traumatiserade människor finns det anledning att tro att behovet av psykosocialt stöd kan komma att öka. Detta bör följas noga, och det måste finnas beredskap för att vid behov se till att det snabbt kan sättas in extra resurser.

I krissituationer krävs ofta förstärkningspersonal inom polis, akutsjukvård, räddningsfunktion och reparationsfunktion. Det kan vara svårt att handleda "spontanfrivilliga" eftersom många uppgifter kräver hög kompetens. En möjlighet är att utbilda frivilliga som sedan ingår i en "resursbank" med frivilliga experter. Utbildning av dessa personer bör kunna ske genom samarbete mellan berörda myndigheter.

El

Som medborgare har du rätt att förvänta dig säkra leveranser av el även i extrema vädersituationer. Elavbrott innebär stora kostnader för hela samhället. Enligt Energimyndigheten var kostnaderna för det elavbrott som ägde rum i Sydsverige den 23 september 2003 hela två miljarder kronor. Detta avbrott pågick då i fyra till sex timmar.

Även på en avreglerad elmarknad måste det ytterst vara staten som ansvarar för en fungerande infrastruktur till exempel i form av säkra elleveranser. Inte minst vid leveranser av el är det viktigt att den enskilde konsumenten har en stark ställning.

Regeringen har trots rader av omfattande elavbrott under de senaste åren misslyckats med att formulera en politik i enlighet med detta. Trots under många år upprepade löften från olika regeringsföreträdare om att komma tillrätta med rader av omfattande elavbrott har ingenting skett. Regeringen måste nu i samtal med elbolagen förvissa sig om att bolagen snabbt vidtar tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med elavbrotten. Exempel på sådana åtgärder är att åter skaffa sig kapacitet att snabbt åtgärda elavbrott. Genom personalnedskärningar på senare år har denna kapacitet försvunnit.

Att upprätta en "elsväng" med kontrakterade företag och anställd personal enligt modell från "snösvängen" är en modell. De modeller för skadestånd som elbolagen idag tillämpar har visat sig klart otillräckliga vid så omfattande elavbrott som de som orsakades av stormen den 8-9 januari 2005. Skadestånd som i en stigande skala utgår från första timmen av ett elavbrott och som i större utsträckning täcker konsumentens verkliga kostnader och skada i samband med elavbrott skulle utgöra ett kraftigt ekonomiskt incitament för bolagen att snabbt skapa säkra elleveranser. Det måste ankomma på elbolagen att visa att man nu inom ramen för gällande regelverk förmår att klara rimliga krav på säkra elleveranser och rimlig kompensation till kunder som drabbats av elavbrott. Om så inte sker kan det bli nödvändigt att överväga förändringar i gällande lagstiftning.

Såväl enskilda personer som företag, inte minst skogsbruk, har av såväl storm som elavbrott orsakats avsevärda ekonomiska förluster. För familjer med små marginaler kan även summor som framstår som små jämfört med de värden i övrigt som gått förlorade i stormen vara mycket betungande. Säkerheter för lån kan i och med stormen vara borta. Bortfall i produktion eller svårigheter att genomföra leveranser och därmed uteblivna intäkter har följt i stormens spår. Det vilar ett särskilt ansvar på regeringen att se till att försäkringsbolag, banker, andra långivare och kraftbolagen själva samarbetar för att snabbt kommer igång med att lösa frågor om skadestånd och ersättningar samt att inte ställa orimliga krav på säkerheter, amorteringar och dylikt.

Vi lever i ett modernt och tekniskt beroende samhällsbygge. Det ger oss många fördelar, men det gör oss också extra sårbara för avbrott i elförsörjningen. För ett par år sedan slogs stora delar av USA:s östkust och hela strömförsörjningen i Italien ut p.g.a. tekniska fel. Representanter för den svenska kraftindustrin har försäkrat att detta inte kan hända i Sverige, men för ett år sedan lamslogs också stora delar av södra Sverige och Mellansverige samt delar av Danmark av ett liknande strömavbrott. I princip allt som var elberoende slogs ut: hissar, tåg, telefoner, ljus, värme, vatten, tunnelbanan, datorer m.m. Särskilt utsatta var delar av sjuk- och åldringsvården. Det visade sig efteråt att den reservkraft (främst diesel och gasturbiner) som fanns inte var tillräcklig, inte fungerade eller helt enkelt inte kopplades in p.g.a. oklara rutiner.

På många håll i samhället finns reservelverk. De är lågt utnyttjade effektmässigt, och överskottet skulle mycket väl kunna användas om det kunde distribueras.

Krisberedskapsmyndigheten har tagit in uppgifter ifrån alla kommuner främst vad gäller förmågan till reservkraft inom äldrevården. Det är bra, men uppgiften borde utvidgas till att omfatta hela kommunens reservkraftskapacitet. I takt med att vi förfinar och låter de tekniska lösningarna bli alltmer komplicerade ökar också behovet av reserv- och backup-system.

Beträffande lokal distribution av reservel finns en befintlig infrastruktur färdig att använda i form av telenätets befintliga kanaler under marken. Dessutom pågår arbetet med optiska fibernät (stadsnät) i städerna. Sambyggnad av el- och teleförsörjning synes tillåtet med nuvarande lagstiftning. Däremot är innehavet av eldistributionsnät reglerat och förenat med koncessionsplikt. En avreglering beträffande eldistribution för särskilda och avgörande ändamål borde övervägas. Genom att använda tele- och fibernätskanaler för eldistribution skapas en från det vanliga elnätet separat väg som ökar tillgängligheten påtagligt.

Regeringen planerar att under 2005 vidta åtgärder för att stänga av den andra reaktorn vid kärnkraftverket i Barsebäck. Även om regeringen inte redovisar några kostnader för avstängningen vet vi av erfarenhet att stängningen av en reaktor förorsakar kostnader som rör sig om flera miljarder kronor. Det framstår som betydligt mer rimligt att använda dessa medel till investeringar i de delar av infrastrukturen som blivit skadade i stormen. Stormen har visat hur elberoende vårt samhälle är. Mot den bakgrunden framstår stängningen av en driftsäker kärnreaktor som inte bidrar till växthuseffekten som märklig. Det är bra med elnät med hög leveranssäkerhet. Det är ännu bättre om vi har el att sända genom ledningarna.

Telefon

När oroliga människor på stormnatten den 8-9 januari försökte ringa till föräldrar, släktingar, vänner, grannar eller myndigheter var det många som upptäckte att deras telefoner inte fungerade. Särskilt vid händelser som är både omfattande och extrema är det viktigt med fungerande telefon. För många människor är telefonen lika med säkerhet och trygghet. Stormnatten var det alltför många medborgare som berövades denna trygghet. På vissa håll fungerade inte heller larmnumret 112 av olika skäl, vilket är särskilt allvarligt. SOS Alarm bör ta fram förslag till hur larmcentralerna görs mer driftsäkra och tillgängliga.

När mobiltelefonnät drabbas vid katastrofer måste förmågan att kommunicera ute på fältet säkerställas genom särskilda informations- och kommunikationssystem, t.ex. Rakel (den nya kommunikationssystemet för räddningstjänst och polis) och elföretagens kommunikationssystem. Arbetet med Rakel är viktigt ur ett sårbarhetsperspektiv.

Både de fasta och mobila näten måste göras mer driftsäkra än idag för att bättre tåla att delar av elnätet slås ut. Post- och telestyrelsen bör ta fram förslag om hur man skapar större driftsäkerhet inom såväl det mobila som det fasta nätet även i extrema situationer.

Radio

I en omfattande krissituation är det nödvändigt att medborgarna snabbt nås av korrekt information. För många människor som satt isolerade i sina hem utan tillgång till el eller telefon var dygnen efter stormen lokalradion den källa man vände sig till för säker och lugnande information. Vid omfattande strömavbrott är ofta radion det medium som har störst förutsättningar att snabbt nå många medborgare med korrekt information om när strömmen kommer tillbaka, var det kan finnas fungerande nödtelefoner eller annan information som är viktig för drabbade medborgare. I samband med stormen slogs vissa lokalradiosändare ut. Det kan också ifrågasättas om inte några lokalradiostationer har alltför stora områden och för många kommuner att förmedla lokalt anpassad information till. Även i övrigt bör Sveriges Radios public service-uppdrag göras tydligare vad det gäller att snabbt och kontinuerligt i krissituationer nå ut med samhällsinformation till medborgarna. Det bör även övervägas i vilken utsträckning kommersiella stationer och närradion kan användas för att snabbt nå ut med väsentlig samhällsinformation vid omfattande krissituationer.

Lokalradion måste göras mer driftsäker och uppdraget att nå ut med väsentlig krisinformation till medborgare i ett område måste säkerställas. Vilka konkreta åtgärder som måste sättas in måste utredas skyndsamt. I det arbetet skulle den nyss avslutade Public service-utredningen genom nya direktiv från regeringen kunna göra en väsentlig insats.

Järnväg

Tågtrafiken i södra Sverige slogs helt ut till följd av stormen den 8-9 januari 2005. Södra stambanan kunde inte öppnas i sin fulla längd förrän efter två och en halv vecka. För Kust-till-kust-banan tog det ännu längre tid. Järnvägen spelar en viktig roll för vanliga resenärer, för arbetspendlare och för företagens godstransporter. Störningen av tågtrafiken fick omfattande effekter långt utanför det stormdrabbade området. Det är inte första gången som tågtrafiken i södra Sverige drabbas av långvariga avbrott på grund av extrema väderförhållanden. Banverket bör göra järnvägsnätet i landet mer driftsäkert även vid stormar och andra väderförhållanden som kan störa trafiken. Detta bör i första hand ske inom befintliga ramar.

Skogen

Stormen som svepte över södra Sverige den 8-9 januari 2005 är vårt lands största skogskatastrof i modern tid.

Man beräknar att 75-80 miljoner kubikmeter skog fälldes i stormen, vilket motsvarar en hel årsavverkning i landet. I de värst drabbade områdena - vilka är Småland, Halland Västergötland och Skåne - motsvarar den stormfällda skogen åtskilliga årsavverkningar.

Vid sidan av de ofantliga materiella förlusterna finns också den mänskliga tragedi som många skogsägare upplever där deras livsverk raserats på en natt.

Människor har fått sätta livet till när träd rasat, och stundande arbete med att avverka stormfällningar är mycket farligt och kräver god utbildning och rätt utrustning. Folkpartiet vill därför ytterligare understryka de krav vi redan ställt på snabba informations- och utbildningsinsatser. Folkpartiet tror inte att det är en bra lösning att kräva avverkningsförbud eftersom vi tror att frivillig minskning av avverkning samt marknaden bäst löser detta. Det kan bli nödvändigt att även överväga en förlängning av gällande period för de avverkningsanmälningar som är godkända men där föryngringsavverkningar ännu ej utförts.

Under överskådlig framtid kommer svenskt skogsbruk att ha ett kraftigt ökat behov av kvalificerade skogsarbetare. Ett sätt att tillgodose detta behov är att göra det enklare att arbetskraftsinvandra för icke EU-medborgare i enlighet med det förslag som Folkpartiet har föreslagit i riksdagsmotion 2004/05:Sf284.

Logistik

Folkpartiet liberalerna anser att det är oerhört angeläget att stor flexibilitet och smidighet ska råda från myndigheternas sida för att möjliggöra att så mycket virke som möjligt kan tillvaratas snabbt, framförallt beroende på risken att virket blir skadeinsektsangripet. För att klara den enorma belastningen av skogsröjning kommer det att krävas både maskiner och utbildade skogsarbetare från andra delar av vårt land men också från andra länder. För att möjliggöra transporter i tillräcklig omfattning ställer vi oss positiva till att tyngre fordon tillåts. Folkpartiet anser det angeläget att akuta bärighetshöjande åtgärder sätts in vid behov och på aktuella vägsträckor. Detta torde utan större olägenheter kunna ske inom befintliga ekonomiska ramar.

Folkpartiet har också en positiv inställning till att dispens ges för icke EU-flaggad sjöfart. Dock måste vi tillse att våra kuster, inte minst den känsliga Östersjön, hålls fri från undermålig sjöfart. Det ankommer på Sjöfartsverket att ge ytterligare direktiv om riktad hamnstatskontroll och att avdela personal för detta ändamål.

Regeringen bör tillsammans med skogsnäringen ta initiativ för att det ska finnas tillräcklig tillgång till plantor för återplantering. Hänsyn bör tas till forskning vad gäller lövträdsinblandning.

Miljö

Sjöar och vattendrag kommer tillsammans med lagring och vattenbegjutning att bli en viktig del i arbetet med att bevara virket i väntan på vidaretransport. Det är då mycket viktigt att vid lagring i sjöar och vattendrag använda all befintlig kunskap och inarbetade rutiner för att minimera påverkan genom det läckage som sker från virket av gödande och toxiska ämnen. Recirkulering och rening av vatten kan bli nödvändigt.

Folkpartiet har förståelse för att en insektsbekämpning med kemikalier blir aktuell. Vi anser att Kemikalieinspektionens rekommendationer bör ligga till grund för dessa beslut. Kunskap kring detta område finns också vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Av miljöskäl är det önskvärt att det går att finna alternativ till att tillåta storskalig flygbesprutning.

Ekonomi

Det är idag svårt att bedöma i vilken utsträckning enskilda kommuner och landsting förorsakats alltför omfattande kostnader på grund av stormen. I den kontinuerliga utvärdering av stormens verkningar som vi föreslår att regeringen ska ta ansvar för, bör detta vägas in. Regeringen har i så fall möjlighet att återkomma till riksdagen med förslag i samband med vårpropositionen.

På längre sikt kan ett nationellt katastrofkonto övervägas i syfte att bistå kommuner vid stora katastrofer. Detta gäller både för katastrofer utomlands där många svenskar drabbas och på nationell nivå. Insatserna kan bli mycket långvariga, specifikt drabbade kommuner behöver ha möjlighet att få ekonomiskt stöd från staten.

Många enskilda skogsföretagare kommer att göra stora ekonomiska förluster. Risken är uppenbar att det kommer att leda till konkurser för ett antal skogsföretag. Fallande virkespris drabbar skogsbrukare i hela Sverige. Folkpartiet anser det ytterst angeläget att Sverige ansöker om att erhålla katastrofmedel från EU.

Folkpartiet anser också att det är angeläget att villkoren förbättras vad gäller skogsskadekontot så att en utjämning sker på 40 år. På detta sätt blir det lättare att driva skogsbruk vidare under lång tid och att planera för att nästa generation ska kunna ta över. Det kan också bli nödvändigt att se över reglerna för skogsskadekonto och eventuellt också skogskonto i samband med generationsskifte.

Företagen

De områden som drabbats har en omfattande småföretagsverksamhet varför tusentals ytterligare företag utanför skogsnäringen har drabbats av produktionsbortfall, t.ex. turistföretag och elintensiva tillverkningsföretag. Små företag med små marginaler har drabbats av att järnvägen varit oframkomlig, att elströmmen försvunnit och att telekommunikationer inte fungerat. Detta har medfört att leveranser har försenats eller uteblivit, och lett till att produktion har fått ställas in såväl veckor som dagar. Utslagna datorer och telefonväxlar har hindrat ordermottagning och osäkerheten om när strömmen ska återkomma har dessutom skapat ett extra orosmoment. Svenska företag är elberoende, detta gäller såväl producerande företag som tjänsteföretag. Dessutom måste kommunikationen fungera, både när det gäller telefon och transporter. Väl fungerande leveranser av el och tele är nödvändigt för att hela Sverige skall kunna växa och utvecklas. Konkurrenskraftiga priser och säkra leveranser är en nödvändig förutsättning för tillväxt.

Krediter

Många av de företag som har drabbats av produktionsbortfall kan också komma att drabbas av likviditetsförluster. För att lösa dessa kortsiktigt är det angeläget att bankerna intar en generös hållning. Det är också angeläget att ompröva de förmånsrättsregler som gäller fullt ut från årsskiftet. För små företag i glesbygd slår de nya förmånsrättsreglerna ofta hårt. Såväl nya som gamla krediter kan vara helt nödvändiga för att företag som har drabbats av produktionsbortfall ska klara av likviditetsproblem som kan komma att uppstå.

Skatte- och momsinbetalningar

Produktionsbortfall och uteblivna inkomster gör det givetvis också svårt att betala in sina moms- och källskatter. Myndigheterna måste bli generösa när det gäller uppskov med inbetalningar av skatter och andra avgifter. Företag som drabbats så hårt ska inte behöva hamna hos kronofogden eller belastas med straffavgifter på grund av stormens härjningar. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag om detta. Drabbade företag ska i väntan på ny lagstiftning kunna begära dispens.

Många enskilda näringsidkare har en ojämn inkomst under året, men betalar lika mycket skatt varje månad. Särskilt tydligt blir det ett år som detta när januari månad kanske blir helt inkomsttom för vissa företag. Det är därför dags att reformera systemet med en preliminär deklaration som avges vid årets början. Företagare ska inte tvingas betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi föreslår ett system där inbetalning av skatt sker efter det att man haft inkomsten. Detta skulle inte minst hjälpa de som av någon oförutsägbar anledning drabbas av en minskad eller utebliven inkomst.

Stockholm den 25 januari 2005

Lars Leijonborg (fp)

Gunnar Nordmark (fp)

Martin Andreasson (fp)

Marita Aronson (fp)

Heli Berg (fp)

Anita Brodén (fp)

Anne-Marie Ekström (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Eva Flyborg (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp)

Lennart Kollmats (fp)

Tobias Krantz (fp)

Bo Könberg (fp)

Nina Lundström (fp)

Ulf Nilsson (fp)

Christer Nylander (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Sverker Thorén (fp)

Lars Tysklind (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Yvonne Ångström (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Händelse Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-01-26 Bordläggning: 2005-01-26 Hänvisning: 2005-01-27
Yrkanden (32)