Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2006/07:52 Driftsformer för sjukhus.

Motivering

Vi riksdagsledamöter från Stockholmsregionen är starkt oroade för effekterna av regeringens förslag om att avskaffa stopplagen och tillåta privatiseringen av universitetssjukhusen. Om propositionen går igenom innebär det ett hot både mot medborgarnas förutsättningar att få vård på lika villkor och den medicinska forskningen och sjukvårdens långsiktiga utveckling.

Vi menar att det vore djupt olyckligt för såväl vård, forskning som utbildning om lagligt utrymme skapas för sjukvårdshuvudmännen att splittra upp universitetssjukhusen genom att överlåta delar av verksamheten till privata vårdföretag. Ingenting talar för att privata vårdgivare kommer att lägga särskilt stor möda på kommersiellt sett föga inbringande uppgifter som att ta emot studenter, delta i forskningsprojekt eller samla in data genom prover från patienter. Det är därför en farlig väg för den medicinska forskningen och utbildningen som anträds om lagregleringen i detta avseende avskaffas.

Driften av landets universitetssjukhus är dessutom av betydelse långt bort-om den primära uppgiften att bota och lindra sjukdom. Universitetssjukhusen har en särställning när det gäller att utveckla nya behandlingsmetoder och landvinnande rön som i förlängningen kan leda till nya läkemedel. Man kan säga att universitetssjukhusen är hjärtat i en kunskapsutveckling och ett innovationssystem som bygger på ett intimt och förtroendefullt samarbete mellan sjukvård, forskning och industri, med en betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning som är enorm. Den insikten borde vara tillräcklig för att avstå från att öppna upp utrymme för landstingen att göra universitetssjukhusen till experimentverkstad för ideologiskt driven privatiseringsiver. I Stockholmsregionen kan vi se flera exempel på hur en övertro på privatisering av sjukvård riskerar att skapa stora problem för sjukvården och forskningen. Ett exempel är Astrid Lindgrens barnsjukhus där den borgerliga ledningen skjuter på öppnandet av en näraktut på framtiden, trots stora köer, bara för att de vill att den ska vara i privat regi. Det har lett till att ledningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus tvingas att ställa planerade operationer på obestämd tid, vilket får stora konsekvenser för de barn som står i operationskön.

Vi som socialdemokrater är inte främmande för privata alternativ i delar av sjukvården – tvärtom. Däremot är vi av uppfattningen att en gräns för vinstdrivande privata entreprenörer bör gå vid den kvalificerade och kunskapsintensiva verksamheten vid akutsjukhusen. När det gäller universitetssjukhusen är det av än större vikt med det offentliga huvudmannaskapet och driftsansvaret. Vare sig återkommande upphandlingar med byten av ansvariga aktörer eller det rena vinstintresset ger några goda förutsättningar för långsiktig forskning och utveckling.

Till följd av regeringens proposition ser vi nu hur landstingsledningen i Stockholms läns landsting vill stycka upp Karolinska universitetssjukhuset i syfte att överlåta driften av enskilda kliniker till privata företag. Ledningen för Karolinska Institutet i Solna har varnat för vad som kan inträffa med forskningen när Karolinska universitetssjukhuset styckas upp i olika delar eller ombildas till någon form av galleriasjukhus. I en debattartikel i SVD, den 9 februari, skriver Harriet Wallberg-Henriksson, rektor, Karolinska Institutet.

Vi oroliga för att lagändringen (ett avskaffande av stopplagen) kraftigt försämrar förutsättningarna att bedriva konkurrenskraftig medicinsk utbildning och forskning i vårt land. Den erfarenhet vi hittills har är att privata vårdgivare vare sig är intresserade av att ta emot studenter eller delta i forskningsprojekt genom att samla in data och prover från patienter. Politisk entusiasm får inte springa före planering och eftertanke.

Ett skräckscenario är att våra stora universitetssjukhus styckas upp och förvandlas till vårdgallerior med olika aktörer för varje specialitet. Lägg där till återkommande upphandlingar och byten av ansvariga aktörer, där vinstintresset inte ger utrymme för vare sig långsiktiga forskningsprojekt eller utbildning på mer grundläggande nivå. Sådana ”vårdgallerior” istället för sammanhållna universitetssjukhus skulle innebära att både forskning och utbildning kraftigt försvåras eller till och med omöjliggörs i vårt land.

Vi delar denna oro. Vi menar att en sammanhållen universitetssjukvård är nödvändig för att säkerställa en internationellt högklassig forskning, utbildning och en fortsatt utveckling av nya läkemedel och nya behandlingsmetoder.

Vi är också emot förslaget om att öppna upp för de offentligt finansierade sjukhusen att ta emot försäkringspatienter. Det finns en uppenbar risk att det skapas gräddfiler inom vården. I den borgerliga valplattformen för Stockholms läns landsting framgår det med all tydlighet om vilket håll man vill gå. Här föreslår de borgerliga partierna att alla sjukhus ska öppnas för att ta emot försäkringspatienter. För stockholmarna innebär förslaget att tillgången till kvalificerad sjukvård riskerar att starkt begränsas, om man inte har råd att teckna egna försäkringar. Förslagen om att både privatisera den mest kvalificerade vården och tillåta försäkringspatienter inom den offentligt finansierade vården ger tydliga signaler om vilket håll regeringen vill gå.

Vi anser att propositionen innebär ett hot mot en offentligt finansierad sjukvård på lika villkor och att den också hotar forskning och utveckling vid de stora universitetssjukhusen. Mot denna bakgrund avslår vi propositionen.