Bullerfrågan

Motion 2011/12:MJ456 av Jan Lindholm (MP)

av Jan Lindholm (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade satsningar på bullerbekämpning.

Bakgrund

En nyligen publicerad studie visar att inlärning fungerar bäst i tysta miljöer. Det är naturligtvis ingen nyhet såsom med de flesta studier som publiceras. För det mesta genomförs nya studier för att bekräfta det vi redan vet. Det är naturligtvis inget fel i det.

För att åstadkomma buller så krävs det energi. Den ljudlösa bilen är mer energieffektiv än den bil som bullrar. Det kan handla om bra eller dåliga lager, om effektiv eller ineffektiv motorteknik, om högt eller lågt luftmotstånd och självklart även om däckmönster och vägbana. Eftersom bullret är oönskat ljud till skillnad exempelvis från den musik många väljer att spela så inser man utan svårigheter att buller även är oönskad energiförbrukning.

Människan vänjer sig tämligen lätt vid visst buller. Den som bosätter sig utmed en tungt trafikerad väg eller ett järnvägsspår slutar ofta efter en tid att notera bil- och tågpassagerna. De som bor i städer noterar inte det konstanta buller som stadens alla kylmaskiner ovanpå hustak och utmed fasader skapar. Många uppfattar det som konstigt när det helt plötsligt blir tyst i ett hus när strömmen försvinner och alla apparater stannar. Så kan man fortsätta länge och beskriva hur vi förhåller oss till det vardagsbuller som ständigt omger oss, ofta utan att vi reflekterar över det.

Problem som bör åtgärdas

Ytterligare en nyligen genomförd undersökning visade att studenter på våra universitet och högskolor upplever sin studiemiljö som bullrig. I undersökningen framkom att många studenter hade svårt att uppfatta föreläsarnas information. Det är alltså inte bara på förskolor och grundskolor som ljudnivån är besvärande hög. Bullerbekämpning måste självklart engagera hela samhället och alla nivåer måste delta om det ska bli framgångsrikt. Men regeringen skulle kunna initiera kampanjer för tysta miljöer, en tyst dag eller åtminstone en bullerfri dag.

Riksdagen kan besluta om tillåtna bullernivåer och stimulera uppföljning exempelvis genom de kommunala miljö- och hälsoskyddskontoren. Det skulle kunna vara möjligt att införa tävlingar om de mest studievänliga ljudklimaten mellan landets alla bibliotek eller alla skolor indelade i olika klasser. I statlig upphandling skulle buller kunna ges en högre vikt vid bedömning av olika anbud på kontorsmaskiner, fordon, byggen eller tjänster. Övertonen från den fläkt som sitter i den bordsdator jag använder är förmodligen inte hörselvänlig.

För den med en hörselskada som inte övergått i total dövhet är en bra ljudmiljö avgörande. Hänsyn är naturligtvis en avgörande faktor för en god ljudmiljö men mycket kan påverkas genom utformning av den fysiska gestaltningen och miljön.

Trafik i alla dess former, från mopeden till långtradaren, från personbilen till jumbojetten, från promenadskorna till tåget eller tankbåten, alla kan de trimmas så att ljudnivån sjunker. Samtidigt är ljud vid rätt nivå och vid rätt tidpunkt och på rätt plats trygghetsskapande, lugnande och kan även ge igenkänningskänslor.

Bullerplank utmed större högtrafikerade vägar skapar stora mervärden för dem som bor utmed vägen – här finns mycket mer att göra. Regering och riksdag skulle kunna skärpa kraven på restljud eller buller för alla former av trafik.

Fjärrkyla är ett sätt att ta bort behovet av mängder av lokala kylaggregat, exempelvis i kommersiella miljöer. Här finns fortfarande väldigt mycket att göra för en bättre ljudmiljö.

Här har nu ett stort antal exempel räknats upp på bullerkällor som bör kunna avskaffas eller minimeras. För att ett hälsofrämjande antibullerarbete ska bli effektivt fordras självklart mer kunskap och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Därför har Miljöpartiet under flera år föreslagit inrättandet av ett statligt bullercentrum som skulle kunna forska, föreslå normer, planera åtgärder och utvärdera olika aktörers arbete.

Miljöpartiet har antytt att ett sådant kompetenscenter för bullerfrågor skulle kunna knytas till Boverket alternativt till Statens folkhälsoinstitut eller fungera fristående. I denna motion bjuder jag regeringen på initiativrätten eftersom buller är en så pass alvarlig fråga att åtgärder inte bör fördröjas av att frågan blir en politisk dragkamp om metoder. Av den anledningen finns det inte heller någon prioritering av åtgärder i motionen. Önskemålet är helt enkelt att regeringen tar till sig problembeskrivningen och de olika exemplen som lämnas och därefter beslutar att prioritera bullerbekämpande frågor högre i sitt arbete.

Stockholm den 5 oktober 2011

Jan Lindholm (MP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2011-10-05
Yrkanden (1)