Bilstödet till armskadade

Motion 1992/93:So295 av Sonja Rembo (m)

av Sonja Rembo (m)
Bilstödet är viktigt, inte minst för människor som med
hjälp därav kan studera eller förvärvsarbeta. Alternativet är
i regel färdtjänst, som oftast ställer sig mycket dyrare
samhällsekonomiskt.
Det är viktigt att bilstödet går till dem som behöver det
och att tillämpningen inte är för stelbent.
När det gäller en liten handikappgrupp -- de
neurosedynskadade som utgör en grupp om 102 personer i
landet -- och ett fåtal andra personer med svåra armskador
har tillämpningen vid försäkringskassorna tyvärr visat sig
vara mycket stelbent.
Av de neurosedynskadade, som är 25--40 år gamla,
studerar eller arbetar så gott som alla och det bör vara
naturligt att det offentliga på alla sätt underlättar
situationen för dessa människor.
I den praktiska tillämpningen av lagen har bedömningen
i regel gjorts att personer som är i avsaknad av armar eller
endast har rudimentära övre extremiteter kan använda
allmänna kommunikationsmedel. Försäkringskassorna har
därför avslagit ansökningar om bilstöd från dessa personer.
Enligt de skadade var länsarbetsnämnderna, som tidigare
handlade dessa ärenden, mer generösa i sin bedömning.
Försäkringskassorna har nästan undantagslöst avslagit
ansökningarna.
Det kan visserligen sägas att en person som saknar armar
kan åka t.ex. buss eller tunnelbana. Man måste emellertid
se till den reella situationen. Ofta råder trängsel vid
hållplatser och resenären tvingas stå i det allmänna
färdmedlet. En person som saknar armar har ju inget att
hålla sig i och de har ofta svårt att hålla balansen. Fallskador
har t.ex. förekommit. Enligt TSV ska det finnas
grepphandtag i allmänna kommunikationsmedel -- men vad
hjälper det när man inte har armar att hålla sig med?
En person utan armar kan inte heller själv ta upp pengar
eller biljetter och det torde inte vara alldeles självklart att
chaufförer som ska hålla avgångstider ska knyta upp
resenärens ryggsäck och ta pengar ur denna! Vilken annan
person skulle förresten vilja ha det så?
Det är angeläget att bestämmelserna och tillämpningen
rörande bilstöd till neurosedynskadade och andra
armskadade snarast blir föremål för utredning och åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågan om bilstöd till
neurosedynskadade och andra armskadade snarast blir
föremål för utredning och åtgärder.

Stockholm den 26 januari 1993

Sonja Rembo (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10
Yrkanden (2)