Boendet i Värmland

Motion 2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp)

av Runar Patriksson (fp)
1 Sammanfattning av förslagen i motionen
- Underifrånperspektivet skall genomsyra regionalpolitiken
- Bra infrastruktur och gynnsamma villkor för företagsamhet viktigt
- Väganslagen måste höjas framförallt till tjälsäkringsprogrammet
- Alla skall ha tillgång till IT-uppkoppling till samma kostnad oavsett
bostadsort
- Anpassa reseavdraget efter kostnadsutvecklingen samt bredda basen
- Bensinbeskattningen skall uttas med ett fast belopp som inte stiger med
priset
- Trygga de grundläggande servicefunktionerna i hela landet
- De regionala universiteten/högskolorna måste få fortsätta att utvecklas
- Folkpartiets företagspolitik måste genomföras för fler jobb i hela landet
- Jordbruket i Sverige måste ha samma förutsättningar som i resten av EU
- Fortsätt att utlokalisera statliga myndigheter
- Slopa den statliga inkomstskatten i skogslänen
- Provverksamhet med avskrivning av studieskulder
- Staten måste stå som medfinansiär i EU-projekt
2 Innehållsförteckning
3
4 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den "djupa regionalpolitiken".
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lokal mobilisering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det kommunala skatteutjämningssystemet.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om goda kommunikationers betydelse för regionalpolitiken.2
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av tjälsäkring av vägar.2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjda väganslag.2
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de regionala flygplatsernas situation.2
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett väl utbyggt och kraftfullt IT-nät i hela landet.2
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att reseavdraget skall anpassas efter prisutvecklingen.3
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av "maxtaxa" på bensin.3
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statens och kommunernas ansvar för kärnverksamhet i hela
Sverige.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta ett anslag i statsbudgeten för upphandling av
grundläggande samhällsservice i regionalpolitiskt utsatta områden.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av samverkan för lokal utveckling.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättande av en glesbygdsombudsman.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om universitetens/högskolornas ansvar för distansundervisning.4
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de regionala högskolornas och universitetens roll för att skapa
regional balans.4
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om gymnasiets och folkhögskolans roll för landsbygdens
överlevnad och utveckling.4
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en företagspolitik som syftar till fler jobb genom företag.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statliga myndigheters lokalisering.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om turistsektorn.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sänka momsen på hyrbilar.3
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att slopa den statliga inkomstskatten i skogslänen.3
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studiemedelsavskrivning i glesbygden.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en reformering av de regionala tillväxtavtalen.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en bra kultur- och fritidspolitik på landsbygden.5
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stödområdena och EU:s regionalpolitiska stöd.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de arbetsmarknadspolitiska medlen skall användas friare i
samtliga län.6
28.
1 Yrkande 3 hänvisat till FiU.
2 Yrkandena  4-8 hänvisade till TU.
3 Yrkandena  9, 10, 21 och 22 hänvisade till SkU.
4 Yrkandena  15-17 hänvisade till UbU.
5 Yrkande  25 hänvisat till KrU.
6 Yrkande 27 hänvisat till AU.
5 Inledning
Inför varje årsskifte dyker den upp: befolkningsstatistiken från Statistiska
Centralbyrån (SCB). Det finns alltid en del län/kommuner som ökar sin
folkmängd medan andra minskar sin. De senaste åren har emellertid allt
fler län/kommuner drabbats av en negativ befolkningsutveckling. Detta
beror till en del på att det föds få barn i Sverige, men en stor del av den
negativa befolkningsutvecklingen i en majoritet av landets län/kommuner
beror på att många, framförallt ungdomar, väljer att lämna sin hembygd
och flytta till främst storstadsområdena.
Avflyttningen från landsbygden är dock inget nytt. Den har pågått länge
men det nya nu är att de låga födelsetalen gör att landsbygden inte bär upp sin
befolkning längre. Detta problem är inte heller något som är unikt för Sverige.
Stora delar av Europa dras med låga födelsetal och blir det ingen ändring så
kommer flera länders befolkning att minska på sikt. Sverige måste därför ha
befolkningsminskningen i tankarna när man planerar sina framtida
förutsättningar så att inte välfärden hotas. Noterbart är att även kommuner
med låg arbetslöshet såsom Gnosjö och Tranemo tappar befolkning.
Det finns samtidigt ett positivt värde för många att bo utanför stadskärnor.
En lugn miljö och vacker natur är några faktorer. Det gäller att se
möjligheterna med att bo på landsbygden. Alla i Värmland/Sverige är också
beroende av varandra oavsett var man bor. Landsbygdsbon är beroende av
stadsbon och tvärtom och så skall det förbli.
Varför flyttar folk från landsbygden? Måste den negativa
befolkningsutvecklingen i stora delar av Sverige fortgå? Vad kan göras för att
bryta den negativa trenden? Är befolkningsomflyttningar det stora problem
som man ofta hävdar i debatten?
6 Rörlighet - en liberal grundidé
Människan är till sin natur nyfiken och vill ständigt prova på nya saker
och upptäcka nya platser. Därför är människans rätt till fri rörlighet en
grundbult i den liberala ideologin. Det kvittar om det gäller rörlighet inom
EU, Sverige, inom Värmlands län eller en kommun. Människans
möjlighet till rörlighet är ett väsentligt inslag för god livskvalitet och en
grundförutsättning för att vardagslivet skall kunna fungera. Tillgång till
bra infrastruktur och kommunikationer är därvidlag en viktig
förutsättning för att underlätta människors rörlighet. Ett bra utbyggt
infrastrukturnät i Sverige är därför en förutsättning för att man skall
kunna bo där man vill och jobba där det finns jobb och etablera företag
där man vill. En dålig infrastruktur får inte vara ett hinder när det gäller
företagsetableringar.
Folk som vill flytta skall få göra det. Man skall kunna flytta dit man vill
för att få ett jobb man trivs bättre med, för att få en utbildning med hög
kvalitet eller för att få tillgång till ett varierat kulturellt utbud eller
unika
naturupplevelser som är av den digniteten att den bara kan ges på vissa platser
i landet. Denna typ av flyttrörelser kommer alltid att finnas och skall inte ses
som något problem utan snarare som något berikande. En viss given
befolkningsfördelning kan aldrig vara ett liberalt mål.
Vad regionalpolitiken istället bör sträva efter är att skapa förutsättningar
för dem som vill bo på landsbygden eller i en mindre tätort, att kunna bo kvar
där, återvända eller flytta dit. För att det skall kunna bli möjligt måste de
som
vill bo kvar ha möjlighet att få jobb i sitt närområde. Regionalpolitiken skall
inte skapa jobb utan den skall skapa förutsättningar för att företag etableras
och därmed nya jobb skapas även i Landsbygds/Glesbygds-Sverige.
Regionalpolitiken skall istället stödja den enskilde människan och
hans/hennes möjligheter till att bo där man vill, skapa en god livsutveckling
och inte lägga ner all kraft på att kommendera fram arbetsplatser.
6.1 Den djupa regionalpolitiken
Som liberal anser jag att det är den enskilda människan som skall ha
rätten och makten till beslut över sin vardag. Det viktigaste är då att bo
där man vill. Detta gäller även i regionalpolitiken. Ett allt för centralistiskt
beslutsfattande och planering uppifrån är det som allra minst gagnar en
god regionalpolitik. Det är därför min och Folkpartiets regionalpolitik
genomsyras av ett underifrånperspektiv som tar sin utgångspunkt i den
enskilde individen. Vi kan gärna kalla denna del av regionalpolitiken för
"den djupa regionalpolitiken" som bygger på människors känslor och tro.
Detta till skillnad från den lilla (direkt regionalpolitiskt stöd) och den
stora regionalpolitiken (övrigt som påverkar regionalpolitiken som t ex
trafik, utbildning m m) som mer tar sin utgångspunkt i
uppifrånperspektivet
6.2 Lokal mobilisering
Från Folkpartiet liberalernas sida har vi under mer än ett decennium talat
om behovet av en allmän förändring av regionalpolitiken. Tidigare
handlade det främst om lokaliseringspolitik. Med detta menas att regional
balans skulle åstadkommas genom att centralt placerade beslutsfattare
identifierade vilka investeringar som var på gång och såg till att dessa
förlades till problemdrabbade regioner. Grundtanken var att sysselsättning
kunde planeras fram genom myndighetsbeslut.
I Folkpartiet tror vi inte på denna typ av regionalpolitik, där besluten
kommenderas fram uppifrån. Vi måste istället gå över till en lokal
mobiliseringspolitik med ett underifrånperspektiv där regionalpolitikens mål
uppnås genom att vi satsar på den enskilda människan och hennes förmåga till
skapande. Varje region har sina styrkor, sina unika möjligheter. Dessa kan
endast tas tillvara genom lokala initiativ. Tyngdpunkten ligger i
decentralisering, nyetableringar, småföretagens villkor, tillgång till
riskkapital
och lokal samverkan. Denna politik kan lika väl föras i t ex
storstadsområdenas s k problemförorter.
Mobilisering av lokala resurser kan inte kommenderas fram genom
politiska beslut. Men regionalpolitiken kan på olika sätt stödja, underlätta och
stimulera utveckling. Denna ambition innebär att en lång rad områden som
inte i snäv mening brukar kategoriseras som regionalpolitik blir allt viktigare.
Skapande förutsätter kontakter och utbyte, därför är kommunikationer
väsentliga. Utbildning och forskning, liksom ett vitalt kulturutbud, blir också
viktiga ingredienser. En allmän politik som underlättar små- och
nyföretagande är av central betydelse.
En avgörande faktor för möjligheterna till god samhällsservice och
utveckling runt om i Sverige utgör det kommunala skatteutjämningssystemet.
Dagens system präglas av allt för många brister oavsett om det gäller en
landsbygdskommun eller en storstadskommun. Ett bättre/rättvisare
kommunalt skatteutjämningssystem bör införas.
7 Förslagen
Det är viktigt att de insatser som görs för att skapa en bra regionalpolitik
präglas av realism och en riktig verklighetsbakgrund. Folkpartiets idéer
om en lokal mobiliseringspolitik passar då bättre än den traditionella
lokaliseringspolitiken som i sin konstruktion är utformad till att inte bli
lyckad. Det regionalpolitiska stödet är dessutom alldeles för utsmetat
idag. Skall det regionalpolitiska stödet finnas så måste det koncentreras
till de mest utsatta områdena.
Vi i Folkpartiet har länge ansett att de direkta selektiva regionalpolitiska
stöden måste koncentreras till de områden där de haft effekt. Vi menar att det
istället är bättre om satsningar görs generellt i hela Sverige på främst ett
bättre
klimat för företagare men också på satsningar inom infrastrukturen (vägar,
järnväg, flyg och IT) kommunikations-, utbildnings-, vård- och
kulturområdena.
7.1 Bra infrastruktur och kommunikationer för ett
rundare Sverige
Jag har varit inne på det redan tidigare men det tål att upprepas: utan
fungerande infrastruktur och bra kommunikationer kan aldrig hela
Sverige få en positiv utveckling. Detta är en grundbult i regionalpolitiken.
Jag tror här att det främst är satsningar på vägar och IT-teknik som måste
göras, kompletterat med järnvägssatsningar och flyg i vissa landsdelar.
Det är av yttersta vikt att hela landet har en sådan standard på vägnätet att
råvaruförsörjningen till industrin kan tryggas hela året i hela landet och
därmed skapa/rädda jobb på landsbygden. Här måste skogsindustrin nämnas i
första hand. Det är därför viktigt att vägnätet tjälsäkras så att t ex inte
skogsindustrin drabbas av avbrott i sin produktion på grund av dåliga vägar.
Väganslagen måste höjas kraftigt. Det är också viktigt att kommunerna på
sina vägnät håller en sådan standard att inte en bygds utveckling hotas.
Vägnätet är av stor betydelse också för boende på lands- och glesbygd.
Vägens standard betyder ofta mest för friheten att bo där man vill.
Det är viktigt att det förslag till stomvägnät med anslutande vägar av hög
kvalitet som den borgerliga regeringen lade fram 1993 genomförs. Den
nuvarande regeringen har övergett denna plan genom successiva
neddragningar här och där, vilket har inneburit att hela landet har fått ett
sämre vägnät. Även på järnvägssidan är det av stor vikt att ett stomnät av hög
kvalitet kan upprätthållas. Det är viktigt att fler järnvägssträckor
snabbtågsanpassas för att "krympa landet". På många håll kan bättre
regionala tågförbindelser öka pendlingsutrymmet för de boende så att det i
större grad blir möjligt att bo på en ort och pendla till en annan. En
motsättning som ligger inbyggd i snabbtågssatsningar på landsbygden är att
många orter inte kan få tågstopp när det är fråga om snabbtåg. Här måste de
regionala tågen komplettera.
På många håll har de regionala flygplatserna spelat en stor roll som i
många mindre orter som t.ex. Torsby/Hagfors i Värmland och deras kontakt
med övriga Sverige framförallt Stockholm/Arlanda. Dessa mindre flygplatser
har också i framtiden en stor betydelse och måste ges ett visst statligt stöd
för
att kunna överleva. Framförallt då i Värmland/Dalarna och Norrlands inland.
IT-kommunikationer är framtiden för Sverige och dess landsbygd. Goda
IT-kommunikationer kan vara ett bra verktyg för att skaffa fler jobb på
landsbygden. Det är därför av största vikt att det finns ett väl utbyggt och
kraftfullt IT-nät i hela landet. Just nu är det utbyggnaden av fiberkabel för
bl.a. bättre bredbandsuppkoppling som är aktuell. Det är inte säkert att det är
denna teknik som är den bästa i hela landet. Det kan vara någon annan teknik
som kommer att dominera då den tekniska utvecklingen på IT-området
snurrar allt snabbare. Vi kan redan idag se att nästa generations
mobiltelefoner gör det möjligt att vara ständigt "uppkopplad". Därför skall vi
idag inte lägga ner offentliga resurser på att bygga ut något som vi inte vet om
det är hållbart om ett par år. Folkpartiets uppfattning är därför att det i
första
hand är näringslivet som skall engagera sig i utbyggnaden av IT-nät. Stat och
kommun bör endast gå in på denna marknad för att garantera att utbyggnaden
når ut till samma kostnad och i rätt tid till dem i landsbygd/glesbygd som
behöver den för att kunna etablera verksamhet. Det viktigaste är att se till så
att alla kan få tillgång till IT-uppkoppling till samma kostnad oavsett
bostadsort. Infrastrukturen skall vara rättvis både i kvalitet och kostnad för
brukarna i hela landet.
7.2 Bilkostnader - erkänn bilen
Bilen är en nödvändighet för många i Sverige, både i staden och på
landsbygden. Därför måste bilen erkännas som en absolut nödvändighet
på landsbygden. Under det senaste året har bensinpriset stigit till nya
rekordnivåer p.g.a. att OPEC-länderna lyckats begränsa sin
oljeproduktion. Det höga bensinpriset slår extra hårt mot landsbygden där
många är beroende av bilen för sina arbets- och serviceresor.
Reseavdraget bör ändras så att det följer prisutvecklingen och breddas för
att barnfamiljer och pensionärer också ska få del av avdragsmöjligheten.
Beskattning av drivmedel måste göras om. Idag finns det både energiskatt
och moms på bensin. Momsen gör att staten får extra intäkter vid varje
bensinprishöjning. Jag föreslår att all beskattning på bensin tas ut till en
fast
skattesats. Detta gör att vid höjningar av det rena bensinpriset utan skatter så
blir inte höjningen lika märkbar för den enskilde som i nuläget. Man kan
gärna kalla detta för en "maxtaxa" på bensin.
Det bör dessutom bli bättre konkurrens på bensinmarknaden i Sverige.
Marknaden kännetecknas idag av ett oligopol och bensinpriset rensat från
statliga pålagor ligger avsevärt högre i Sverige än EU-snittet. Här bör
konkurrenslagen skärpas för att skapa bättre konkurrens.
7.3 Trygga de grundläggande servicefunktionerna i
hela Sverige och Värmland
Det är mycket viktigt att staten tar ett ansvar för kärnverksamheten i hela
Sverige och Värmland. Allt oftare lämnas det rapporter om att
postservice, apotek, polis och rättsmyndigheter dras in eller läggs ner.
Denna utveckling är inte tillfredsställande och den sker i hela landet såväl
i lands/glesbygden som i förorten till storstäderna. Utan ett grundläggande
serviceutbud blir det svårare att bo där man vill, samt för privata företag
att överleva och därmed hotas en hel bygd på sikt.
Även kommunernas ansvar för den offentliga grundservicen måste lyftas.
På detta område gäller det främst att se till så att en god skola finns även ute
på landsbygden. Folkpartister ute i kommunerna bör arbeta för att byskolorna
skall få finnas kvar. Inom äldreomsorgens område är det viktigt att säkra en
god hemtjänst så att de äldre kan bo kvar i sitt hem så länge som möjligt.
Jag vill föreslå att ett särskilt anslag inrättas i statsbudgeten för
"upphandling av grundläggande samhällsservice i regionalpolitiskt utsatta
områden". Ett sådant anslag finns redan i dag för den postala verksamheten
men det bör omfatta fler områden. Upphandlingen bör göras regionalt med de
regionala beslutsorganen som huvudman. Det får gärna vara privata
entreprenörer som får sköta den upphandlade verksamheten.
7.4 Samverkan för lokal utveckling och tryggad
grundservice
En viktig väg att nå lokal mobilisering är samverkan och samordning. I
dag prövas nya former för att samordna servicen i landsbygden. Det
innebär t.ex. att statliga verk och myndigheter som post,
arbetsförmedling, lokalkontor för länsstyrelse och ALMI samverkar med
kommunen, så att både personal- och lokalkostnader kan pressas. Inte
sällan handlar det om att finna smidiga och informella lösningar för att
kunna säkerställa en god service. Det är viktigt att sådana förslag
uppmuntras och prövas, och inte kvävs av byråkratiskt tänkande. Även
här är det av yttersta vikt att man beaktar ett underifrånperspektiv när
denna typ av service utvecklas. Det får aldrig bli så att samverkan
kommenderas fram uppifrån. Beslut om lokalsamverkan får aldrig hindras
av ett stelt regelverk. Det måste istället kännetecknas av flexibilitet och
mångfald.
I linje med Folkpartiet liberalernas allmänna krav om en förnyelse av den
offentliga sektorn anser vi att man bör pröva ytterligare vägar för att
säkerställa service. Till exempel bör det bli regel att statliga myndigheter
måste pröva möjligheterna att köpa tjänster från privata företag i syfte att
utröna om detta kan medföra att en verksamhet kan förbättras/bevaras.
För att öka lönsamheten i landsbygdsbutiken eftersträvar den att bli central
för fler serviceslag. Biblioteksverksamhet, post- och apoteksärenden är
exempel på service som sköts via butiken. En positiv effekt av att inrymma
dessa verksamheter i butiken är att tillgängligheten ökar genom att butiken
oftast har betydligt längre öppettider än den offentliga institutionen.
Ibland hävdas det att reformer av den offentliga sektorn - innefattande
decentralisering av besluten och ökad valfrihet för den enskilde - främst
skulle vara ett intresse för boende i tätorter. Det är där man har flera skolor,
daghem och vårdcentraler att välja mellan, påpekar man. Detta är ett felaktigt
synsätt.
En förnyad offentlig sektor är också ett intresse för landsbygden. Dels för
att den är en viktig arbetsgivare, icke minst för kvinnor på landsbygden, och
dels för att det är än viktigare där med lokalt anpassade och flexibla lösningar
när tryggheten skall garanteras. Med stora och centralstyrda organisationer
finns en stor risk att förhållanden i mer tätbefolkade delar av landet får styra
verksamheternas utformning.
7.5 Inrätta en glesbygdsombudsman
Folkpartiet anser att en särskild glesbygdsombudsman bör inrättas. Idag
finns det pressombudsman, jämställdhetsombudsman m.fl. Deras
verksamhet fyller en demokratisk rättighetsfunktion. Samma arbetssätt
som för de övriga ombudsmännen bör ligga till grund för inrättandet av
en glesbygdsombudsman. Möjligheten att koppla denna funktion till
glesbygdsverket bör undersökas. Glesbygdsverkets material för
bedömning av gles/landsbygd bör utgöra ombudsmannens rättesnöre vid
bedömningar. Anmälare till glesbygdsombudsmannen borde kunna vara
enskild person, ett företag (t.ex. en åkare eller en småbrukare), en
kommun eller ett landsting, som anser att statens skyldigheter inte följs
eller kan bedömas som orimliga sett ur anmälarens synpunkter på
rättigheter till grundservice från samhället.
Regeringen bör få i uppdrag att utreda möjligheten att snarast inrätta en
glesbygdsombudsman. Möjligheten att koppla denna glesbygds-ombudsman
till Glesbygdsverket bör också utredas.
8 Utbildningsområdet
Utbildningsnivån hos befolkningen blir allt viktigare för att en region
skall kunna hävda sig och utvecklas. Människor kommer i framtiden att
behöva utbilda sig många gånger under sin livstid då metoder, teknik och
kunskap snabbt blir inaktuella. Den hårda konkurrensen på
exportmarknaden kräver dessutom att våra exportprodukter innehåller en
hög teknisk och kvalitativ nivå. För att klara dessa krav måste högre
utbildning bli tillgänglig för fler, så att vi i Sverige kan skaffa oss en
högre allmänkompetens än genomsnittet i vår omvärld. Tid och plats är
de begränsande faktorerna i sammanhanget. Distansutbildning och
utlokaliserad universitets/högskoleutbildning är en metodik som kan ge
fler människor tillgång till högre utbildning, vidareutbildning och
fortbildning även på småorter. Medel för merkostnader måste följa de
utlokaliserade univeritets/högskoleplatserna.
8.1 Högre utbildning
Av speciell vikt för landsbygden är att universiteten/högskolorna tar sitt
ansvar för distansundervisning. Att etablera en god distansundervisning
som kräver en egen metodik är en krävande uppgift. Dessutom måste
bristen på daglig direktkontakt med lärare kompenseras genom en hög
kvalitet på den teknik man använder liksom läromedlen, veckoslutsmöten,
snabba lärarreaktioner, resurser för resor m.m.
En god distansundervisning kräver en stark basorganisation hos den
högskola som anordnar den. Vinsten är att studenterna med hjälp av teknik
kan få tillgång till internationella lärare, levande distansnätverk,
internationella databaser och därigenom en bättre utbildning. En möjlighet är
att första året i många ämnen, på sikt, kan ges via distansmetodik inom
högskolan. Det är viktigt att utlokalisering av utbildning inte medför att
kvaliteten i utbildningen försämras.
De regionala högskolornas och universitetens roll för att skapa en regional
balans är av största vikt. Folkpartiet har i sitt budgetalternativ avsatt mer
medel än regeringen för att stödja de lokala universiteten/högskolorna. Det är
dock viktigt att forskningsmöjligheter ges på ett acceptabelt sätt på de
högskolor som får universitetsstatus. Vi vill här även peka på att det inte är
givet att det är staten som skall vara huvudman för dem i framtiden. En annan
lämplig driftsform kan vara t.ex. stiftelseformen.
För att de regionala högskolorna/universiteten skall nå framgång är det
viktigt att utbildningen som erbjuds omfattar det ungdomar vill läsa. På
senare tid, inte minst nu i höst, har det kommit allt fler signaler om att
myndigheternas uppfattning om vilken utbildning som skall erbjudas inte
stämmer överens med vad ungdomar önskar läsa på högskolan genom att
många högskoleplatser på de regionala universiteten/högskolorna står tomma.
Risk finns då för att ungdomarna söker sig till ett större universitet som kan
erbjuda den önskade utbildningen. Konkurrens från universitet utomlands får
man heller inte bortse ifrån.
Bara det faktum att en högskola eller universitet finns i en region innebär
inte med automatik att det blir fler jobb och företag. Det måste också finnas
en god miljö för företagsetableringar i omgivningen för att detta skall bli
möjligt. Organ som ser till så att samverkan mellan näringsliv och högskola
kan intensifieras måste få finnas kvar.
För landsbygden är det speciellt viktigt att nätverk kan etableras. När
samverkan råder mellan ortens företagare, grundskolan, komvux,
gymnasieskolan och universiteten/högskolan ökar regionen som helhet sin
kompetens genom att invånarna stärker och moderniserar sina kunskaper.
Karlstads univeritet har ett stort ansvar för studienivån i Värmland och måste
därför få resurser för sin verksamhet så att kvaliteten kan upprätthållas.
8.2 Gymnasier och folkhögskolor
Ett flexibelt gymnasium är en viktig del i att öka allmänkompetensen. Att
alla elever får plats på gymnasiet, med en inriktning de själva valt, är
därför ett viktigt mål. Genom den snabba utbyggnaden av
gymnasieskolan som skett under de senaste åren har Sverige kommit ett
stort steg närmare detta mål. Men fortfarande saknas en flexibel och väl
utvecklad lärlingsutbildning.
Utveckling av distansmetodik även för gymnasister skulle bl a underlätta
för landsbygdens ungdomar att slippa tröttsamma bussresor till närmaste
gymnasieort. En gymnasieskola i landsbygd kan också vara så mycket mera
än en skollokal. Lärare och elever liksom lokaler och utrustning kan fungera
som en allmän kompetenshöjande resurs för ortens enskilda studerande och
för näringslivet. Yrkesorienterade linjer, typ miljöbruksskolan Södra Viken i
Sunne, bör få riksintag för att öka konkurrensen med större orter.
Statens skolor för vuxna och privata aktörer kan i samverkan med
gymnasier och komvux i småkommuner erbjuda distansutbildning som ger en
mångfald av kurser och kompletteringar och behörighet till
universitetsstudier. Sverige har allt att vinna på att ta tillvara den
begåvningsreserv som finns, inte minst på glesbygden. Därmed ges även de
som av olika skäl inte kan studera på heltid, vid komvux och gymnasieskolor,
goda möjligheter att skaffa sig behörighet för högskole- och
universitetsstudier.
Folkhögskolans roll för landsbygdens överlevnad kan inte nog betonas. De
allmänna linjernas fjärde år utgör ett värdefullt komplement för dem som vill
ha en starkare plattform att stå på innan högskolestudier börjar.
Folkhögskolorna är sprungna ur den svenska folkrörelsetraditionen och dess
speciella sammanhållning och gemenskap, ofta med en ideologisk grund,
utgör något mycket positivt för många av dess elever. En folkhögskola
belägen i lands- eller glesbygden kan genom sitt internatliv kanske få några
elever från en större tätort att bosätta sig i bygden efter avslutade studier.
Studieförbunden fyller en stor roll på landsbygden. Speciellt när det gäller
språkkurser och IT-utbildning. Det är därför viktigt att studieförbunden får de
resurser som krävs för att deras verksamhet skall kunna fortsätta.
9 Fler jobb på landsbygden
Den bästa förutsättningen för att skapa fler jobb i hela Sverige är att
politiken läggs om i en riktning som skapar fler jobb genom företag.
Folkpartiet har en hel rad förslag för att förbättra för företagen och
företagsamheten. Det handlar främst om sänkta skatter på arbete och att
för företagsamheten skadliga skatter såsom t ex dubbelbeskattningen tas
bort.
Det är dock viktigt att peka på att det inte enbart är en gynnsammare
beskattning som medverkar till fler jobb. Det måste också bli mindre
krångligt att starta och driva företag. Befintlig basindustri får inte drabbas
av
pålagor så att dess överlevnad äventyras. Folkpartiet har lagt fram ett s.k.
startpaket som på ett tydligt sätt visar hur mycket enklare det kan göras att
starta och driva företag. Sammantaget har Folkpartiet föreslagit följande:
- Arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn sänks med ca fem
procentenheter. Detta skulle vara av stor betydelse inte minst för
turistbranschen
- Arbetsgivaravgifterna för tjänster riktade mot hushållen reduceras
kraftigt i enlighet med det förslag som folkpartiet presenterar.
Hushållsnära tjänster
- Småföretagardelegationens förslag genomförs i sin helhet
- Riskkapitalförsörjningen förbättras bland annat genom slopad
dubbelbeskattning. Möjligheterna för kvinnor och invandrare att kunna få
tillgång till riskkapital måste förbättras
- Krånglet minskar bland annat genom att en förenklad självdeklaration för
företagare införs, reglerna för F-skatten förenklas och en ny
Förenklingskommission tillsätts - med hög politisk prioritet
- Arbetsmarknadslagarna anpassas efter småföretagens behov, med bland
annat ändrade turordningsregler och slopad facklig vetorätt mot
entreprenader
- Trygghetssystemen anpassas efter småföretagarens villkor
- De direkta företagsstöden minskar och etableringshinder undanröjs
- Flertalet kommunala bolag bör avvecklas
- Förmögenhetsskatten bör slopas på sikt
På många mindre orter har småföretagen en stor betydelse för att skapa
livskraft i bygden. Ofta är företagen knutna till den särskilda känsla som
kan finnas på olika orter: "företagarandan" utgör en del av den lokala
kulturen.
Småföretagen ger också en mer differentierad arbetsmarknad än när orter
domineras av ett stort företag. Detta ökar möjligheterna för återflyttning till
bygden t.ex. efter studier. En differentierad arbetsmarknad är nödvändig för
att klara det s.k. "medföljarproblemet": Att båda makar behöver arbete i
närheten av bostadsorten.
En politik som gynnar mindre företag är därför också en politik som
säkerställer möjligheter till sysselsättning och utkomst i landsbygden. Inom
jordbrukssektorn är dessutom många företag en kombination mellan jordbruk
och annan verksamhet, vilket ökar deras betydelse. Lantbruksföretagens
villkor styrs till stor del av EU:s jordbrukspolitik. Lantbruksföretagen har
stor
betydelse för landsbygdens utveckling, både företagen som sådana och den
viktiga miljöskapande funktion som lantbruket utgör. Men för att
jordbrukssektorn skall kunna överleva får dess villkor inte bli sämre än i
övriga EU-länder. Ett exempel är bränsle till jordbrukets maskiner som är
dyrare i Sverige än i andra EU-länder.
En ekonomisk politik som befrämjar allmän tillväxt är nödvändig också
för småföretagen. Det är vidare viktigt att svensk exportindustri har goda
möjligheter och väljer att investera i Sverige, I många fall är landsbygdens
mindre företag underleverantörer till större företag. Därför är exempelvis EU-
medlemskapet, en skattepolitik som befrämjar tillväxt och satsningar på
utbildning och infrastruktur viktiga.
Småföretagen tyngs i dag av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning
som är illa anpassad till deras verksamhetsformer. Här måste också vikten av
ett svenskt EMU-medlemskap vägas in som en positiv faktor.
9.1 Statliga myndigheters lokalisering
Under en lång rad av år har statliga myndigheter flyttats från Stockholms-
regionen till övriga landet. Vi är positiva till en fortsatt utlokalisering av
statliga myndigheter. Speciellt gäller det nya organ där jobben inte finns
"någon annanstans" tidigare. Här bör huvudregeln så långt det är möjligt
vara lokalisering utanför storstadsregionerna.
9.2 Turism
Turistsektorn är av stor betydelse för Värmland, ja, för stora delar av
lands- och glesbygden i hela Sverige. Denna bransch bör få möjlighet att
stödjas och utvecklas så att en bygd kan överleva. Idag är momsen 12 %
på rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt
upplåtelse av campingplatser och motsvarande campingverksamhet.
Vidare på personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av
underordnad betydelse samt på skidliftar. Jag föreslår som ett nytt förslag
att momsen på biluthyrning sänks till samma nivå som övrig
personbefordran. I de delar av Sverige som är glest bebodda och som har
dålig kollektivtrafik skulle turismen underlättas om momsen på hyrbilar
sänktes. Momsen på liftbiljetter bör också ingå i 12 %-gruppen ur
konkurrenssynpunkt med grannländernas fjällvärd.
På sikt bör den sänkta turistmomsen breddas till fler sektorer såsom
restaurangnäringen.
9.3 Slopa den statliga inkomstskatten i skogslänen
Den statliga inkomstskatten i skogslänen (Värmland, Dalarna och
Norrland) bör avskaffas. Ett problem i lands- och glesbygden är att få
vissa högutbildade yrkesgrupper att ta jobb där. Ett exempel på detta är
läkare. I många områden, främst i Värmland, Dalarna och Norrlands
inland är det svårt att rekrytera läkare. Här skulle en slopad statlig
inkomstbeskattning kunna hjälpa till i rekryteringsprocessen. Effekten
skulle bli att den som tjänar 30 000 kronor per månad skulle få 1 640
kronor mer i månaden i plånboken. En sådan ökning av den disponibla
inkomsten skulle få fler akademiker att vilja bosätta sig i lands- och
glesbygdsområden. Detta är ett tydligt exempel på en regionalpolitik där
människan sätts i centrum.
9.4 Prova möjligheten med studieskuldsavskrivning i
glesbygden
Frågan om att låta dem som flyttar och tar jobb i glesbygden få sina
studieskulder avskrivna har diskuterats i många år. I Norge finns ett
sådant system. Som ett ytterligare förslag för att få akademiker att flytta
till glesbygden föreslår vi att ett system med avskrivning av studieskulder
prövas under fem år i Värmland, Dalarna samt Norrbottens län. Systemet
måste utformas på ett sådant sätt att det uppmuntrar till kvarboende även
efter det att lånet avskrivits.
9.5 Reformera de regionala tillväxtavtalen
De lokala tillväxtavtalen infördes i samband med riksdagens beslut om
regionalpolitiken våren 1998. Folkpartiets linje när det gäller dessa avtal
har varit att de visst kan vara värda att prövas, men samtidigt tror vi inte
som regeringen att avtalen är kungsvägen för att lösa regionalpolitiska
problem. Positivt är att det runt om i landet har upplevts att avtalen har
inneburit att många olika parter har kunnat träffas under nya former och
diskutera problemen. Liknande avtal finns i andra länder. I Frankrike
finns det tillväxtsavtal av en annan modell med statlig garanti om
tillväxtmedel som kan vara värd att pröva även i Sverige, så att inte staten
slår undan benen på avtalen när de precis börjat fungera. Avtalen måste
utvärderas och statens roll i avtalen måste förtydligas.
Även här vill vi påpeka att för att avtalen skall fungera så är det viktigt att
man anlägger ett underifrånperspektiv så att de enskilda är med i processen
hela tiden.
10 Kultur och fritid
Tillgång till kultur och bra fritidsaktiviteter är en mycket viktig
förutsättning för att skapa utvecklingskraft och en anda av kreativitet i
landsbygderna. Kultur är i sig en kreativ verksamhet, och skapande och
utvecklingskraft inom detta område föder lätt samma tendenser på andra.
Vidare utgör kulturyttringar ofta viktiga inslag i en nödvändig
omprövning - ett exempel är de bygdespel som inte sällan samlat
medborgarna till gemenskap och nytänkande. Tillgång till kultur är också
en viktig förutsättning för att kunna attrahera och behålla nya
landsbygdsinnevånare. Kultur är därför ingen lyx, som kan ges lägre
prioritet än andra ansträngningar att utveckla landsbygden. De
kommunala musik- och kulturskolorna samt biblioteken utgör ofta
grundbulten inom kulturen och måste värnas.
Regionalpolitiska medel bör kunna användas för kulturella insatser i
landsbygd. Dessa möjligheter kan inrymmas inom länsanslagets ram för
projektverksamhet. Vi vill dessutom lyfta problemet med den starka
koncentrationen av de statliga kulturanslagen till Stockholm. Det är angeläget
att kulturkonsumtion kan spridas över hela landet och därför bör
kulturanslagen riktas på ett annat sätt än idag.
Bra aktivitetsfrämjande fritidsaktiviteter är av stor betydelse för livet i
landsbygden. Föreningslivets verksamheter bör stödjas i regioner där natur-
och vildmarksliv samt turism är dominerande inslag. I den dagliga
verksamheten finns en rik uppsjö av aktiviteter även för de fast boende vid
rätt engagemang.
Vettiga fritidsaktiviteter för ungdomar är av mycket stor betydelse. Inte
minst för ungdomars vilja att bo kvar i bygden. Här har kommunen ett stort
ansvar att uppfylla genom att ordna bra fritidsaktiviteter som attraherar
ungdomarna. Det får inte bli så att det enda som erbjuds i ett mindre samhälle
är att hyra en videofilm på macken tillsammans med chips och coca-cola.
11 Stödområden och EU:s regionalpolitiska
stöd
De direkta stöden till regionalpolitiken måste minska och Folkpartiets
linje för de stöd som trots allt måste finnas kvar utmärks av en
långtgående decentralisering av besluten till regional nivå och förenkling
och schablonisering av de regionalpolitiska stödformerna. Denna strategi
var också huvudinriktningen i riksdagens beslut om regionalpolitiken
våren 1994 under den borgerliga regeringstiden.
Folkpartiet röstade våren 1998 nej till beslutet om att jordbruk, skogsbruk,
trädgårdsskötsel, jakt och fiske samt annan personlig serviceverksamhet inte
längre skulle få sänkta socialavgifter i stödområdet. Beslutet drevs tyvärr
igenom i riksdagen av en majoritet bestående av socialdemokrater och
moderater. Sänkta arbetsgivaravgifter anser vi vara ett verksamt medel för att
öka antalet jobb. De branscher som drabbas utgör dessutom en betydande del
för att få människor att bo kvar i glesbygden. Dessa verksamheter utförs ofta i
kombination med annan näringsverksamhet och de lämnar, inte minst inom
jord- och skogsbruket, ett betydande bidrag till att hålla landsbygden öppen
och levande. Den borttagna sänkningen av dessa socialavgifter bör återinföras
på ett sätt så att de inte bryter mot EU:s regelverk eller på annat sätt
kompenseras.
EU:s översyn av målområdena måste innebära att den "lilla"
regionalpolitiken anpassas så att inte effektiva satsningar i de mest utsatta
delarna av landet motverkas. Folkpartiet ser med oro på utspädningen av de
regionalpolitiska stöden till allt större områden i landet.
För att EU:s regionalpolitiska stöd skall kunna utnyttjas effektivt krävs det
att staten tar sitt ansvar och ställer upp som medfinansiär.
Ett underifrånperspektiv måste också anläggas vad gäller
stödområdesfrågor. Länen måste få mer att säga till om. Det gäller inte minst
den administrativa indelningen när det gäller EU-stöd där regeringen mot
länens vilja gjort indelningen. Denna indelning måste vara lokalt förankrad.
11.1 Besluten skall fattas i regionerna
Medborgarnas inflytande på den regionala nivån bör stärkas genom nya
direktvalda regionfullmäktige. De skall ersätta landstingen och dessutom
överta betydande delar av länsstyrelsernas och andra statliga organs
uppgifter. Vi tror att regionfullmäktige på fler ställen än idag kommer att
stärka regionerna i Sverige och därmed regionalpolitiken. Ett folkvalt
organ med regionala politiker som beslutar om regionala frågor gör
beslutsgången öppnare och det politiska ansvaret tydligare.
11.2 EU:s regionalpolitiska stöd
De nya möjligheter för regionalpolitiska satsningar som öppnats genom
medlemskapet i Europeiska unionen har inneburit att regionalpolitiken i
snäv mening tillförs ytterligare medel. Dessa resurstillskott skall på
effektivaste och mest ändamålsenliga sätt utnyttjas för att bidra till att de
regionalpolitiska målen nås. Inom strukturfondernas olika målområden
kommer nya former för lokalt och regionalt inflytande att byggas upp.
Här kan interreg. programmen vara viktiga för gränsnära kommuner som
söker samverkan med länder utanför EU. Vi anser att detta kan leda till att
spännande samarbetsmönster utvecklas. Men detta får inte innebära att
byråkrati och målområden utvecklas så att det hämmar eller förhindrar en
naturlig utveckling av småföretagandet. Den byråkrati som utvecklats i
administrationen av målområdena måste förenklas, och hjälp med
ansökan och redovisning måste tillhandahållas av respektive myndighet.
11.3 Använd arbetsmarknadspolitiska medel friare
Några län i Sverige - Skåne, Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och
Jämtlands län - har fått använda de arbetsmarknadspolitiska medlen
friare. Folkpartiet tycker att detta var bra och bör fortsätta i hela landet.
Det är dock viktigt att poängtera att arbetsmarknadspolitiken är och
förblir en statlig angelägenhet och en delegering av besluten endast skall
avse delegering till statliga organ på lokal nivå, dvs den lokala
arbetsförmedlingen, och inte till kommunen. Problemen på
arbetsmarknaden är inte enbart knutna till skogslänen utan finns även på
andra håll i Sverige. Det finns många andra län som visar en mycket
dyster långsiktig utveckling.

Stockholm den 5 oktober 2000
Runar Patriksson (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-10-05 Granskning: 2000-10-11 Hänvisning: 2000-10-11 Bordläggning: 2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (70)