med anledning av skr. 2008/09:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008

Motion 2008/09:U14 av Urban Ahlin m.fl. (s)

av Urban Ahlin m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobben.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör agera aktivare inom EU för att få ett fungerande bankgarantiprogram.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en kompletterande redogörelse för verksamheten inom EU rörande bankgarantierna.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utrikespolitik.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljö.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta en policy för hur nya EG-direktiv ska införlivas så att administrativt merarbete begränsas och står i proportion till nyttan.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU aktivt ska driva frågan om att EU:s regelförenklingsarbete ska omfatta även de direktiv som rör hälso- och sjukvården och att krav ska ställas på proportionalitet mellan administrativt merarbete och nytta.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvärdering av EG-direktivens effekter i sjukvården.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra ekobrott och skattefusk till viktiga punkter på agendan under Sveriges halvår som ordförande i EU.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta initiativ för att samtliga stater inom EU ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt och att direktivet även ska gälla för juridiska personer.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om begränsningar av införselkvoterna; det behövs också en hög gemensam minimiskatt på alkohol i EU.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inte behöver reducerade mervärdesskattesatser på fler områden.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om migration och asyl.

Motivering

Socialdemokraterna vill att EU i grunden ska vara ett mellanstatligt samarbete, där vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan lösa problem som kräver gemensamma lösningar.

Socialdemokratisk politik handlar alltid om att möjliggöra för människor att forma sitt eget liv. När krisen rullar fram, jobben hotas, välfärden försämras och klyftorna mellan människor ökar drabbar det oss alla. Människor och utveckling hålls tillbaka, jobb och välfärd går förlorade.

EU behövs också som en kraftfull aktör på den världspolitiska arenan – för global fred och säkerhet, för mänskliga rättigheter samt för ökad solidaritet och demokrati. EU kan med sin politik för bistånd, handel, migration, jordbruk och klimat påverka hela världens utveckling.

Därför gäller våra mål om fler jobb, ett hållbart klimat och en solidarisk politik både för Sverige och för Europa. Därför är konflikten mellan oss och de borgerliga partierna densamma här hemma som i Europa. Vi socialdemokrater sätter alltid människan främst.

När världen är osäker är det viktigt med ansvarstagande och samarbete. Inget land kan i dag stå ensamt. I kampen mot arbetslöshet, finans- och klimatkris, brottslighet och konflikter blir vi starkare tillsammans än var och en för sig. I en värld som blir alltmer gränslös behöver demokratin bryta igenom för att påverka globalt.

Ett väl fungerande EU kan bidra till att Sverige växer sig starkare och tryggare. Det kräver att EU arbetar med rätt saker. Så är det inte alltid i dag. Många beslut om vår framtid lämpar sig inte för beslut i Bryssel. EU måste bli spetsigare, öppnare och mer demokratiskt. Politikens makt ska öka i förhållande till juridiken.

Företagens frihet på EU:s inre marknad får aldrig användas på bekostnad av principen om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Dessutom måste EU bättre spegla det faktum att hälften av Europas befolkning består av kvinnor.

Sverige och Europa behöver inte mer av borgerlig politik. Ökad orättvisa är inte lösningen på de utmaningar vi står inför. Det handlar om ditt jobb, din lön och dina villkor på arbetsmarknaden. Det handlar om klimatkrisen och global solidaritet.

Jobben

EG-domstolens dom i Lavalmålet har oroat såväl svensk som europeisk fackföreningsrörelse. Konkreta krav har riktats mot EU att göra sådana förändringar i lagstiftning och direktiv att fackföreningarna kan hävda arbetstagarnas rättigheter i hela Europa. Vi socialdemokrater har krävt att Reinfeldt ska ta upp frågan om arbetstagarnas rättigheter i Europeiska rådet, men han har konsekvent vägrat att göra detta. Det är inte rätt tillfälle, säger statsministern.

Det är i första hand genom ändringar och förtydliganden av den svenska lagstiftningen som problemen efter Lavaldomen måste lösas. Vi vill att regeringen inleder en dialog med den svenska fackföreningsrörelsen om konsekvenserna av domen och de åtgärder som måste vidtas. Tyvärr verkar intresset för en sådan dialog svagt. Den borgerliga regeringen säger sig värna den svenska modellen men när det kommer till konkret handling gör man tvärtom eller inget alls.

Det är viktigt att utveckla EU:s arbetsmarknad så att fler kommer i arbete och att levnadsstandarden är på en jämn och hög nivå i samtliga medlemsstater. I dag är variationerna stora, och det skapar naturligtvis spänningar inom unionen. Den dynamik som finns kan vara negativ eller positiv – det avgörande är hur den används.

Lavaldomen riskerar att skapa en situation med en negativ dynamik där lönerna i hela EU pressas nedåt. Blir det resultatet kommer det att innebära att EU-länderna tappar i välstånd och att samhällsutvecklingen stannar av.

Målet måste vara att göra det möjligt för fattigare delar av EU att utvecklas. Människor i dessa områden måste få en utveckling som höjer dem till de högsta nivåerna inom EU. Vi vill inte ha en utveckling där anpassningen och utjämningen sker ned till de lägsta nivåerna.

Den svenska regeringen måste i första hand på hemmaplan snarast slå fast att nödvändiga förändringar av den svenska lagstiftningen ska göras för att säkra den svenska avtalsmodellen. Vidare måste regeringen agera betydligt mer aktivt inom EU för att utveckla EU:s inre arbetsmarknad på ett sätt som leder till ökat välstånd, ökad trygghet, ordning och reda på arbetsmarknaden och att gällande avtal och regler i ett land tillämpas för alla som verkar där. I diskussioner och beslut om flexicurity måste regeringen betona tryggheten lika mycket som den hittills betonat vikten av flexibilitet. En verklig flexibilitet, som också blir accepterad bland företag och anställda, måste bygga på en väl fungerande trygghet. Det ena utan det andra är inte möjligt.

Vi vill också slå vakt om kvinnors möjlighet att verka på arbetsmarknaden på samma villkor som män. Vi ser med oro på att en stor del av de nya jobben för kvinnor handlar om jobb med lägre löner och begränsad arbetstid.

Sverige och Europa ska konkurrera i en alltmer globaliserad värld. För att detta ska fungera och utvecklas med det intensiva konkurrenstryck som globaliseringen skapar, krävs ett nära samarbete mellan staten och arbetsmarknadens parter. I Sverige initierade vi socialdemokrater strategiska branschprogram som innehåller bl.a. forsknings-, utbildnings- och infrastrukturinsatser. De togs fram i samarbete mellan stat, näringsliv och fackliga organisationer för att stärka Sveriges konkurrenskraft i nyckelbranscher. Av EU ses detta som ett gott exempel, och vi socialdemokrater anser att det är ett sätt att genomföra Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, men regeringen är beklagligt ointresserad.

Ekonomisk kris

Europa befinner sig mitt i en djup ekonomisk kris. Arbetslösheten ökar och många medlemsländer drabbats nu mycket hårt av finanskrisens konsekvenser. Flera rapporterar om stora ekonomiska underskott och fallande BNP-utveckling. Gruppen ungdomar drabbas särskilt hårt när krisen tilltar. Sverige har i dag den näst högsta arbetslösheten bland unga i hela Europa och den siffran bara växer. Läget är mycket allvarligt.

Hösten 2008 ter sig, i historiskt perspektiv, som en av de mest turbulenta perioderna någonsin. Beslut om insatser fattades i hopp om att mildra den ekonomiska krisens effekter. Trots detta ser vi fortfarande ingen ljusning och botten verkar ännu inte nådd.

Hösten ekonomiska utveckling har tydliggjort vikten av det gemensamma europeiska samarbetet. I osäkra tider ställs än högre krav på välfungerande system för de finansiella institutionerna och de finansiella marknaderna. Stabilitets- och tillväxtpakten är oerhört viktig för att unionen ska arbeta för stabila och sunda offentliga finanser.

Som en konsekvens av situationen på den internationella finansmarknaden tog EU:s finansministrar under hösten ett initiativ för att gemensamt stärka Europas finansiella system. Ett resultat av detta initiativ blev den bankgaranti som under hösten infördes även här i Sverige. Riksdagen jobbade på mycket kort tid fram och ställde upp på införandet av en bankgaranti för att få den finansiella sektorn att fungera igen.

Men trots storslagen retorik från den svenska regeringen har fortfarande ytterst få av de svenska bankerna gått med i garantiprogrammet. I årsboken nämns bankgarantin över huvud taget inte alls. Detta ser vi som mycket anmärkningsvärt. Eftersom en sådan redovisning självklart borde ha funnits med i skrivelsen föreslår vi att riksdagen, genom ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att under innevarande riksmöte återkomma till riksdagen med en redovisning av denna verksamhet inom EU och av hur regeringen har agerat.

Dessutom ställer vi oss frågande till regeringens hanterande av garantin och saknar att regeringen inte mer aktivt i EU arbetat för att sänka avgifterna i bankgarantin.

Utrikespolitik

EU har en viktig roll att spela i världen, och EU:s gemensamma utrikespolitik är en mycket viktigt del av EU-samarbetet. Grunden för den gemensamma utrikespolitiken är strävandet efter gemensamma ståndpunkter. Det här är naturligtvis inte alltid lätt. Ändå är det viktigt och värdefullt att hålla fast vid detta.

Vetorätten på utrikespolitikens område måste gälla även i fortsättningen. Ytterst bidrar den till att utveckla gemensamma ståndpunkter inom EU, och när EU väl kan agera enat innebär det en betydande styrka på den internationella scenen. Sverige ska naturligtvis i största möjliga mån eftersträva enighet inom EU, men går inte enighet att uppnå måste Sverige alltid vara berett att hävda sin uppfattning. Sverige har historiskt varit ett land som trots sin mindre storlek har spelat en stor roll i den internationella debatten. Genom att i dag agera tillsammans med övriga EU-länder kan vår utrikespolitik få den tyngd som ett gemensamt EU-agerande ger.

Europeiska unionen har haft och har som sitt främsta syfte att omöjliggöra krig i Europa. Samtidigt som krig omöjliggjorts mellan medlemsländerna har den europeiska kontinenten inte besparats krig. Balkan har skakats av år av stridigheter, och nyligen har vi kunnat se väpnade strider i Kaukasus. Samtidigt finns i EU:s grannskap ett antal s.k. frusna konflikter, exempelvis Transnistrien och Nagorno-Karabach.

För att EU:s fredsskapande förmåga ska kunna bidra till målet om en europeisk kontinent utan krig måste processen att ta in nya medlemmar fortsätta. Alla europeiska länder som möter kraven på medlemskap ska kunna bli EU-medlemmar.

EU måste på allvar investera resurser, tid och kraft i det östliga partnerskapet som arbetar för en integration av länder som Ukraina, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan och Armenien. Samarbetet innebär konkret integration. Bland annat ska det leda till ökad rörlighet för människor mellan våra länder och tillväxt i handel.

Vi måste öka EU:s förmåga i det globala samarbetet så att unionen ska kunna vara en progressiv och säkerhetsskapande kraft, inte minst i Förenta nationerna.

EU:s snabbinsatsstyrkor där Sverige bidragit genom den nordiska stridsgruppen, NBG, har skapats för att avhjälpa kriser och humanitära nödlägen. Stridsgrupperna ska kunna sättas in i en konflikts inledningsfas och förberedas för en mer omfattande internationell insats eller i bästa fall med egen förmåga avstyra konflikten. Det finns dock anledning att se över hur användbar och kostnadseffektiv denna modell är. EU:s snabbinsatsstyrkor har hittills aldrig använts.

Unionen behöver mer av gemensamt uppträdande i viktiga utrikespolitiska situationer för att kunna påverka stormakternas agerande.

EU och dess medlemsstater är världens största biståndsgivare och detta har också en stark påverkan på vår omvärld. Genom olika samarbeten med de länder som finns i EU:s geografiska närområde kan EU arbeta för att skapa en utveckling som gör att skillnaden mellan innanför och utanför EU:s gräns blir lägre än i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till välstånd och utveckling inom EU utan också till välstånd och utveckling i hela världen.

Miljön

Det är ingen tvekan om att det är på miljöområdet som EU har störst relevans i medborgarnas ögon. EU måste som helhet arbeta för kraftigt minskade utsläpp. Sverige måste vara pådrivande i det arbetet. Den linje som den borgerliga regeringen väljer och som går ut på att andra ska minska sina utsläpp så att Sverige slipper är inte acceptabel.

Det är bra att EU-kommissionen nu ställer konkreta krav när det gäller utsläppsnivåerna, men både EU och Sverige kan bättre. Även om Sveriges krav är bland de tuffaste ligger ambitionsnivån ändå under den som vi socialdemokrater har slagit fast.

Ett viktigt verktyg för att förbättra miljön är att minska transporternas negativa miljöpåverkan. Sverige bör verka aktivt för ett effektivare tågtran-sportnät inom EU. De nationella järnvägssystemen måste bli kompatibla och lagstiftningen synkroniseras. Då först – och parallellt med EU-kommis-sionens strävan att öka andelen förnybar energi – har tågtrafiken en chans att bli ett realistiskt transportalternativ inom EU. I fråga om flyget har regeringen nu föreslagit att flygtrafiken ska omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Det är också vår linje, men vi anser att flyget ska ha en egen marknadsplats, en s.k. egen bubbla, för att utsläppshandeln ska ha effekt. Det penningstarka flyget berörs inte nämnvärt av det låga priset på utsläppsrätter. Samtidigt riskerar den sårbara elintensiva industrin att drabbas av flygets inträde i handeln.

Sverige har fram tills nu visat världen att det går att förena satsningar på förnybar energi och utsläppsminskningar med ökad tillväxt. Det har gjort oss till ett föregångsland. Regeringen Reinfeldts krav på lägre ambitioner för Sverige riskerar nu att förstöra vår trovärdighet i de internationella förhandlingarna. Detta kommer att göra det mycket svårt för Sverige att som EU-ordförande leda världen till ett nytt klimatavtal 2009. Den som ställer sig sist i ledet kan inte leda.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården är en nationell angelägenhet där varje medlemsstat ansvarar för sina egna sjukvårdssystem och att medborgarna får tillgång till bra vård. Det är naturligt att ansvaret för hälso- och sjukvården är nationellt och vi vill att det ska förbli så. Samtidigt finns det naturligtvis många områden där det är bra med ett närmare samarbete mellan sjukvården i de olika medlemsstaterna och områden där gemensamma regler för t.ex. patientsäkerhet är viktigt för att underlätta just samarbete och gränsöverskridande vård.

För att underlätta tillgång till bra medicintekniska produkter i hela EU med gemensamma krav på säkerhet och ansvar kan det vara motiverat med gemensamma regler. Det finns emellertid en uppenbar risk att dessa nya EG-direktiv, när de implementeras i svensk lagstiftning och i svensk sjukvård, kommer att innebära administrativt merarbete för vårdens personal. Vi menar att nya EG-direktiv alltid bör bedömas utifrån hur mycket administrativt merarbete och krångel de orsakar i vården i förhållande till den nytta och det värde de tillför. Vi anser också att Sverige i EU:s ministerråd aktivt bör driva frågan att EU:s regelförenklingsarbete ska omfatta även de direktiv som rör hälso- och sjukvården och att krav ska ställas på proportionalitet mellan administrativt merarbete och nytta.

Vi föreslår att det utarbetas en policy för hur nya EG-direktiv ska införlivas så att administrativt merarbete begränsas och står i proportion till nyttan. Vi föreslår också att regeringen i EU aktivt ska driva frågan om att EU:s regelförenklingsarbete ska omfatta även de direktiv som rör hälso- och sjukvården och att krav ska ställas på proportionalitet mellan administrativt merarbete och nytta.

EG-direktiv inom sjukvården är en relativt ny företeelse, och det finns därför anledning att utvärdera effekterna av dessa för sjukvårdens vardag, administration och ekonomi. Vi föreslår därför slutligen att regeringen initierar en sådan utvärdering för att få underlag för att rätt hantera införlivandet av framtida direktiv.

Skatter

Skattesystemets huvuduppgift är att utgöra grunden för en uthållig finansiering av den gemensamma välfärden, både den offentliga sektorn och socialförsäkringarna. Skattesystemet ska vara enkelt och likformigt. Skattefusk ska bekämpas men kontrollbehoven måste vägas mot målet att minska den administrativa bördan för främst företagen.

Beskattning av inkomster från sparande

Vi socialdemokrater menar att ändringar i sparandedirektivet, 2003/48/EG, måste genomföras skyndsamt och ser det som en oerhört angelägen uppgift för det svenska ordförandeskapet. Sparandedirektivet innebär att privatpersoners ränteinkomster ska beskattas i de länder där personen är bosatt, och inte där pengarna är placerade. I dag omfattas dock inte alla länder i EU av informationsutbytet, och inte heller alla juridiska personer. Vi menar att samtliga stater inom EU ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt. Direktivet ska också gälla för juridiska personer. Sparandedirektivet i denna mer utvecklade form ska också utsträckas till stater i Europa utanför EU såsom Schweiz och andra europeiska s.k. skatteparadis.

Mervärdesskatt

Regeringen har en felaktig syn på mervärdesskatten. Den är ingen skatt på arbete utan en konsumtionsskatt. Vi behöver inte heller reducerade mervärdesskattesatser på fler områden. Det är tveksamt vilken sysselsättningseffekt det blir av sänkt mervärdesskatt i tjänstesektorn och frågan är också vilken kostnad, genom skattesänkningen, det blir per nytt jobb.

Det är välkommet att åtgärder vidtas för att bekämpa momsbedrägerier. Regeringen har en överdriven rädsla för att bekämpandet av osund konkurrens från mindre seriösa företag ska störa regelförändringsarbetet. Regelförenkling är inte detsamma som avsaknad av regler och kontroller. Svart blir inte vitt genom att man sänker och tar bort skatter eller genom att man avlövar Skatteverket på personal och kontrollinstrument.

Punktskatter

När det gäller föreslagna ändringar av de artiklar som reglerar beskattning vid privat införsel av bl.a. alkoholvaror och distansförsäljning finns olika uppfattningar mellan medlemsstaterna i EU. Vi socialdemokrater menar att regeringen än kraftfullare måste driva den nordiska ståndpunkten om begränsningar av införselkvoterna. Det behövs också en hög gemensam minimiskatt på alkohol i EU, inte minst mot bakgrund av alkoholkonsumtionens negativa sociala effekter: kriminalitet, våld, ökade vårdkostnader och förluster i arbetsförhet.

Migration och asyl

Ett gemensamt europeiskt asylsystem

Inom Europiska unionen genomförs nu en rad åtgärder för en harmoniserad migrationspolitik. Det är i grunden en riktig utveckling där Sverige varit pådrivande för en human flyktingpolitik, men för de människor som kommer till Europa och söker asyl är det viktigt att de får samma behandling, samma rättigheter och samma skyldigheter oavsett till vilket land de kommer. Det övergripande målet måste vara att öka EU:s sammantagna kapacitet att ta emot asylsökande jämfört med i dag, och den solidariska fördelningen mellan medlemsländerna måste förbättras.

Vi ser dock att de direktiv som nu diskuteras och beslutas går i en mer restriktiv riktning, och vi anser att det är en utveckling Sverige bör motsätta sig. Därför riskerar också en harmoniserad flyktingpolitik att bli en stramare politik.

De gränsövervakningssystem, Frontex, som bl.a. byggs upp vid Europas södra gräns pekar på en oroande utveckling. Frontex har starkt ifrågasatts av många internationella organisationer utifrån rapporter om att rätten till asyl inte värnas. Vi socialdemokrater anser därför att Frontex bör utvärderas. Dess funktion måste diskuteras och utvärderas inom Europeiska unionen.

Riksdagens tidigare uttalanden måste därför ligga till grund för det svenska agerandet i de förhandlingar som förs för en ökad harmonisering av den europeiska flyktingpolitiken. Vi socialdemokrater anser att det är av stor vikt att Sverige är drivande för att harmoniseringen av Europeiska unionens flyktingpolitik ska leda till ett mer rättssäkert och mer öppet system som värnar asylrätten och inte riskerar att leda till ett mer slutet Europa. Jämfört med många andra länder har Sverige en human och rättssäker flyktingpolitik. Därför behöver vi också vara ledande för att denna gemensamma politik ska grunda sig på samma normer – vara solidarisk och human. Därför ställer sig vi socialdemokrater oss skeptiska till en gemensam flyktingpolitik till 2010 med den utveckling och det innehåll vi nu ser.

Den europeiska pakten för invandring och asyl

Vi socialdemokrater är i grunden för en harmonisering av asyl- och flyktingpolitiken i Europa, men vi anser att den ska bygga på höga normer och bidra till en generös, rättssäker och solidarisk flyktingpolitik inom EU. Den europeiska pakten om invandring och asyl innehåller några punkter, där vi socialdemokrater anser att Sverige bör arbeta för förändring.

En sådan punkt är familjeåterförening, där vi anser att återförening med kärnfamiljen inte bör vara restriktiv.

Det handlar också om förvarstider i 18 månader och inkluderar barn. Människorna här befinner sig i en mycket utsatt situation. Det är av yttersta vikt att eftersträva en så kort och human process som möjligt för de utsatta. Tyvärr leder återvändardirektivet till att 18 månader i förvar riskerar att bli normen, och det på kriterier som vi inte kan gå med på. Dessutom är det enligt direktivet lagligt att sätta även barn i förvar, något vi också starkt vänder oss emot.

Återvändande

Inom EU förs nu frågan upp om återtagandeavtal med ursprungsländer. Sverige har också nationellt vidtagit liknande initiativ. Avtalen ger ursprungsländer liksom transitländer kompensatoriska villkor för mottagande av återvändare men också stöd för ett aktivt arbete för att minimera grunderna till migrationsströmmar. Vi anser det dock vara av största vikt att dessa överenskommelser inte får sådana konsekvenser att de minimerar människors möjlighet att söka skydd enligt gällande konventioner.

Skapandet av ett europeiskt system för laglig migration

Vi anser att det är bra att skapa fler lagliga vägar men när det gäller blåkortet måste diskussionen om vilka villkor som gäller vara väldigt tydligt. Det ska vara lika villkor för lika arbete, och även om regeringen faktiskt lyckats få med kollektivavtal i direktivet står det på s. 115, första stycket, sista meningen: Regeringen arbetar för att skapa ett flexibelt och effektivt system för arbetskraftsinvandring där principen om likabehandling i så stor utsträckning som möjligt är av stor vikt när det gäller tillgång till rättigheter för arbetstagare från tredje land. Det kan vi socialdemokrater inte tycka är bra nog; ordning och reda på arbetsmarknaden och lika villkor för lika arbete måste gälla.

Åtgärder mot olaglig invandring

Inom EU bereds nu en lagstiftning som kraftfullt markerar mot de arbetsgivare som på felaktiga grunder anställer och utnyttjar invandrad arbetskraft. Den svenska regeringens hållning i frågan har varit avvaktande med hänvisning till nationell lagstiftning. Men Sverige måste erkänna att den nationella lagstiftningen inte kunnat klara ut de missförhållanden som också finns inom den egna nationen. Regeringen bör därför aktivt verka för att den inom EU föreslagna lagstiftningen mot arbetsgivare som illegalt anställer arbetskraft och som kränker, diskriminerar och försvårar konkurrenssituationen kan lagföras på ett mer effektivt sätt.

Stockholm den 31 mars 2009

Urban Ahlin (s)

Carina Hägg (s)

Kent Härstedt (s)

Kenneth G Forslund (s)

Kerstin Engle (s)

Carin Runeson (s)

Olle Thorell (s)

Ameer Sachet (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2009-04-01 Bordläggning: 2009-04-02 Hänvisning: 2009-04-03
Yrkanden (13)