Den ekonomiska politiken

Motion 1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

av Birger Schlaug m.fl. (mp)
Innehållsförteckning

1.
En politik för 2000-talet2 1.1.
Den 
ekologiska krisen2 1.2.
Den 
sociala dimensionen3 1.3.
Statens 
ekonomiska kris3 1.4.
Att 
ta sig ur dagens ekonomiska kris5 1.5.
Den 
gröna ekonomisk-politiska strategin6 2.
Förslag 
till statsbudget10 2.1.
Miljörelaterade 
inkomstförstärkningar11 2.2.
Miljörelaterade 
skattesänkningar och utgifter12 2.3.
Socialpolitiska 
förändringar14 2.4.
Övriga 
förändringar15 2.5.
Underskott 
och upplåning.18
Hemställan19
Bilaga Tabell över budgetförslaget22

1. En politik för 2000-talet
Sverige är ett rikt land med unika förutsättningar och
möjligheter att vara ett ekologiskt och socialt föregångsland.
Vi har inom vårt land större tillgång till producerande jord
och skog per capita än nästan alla andra länder, vi har tillgång
till redan utbyggd vattenkraft som ger varje boende i Sverige
tillgång till mer ren och billig elkraft än nästan alla andra
folk, vi har levt i fred under mycket lång tid och har dessutom
en materiell standard som de allra flesta i världen bara kan
drömma om. Till detta skall läggas en tradition som bygger
på medborgarideal, sprungna ur folkrörelsetraditioner, och
som lett fram till en förhållandevis stor värdegemenskap då
det gäller syn på offentlighet, delaktighet och jämlikhet.
Miljöpartiet de Gröna anser att Sverige måste ta tillvara
dessa möjligheter och förutsättningar på ett medvetet och
insiktsfullt sätt.
För att ta tillvara såväl förutsättningar som möjligheter
krävs att ekonomin underställs ekologiska, sociala,
kulturella och demokratiska målsättningar. Den idag
dominerande ekonomismen måste upphöra som värdegrund,
den ekonomiska internationalismen måste balanseras med
självtillit, makten måste återvinnas till demokratiskt valda
församlingar och kunskapen om naturens givna spelregler
måste öka. Då, och först då, kan vi se framtiden an med
tillförsikt. Då, och först då, kan vi ta tillvara förutsättningar
och möjligheter att bli ett ekologiskt och socialt modelland
istället för en sårbar och utsatt randstat i en värld som med
svindlande hastighet går mot utarmning av naturens, och
därmed samhällets, långsiktiga produktionsförmåga.
Miljöpartiet de Gröna uppfattar således den ekonomiska
krisen på ett både djupare och bredare sätt än vad som tycks
vanligt bland politiska och ekonomiska beslutsfattare med
rötter i andra ideologier.
1.1. Den ekologiska krisen
Den totala livsmiljön försämras från dag till dag. Trots en
del framsteg på vissa områden. Verkligheten är emellertid
den att fler arter är utrotningshotade än någonsin, utsläppen
av tungmetaller leder till att halterna ökar i jordar dag för
dag, skogarna stressas alltmer, motståndskraften mot
försurningen minskas och koldioxidutsläppen är betydligt
högre än vad det ekologiska systemet medger. Riksdagens
miljömål nås bara när det gäller svavelutsläpp. Allergierna
ökar dramatiskt -- vart tredje barn som börjar småskolan är
allergiskt.
Verkligheten är så skrämmande att många blundar.
Verkligheten är den att våra celler -- djurs, växters och
människors -- utsätts för en kemisk krigföring som är större
än någonsin i livets historia. Verkligheten är att vi genom vår
livsstil och vårt konsumtionsmönster lever på ett sätt som
medför att allt mer atomer som legat lagrade i jordskorpan i
årmiljoner nu förs upp, via en kort tid som förbrukningsvaror
i samhället, i biosfären och atmosfären som molekylsopor.
Verkligheten är att vi inte lever ett dugg förnuftigare idag än
på den tid då man i städerna kastade sopor direkt ut från
fönstren -- den enda skillnaden är att idag har soporna en
annan form; osynliga molekylsopor.
1.2. Den sociala dimensionen
Den utbredda arbetslösheten är ett nytt fenomen i Sverige.
Risken är stor att den permanentas om vi inte ganska snart
lyckas få ned den till en rimlig nivå. En permanent hög
arbetslöshet hotar medföra stora sociala problem som går
utöver vad som tidigare varit fallet.
Borttagandet av gränskontroller i samband med EU-
medlemskapet ökar med största sannolikhet införseln av
såväl droger som vapen i vårt land. Även detta hotar medföra
ökande sociala problem och ett ökat inslag av våld.
De omfattande ekonomiska problemen i statens finanser
tvingar fram betydande besparingar. Dessa tenderar att
drabba långinkomsttagare särskilt hårt av det enkla skälet att
de har betydligt mindre marginaler. Nominellt bidrar de
visserligen avsevärt mindre till sparbetingen, men finns det
inget mer att ta så är det ingen tröst. Risken för att en 2/3-
samhälle ska utvecklas i vårt land får inte underskattas!
1.3. Statens ekonomiska kris
Sverige är ett rikt land, men staten är fattig. Å ena sidan
har vi i Sverige fler yuppinallar och videobandspelare per
capita än något annat folk samtidigt som medborgarna
betalar av personliga skulder och sparar mer än på mycket
länge. Å andra sidan växer statens skuld och räntorna på
budgetunderskottet tär på möjligheterna att föra en sund
ekonomisk politik. Den snabbt ökande statsskulden framstår
idag som det huvudsakliga skälet till betydligt högre
räntenivåer allmänt taget i Sverige än i omvärlden. Statens
ekonomiska kris medför en ekonomisk kris för hela
samhället. Därför är det oerhört viktigt att snabbt komma
tillrätta med den skenande statsskulden. Vår ambition är att
snabbt vända statens underskott till överskott för att sedan
minska statsskulden.
Orsakerna till den ekonomiska krisen för staten -- och för
många enskilda hushåll -- är att finna i en rad orsaker. Vi kan
konstatera att en rad felbedömningar gjorts och att
Miljöpartiet de Grönas bedömningar under åren ofta visat sig
vara riktiga, trots att de gått stick i stäv med de gängse
politiska och ekonomiska uppfattningarna.
Orsak 1: Tron på evig tillväxt leder till strukturfel
Statsskulden och budgetunderskottet är följden av en
politik som inte byggt på realism utan på drömmar om evig
forsättning på det som varit. Tron och drömmen på den eviga
tillväxten -- både som genomförbart projekt och som
förutsättning för social och ekologisk standardhöjning -- har
försatt landet i ekonomisk kris. I den fysiska verkligheten är
emellertid ständig ekonomisk materiell tillväxt inte möjlig
när samhället nått fram till en materiellt mogen nivå. Till
detta kommer ett påfrestande faktum som är svårt att
acceptera för många: i ett materiellt moget samhälle är det
ingen självklarhet att vare sig antalet arbetstillfällen eller
människors sociala standard ökar som följd av ekonomisk
tillväxt. Det vanliga tillväxtbegreppet är dessutom så snävt
och enkelspårigt att många av det moderna samhällets
välfärdsvinster inte bokförs som plussiffror. Förbättrad
hälsovård, felfria CD-skivor istället för knastrande
stenkakor, förbättrade telekommunikationer och smartare
och energieffektivare metoder att värma upp hus utgör
exempel på välfärdsvinster som oftast går spårlöst förbi i
traditionella nationalräkenskaper. Slutligen kan tilläggas att
tillväxt och utveckling är enligt ordboken begrepp för
förändringar i kvantitet respektive kvalitet. De är inte
likvärdiga.
Allvarliga strukturfel, som miljöpartiet påpekade redan i
slutet av 80-talet, har cementerats istället för att åtgärdas som
följd av tron på gamla lösningar och dröm om den ständigt
växande kvantitativa volymen på ekonomin. Dessa
strukturfel yttrar sig på en rad olika sätt. Några exempel:
fastlåsningen vid ekonomiskt ohållbara pensions- och
socialförsäkringssystem,höga skatter och avgifter på
arbetstid,en lagstadgad normalarbetstid som inte är
anpassad till det materiellt mogna och tekniskt utvecklade
samhället,den ohyggliga satsningen på det militära
försvaret.
Orsak 2: Skattereformen underfinansierad
Till detta kommer allvarliga felbedömningar när det gäller
skattereformen 90/91 som blev gravt underfinansierad och
som byggde på naiva föreställningar om s k dynamiska
effekter. Miljöpartiet de Gröna varnade för följderna och
motsatte sig ofinansierade skattesänkningar som sedermera
har urholkat statskassan.Vi pekade på att de dynamiska
effekter som förväntades i form av att människor skulle
arbeta mer om de fick sänkt marginalskatt, mycket väl kan
förbytas i sin motsats. Lågkonjunkturen kom att medföra ett
kraftigt ökat sparande, dramatiskt minskad konsumtion,
drastiskt krympande näringsliv och en extremt hög
arbetslöshet. Låginkomsttagare och arbetslösa har drabbats
särskilt svårt. För att finansiera statliga åttaganden har
finansministrar tvingats in i en lånekarusell som medfört en
våldsamt snabb skuldökning och accelerande
räntekostnader.
Orsak 3: Nedmontering av spelregler för marknaden
Genom att montera ner valutaregleringen utan att ersätta
den mer tidsenliga spelregler (främst i form av ökad tröghet
på markanden) flyttades makten från politiskt valda
församlingar till kapitalvalda. Eftersom kapitalvalda
församlingar endast har ett enda huvudmål -- förräntning av
pengar -- kommer allt mer av samhällets verksamheter att
underställas detta enda mål. Därmed kan vi få en fullständigt
outhärdlig utveckling som utgår från att människan
reduceras till att enbart vara en ekonomisk varelse istället för
den sociala och biologiska varelse hon faktiskt är.
Miljöpartiet de Gröna motsatte sig avregleringen med
samma motivering som Maktutredningen (SOU 1990:44)
gav uttryck för: ''Kapitalägarnas ökande handlingsutrymme
medför att förhandlingsutrymmet för arbetskraft och
handlingsutrymmet för politiker inskränks.''
Orsak 4: Konsumtionen under högkonjunkturen
Ett allvarligt strategiskt misstag gjordes under den senaste
högkonjukturen; istället för åtstramning tilläts konsumtionen
växa över alla breddar såväl med intjänade som med lånade
pengar. Dessutom styrdes inte företagens
devalveringsvinster på ett för samhället och helheten rimligt
sätt. Omfattande felinvesteringar gjordes i fastigheter, ofta av
spekulativt slag. Effekten är att vi fick en djupare följande
lågkonjunktur, och nu när konjunkturen åter vänt
uppkommer besvärande flaskhalsar i produktionen. Mycket
omfattande investeringar behövs för att kompensera 80-
talets felinvesteringar och lågkonjunkturens utslagning av
delar av näringslivet. Miljöpartiet de Gröna krävde såväl
regler för bankernas utlåning och en skatteväxling för att
styra upp användningen av företagens vinster som sparande
och investeringar i bl a energisystem och miljöteknik. Den
förra högkonjunkturen var en jättechans att göra de första
stora investeringarna för ett miljöanpassat samhället och
gröna framtidsjobb -- som slarvades bort i spekulations- och
konsumtionsiver.
Orsak 5: Kronans knytning till ecun
Kronans knytning till ecun kom under sämsta möjliga
tillfälle och det halsstarriga försvaret av kronan var, som
Miljöpartiet de Gröna påpekade, ett grovt strategiskt misstag
som lett till orimligt hög arbetslöshet och stora svårigheter
för bl a småföretagen och hushållen. Den nu flytande kronan
har medför en extremt stark valutapolitisk stimulans som
vida överstiger 70- och 80-talens devalveringar. Vinsterna av
detta uppkommer emellertid ensidigt i exportindustrin, vilket
medför ett tudelat näringsliv. En del i högkonjunktur, och en
del som i hög grad är kvar i lågkonjunkturen. Detta medför
i sig en rad problem.
1.4. Att ta sig ur dagens ekonomiska kris
Vår modell inför 2000-talet inriktas på följande:
* Företagens vinstökningar måste styras till bärkraftiga
investeringar i den reella produktionen. Miljörelaterade
investeringar måste bli räntabla för företagen; på samma sätt
som det blev lönsamt att investera bort arbetskraft när
arbetsgivaravgifterna infördes bör det nu bli lönsamt att
rationalisera bort miljöförstöring och ohälsotal.
* Den nya livsstil, som bl a Rio-konferensen talade om,
måste förverkligas utan att ekonomin och den sociala
välfärden drabbas.
* Marknadens dynamik bör utnyttjas för att styra om
konsumtion till ett hållbart mönster -- det som är långsiktigt
hållbart måste bli kortsiktigt lönsamt.
* Arbetslösheten skall minskas och internationaliseringens
beroende av maktcentra dämpas.
Detta förutsätter en ny metod för krislösning. Denna nya
metod är skatteväxlingsmodellen. Skatteväxling innebär att
skatten på arbete växlas mot miljörelaterade skatter; främst
energiskatter. Effekterna av en skatteväxling kan
sammanfattas genom följande:
* En skatteväxling medför att det blir räntabelt för
företagen att investera på ett hållbart sätt; de ökade vinsterna
kommer att investeras på ett miljöoptimalt sätt.
* En skatteväxling innebär dessutom att återvinning av
material, s k industriella kretslopp, gynnas eftersom
återvinning kräver mer arbete och mindre energi än
produktion som baseras på jungfruliga råvaror.
* För hushållen blir det mer intressant att reparera och
underhålla -- vilket leder till fler jobb och ökad efterfrågan
på hållbara produkter med lång livslängd och därmed bättre
resurshushållning.
* Skatteväxling påskyndar utvecklingen från
industrisamhälle till tjänste- och informationssamhälle.
Genom skatteväxling sätter vi igång Sverige på ett
bärkraftigt sätt -- vi får en ekonomi som stimulerar en
miljöbättre utveckling, fler jobb och ny hållbar teknik.
1.5. Den gröna ekonomisk-politiska strategin
De viktigaste målen för den ekonomiska politiken under
den närmaste mandatperioden är, enligt Miljöpartiet de
Gröna, att aktiva steg tas för långsiktig överlevnad, global
solidaritet och ökad demokrati. Detta går alldeles utmärkt att
kombinera med andra viktiga mål: att uppnå balans i statens
budget och att minska arbetslösheten. Det som inte kan
accepteras är traditionellt tänkande som medför att såväl
arbetslösheten som statens budgetunderskott minskas genom
åtgärder som innebär att de tre huvudmålen kränks.
Huvudmålen för den ekonomiska politiken
Steg mot långsiktig överlevnad innebär att den ekonomiska
politiken måste underställas naturens spelregler. Dessa
spelregler är inte förhandlingsbara. Spelreglerna innebär bl a
att Jorden är ett slutet system, bortsett från solens instrålning
och planetens värmeutstrålning, från vilket ingen materia
försvinner. Varje atom som plockas upp från jorden (t ex i
fossila bränslen) tar vägen någonstans efter det att den
använts i samhället; de omvandlas till molekylsopor och
deponier som hotar livsmiljön. Därmed är ett begrepp som
''produktion'' inte självklart något positivt. Därtill kan
påpekas att den produktion som de facto äger rum i biosfären
sker genom fotosyntesen i den gröna cellen. Det är allså
grundläggande fel att sträva efter ökande produktion i
kvantitativa termer. Därmed är också BNP-måttet ett
fullständigt felaktigt mått på samhällsutveckling. För att
klara överlevnad på Jorden krävs istället hållbara
kvalitetsprodukter, lägre varugenomströmning i samhället,
bättre användning av exergin (arbetsförmågan) i energin och
kretsloppsbaserad industri.
Detta innebär i sin tur att varje investering som görs i vårt
land skall leda till bättre livsmiljö och att ekonomiska
styrmedel skall gynna det som är långsiktigt hållbart.
Konkret medför detta bl a skatteväxling, momsen bort på
miljömärkta produkter och investeringar i ny modern energi-
och transportteknik.
Steg mot global solidaritet innebär bl a att den rika delen
av världen måste visa vägen; vi måste sluta vara ett föredöme
vars metoder och tänkande leder till ekologisk kollaps om de
överförs i global skala. Detta ansvar är tungt och medför att
löften om fortsatt materiell tillväxt måste bannlysas från den
politiska debatten. Det innebär att den ekonomiska politiken
inte får tillåtas bygga på snäva nationella intressen och
kortsiktiga materiella fördelar. Detta innebär också att den
traditionella konkurrensen måste kompletteras med
inbördes-hjälp-förhållanden och att internationella
handelsavtal (GATT och reglerna inom EU) måste
underställas såväl miljöklausuler och socialklausuler som
den fattiga världens behov.
Steg mot deltagande demokrati innebär att den
ekonomiska politiken inte tillåts bli ett självgående system
och den inte tillåts öppna och förstärka ett laglöst anarkistiskt
frihetsrum för kapitalet. Detta medför att den s.k. marknaden
måste omgärdas med regelverk. Det innebär också att
människors delaktighet måste öka genom att ett vidare och
djupare frihetsrum kombineras med reella möjligheter för de
många människorna att utnyttja frihetsrummet. Valfrihet,
som inte kombineras med möjligheter att utnyttja
valfriheten, är bara ett tomt slagord från de högerkrafter som
ser jämlikhet som ett hot för sina egna egoistiska strävanden.
Ökad demokrati förutsätter således att skatter används som
ett skarpt fördelningsinstrument och att den gemensamma
sektorn är stark.
Ränteutgifterna måste minskas
Statens budget går med skrämmande stort underskott och
staten lånar alltmer pengar för att täcka kostnaderna. Dessa
pengar skulle kunna användas på ett betydligt mer produktivt
sätt. Enbart räntorna för lånen ligger numera på nivån 120
miljarder. Samtidigt diskuteras smärtsamma besparingar på
tiondelar av denna summa. Lånen är således stora och det
kommer att ta lång tid att komma tillrätta med både
utgifterna och de systemfel som legat till grund för att
problemen uppstått.
Regeringen har i en tidigare proposition föreslagit
besparingar på 20 miljarder kronor och detta skall nu
förverkligas. Tyvärr har medlemskapet i EU medfört en tung
kostnad för staten som intecknat en rad skattehöjningar.
Hade medlemskapet inte blivit av hade dessa skatter kunnat
användas för sanering av statsbudgeten. Förespråkarna för ett
svenskt medlemskap i EU har därför en stor skuld i den
besvärliga situation Sverige nu befinner sig i.
Budgetsanering måste nu innehålla både skattehöjningar
och nedskäringar. Vi anser att andelen skattehöjningar och
nedskärningar bör vara ungefär lika. Sammansättningen på
besparingar och skattehöjningar måste vara sådan att
investeringar, teknisk utveckling och produktion, i framför
allt långsiktigt hållbara framtidsbranscher, tar fart. De gröna
sektorerna av näringslivet, dvs miljöteknik m.m., växer
internationellt sett snabbare än andra sektorer.
Marknadsutveckling för grön teknik i OECD ligger på 5,5 %,
i Sverige bara på 3,7 %. Här finns en trist eftersläpning som
vittnar om många förlorade arbetstillfällen och bättre
ekonomi beroende på oviljan att se de många fördelarna i
miljösatsningar.
Aktivt företagande måste gynnas -- det gäller inte minst
nyföretagande och småföretagande i landets alla delar. Även
direktstimulerande åtgärder behövs för att stimulera en
ekologiskt och socialt anpassad förnyelse av näringslivet.
Därigenom kan skatteintäkterna öka och räntorna på
statsskulden minskas. Budgetförstärkningar genom
skattehöjningar och nedskärningar kan aldrig räcka om vi
vill bibehålla någon form av demokratiskt och rättvist
välfärdssamhälle. Genom en skatteväxling kan ekonomin
stimuleras, teknikutveckling komma igång och produktion
och arbetstillfällen öka på ett för miljön okränkbart sätt.
En stor del av budgetunderskottet härrör från
arbetslösheten; denna har kostat statskassan över 100
miljarder kronor 1994. Detta är oacceptabelt och en direkt
följd dels av ett skattesystem som gynnar den typ av
systeminvesteringar som minskar antalet sysselsatta, dels en
lagstiftad normalarbetstid som inte är anpassad till
verkligheten.
Arbetslösheten måste minska
Deltagande demokrati förutsätter att arbetslösheten
minskas snabbt eftersom de som står utanför
arbetsmarknaden en längre tid får mycket svårt att komma
in i samhället. Ett samhälle med hög arbetslöshet blir därmed
ett samhälle med stora klyftor. Stora klyftor innebär att den
politiska debatten fokuseras kring plånboksfrågor och akuta
vardagsfrågor. Miljöfrågorna hamnar i skymundan. Viljan att
underkasta sig nya lagar och styrmedel -- som i viss mån
minskar bekvämligheten -- kan dessutom bli svag om två
tredjedel av befolkningen upplever hur en tredjedel kan köpa
sig fri från besvär och ansvar. Men arbetslösheten kostar
också statskassan stora pengar -- 1994 kostade
arbetslösheten ca 100 miljarder kronor. Pengar som kunde
använts på ett mer konstruktivt sätt. De Gröna anser att ett
övergripande medel för att nå ett hållbart samhälle är att
minska arbetslösheten. De Gröna ser heller inga svårigheter
i att minska arbetslösheten. Det handlar mer om vilja, än om
brist på metoder, med tanke på att den politiska majoriteten
hittills accepterat att många människor ställts utanför
arbetsmarknaden.
Miljöpartiet de Gröna menar att radikal minskning av
arbetslösheten kan ske genom skatteväxling, sänkt
normalarbetstid och tidsbegränsade akutåtgärder för att dela
på jobben. Dessutom måste småföretagen och kreativa idéer
få möjlighet att utvecklas.
Offentliga sektorn en förutsättning för effektivitet
I ekonomismens tidevarv har myten om att skatter, stor
offentlig sektor och jämlikhet leder till ekonomisk
ineffektivitet tagit fäste som vore den en sanning. Myten
härstammar från en teori som först lanserades i England
under 1850-talet och som bl a drev den välkände ekonomen
Eli Heckscher att redan på 1920-talet kräva sänkt
skattetryck. Under 1930-talet hävdades samma sak av
högerekonomen Gösta Bagge. Trots detta har skattetrycket
ökats och Sverige utvecklats till ett välståndsland. I de flesta
länder förs samma resonemang -- oavsett om den offentliga
sektorn utgör 20% eller 60% av BNP. I själva verket används
teorin av dem som ogillar fördelningspolitik, solidaritet och
jämlikhet.
Det finns också skäl att nu i slutet av 90-talet slå fast att
privatiseringar och s k marknadslösningar inte kan
accepteras av ideologiska skäl. Den offentliga sektorn är den
enda ekonomiska sektor som naturligt, utan vinstsyfte, kan
lägga mänskliga aspekter på vård, omsorg och utbildning.
Detta gör att en stor offentlig sektor är grunden för varje
anständigt samhälle som inser att människovärde inte kan
mätas i pengar. Det är också den enda ekonomiska sektor där
det kan uppfattas som rationellt och effektivt att hålla en
gammal människa i handen. Slås denna sektor sönder tar vi
steg tillbaka mot ett i sämre samhälle.
Ekonomiska styrmedel är en del av den offentliga sektorn.
Ekonomiska styrmedel är ett sätt att nå mål som ligger längre
fram än marknaden själv har till syfte att planera för.
Ekonomiska styrmedel kan medföra att marknadens aktörer
också får ta ett fullvärdigt marknadsansvar genom att också
betala de externa effekterna av sin verksamhet. Först då nås
samhällsekonomisk effektivitet, i enlighet med den
neoklassiska skolan.
Vi vill att riksdagen slår fast att marknadens aktörer i
betydligt större omfattning än idag skall betala för de externa
effekter som uppstår av verksamheter istället för att låta
staten agera städgumma/städgubbe och låta kommande
generationer betala -- dvs att en marknadsekonomi växer
fram som är värd namnet.
Miljöpartiet de Gröna finner således ingen rationell
anledning att sänka skattetrycket eller utarma den offentliga
sektorn. Däremot finner vi starka skäl att dels förändra
skatterna så att skatt och avgifter på arbetstid minskas och
motsvarande höjningar sker på energi, råvaror och utsläpp
(s.k. skatteväxling), dels förskjuta innehållet i offentliga
sektorn till att mer inriktas på att upprätthålla och utveckla
kvalitén inom vård, omsorg och skola än att garantera
inkomstgaranti för de som har höga eller relativt höga
inkomster.
Marknaden måste skyddas från marknadsekonomins
brister
Det är naturligtvis inte så att marknadsekonomin är felfri
bara för att planekonomin visat sig vara en katastrof. Det är
snarare så att även marknadsekonomin kan vara en katastrof.
Huvudorsaken är paradoxalt nog att den förutsätter allmänt
accepterade fasta spelregler. Dessa spelregler måste vara
demokratiskt, socialt och ekologiskt rimliga.
Ett av de stora problemen med marknadsekonomin är att
vare sig naturen eller kommande generationer har någon röst
på marknaden. Hade naturen haft en röst på marknaden hade
det förmodligen inte varit ekonomiskt möjligt att utrota
arter -- idag utrotas ca 100 arter per dag p g a det nuvarande
marknadsbeteendet. Hade kommande generationer haft en
röst på marknaden hade vi förmodligen för länge sedan levt
i ett hållbart kretsloppssamhälle -- priset på ändliga råvaror
hade skjutit i höjden så att återvinning hade varit ekonomiskt
lönsamt.
Men marknadsekonomin har också andra brister. Bl a har
kapitalets rörlighet ökat. Det är inte längre så att kapital bara
består av mark, skog, fabriker och annat som man inte kan
flytta. Idag är kapitalet extremt lättrörligt och kan gå på
tillväxtjakt varhelst det vill i världen på mindre än en tiondels
sekund. Kapitalet kräver snarare snabb avkastning än
långsiktig miljöhänsyn. Och etik och moral har försvunnit
i takt med att marknaden globaliserats och anonymiserats;
avståndet mellan konsument och producent kan t o m
motivera konsumtion i en del av världen av produkter som
framställts på det mest förnedrande sätt (t ex barnarbete och
dödlig arbetsmiljö) i en annan del av världen.
Marknadens spelregler måste utformas så att marknadens
dynamik kan utnyttjas för byggandet av det ekologiskt och
socialt hållbara samhället. Det handlar om beslutsfattande på
två nivåer: dels på den politiska nivån som beslutar om
ramar, mål och styrmedel, dels på marknadsnivå där
aktörerna beslutar om produktion, konsumtion, tekniska
lösningar etc. Miljöpartiet de Gröna kallar det
kretsloppsekonomi -- det skulle också kunna kallas, för att
låna ett uttryck från Bertil Ohlin, ramhushållning.
2. Förslag till statsbudget
Vi föreslår att statens budget förändras på det sätt som
framgår i tabell 1 nedan. Tabell 1 är en sammanställning av
statens inkomster och utgifter i vårt förslag i jämförelse med
regeringens förslag. Som bilaga följer en mer detaljerad
summering. Särskilda partimotioner har presenterats för
varje utgiftsområde. För översiktlighetens skull görs i det
följande korta kommentarer till rubrikerna i tabell 1.
Sammanfattningsvis föreslår en skatteväxling som styr
mot såväl bättre miljö som teknisk utveckling och fler
arbetstillfällen. Skatteväxlingen är grunden för vår
ekonomiska politik. Totalt sänker vi arbetsgivaravgifterna
med knappt 10%, eller med drygt 25 miljarder kronor, och
höjer de miljörelaterade skatterna från drygt 40 miljarder till
drygt 65 miljarder kronor.
Tabell 1
MILJÖRELATERADE FÖRÄNDRINGAR
Ökade inkomster/
minskade utgifter:
34,7
mrd kr
Minskade inkomster/
ökade utgifter:
48,3
mrd kr
Miljöskatt på kärnkraft
Sänkta arbetsgivaravgifter
26
10 öre/kWh
6,9
Sänkt moms
10,7
Koldioxidskatt 50 öre/kg
6,9
Sänkt fastighetsskatt skog
0,5
Vattenkraftsskatt 7 
öre/kWh
5
Miljöbistånd utvecklingsländer 1
Höjd 
dieselskatt 150 öre/liter
3,1
Bidrag till fond för miljöinvest. öst 1
Avfallsskatt
1,9
Länstrafikanläggningar
1
Höjt 
kostnadsansvar i ben-
sinskatt 1,5
Järnvägar 
investeringar, trafikköp 2,1
Skatt 
på naturgrus
0,3
Allergisanering, ekologiskt byggande
Jordbruksdepartementet 3,1
2,4
Avgifter 
på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m.
EU-stöd miljö/jordbruk
Minskade väganslag
2,4
1
5,7
Miljödepartementet
0,5
FÖRDELNINGSPOLITISKA FÖRÄNDRINGAR
Ökade inkomster/
minskade utgifter:
15,5
mrd kr
Minskade inkomster/
ökade utgifter:
9,6
mrd kr
Transfereringar, brutet tak
6,6
Ökat barnbidrag
8,5
Skatt på barnbidrag
8,9
Förtidspensioner
0,4
Studiestöd
0,4
Glesbygdsavdrag
0,3
Ökat grundavdrag
0,5
ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR
Ökade inkomster/
minskade utgifter
24,1
mrd kr
Minskade inkomster/
ökade utgifter
4,2
mrd kr
Skatt på sprit, vin och öl
2
Höjt bistånd utom miljö
0,2
Reklamskatt
0,3
Polishögskolan, tullen
0,2
Importavgift tobak
1,5
Forskning
0,2
Militära försvaret
6,9
Kultursatsningar, radio TV
0,6
Mindre arbetslöshet
2,8
Regionalpolitiken
3
Ej N/T studielön, flyttbidrag
1,9
Anställningsstöd enbart 12 mån arb.l.
4,8
Ej arbetsföretag
3,5
Mindre bidrag till näringspolitik 0,4

2.1. 
Miljörelaterade inkomstförstärkningar
Koldioxidskatten
Höjd koldioxidskatt från nuvarande 35 öre/kg till 50
öre/kg. Skatten ska vara generell, dvs även gälla industrin,
för alla utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. För
budgetåret beräknas en nettointäkt på 6,9 miljarder kronor.
Koldioxidskatt slår rätt eftersom den belastar exportindustrin
mer än hemmaindustrin, vilket är en rimlig fördelning med
tanke på de devalveringsvinster som exportindustrin gjort.
Industri där denna breddning av koldioxidskatten medför
mycket stora kostnader, även med hänsyn tagen till de sänkta
arbetsgivaravgifterna, ska kunna ansöka om nedsättning. Det
ska kopplas till en plan för reducering av utsläppen.
Koldioxidskatten är relativt stabil under en lång
övergångsperiod.
Uranskatt
Miljöskatt på kärnkraft ökas med motsvarande 10 öre/kWh
för att inte kärnkraften skall gynnas jämfört med fossila
bränslen. Skatten beräknas ge 6,9 miljarder kronor och utgör
en bra start i en skatteväxling eftersom den är lätt att
administrera. Den stimulerar också en avveckling av
kärnkraften och kan därmed ses som en tillfällig skatt att
utnyttja när budgetunderskottet är stort.
Vattenkraftsskatt
Vattenkraftsskatten höjs med motsvarande 7 öre/kWh.
Skatten är stabil och beräknas ge 4,9 miljarder kronor.
Dieselskatt
Höjning av dieselskatten med 150 öre/liter beräknas ge 3,1
miljarder kronor och innebär att diesel likställs med bensin.
Landsvägstransporter av gods får betala en större del av de
externa kostnaderna som följer.
Bensinskatt
Vi föreslår en ökning av kostnadsansvaret med hänsyn till
hälsoeffekter av utsläppen som orsakas av bilkörning.
Ökningen föreslås till 17 öre/liter, vilket ger en skatteintäkt
på 1,5 miljarder kronor. Vi föreslår också enligt ovan en
höjning av koldioxidskatten med 15 öre/kg. Detta blir för
bensinens del 34 öre/liter. Den sammantagna
punktskattehöjningen av bensinskatten blir därmed 51
öre/liter. Om man tar hänsyn till momseffekten blir det 65
öre/liter. Glesbygdsbor kompenseras genom ett särskilt
skatteavdrag på 2000 kronor (se nedan).
Avfallsskatt
Avfallskatt införs enligt förslaget i SOU 1994:114 och
beräknas ge ca 1,9 miljarder kronor. Framför allt lägger vi
skatten på byggnadsavfall; se separat motion.
Skatt på naturgrus
En ny skatt på uttag av naturgrus föreslås införas. 5 % skatt
på råvarupriset.
Avgifter på konstgödsel och bekämpningsmedel
Denna avgift, som omfattar konstgödsel och
bekämpningsmedel, är att se som en del av en skatteväxling
inom jordbruket. Avgifterna beräknas ge en intäkt på 1,2
miljarder per år, för den nu aktuella 18-månadersperioden
2,4 miljarder genom att två odlingssäsonger omfattas. Detta
balanserar mot utgiftsökningar på jordbruksområdet. Se
Ekonomiskt stöd jordbruket och Miljöstöd jordbruket.
Minskade anslag till motorvägar m.m.
Vi föreslår en minskning av väganslagen med 5,5
miljarder, vilket innebär att anslaget återtar den nivå som
gällde för bara några år sedan. Pengarna överförs till
miljöinvesteringar.
2.2. Miljörelaterade skattesänkningar och utgifter
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifterna sänks med 25,5 mrd kronor, vilket
innebär ca 10 %, förutom den speciella reduktion vi
redovisar nedan. Sänkta arbetsgivaravgifter gynnar bl a
verkstadsindustrin och hemmaindustrin.
Sänkt moms
Vi föreslår att momsen sänks, som ett led i skatteväxlingen,
för att kompensera hushållen för höjda energiskatter. Genom
medlemskapet i EU förhindras den mest miljöoptimala
momssänkningen (nollmoms på kollektivtrafik och
miljömärkta produkter). Vi föreslår att momssatsen 12 % för
inrikes transporter sänks till 5 %, vilket är den lägsta tillåtna
i unionen. Detta beräknas innebära en budgetförsvagning på
1,175 miljarder kronor. Vi föreslår dessutom att motsatsen
21 % som gäller livsmedel sänks till 12 %. Detta medför en
budgetförsvagning på 9,543 miljarder kronor. Dessa förslag
innebär att hushållen får 10,7 miljarder mer att röra sig med.
Det ska också ses som en kompensation för höjda
miljöskatter.
Sänkt fastighetsskatt för skog
Fastighetsskatten för skog sänker vi med 500 miljoner kr,
beroende på att den ökning som s och v drev igenom slår hårt
mot naturvården och artskyddet.
Ekonomiskt stöd till jordbruket
Denna post innehåller bl a bidrag till avbytarverksamheten
(0,3 mrd), rådgivning och utbildning samt stöd till
sockerbruket i Roma.
Miljöstöd till jordbruk
Innehåller bl a nationella delar som krävs för att vi skall få
del av EU-medel. Även höjning av regionala bidrag som
delas nationellt och av EU föreslås höjas. Totalt tillförs 2,4
miljarder extra till jordbruket i form av miljöstöd,
ekonomiskt stöd och regionalt stöd.
Miljöinvesteringar i Östeuropa
Vi återkommer med förslaget att en internationell fond för
miljöinvesteringar i Östeuropa ska inrättas. Vi anslår 1
miljard som svensk grundplåt till fonden.
Miljöbistånd för utvecklingsländer
Vi vill återställa biståndsmålen 1 % av BNI och ge det en
miljöprofil. Investeringar i miljöanpassade projekt är viktiga
för att unvika export av föråldrad teknik och miljöstörande
koncept. Vi föreslår att 1 miljard avsätts till miljöinriktat
bistånd.
Miljödepartementet
Vi föreslår att miljöarbetet och investeringar i olika
miljöprojekt ska bibehållas, alltså inte skäras ner som
regeringen föreslår. Dessutom föreslår vi ett höjt anslag för
inköp av hotade urskogar m.m. till 500 miljoner, vilket
innebär nära en fördubbling mot dagens nivå. Detta ska ses
som en helt nödvändig investering för framtiden.
Allergisanera Sverige!
Vi föreslår ett omfattande program för att allergisanera
landet. Ett inslag i detta är att vi nu föreslår att 3 miljarder
avsätts i investeringsbidrag till allergisanering av främst
skolor och dagis. Vi föreslår också ett mindre anslag, 100
milj kr till investeringsbidrag för ekologiskt byggande.
Bygg ut miljövänliga transportsystem!
Vi föreslår höjning av anslaget för byggande av järnvägar
med 2 miljarder, ökade köp av järnvägstrafik av
regionalpolitiska skäl med 100 miljoner, ökade anslag till
kollektivtrafikanläggningar, cykelbanor, länsvägar och
länsjärnvägar med 1 miljard. Detta finansieras genom en
minskning av utbyggnaderna av stora riksvägar.
2.3. Socialpolitiska förändringar
Transfereringar, brutet tak (minskade socialförsäkringar)
Denna post innehåller de besparingar som blir följden av
att vi föreslår att ett brutet tak i socialförsäkringssystemen
införs 1 juli 1995. Vi likställer samtliga försäkringssystem --
arbetslöshet, föräldraförsäkring, sjukpenning -- och inför ett
brutet tak som medför att den del av inkomsten som ligger
under 144.000 kr ersätts med 80% av inkomsten, medan den
del som ligger över 144.000 endast ersätts med 40%. Detta
medför att alla inkomsttagare som har under 13.900 kr i
månaden vinner på miljöpartiets förslag jämfört med
socialdemokraternas.
Under budgetåret sparar vi 6,6 mrd -- under kalenderåret
4,4 mrd.
De totala besparingarna utfaller enligt följande på
kalenderår:
Arbetsmarknad
600 milj
(innebär att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 564
kr/dag till 612 kr/dag)
Föräldraförsäkring
300 milj
Sjukpenning
1 600 milj
Sjuklön
2 400 milj
(arbetsgivarens minskade kostnader neutraliseras genom
höjd extra koldioxidskatt eller, i andra hand, återförande av
den tidigare delen av arbetsgivaravgifter)
Ökat bostöd
-- 125 milj
(ökat bostadsbidrag som följd av reformen)
Minskad statlig skatt
-- 350 milj
Barnbidrag; höjt och beskattat
Vi höjer barnbidraget med 250 kronor och beskattar det.
Det ger en god fördelningsprofil och ökar statens inkomster
med ca 400 miljoner jämfört med regeringens förslag, vilket
innebär en besparing från tidigare år med 2,5 mrd för
kalenderår.
Förtidspensioner
Miljöpartiet accepterar inte de neddragningar som
regeringen föreslår på förtidspensionerna och plussar på
anslaget med 400 miljoner kr. Vi vill införa samma system
som i ovan relaterade modell med brutet tak. Det innebär att
förtidspensionärer med lägre inkomster slipper försämringen
helt.
Studiestöd
I denna post återfinns kostnader för CSN-kortet och
barntillägg för vuxenstuderande, där vi satsar mer än
regeringen. Totalt lägger vi 407,5 milj kr mer än regeringen.
Glesbygdsavdrag
För att kompensera glesbygdsboende föreslår vi ett
generellt avdrag på 2000 kr för de som bor i glesbygd. För
ungdomar och pensionärer föreslås halvt avdrag, dvs 1000
kr. Detta beräknas medföra ca 300 miljoner i minskade
skatteintäkter.
Höjt grundavdrag
Vi föreslår ett höjt grundavdrag. Höjningen föreslås vara
2200 kronor utöver dagens grundavdrag. Därigenom
kompenseras hushållen till del för våra förslag på väsentligt
högre energi- och miljöskatter utan att styreffekten av dessa
går förlorad. Detta beräknas medföra ca 500 miljoner kronor
i minskade skatteintäkter.
2.4. Övriga förändringar
Höjd skatt på alkohol och tobak
Vi föreslår skatt på alkohol och tobak. Detta är att betrakta
som ett kostnadsansvar för de kostnader som bruket av
alkohol och tobak orsakar samhället bl.a. i form av vård och
omsorg. Den höjda skatten på sprit, vin och maltdrycker
beräknas ge 2 miljarder i skatteintäkter. Den höjda
tobaksskatten beräknas ge 1,5 miljarder i skatteintäkter.
Höjd reklamskatt
Vi föreslår att den högre reklamskattesatsen höjs från
nuvarande 11 % till 14 %. Detta beräknas ge 288 miljarder
och bekostar delvis våra högre ambitioner på kulturområdet.
Annonser i allmän nyhetstidning berörs inte av förslaget.
Banta militären
Vi lägger samma besparingskrav på det militära försvaret,
som vi anser är omotiverat stort, som regeringen lägger som
normalt sparbeting på andra områden. Det betyder en
besparing i budget på 6,9 miljarder kronor.
Mindre arbetslöshet
Vi bedömer att våra förslag om sänkt arbetstid m.m. ska
medföra minskad arbetslöshet. Detta beräknas ge en
besparing på 2,8 miljarder i budget i form av minskade
ersättningar till arbetslösa.
En annan inriktning på arbetsmarknadspolitiken
Regeringens förslag om flyttbidrag, studielön för 9000
N/T-studerande och om arbetsföretag avslås. Det ger en
besparing på 5,366 miljarder kronor. Vi vill också rikta
anställningsstödet (arbetsgivaravgiftsnedsättningen för
anställning av arbetslösa) till enbart de som varit arbetslösa
i mer än 12 månader. Det ger en besparing på 4,84 miljarder.
Istället vill vi lägga pengar på gröna investeringar som ger
verkliga jobb och på att underlätta en ekonomisk
återhämtning genom sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt moms
m.m.
Höjt bistånd
Vi vill så snart som möjligt återställa 1%-nivån i biståndet
till utvecklingsländer. Vi föreslår en höjning med 1,2
miljarder i årets budget, varav 1 miljard miljöinriktat.
Polishögskola och gränskontroll
Vi vill inte genomföra lika stora besparingar som
regeringen på polishögskolan och gränskontrollen.
Därigenom erhåller vi ett bättre skydd mot införsel av
narkotika, vapen m.m., och även bättre fortsatt satsning på
bekämpning av bl.a. ekonomiska brott och miljöbrott. Det
handlar om 75 miljoner mer till gränskontroll och 100
miljoner mer till polishögskolan.
Mer till forskning
Vi anser att grundforskningen är relativt eftersatt och
föreslår därför en del omfördelningar, men även en
påplussning för fler doktorandtjänster (188 miljoner).
Inom utbildningsdepartementets område föreslås en
utökningen av anslagen till grundforskning med 1,5
miljarder genom en omfördelning från sektorsforskningen.
10 % av de medel som idag går till sektorsforskningen
föreslås överföras till forskningsråden enligt följande:
Forskningsråd
Förstärkt anslag i kronor (18 mån)
FRN
70 000 000
HSFR
210 000 000
MFR
330 000 000
NFR
530 000 000
SJFR
160 000 000
TFR
200 000 000
Vi föreslår vidare att övergången från utbildningsbidrag till
doktorandtjänster fullföljs så som planerat.
Vi föreslår också att CSN-korten ska vara kvar, dvs att
studerande som uppbär studiemedel ska åka billigare på tåg
m.m. För detta reserverar vi 85 miljoner.
Kultursatsningar
Vi anser inte att kulturen ska vidkännas så kraftiga
besparingar som regeringen föreslår. Tvärtom bör man satsa
på kultur, inte minst då tiderna upplevs som svåra. Vi säger
nej till besparingarna och vill även bygga ut viss
kulturverksamhet. Det beräknas medföra ökade kostnader på
620 miljoner.
Regionalpolitiken
När nu konjunkturen vänder och arbetslösheten minskar
ser vi tydligt att skillnaderna mellan olika landsdelar återigen
förstärks. I exempelvis Norrbotten ligger arbetslösheten kvar
på en relativt sett betydligt högre nivå än i södra Sverige.
De senaste årens statliga nedskärningar har också bidragit till
ökade regionala skillnader. Det s.k. stödområdet drabbas
hårdare av statliga nedskärningar eftersom man i större
utsträckning är beroende av offentlig verksamhet och statliga
företag. Medlemskapet i den Europeiska unionen och den
s.k. inre marknaden är också det en faktor som bidrar till att
förstärka regionala skillnader. Detta är något som
uppmärksammats bättre inom EU:s centrala institutioner än
i Sverige. Inom EU har man också sett att den regionalpolitik
man bedrivit centralt långtifrån varit tillräcklig för att
motverka dess ökade regionala skillnader.
Sammantaget ger detta anledning till en kraftig
förstärkning av den svenska regionalpolitiken. Alternativet
är ett accepterande av en situation med konstant extremt hög
arbetslöshet, utflyttning, avfolkning och nedläggning av
centrala offentliga verksamheter i vissa delar av landet. Det
skulle naturligtvis också slå hårt mot för landet oersättliga
basnäringar.
Miljöpartiet de gröna ser därför med stor oro på
regeringens förda politik och det budgetförslag som lagts.
Nedskärningarna med drygt 500 miljoner kr inom den
nationella regionalpolitiken är inte acceptabelt i ett läge som
kräver det motsatta. Vi motsätter oss neddragningar av stödet
till det norrländska jordbruket eftersom det leder till kraftigt
ökad arbetslöshet och igenväxande åkermark. Flyttstödet är
också det ett inslag i den förda politiken som bör motarbetas.
Målet kan inte vara stora folkomflyttningar utan att genom
en positiv regional- och näringslivspolitik skapa ökade
möjligheter till arbete, växande företag och balans mellan
olika delar av landet. Vi begär ökade anslag inom den s.k.
lilla regionalpolitiken om 3 miljarder kr i förhållande till
regeringens förslag.
Insatserna bör inriktas för att bygga upp kompetens och
stärka lokal och regional näringslivsutveckling. Särskilt vill
vi stödja en ökad satsning inom småföretag, träförädling och
tjänster inom ADB och IT. Den relativt blygsamma satsning
för att underlätta för kvinnors nyföretagande som inledde
under den borgerliga regeringen bör fortsätta och förstärkas.
Mycket talar för att just kvinnor kan leda utvecklingen mot
en starkare och stabilare näringslivsutveckling inom
glesbygden de närmaste decennierna.
De regionalpolitiska anslagen liksom den kommunala
skatteutjämningen har regeringen aviserat att återkomma
med i kompletteringspropositionen. Vi får således anledning
att återkomma med en ny motion i anslutning till den. Redan
nu slår vi emellertid fast att tre miljarder utöver vad
regeringen nu föreslår ska gå till regionalpolitiska satsningar.
Detta påverkar vår beräkning av beloppet under
Tillkommande utgiftsbehov.
2.5. Underskott och upplåning
Våra förslag innebär att underskottet minskar med 12
miljarder kronor utöver vad regeringen föreslår för
budgetåret 1995/96. Detta framgår av tabell 2 nedan:
Tabell 2
YTTERLIGARE BUDGETFÖRSTÄRKNING
12   mrd kr
SKATTESÄNKNING/
UTGIFTSÖKNING
51,3 mrd kr
SKATTEHÖJNING/
BESPARING
63,3 mrd kr
SKATTESÄNKNINGAR
37,5
miljard kr
SKATTEHÖJNINGAR
30,3
miljard kr
Glesbygdsavdrag
0,3
15 % mer skatt på sprit, vin, öl
2
Höjt grundavdrag
0,5
Höjd reklamskatt till 14 %
0,3
Sänkta arbetsgivaravgifter
25,5
Ökad tobaksskatt
1,5
Fastighetsskatt bort på skog
0,5
Uranskatt (motsv 10 öre/kWh)
6,9
Sänkt moms till 5 och 12 %
10,7
Koldioxidskatt
6,9
Vattenkraftsskatt (motsv
7 öre/kWh)
4,9
Höjd dieselskatt 150 öre/liter
3,1
Avfallsskatt
1,9
Höjd bensinskatt
1,5
Skatt på naturgrus
0,3
Avgifter på handelsgödsel och bekämpningmedel m.m.
1
UTGIFTSÖKNINGAR
13,8
miljard kr
BESPARINGAR
33
miljard kr
Polishögskolan
Bistånd
Miljöinvesteringar i Östeuropa
Bibehållna förtidspensioner
lågink.
Järnvägar, koll.trafik, läns-
vägar
Mer forskning
CSN-kortet kvar
Barntillägg vid studier
Diverse socialpolitik m.m.
Ej spara på radio och TV
Allergisanering
0,1
1,2
1 0,4 3,1
0,2
0,1
0,3
0,1
0,6
3
Barnbidraget 
höjs med 250 kr
och beskattas
Minskade socialförsäkringar
Mindre motorvägar m.m.
Mindre arbetslöshet
Ej flyttbidrag
Ej N/T studielön
Anställningsstöd enbart
12 mån arb.1.
Ej arbetsföretag
Mindre till miljöfientlig tek-
nik m.m.
11 % spar på militären 0,4
6,6
5,7
2,8
0,5
1,4 4,8
3,5 0,4
6,9
Ekologiskt 
byggande
0,1
Miljövård
0,5
Mer regionalpolitik
3
Diverse kultur m.m.
0,1
AVGIFTS- OCH SKATTEVÄXLING FÖR
JORDBRUKET
Inkomständringar
2 408
milj.kr.
Utgiftsändringar
2 408
milj. kr.
Avgifter på handelsgödsel och
Jordbruksdepartementet
2 408 bekämpningsmedel 
m.m.
1 402
Bidrag från EU miljö
900
Bidrag från EU regional
106
Detta bör medföra mindre räntekostnader för staten och att
återhämtningen i statens finanser sker snabbare. Vi bedömer
också att ränteläget i allmänhet bör kunna förbättras
snabbare med våra förslag. Vi har emellertid inte nu
tillgodoräknat oss sådana positiva budgeteffekter i vårt
förslag.
Förslagen om sänkt moms, sänkta arbetsgivaravgifter och
miljöinriktade investeringar ska leda till en snabbare
återhämtning för främst produktion och tjänsteföretag för
inhemsk konsumtion.
Det blir fart på Sverige igen, men den här gången med en
grön riktning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny
ekonomisk politik som tar sin utgångspunkt i ekologins och
miljöns fundamentala roll för samhällsutvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den ekologiska krisen och vikten
av att inte miljöskulden tillåts öka ytterligare utan tvärtom
skall minskas,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett ekonomisk-
politiskt åtgärdsprogram för att uppfylla de miljömål som
riksdagen tidigare har antagit eller uttalat,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den ekonomiska
politiken inför 2000-talet,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer som
anförts i motionen,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om huvudmålen i en grön ekonomisk-
politisk strategi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de negativa effekterna på statens
ekonomi av att betala medlemsavgift för medlemskap i
Europeiska unionen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att
stimulera en snabbare marknadsutveckling för grön
teknik,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet att utveckla en väl
fungerande marknadsekonomi, en s.k. kretsloppsekonomi,
10. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall höjas
med 15 öre/kg till 50 öre/kg från den 1 juli 1995,1
11. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall gälla
med skattesatsen 50 öre/kg för alla utsläpp som innebär
nettotillskott av koldioxidhalten i atmosfären på det sätt som
föreslås i motionen,1
12. att riksdagen beslutar att nedsättning av koldioxidskatt
för viss energiintensiv industri skall villkoras enligt de
principer som anges i motionen,1
13. att riksdagen beslutar att uranskatt motsvarande 10
öre/kWh el från kärnkraft skall införas från den 1 juli
1995,1
14. att riksdagen beslutar att vattenkraftsskatten skall höjas
med motsvarande 7 öre/kWh från den 1 juli 1995,1
15. att riksdagen beslutar att dieselskatten skall höjas med
150 öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,1
16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
beslutar att bensinskattens energiskattedel höjs med 17
öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,1
17. att riksdagen, under förutsättning att närmast
föregående yrkande bifalls, beslutar att ett särskilt
glesbygdsavdrag om 2 000 kr per glesbygdsbo mellan 18 och
65 år och 1 000 kr per glesbygdsbo som är yngre eller äldre
än föregående kategori införs i enlighet med vad som anförts
i motionen,1
18. att riksdagen beslutar att en avfallsskatt införs från den
1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,1
19. att riksdagen beslutar att skatt på naturgrus införs från
den 1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i
motionen,1
20. att riksdagen till anslaget A 1 Vägverket anslår 303
631
000 kr för budgetåret 1995/96, vilket innebär en minskning
med 160
000
000 kr jämfört med regeringens förslag,3
21. att riksdagen anslår 2 092 656 000 kr till anslaget A 3
Byggande av vägar för budgetåret 1995/96, vilket innebär en
minskning med 5 500
000 000 kr jämfört med regeringens förslag,3
22. att riksdagen anslår 3 374 000 000 kr till anslaget A 4
Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1995/96,
vilket innebär en ökning med 1 000 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag,3
23. att riksdagen under sjätte huvudtiteln A 11
Nyinvesteringar i järnvägar anslår 11 408 060 000 kr för
budgetåret 1995/96, vilket innebär en ökning med
2 000 000 000 kr jämfört med regeringens förslag,3
24. att riksdagen under sjätte huvudtiteln E 2 Köp av
interregional persontrafik på järnväg anslår 895 900 000 kr
för budgetåret 1995/96, vilket innebär en ökning med
100 000 000 kr jämfört med regeringens förslag,3
25. att riksdagen beslutar sänka arbetsgivaravgifterna med
totalt 25 500 000 000 kr för budgetåret 1995/96,
26. att riksdagen beslutar att sänka momsen för inrikes
transporter m.m. från nuvarande 12 % till 5 % från den 1 juli
1995,1
27. att riksdagen beslutar att sänka momsen för livsmedel
m.m. från nuvarande 21 % till 12 % från den 1 juli 1995,1
28. att riksdagen beslutar avskaffa fastighetsskatt för
skog,1
29. att riksdagen beslutar att ändra ersättningsreglerna i
socialförsäkringarna i enlighet med vad som anförts om
brutet tak m.m. i motionen från den 1 juli 1995,4
30. att riksdagen beslutar höja barnbidraget med 250 kr till
1 000 kr,5
31. att riksdagen beslutar beskatta barnbidraget under
inkomstslaget Inkomst av tjänst från den 1 juli 1995,1
32. att riksdagen beslutar att grundavdraget mot inkomst av
tjänst höjs med 2 200 kr från den 1 juli 1995,1
33. att riksdagen beslutar att tobaksskatten höjs med 13 %
eller 1 500 000 000 kr till totalt 13 154 000 000 kr från och
med budgetåret 1995/96,1
34. att riksdagen beslutar att skatterna på spritdrycker, vin
och maltdrycker höjs med 10 % vardera eller sammantaget
2 000 000 000 kr från och med budgetåret 1995/96,1
35. att riksdagen beslutar höja reklamskatten från
nuvarande 11 % till 14 % i enlighet med vad som anförts i
motionen,1
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att 3 000 000 000 kr utöver vad som föreslås i propositionen
skall anslås till regionalpolitiska ändamål i
tilläggspropositionen våren 1995.6

Stockholm den 25 januari 1995

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Roy Ottosson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goe s (mp)

Ewa Larsson (mp)

Annika Nordgren (mp)
1 Yrkandena 5, 10--19, 26--28, 31--35 hänvisade till
SkU.
2 Yrkande 8 hänvisat till NU.
3 Yrkandena 20--24 hänvisade till TU.
4 Yrkande 29 hänvisat till SfU.
5 Yrkande 30 hänvisat till SoU.
6 Yrkande 36 hänvisat till AU.
Fi212
Bilaga
TABELL ÖVER BUDGETFÖRSLAGET


Statsbudgetens inkomster
mp
ändring
kommentar

milj kr
budgeteffekt

1000
Skatter m.m.
1100 Skatt på inkomst
113501
8907
beskattat barnbidrag
(netto 400 milj kr)
--  500
2200 mer i grund-
avdrag
--  300
glesbygdsavdrag

1200 Arbetsgivaravgifter

--25550
''skatteväxling''

1300 Skatt på egendom

--  500
bort på skog

1312 Fastighetsskatt

1400 Skatt på varor och tjänster

1411 Mervärdesskatt
165932
--10718
till 5 och 12 %

1424 Tobaksskatt
13154
1500

1425 Skatt på spritdrycker
9211,9
1018,15
10 % upp för alkohol

1426 Skatt på vin
4398,8
488,76

1427 Skatt på maltdrycker
4437,8
493,09

1452 Skatt på annonser och
reklam
1757
288

14 %, ej dagspress


Miljöskatt på kärnkraft
10 öre/kWh

6900


Koldioxidskatt 50 öre/kg

6900

Vattenkraftsskatt 7 öre/kWh
4950

Höjd dieselskatt 150 öre/liter
3100

Avfallsskatt

1900

Höjt kostnadsansvar


växla till arb.avg.:

i bensinskatt

1500
25550

Skatt på naturgrus

300


Avgifter på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m
2400

växla till jordbruk
6000
Bidrag m.m. från EU

Miljöstöd jordbruk

900
växlas mot jordbruk

Regionalt stöd jordbruk

106
växlas mot jordbrukSUMMA ÄNDRINGAR
4083
Statsbudgetens inkomster
mp
ändring
kommentar

milj kr
budgeteffekt

II.
Justitiedepartementet


--100

B.
Polisväsendet

3 Polishögskolan
100
--100
III.
Utrikesdepartementet


--2200

C.
Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till intern. utvecklings-
program
4962,5
--200

8 Miljöbistånd till utvecklingsländer
1000
--1000
nytt anslag
G.
Samarbete med Central- och
Östeuropa

4 Bidrag till fond för miljö-
investeringar
1000
--1000
nytt anslag
IV.
Försvarsdepartementet


6939,47

A.
Försvarsmakten m.m.

1 Försvarsmakten
57260,534
7000
nedrustning
C.
1 Civil ledning och samordning
126
--6,04

2 Tekn. åtgärder i ledningssystemet
110
--2,29
D.
3 Förebygga åtgärder mot natur-
olyckor
41,7
--4,2
E.
1 Styrelsen för psykologiskt försvar
26,814
--5
G.
2 Kustbevakningen
547,707
--35
70 pers.

4 Försvarsforskning
160,175
--6

6 Flygtekniska försöksanstalter
28,244
--2
V.
Socialdepartementet


--2326

A.
1 Allmänna barnbidrag
32000
--8507
beskattas!
B.
5 Förtidspensioner
21480
--400
brutet tak 12000

B.
1 Sjukpenning m.m.
28063
6600
nettosumma

Färdtjänst

--10

Tolk, ledarhundar

--9
VI.
Kommunikationsdepartementet


2560

A.
Infrastruktur

1 Vägverket
303,631
160
miljöanpassning

3 Byggande av vägar
2092,656
5500

4 Byggande av länstrafikanläggningar
3374
--1000

11 Nyinvesteringar i stomjärnvägar
11408,06
--2000
E.
2 Köp av interregional persontrafik på
järnväg
895,9
--100
VII.
Finansdepartementet


--75

D.
Vissa centrala myndigheter m.m.
1 Tullverket
1742,38
--75
narkotika m.m.
VIII.
Utbildningsdepartementet


--595

C.
Universitet och högskolor
27537
--187,5
E.
Studiestöd m.m.
20041,8
--127,5

Barntillägg

--280
IX.
Jordbruksdepartementet


--2408,315

B.
Jordbruk och trädgårdsnäring

3 Stöd till jordbrukets företagshälso-
vård
337,5
--300
avbytarverks.

4 Rådgivning och utbildning
103,296
--75

6 Stöd till sockerbruket på Gotland
18,75
--6,25

9 Regionala stöd till jordbruket
1078
374

10 Från EG-budgeten finans. regionala
stöd
390
--106

11 Miljöersättningar i jordbruket
1700
--900

12 Från EG-budgeten miljöersätt-
ningar
1700
--900
D.
1 Sametinget
20
--5
sam. nat.scen
F.
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor

3 Statens växtsortnämnd
4,002
--4
G.
Livsmedel

8 Konsument- och marknadsförings-
åtg.
43
--13
H.
Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbruksuniversitet
1674,657
--254

2 Skogs- och jordbrukets forsk-
ningsråd
449
--219,065
X.
Arbetsmarknadsdepartementet


4680

A.
Arbetsmarknad

2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
32076,746
1880
ej N/T, flyttbidr.
C.
5 Bidrag till arbetslöshetsersättning
m.m.
56965
2800
arbetsdelning
XI.
Kulturdepartementet


--620

B.
4 Centrala museer
670,818
--15
tre nya
C.
10 Bidrag till Riksteatern, Operan,
Dramaten
971
--50
ej besparing
D.
1 Radio- och TV-verket
632,778
--555
ej besparing
XII.
Näringsdepartementet


--2657,193

A.
Näringspolitik m.m.

1 Närings- och teknikutvecklings-
verket
221,975
73,992

5 Investeringsfrämjande
48,75
48,75

6 Turistfrämjande
49,5
49,5
F.
Teknisk forskning och utveckling

1 Teknisk forskning och utveckling
800
266,465

6 Bidrag till Ingenjörsvetenskaps-
akademien
4,1
4,1
G.
Bygg- och bostadsväsende

14 Bidrag till allergisanering
3000
--3000
nytt anslag

15 Bidrag till ekologiskt byggande
100
--100
nytt anslag
XIII.
Civildepartementet


--7

A.
1 Länsstyrelserna m.m.
2711,438
9,75
C.
1 Konsumentverket
106,687
--5

3 Konsumentorganisationer
7,15
--1
E.
2 Stöd till kooperativ utveckling
9759,75
--9,75

5 Bidrag till kvinnoorganisationer
6,148
--1
roks
XIV.
Miljödepartementet


--454,808

A.
Miljövård

1 Statens naturvårdsverk
636,361
--76,476
bibehållet

2 Bidrag till miljöarbete
86,653
--10
Agenda 21

3 Bidrag till kalkning
270
--30
bibehållet

4 Investeringar på miljöområdet
500
--214,332
bibehållet

5 Miljöforskning
227,031
--24
bibehållet

6 Sanering och återställning
69,88
--50
nytt program

15 Bidrag till information om
genteknik
50
--50
nytt anslag
SUMMA ÄNDRINGAR


2736,154


SUMMERING AV STATENS INKOMSTER OCH
UTGIFTER
I BUDGET 1995/96 (18 mån)
mp förslag
milj kr
ändring
milj kr

Inkomster
729 030,38
4 083
Utgiftsanslag
946 642,5
-- 2 736,15

3 000
0
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
10 674
-- 5 326
Summa utgifter
960 316,5
--  8 062,15
Underskott
231 286,12
12 145,15
Minskat upplåningsbehov
12 145,2
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08
Yrkanden (72)