Avveckling av regionalt företagsstöd

Motion 2004/05:N357 av Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd)

av Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dra tillbaka beslutet om avveckling av regionalt företagsstöd.

Motivering

Länsstyrelsernas möjlighet att ge statligt ekonomiskt stöd vid företags investeringar eller sysselsättningsutökningar tas bort från 1/7 -05. Det berör länen från övre delen av Gävleborg och norröver samt delar av Värmland Dalarna, Örebro och i västra Sverige. Betydande delar av Västernorrlands sysselsättningsutökningar sista åren har varit kopplade till dessa stöd.

Aktuella stödformer

Selektiva företagsstöd finns i tre olika former

  1. Regionalt utvecklingsbidrag (RUB), som är ett investeringsstöd för både hårda och mjuka investeringar. Normalt är det maximala stödbeloppet som kan utgå 35 % i stödområde A (inlandet) och 25 % i stödområde B (kusten). I vårt län tillhör Ö-vik, Kramfors och Härnösand område B. Inre delarna av Ö-vik och K-fors samt hela Ånge och Sollefteå tillhör område A.

  2. Landsbygdsbidrag, som är ett investeringsbidrag på högst 800 000 kr under en treårsperiod, dock max 50 % av investeringen. Bidraget kan utgå i både stödområde A och B. Stödet kan också utgå i form av ett landsbygdslån.

  3. Sysselsättningsbidrag, som är ett bidrag för en faktisk ökning av antalet anställda. Kan utgå vid nyetablering eller vid en ökning av personalstyrkan. I stödområde B är maxbeloppet 200 000 kr fördelat på 5 år och i stödområde B är motsvarande belopp 120 000 kr.

Syftet med de selektiva företagsstöden är att underlätta för företag i utsatta områden att investera och/eller utöka personalen. En förutsättning för att stöd skall utgåär att de skapar tillväxt.

Effekter av företagsstöd generellt

De stöd som företag i stödområdena kan erhålla, möjliggör till viss del att företagen kommer i åtnjutande av krediter. Genom att man kan visa att en viss del av finansieringen (normalt 20-25 %) är ordnad genom företagsstöden kan bankerna lättare ställa upp med krediter för att klara investeringen.

Företag som beviljas företagsstöd får oftast en gynnsam utveckling. De gjorda investeringarna leder i många fall till att det aktuella företaget nyanställer, oftast fler än vad man från början beräknat.

Utvärderingar av effekterna av beviljade stöd har gjorts i olika sammanhang. Av en skrivelse som Nutek i juli 2004 överlämnat till regeringen framgår bl.a. att de företag som beviljats stöd oftast uppnår de resultat man beräknat när det gäller sysselsättningsförändringar, omsättningsförändringar och förändringar i förädlingsvärde. Undersökningar visar också att dessa företag uppvisar en bättre utveckling än företagen i allmänhet. Företag som beviljats stöd har en bättre tillväxt än företag som inte fått stöd. Utifrån den aspekten kan man säga att stöden gett den effekt som åsyftats.

Hur stöden har utnyttjats i Västernorrlands län

Under de senaste 5 åren har regionalt utvecklingsbidrag utgått till företag i stödområde B, d.v.s. kusten från Ö-vik t.o.m. H-sand, med totalt ca 76 miljoner kronor. Detta har gett en sysselsättningsökning på 230 personår. För hela länet har beviljats 129 miljoner kronor, vilket gett en sysselsättningsökning på 368 personår. Detta betyder att huvuddelen av stödet har gått till företag i stödområde B, det område där stödet nu föreslås upphöra.

Under motsvarande tid har sysselsättningsbidrag beviljats företag i hela länet med ca 42 miljoner kronor med en beräknad sysselsättningsökning på 252 personår. I detta fall har huvuddelen av bidragen gått till företag i stödområde A (inlandet).

Sammantaget innebär detta att det under en femårsperiod tillskapats 482 nya arbetstillfällen genom de företagsstöd som nu föreslås upphöra. Som en jämförelse kan nämnas att det totala antalet sysselsatta i stödområdet i de branscher där det är möjligt att erhålla stöd uppgår till ca 28 000, vilket betyder att den sysselsättningsökning som uppstått genom stöden motsvarar ca 2 % av det totala antalet.

Slutsats

Som princip är det lätt att hålla med att lån är att föredra i stället för bidrag för en sund konkurrens. Men så länge vi inte har andra sätt i vårt län att kompensera för företags merkostnader jämfört med länen söderut med större marknader, riskerar vi förlora företagsetableringar/-tillväxt utan företagsstöden. Att kunna ersätta stöden med utökade lånemöjligheter från Almi eller motsvarande torde inte vara realistiskt, eftersom det skulle bli svårt från risksynpunkt för långivaren att öka kapitalkostnaderna för företagaren.

Vi anser därför att regeringen måste dra tillbaka beslutet om att avveckla det regionala företagsstödet.

Stockholm den 2 oktober 2004

Birgitta Sellén (c)

Solveig Hellquist (fp)

Lars Lindén (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (1)