En digital allemansrätt

Motion 1998/99:T808 av Sven Bergström m.fl. (c)

av Sven Bergström m.fl. (c)
Tekniken i människans
tjänst
En digital allemansrätt
Teknik i sig är aldrig ond eller god. Värdet av teknik avgörs
helt av hur människor hanterar den. Informationstekniken är
inget undantag, utan kan bidra såväl till en kraftfull
utveckling inom alla samhällsområden och för alla
människor som till att nya klyftor skapas. Vilken effekten av
IT-utvecklingen blir avgörs till stor del av den strategi
riksdagen formulerar.
Centerpartiets utgångspunkt är att informationstekniken ska komma alla
till del, oavsett kön, ålder, social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i
landet. En strategi för detta måste innebära såväl satsningar på att bygga ut
infrastrukturen i hela landet som satsningar på utbildning och en översyn av
gällande lagar och förordningar för att underlätta introduktionen av tekniken.
Arbetet måste utföras med stor respekt för den snabba, närmast
explosionsartade, utvecklingen och de svårigheter som finns att formulera
hållbara regler i samband med detta. En utgångspunkt måste vara att
människor, givna goda förutsättningar, förmår att själva ta ett stort ansvar för
hur tekniken används. Politikens uppgift måste vara att skapa så stor
tillgänglighet som möjligt, samtidigt som svåra problem rörande människors
rätt till integritet hanteras. Arbetet handlar om att formulera en digital
allemansrätt.
Regional utveckling och rättvisa
Fungerande kommunikationer, utbyggd service och ett
levande näringsliv är alla nödvändiga delar i en politik för att
hela landet ska leva. Rätt använd kan informationstekniken
vara ett kraftfullt instrument för regional utveckling och
rättvisa.
Genom bredbandskommunikation i alla delar av landet ökar möjligheten
för företag att etablera sig utanför de tätbefolkade områdena runt
storstäderna. En förutsättning för att detta ska ske är att kommunikationen
sker med samma prestanda och på lika ekonomiska villkor i hela landet.
Det förekommer redan i dag att företag med hjälp av informationsteknik
etablerar sig utanför städerna. Växeln till Taxi Stockholm återfinns på en ö i
skärgården utanför Stockholm. Den som ringer till SJ för att boka tågbiljetter
kan, utan att veta det, få hjälp från Herz bokningscentral i Arvidsjaur.
Informationstjänster är en marknad som snabbt växer. Informationstek-
nikens verktyg innebär att det inte spelar någon roll var dessa tjänster
produceras eller exporteras. Genom elektronisk handel kan små aktörer vara
med och konkurrera om såväl offentlig som privat upphandling på ett nytt
sätt. Detta förutsätter dock att den elektroniska handeln som verktyg för
näringslivet etableras och standardiseras. En ny potential för företag i hela
landet öppnas därigenom, och genom detta kan en grund för nya jobb och
minskad utflyttning från glesbygden läggas.
Utbildning för alla, i hela landet,
under hela livet
Kunskap är den enskilt viktigaste faktorn för att överbrygga
klyftor i samhället. Tillgången till utbildning är därigenom
en viktig rättvisefråga.
Genom modern teknik har möjligheterna att erbjuda utbildning oberoende
av tid och plats ökat enormt på några få år. Genom bredbandskommunika-
tioner kan videokonferenser sammanföra seminariedeltagare från Japan,
USA, Sydafrika och Sverige. Moderna kommunikationer innebär att eleverna
i Kosters skola, med 20 elever, kan ges samma kommunikationsmöjligheter
och tillgång till information som eleverna på Östra Real i Stockholm. För
äldre studerande kan modern teknik innebära att studenterna vid högskolan i
Gävle deltar i övningar med professorer från universitetet i Tokyo.
Lärande på arbetsplatsen blir möjligt i en tidigare okänd omfattning då
bredbandsförbindelser öppnas till företagen. I dag kan teknologstudenter
göra simulationer på Mitthögskolans datorer då de läser träteknik på distans.
I framtiden kommer högre utbildning att kunna erbjudas i varje kommun,
genom lärcentrum eller kommunikationer direkt till hemmen.
Målsättningen för en modern utbildningspolitik måste vara utbildning för
alla - i hela landet och under hela livet. Den målsättningen kan uppnås med
ökad användning av informationsteknik.
Resurshushållning
Användningen av förnybara energislag och material är
grunden för en hållbar utveckling. Genom att återanvända
varor och återvinna material kan kretsloppet slutas.
Konsumtion som skadar miljön måste successivt minskas.
Det är en utmaning för Sverige och övriga västvärlden att gå
före och visa att en hållbar livsstil går att förena med hög
levnadsstandard. Respekt för människan kräver respekt för
naturen.
Om den rika delen av världen ska kunna behålla sin levnadsstandard i
framtiden och om uttaget av naturresurser samtidigt ska kunna ske på ett
hållbart sätt måste resurseffektiviteten öka drastiskt. Vi måste få ut mer nytta
av varje insatt resurs. Enligt vissa beräkningar måste vi bli överslagsmässigt
tio gånger effektivare, vilket gjort faktor 10 till ett begrepp. Det finns med i
FN:s dokument från konferensen om miljö och utveckling och har fått bred
uppslutning. Det handlar alltså om att utföra lika mycket med bara en tiondel
av den energi och det material vi idag använder.
Faktor 10 är ingen omöjlighet. I genomsnitt förslösas ca 94 % av de natur-
resurser vi skördar, gräver upp eller utvinner. Den resterande tjugondelen
används till sådana tjänster vi efterfrågar.
Informationsteknik är ett av de verktyg som kan användas för en
effektivare resurshushållning. Genom intelligent teknik, som kontinuerligt
övervakar och anpassar t.ex. värmetillförseln till hushåll och som gör det
möjligt att ersätta kollektiv betalning av vatten- och värmeavgifter i
flerfamiljsbostäder öppnas för en långt effektivare energianvändning än vad
som i dag är fallet.
Genom en ökad andel distansarbete och telekonferenser m.m. minskar
också behovet av transporter till och från möten och minskar därmed
resursanvändningen. Att ersätta fysiska transporter med informationsteknik
handlar inte om att ersätta möten människor emellan, utan om att ge
människor tid och möjlighet till de möten de själva önskar.
Ökad delaktighet
Människor är i dag mer politiskt välinformerade än någonsin
tidigare. Samtidigt minskar engagemanget i traditionella
partier och många folkrörelseorganisationer. Även vissa
enfrågeorganisationer får allt svårare att rekrytera
medlemmar. Förklaringen ligger knappast i ointresse för
samhällsfrågor eller bristande önskan att påverka, utan står
förmodligen att finna i hur organisationer fungerar och att
människor inte längre accepterar hela åsiktspaket i samma
utsträckning som tidigare.
Det är en stor utmaning för det politiska systemet att möta de ändrade
förutsättningarna för människors delaktighet i samhällsutvecklingen och att
ta tillvara människors önskemål i samhällsarbetet. Informationstekniken
skapar möjlighet till ökad delaktighet för alla att påverka samhällsutveck-
lingen genom närmare kontakt med beslutsfattare och opinionsbildare. Det
finns givetvis också en risk i att alla inte blir delaktiga av denna utveckling
och att nya klyftor uppstår mellan dem som har tillgång till informations-
teknikens verktyg, kunskap om hur man finner information samt är bra på att
uttrycka sig och dem som inte har de tekniska och kunskapsmässiga
förutsättningarna. Kunskapssamhället måste uppmärksamma och förebygga
denna utveckling.
En strategi för ökad användning av
informationsteknik
Centerpartiet visar i motionen på en samlad strategi för att
bygga ut och öka användningen av informationsteknik i hela
landet och på alla områden.
Utöver en infrastruktur behöver särskilda insatser göras på några områden.
I motionen berör Centerpartiet insatser på rättsområdet och kunskaps-
försörjningen utöver infrastrukturen. Vi har i våra tidigare IT-motioner
1996/97:T916 och 1997/98:T815 redogjort för ytterligare ett antal insatser
som behöver göras. Det är glädjande att regeringen i de skrivelser som nu
lämnats till riksdagen har tagit upp flera av de krav Centerpartiet fört fram i
dessa motioner.
Infrastrukturen
Traditionellt har staten tagit ansvar för landets infrastruktur
och de stora satsningar som gjorts. Så var fallet när
järnvägen byggdes ut i slutet av 1800-talet och så var fallet
när vägnätet förbättrades på 1950-talet. Vi står nu inför en
utbyggnad av en digital infrastruktur. Centerpartiet menar att
staten inte helt kan frånhända sig ansvaret för detta. Ett
statligt ansvarstagande innebär också en garanti för allas
tillgång till infrastrukturen på lika villkor.
Genom investeringar i infrastruktur för att möjliggöra snabba kommunika-
tioner för alla i hela landet läggs grunden för en snabb marknadsmässig
utbyggnad av tjänsteutbudet och den elektroniska handeln. Satsningar i den
digitala infrastrukturen bör därmed snabbt kunna bli lönsamma. Det är också
en jämlikhetsfråga eftersom en utbyggnad utan ett gemensamt
ansvarstagande riskerar att bli begränsad till tätbefolkade områden.
Fibernätsutbyggnad
Den snabbaste tillgängliga tekniken i dag är fiberoptiska
förbindelser. Centerpartiet menar att mycket talar för att en
snabb utbyggnad av fiber till hemmen skulle kunna bidra till
ett tekniskt språng som bidrar till utveckling och förbättrad
konkurrenskraft i hela landet. En sådan utbyggnad skulle få
positiva effekter för sysselsättningen också på kort sikt i den
insats som krävs för att bygga ut nätet. På längre sikt finns
en stor potential för en ekonomisk utveckling som följd av
utbyggnaden i hela landet.
En utbyggnad av fiber till hemmen skulle vidare innebära att alla
informationstjänster - telefoni, TV, radio, Internettjänster för att nämna
några exempel - kunde förmedlas med en och samma teknik. Marginal-
kostnaden för att lägga till nya tjänster blir mycket låg och integration av
olika tjänster förenklas.
Genom att möjliggöra detta kontinuerliga informationsutbyte kan också
grunden läggas för "smart communities", d.v.s informationsutbyte i grann-
skapet vilket förbättrar den lokala demokratin och underlättar lokal
handel/transporter.
En tänkt utbyggnad av fiber till hemmen skulle innebära att staten tog ett
ansvar för att bygga den finmaskiga digitala infrastrukturen - de elektroniska
grusvägarna - till varje hem och arbetsplats. Marknadens aktörer bör därefter
få konkurrera om trafiken på förbindelser mellan knutpunkter dit hushållen
ansluts - de digitala motorvägarna.
Grovt uppskattat kan följande antaganden användas som utgångspunkter
för beräkning av kostnaden för en utbyggnad av ett finmaskigt fibernät:
1. fem miljoner hushåll och arbetsplatser behöver anslutas
2. i genomsnitt är avståndet till en knutpunkt två kilometer
3. genomsnittskostnad för att lägga en meter kabel är fem kronor (råfiber
kostar ca 50 öre per meter)
Utifrån dessa antaganden kan kostnaden beräknas till ca 50 miljarder
kronor. I detta belopp ingår inte ändutrustning, mjukvara till datorer eller
liknande, något som operatörerna förväntas stå för.
Fiber har uppenbara fördelar framför tekniker som ökar prestandan i
konventionella koppartrådar eftersom de inte kräver dyr och avancerad
teknik och förstärkare för att förmedla informationen.
En utbyggnad bör gå att finansiera genom ett ansvarstagande från staten,
förenat med koncessionsavgifter av dem som vill erbjuda tjänster genom
nätet. Regeringen bör låta utreda hur en utbyggnad av ett finmaskigt fibernät
kan ske och till vilken kostnad. Detta bör ges regeringen till känna.
Marknadens spelregler
Även om staten tar ett stort ansvar för den grundläggande
infrastrukturen måste trafiken och tjänsteutbudet ske på en
fungerande marknad. Klara och tydliga spelregler för
marknadens aktörer är därför ett fundamentalt krav. I det fall
staten inte väljer att ta ett ansvar för infrastrukturens
utbyggnad framstår behovet som än större.
Grunden för reglerna bör vara att främja konkurrens och jämförbarhet
mellan olika operatörer för att sätta konsumentens behov och intressen
främst. Det finns i detta sammanhang skäl att vara särskilt uppmärksam på
hur de största operatörerna och operatörer som äger infrastruktur agerar.
För att främja konkurrensen bör en översyn av telelagen göras så att Post-
och telestyrelsen får effektiva sanktionsinstrument i de fall deras synpunkter
på hur konkurrensen hanteras inte efterlevs. Detta bör ges regeringen till
känna.
Rättsordningen
Elektronisk handel
Informationstekniken innebär ett ökat omvandlingstryck på
näringslivet i Sverige, såväl i Europa som globalt. Teoretiskt
kan IT skapa en marknad med fullständigt fri konkurrens,
något som innebär både möjligheter och hot.
För konsumenterna innebär IT att man, efter att ha skaffat sig tillgång till
Internet, med en minimal kostnad kan jämföra olika produkter och priser och
göra beställningar nästan utan hänsyn till var leverantören är belägen. Detta
kan också innebära ett hot mot det lokala näringslivet vilket i förlängningen
kan komma att påverka närservicen.
Det är av största vikt för spridningen och den ökade användningen av
informationstekniken att standarder arbetas fram, så att information kan
utbytas mellan såväl länder som världsdelar. Arbetet med att ta fram sådana
standarder fortgår sedan en tid. Inte bara Europa, utan hela världen, bör enas
kring gemensamma standarder. Detta görs förmodligen bäst genom att
branschorgan får utarbeta standarder. Politikens uppgift bör vara att tillse att
infrastruktur och tekniska lösningar inte monopoliseras, utan görs
tillgängliga för aktörer i alla länder. Först om det arbete som redan pågår inte
skulle vara framgångsrikt bör politiska initiativ tas.
Politikens uppgift är också att se till att förutsättningarna för utveckling
finns genom att se över befintliga lagar och göra dessa teknikoberoende, att
främja likvärdig konkurrens och att anpassa lagstiftningen till de nya
företagsstrukturer som kan uppkomma genom ny användning av teknik, t ex
virtuella företag.
Virtuella företag
Ett virtuellt företag byggs upp för att möta kundernas
skiftande önskemål och för att ge möjlighet till att snabbt
möta förändringar i dessa önskemål. Kännetecknande är att
virtuella företag har en liten kärna av medarbetare, som
beställer varor eller tjänster från olika partners och
koordinerar dessa i ett nätverk.
Virtuella företag finns redan idag, både i form av s.k. informationsmäklare
och för försäljning av varor. Som exempel på det förra kan nämnas de
informationsmäklare som hjälper företag och kommuner att söka pengar från
EU. Ett exempel på det senare är t.ex. klädföretaget Gant, som består av ett
kärnföretag, klädbutiker, produktionsföretag m.m. Verksamheten innebär att
de flesta av de tidigare traditionellt anställda kommer att arbeta utanför
kärnföretaget, som frilansare, underleverantörer, försäljare m.m.
För konsumenten är det viktigt att kunna ha tilltro till virtuella företag, inte
minst till de företag som sätts samman av ett nätverk av andra företag för ett
speciellt projekt. Bl.a. måste frågor om avtal lösas såsom vem som
egentligen är juridiskt ansvarig för ingångna avtal, vem som har ansvar för
redovisning m.m. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Betalningssystem och rättsliga åtaganden
Att betala med kontokort över Internet förutsätter att
konsumenterna känner förtroende för den som tar emot
numret och att överföringen inte kan avlyssnas. Det senare
problemet kan avhjälpas med kryptering av informationen.
Däremot är det svårt för en konsument att avgöra om ett
företag på Internet är pålitligt.
Även integriteten kan sättas på spel, då det är lätt att spåra kontokorts-
transaktioner. Olika typer av "kontanter" för Internet har vuxit fram för att
undvika dessa problem, exempelvis digicash, cybercash och intercoin.
Principen är att data som motsvarar pengar insatta hos en bank lagras hos
konsumenten. Denne kan sedan, via Internetbanken, skicka pengar till olika
mottagare under anonymitet och med förvissning om att betalningen inte går
att förändra eller avläsa för utomstående. De elektroniska kontanterna,
Internets motsvarighet till kontantkort, har förmodligen kommit för att
stanna.
Det finns ett behov av standardisering även inom detta område. Fortsätter
utvecklingen med alltfler oberoende leverantörer av system kommer det att
vara svårt för såväl säljare som konsumenter att använda dem. Vid den
konferens som EU:s ministrar höll i juli uppmärksammades bl.a. behovet av
autentisering och digitala signaturer. I huvudsak måste framtagningen av en
standard ske i internationella standardiseringsorgan och i samverkan mellan
branschföretag. Såsom ministrarna uppmärksammade kan emellertid
användningen uppmuntras genom att lagar anpassas så att digitala signaturer
accepteras på samma sätt som fysiska signaturer görs idag. Det är viktigt att
detta implementeras i svensk lagstiftning snarast. Den avvaktande attityd
som regeringen ger uttryck för i sin skrivelse Elektronisk handel
(skr. 1997/98:190) är inte tillfredsställande på denna punkt. Detta bör ges
regeringen till känna.
Kryptering och autentisering
Avgörande för att informationstekniken ska främja snabb
kommunikation och komma till ökad användning är att
användarna har tilltro till den, att användare vågar skicka
även känslig information, såsom kontonummer eller hemliga
upplysningar, och att man kan lita på att avsändaren är den
hon/han utger sig för att vara. Idag finns åtskilliga system
både för att autentisera information, d.v.s. bekräfta
avsändarens identitet, och för att kryptera den, d.v.s. göra
innehållet oläsligt för utomstående. Dessa möjligheter är
nödvändiga för att gynna affärsverksamhet med elektronisk
kommunikation. Emellertid är användning av autentisering
och kryptering inte oproblematisk - den teknik som kan
skydda bankuppgifter kan också skydda kriminella gruppers
kommunikation.
Världens länder har valt delvis olika lösningar. USA, som har den största
marknaden för sådana produkter, har ingen begränsning inom landet, men
har exportkontroll av alla produkter som har kryptering över viss nivå.
Sverige, liksom många andra länder, har också exportkontroll, både som ett
resultat av samarbetet inom EU och inom ramen för Wassenaar-
arrangemanget. I ett fåtal länder är kryptering förbjuden utan särskild licens.
Till denna grupp hörde tidigare även Frankrike, som efter en liberalisering av
lagarna nu tillåter kryptering med nyckeldeposition.
I strävan att finna en lämplig lösning för handel, som även fungerar
globalt, har olika förslag förts fram. USA har i olika omgångar förespråkat
flera olika system, innebärande bl.a. nyckeldeposition (key escrow) eller
nyckelåtervinning (key recovery). Båda systemen har mött hårt motstånd i
internationella sammanhang. Bl.a. har menats att amerikanska företag skulle
ha en fördel genom att fri kryptering skulle få tillämpas på den amerikanska
marknaden. Tilläggas kan att förslagen även kritiserats av program-
varutillverkare i USA, då de menar att de förlorar kunder genom att inte
kunna exportera system som innehåller avancerad kryptering.  Då OECD
behandlade problematiken lyckades man endast enas om att nyckel-
deposition/-återvinning ska vara frivillig och att kommunikationslösningar
bör byggas upp så att system kan kommunicera även om bara ena parten kan
stödja detta.
Det har redan förekommit fall då amerikanska företag förlorat order p.g.a.
svårigheter att få exporttillstånd för avancerad kryptering. Svenska företag
stöter på svårigheter då de vill implementera kraftfull kryptering för
kommunikation över hela världen. Det är också angeläget ur den enskildes
synvinkel, för att bevara integriteten, och därmed avgörande för att
informationstekniken ska komma till allt större användning i ekonomin.
I de pågående förhandlingarna om Wassenaar-arrangemanget förefaller
USA driva en mycket restriktiv linje, också vad gäller inrikes kryptering.
Framförallt diskuteras frågan om den paragraf som kallas "General Software
Note", vilken innebär att programvara som är tillgänglig över disk också får
vidaresäljas och exporteras.
Centerpartiet menar att Sveriges inställning bör vara att handel och
kommunikationer ska främjas. En rimlig väg vore att fortsätta med den
politik som ännu gäller, d.v.s. att kryptering inom landet är fri, medan för
export av produkter som inte är tillgängliga över disk, eller vars källkod
publicerats, restriktioner tillämpas, i linje också med den politik som EU
förordar inom ramen för Wassenaar-förhandlingarna. Detta bör ges
regeringen till känna.
Konsekvenser av elektronisk handel
Genom IT kan företag och konsumenter lätt mötas över
nationsgränser. Detta innebär också att det blir lättare för
företag att lägga sitt säte utomlands. Allra lättast blir det
självfallet för företag som förmedlar information, t.ex. tele-
och radioföretag. TV 3:s etablering i Storbritannien är ett
sådant exempel. Denna utveckling kräver samordning mellan
länder för att undvika osolidarisk konkurrens. Särskilt
påverkas skattelagstiftningen, men också lagar om
yttrandefrihet, reklam m.m.
Handeln på Internet ökar explosionsartat. 1996 uppskattades antalet
användare till 40 miljoner och vid millenieskiftet bedöms antalet användare
uppgå till närmare en halv miljard. Volymen av transaktioner på Internet
ökar än hastigare; 1996 såldes varor och tjänster för 2,6 miljarder dollar;
siffran förväntas uppgå till mer än 220 miljarder dollar år 2001.
Den viktigaste delen av den elektroniska handeln är och kommer att vara
den handel som sker företag emellan. Utvecklingen innebär såväl stora
möjligheter som risker för främst småföretagen. Genom elektronisk handel
vidgas marknaden långt utanför gränserna. Samtidigt riskerar företag som
inte är med i utvecklingen att halka efter också i den affärsmässiga
utvecklingen. En del av det EU-stöd som används i mål 4-området i dag
syftar just till att förbereda näringslivet för framtida elektronisk handel.
Landets länsstyrelser bör ges ett generellt uppdrag att följa och stödja
företagens utveckling av kunskap och rutiner för elektronisk handel. Detta
bör ges regeringen till känna.
Redan idag går staten miste om skatteintäkter, främst moms, genom handel
på Internet då användare beställer varor och produkter från länder utanför EU
som inte deklareras. I takt med att användningen ökar kommer även
skattebortfallet att accelerera. Även inom unionen, där moms erläggs i det
land som varan säljs, kommer skattekonkurrensen att tillta. Genom att söka
på Internet kan konsumenterna finna de varor de eftersöker i länder med
lägre moms.
På grund av denna utveckling ökar kraven på samarbete inom
skatteområdet, främst mellan de europeiska länderna. Det finns en risk att
företag i länder med höga skatter på försäljning av information missgynnas
av detta, då konsumenterna lika gärna kan vända sig till företag i andra
länder och köpa informationen. Vi ser med tillfredsställelse att EU:s
ministerkonferens i juli uppmärksammat problemet i sin deklaration.
Det är angeläget att insikten om att informationsteknikens spridning
innebär påfrestningar på de nationella skattesystemen även resulterar i
åtgärder nationellt. Det är nödvändigt att se över den tekniska utvecklingens
påverkan på det svenska skattesystemet och dess påverkan på statens
inkomster. Den ambition som regeringen redogör för i sin skrivelse om
elektronisk handel att löpande följa denna fråga är inte tillräcklig, utan
frågan
bör också underställas riksdagen. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en
utredning för att bedöma dessa konsekvenser och återkomma till riksdagen
med förslag till åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.
Offentlig upphandling
Liksom i många andra länder har Sverige konstaterat att den
offentliga sektorn genom upphandling kan stimulera en viss
utveckling. Det projekt som Toppledarforum genomfört med
elektronisk upphandling är ett angeläget steg för att stimulera
den elektroniska handeln.
Det upphandlingssätt som gäller idag kan dock skapa ett problem för
nystartade företag inom IT-branschen. Det finns i nuläget nio ramavtal inom
IT-området som slutits av Statskontoret. "Ett ramavtal är resultatet av en
genomförd upphandling. En statlig myndighet kan avropa produkter direkt
från ramavtalet, utan att göra en upphandling. Ramavtalen har bra produkter
till goda priser och övriga avtalsvillkor", står att läsa på Statskontorets
webbsidor. Problemet finns för de nya företag som etablerats efter det att
ramavtalet slöts. De företagen riskerar lätt att hamna utanför den skara av
företag som upphandlaren väljer mellan, eftersom upphandlaren utnyttjar just
det ramavtalen är till för, nämligen att enkelt kunna göra avrop med hjälp av
ramavtalet utan att ett helt upphandlingsförfarande måste genomföras.
Beträffande ramavtal är det också nödvändigt att framhålla - förutom
möjligheterna att utnyttja det smidiga upphandlingsförfarande som det
onekligen möjliggör - att det "inte är förbjudet" för myndigheten eller
kommunen att göra en reguljär upphandling och därmed ge fler företag
möjlighet att vara med och lämna in anbud. Många småföretagare har i olika
sammanhang framhållit att kommuner ibland tycks tro att de enbart kan göra
upphandling med hjälp av ramavtal, där sådana finns ingångna. Regeringen
bör utvärdera lagen om offentlig upphandling i syfte att småföretag lättare
ska kunna medverka i upphandlingsförfaranden. Ytterligare insatser för att
sprida information kring offentlig upphandling bör göras i samband med en
sådan utredning. Detta bör ges regeringen till känna.
Konsumentfrågor
Konsumenter åtnjuter sedan länge ett starkt skydd i Sverige,
liksom i många europeiska länder. Svenska konsumenter
skyddas av bl.a. konsumentlagen, konsumenttjänstlagen och
hemförsäljningslagen. EU har gemensamt antagit direktiv för
att skydda konsumenter vid gränsöverskridande handel
(direktiv 97/7/EG), innebärande bl.a. att man fastslår
konsumenters rätt att reklamera varor, skydd mot
påträngande marknadsföring och rätt till fullständig
information om varan.
Möjligheten att handla på distans gynnar i längden konsumenterna, då de
kan finna de bästa priserna på de varor eller tjänster de efterfrågar. I takt
med
att handeln ökar, ökar emellertid också behovet av att finna gemensamma
regler. Inom EU uppmärksammas redan idag problemet, och det är angeläget
att även handel på global nivå diskuteras i detta sammanhang. Ett
vaktslående av konsumenternas rättigheter innebär också de bästa
möjligheterna för att en global handel skall utvecklas. Centerpartiet har
tidigare krävt en utredning och välkomnar att regeringen nu avser tillsätta en
utredning för att belysa vilka problem konsumenten kan ställas inför i
samband med elektronisk handel.
Integritet/personuppgifter
En förutsättning för en alltmer ökad användning av
informationsteknikens verktyg är att människor inte känner
sig utlämnade åt tekniken. Allt kraftfullare teknik har bl.a.
gjort hantering av personuppgifter möjlig på ett helt annat
sätt än för endast några få år sedan. Många känner stor
osäkerhet kring hur skyddad den personliga integriteten är.
Den personuppgiftslag som trädde i kraft 24 oktober visade sig dock redan
före ikraftträdandet vara ett steg i fel riktning. Genom lagen försvåras all
vardaglig användning av personuppgifter då lagen bygger på en
hanteringsprincip, d.v.s. den talar om vad som är tillåtet, i stället för att
tala
om vad som ska vara förbjudet, en s.k. missbruksprincip. Lagens stränga
regler vad gäller personuppgifter som kan nås från tredje land innebär att
t.ex. hemsidor som diskuterar regeringens ministrar eller s.k. chattar blir
förbjudna.
Datainspektionen har gett olika besked kring hur lagen kommer att
tillämpas, från att man kommer att tolka lagen som en missbrukslag till att
var och en själv får bedöma risken att bli dömd till skadestånd. Flera
kommersiella operatörer har uttryckt stor oro för lagens konsekvenser och
efterlyst klara tillämpningsföreskrifter från regeringen.
Det är uppenbart att en lag som gör i det närmaste alla datoranvändare till
brottslingar i formell mening är otillfredsställande. Eftersom lagens bokstav
är omöjlig att uppnå i dagligt bruk är risken stor att användarna också
kommer att bortse från de relevanta avsnitten i lagen. Lagar som inte går att
tillämpa innebär också att rättsmedvetandet skadas och därmed tilltron till
lagarna och rättssystemet som helhet.
Lagen, som antogs våren 1998, bygger på ett EU-direktiv. Signaler tyder
emellertid på att Sverige valt den strängaste implementeringen av
dataskyddsdirektivet. Personuppgiftslagen, som den nu lyder, lider av sådana
allvarliga brister att den måste ses över i väntan på ett nytt
lagstiftningsförslag.
Centerpartiet menar att en lag som handlar mer om människors rätt till
integritet än om hanteringen av personuppgifter är att föredra. En lag som
ska ersätta personuppgiftslagen bör vara en generellt tillämplig integritetslag,
som reglerar människors rätt till integritet, såväl i den offentliga som i den
privata sfären. En integritetslag bör bygga på en missbruksmodell.
Regeringen bör återkomma med ett förslag till ny integritetslag som ska
ersätta personuppgiftslagen.
Det är också angeläget att Sverige med kraft driver frågan om ett nytt
integritetsdirektiv som kan ersätta det nuvarande persondataskyddsdirektivet
inom ramen för det europeiska samarbetet. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Arbetsrätt
Avstånd minskar i betydelse när ny teknik gör att gränser
suddas ut. Företagen koncentrerar sig allt mer på
kärnverksamheter och olika tjänster läggs ut på andra
företag. Med IT kan företag ha sitt huvudkontor på ett ställe
och produktionen på ett annat. Antalet virtuella företag ökar.
Kunskap och kapital känner inga gränser.
Virtuella företag och distansarbete sätter arbetstids- och arbetsmiljö-
lagstiftningen ur spel. Förändringar måste genomföras som ger långsiktigt
klara spelregler som tillgodoser företagens krav på flexibilitet och den
enskildes rätt till trygghet.
Centerpartiet har i en annan motion begärt en översyn av hur arbets-
rättslagstiftningen kan anpassas bl.a. till det arbetsliv som håller på att växa
fram som en följd av den tekniska utvecklingen.
Kunskapsförsörjning
En avgörande förutsättning för att en satsning på ökad
användning av informationsteknik ska vara till nytta är att
människor har kunskap om hur och till vad tekniken kan
användas. Det finns en uppenbar risk att
informationssamhället skapar fler klyftor än det bygger
broar. Många medelålders och äldre människor känner stor
osäkerhet inför tekniken. Datoranvändningen varierar starkt
mellan människor med olika socioekonomisk bakgrund och
datoranvändningen bland barn varierar starkt mellan könen.
Det behövs ett nationellt kunskapslyft om IT för att motverka en sådan
utveckling och för att förverkliga informationsteknikens potential till
utveckling av alla samhällsområden. Alla utbildningsområdets aktörer måste
engageras i en sådan satsning.
En bred utbildningssatsning för ett kunskapslyft om IT kräver engagemang
från olika organisationer. Ideella krafter måste stimuleras. För att åstad-
komma ett nationellt kunskapslyft bör därför en del av folkbildningspengarna
till studieförbunden öronmärkas till informationstekniksatsningen. Även
pensionärs-, invandrar- och handikapporganisationer måste ges möjligheter
att delta. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till hur denna
utbildningssatsning kan genomföras och hur den skulle kunna finansieras.
Detta bör ges regeringen till känna.
IT i skolan
Skolan är den naturliga basen för att ge alla medborgare
kunskapen att utnyttja informationstekniken redan i
ungdomsåren. Centerpartiet accepterar inte det
motsatsförhållande som ibland görs mellan datorsatsningar
och satsningar på undervisningen. Såväl ökad lärartäthet som
satsningar på bredbandsförbindelser och hög datortäthet är
nödvändiga komponenter i en skola som ska rusta eleverna
för 2000-talet. Satsningar på skolan, i synnerhet i glesbygd,
bör vara en prioriterad del i utbyggnaden av infrastrukturen.
Centerpartiet noterar att regeringen nu menar att alla
studenter ska få en egen e-postadress, ett krav som
Centerpartiet drivit i flera år.
Skolan har en viktig uppgift i att utjämna skillnader mellan pojkars och
flickors användning av datorer. Undersökningar visar på stora skillnader i
pojkars och flickors olika IT-användning. På frågan "vilken fritids-
sysselsättning betyder mest för dig?" svarar 6 procent av flickorna "att syssla
med datorer" medan andelen pojkar var 94 procent. Det finns vidare tydliga
tecken på att datorer i skolan används i mycket större utsträckning av pojkar
än av flickor. Positiva försök har gjorts med bl.a. särskilda datorer för
flickorna i några skolor. Det är angeläget att varje skola aktivt försöker
uppmuntra flickors datoranvändning.
Lärarutbildning
Lärarnas roll i 2000-talets skola lär snarare öka än minska.
Behovet av mänsklig kontakt och personlig handledning blir
allt viktigare i ett samhälle som kännetecknas av ett snabbt
och oöverskådligt informationsflöde. Lärarrollen utvecklas
ständigt och är i dag oändligt mycket mer än att förmedla
kunskaper som står att läsa i böcker.
Lärarrollen i framtidens skola förutsätter att läraren är förtrogen med
informationsteknikens verktyg och har vana att hantera det informations-
utbud som blir tillgängligt. Varje lärare måste ha kunskap om och
förtrogenhet med datorer och tillämpningar. Datorn måste därför integreras
som verktyg i lärarutbildningen. Vi avstår från att nu framställa yrkanden
kring detta i avvaktan på Lärarutbildningskommitténs förslag, men kommer
att noga följa utvecklingen. Kunskapen kring hur datorer påverkar
undervisning och arbetssätt i skola behöver öka genom särskilda satsningar
på forskning kring datorn som verktyg i skolan. Detta bör ges regeringen till
känna.
Distansutbildning
Den tekniska utvecklingen kanske symboliseras bäst genom
den utveckling som nu pågår inom distansutbildningen. I dag
kan kurser erbjudas interaktivt över Internet, inklusive
rörliga bilder och möjlighet att göra simuleringar i realtid på
högskolans datorer. Svenska skolor i utlandet får stöd genom
databaser och handledare i Sverige.
Centerpartiet har i motionen Det kvalitativa språnget fört fram förslag om
att inrätta en särskild distanshögskola genom att vidareutveckla den
distansutbildningsmyndighet i Härnösand som redan är beslutad. Denna
skulle kunna tjäna som en resurs för att i positiv konkurrens med landets
övriga högskolor utveckla nya metoder och pedagogik för distansutbildning.
I motionen redogörs också för behovet av ett förändrat resurs-
tilldelningssystem för distansutbildning. Detta bör förenas med ett särskilt
stöd till utveckling av läromedel för distansutbildning, vilket ofta innebär
stora ekonomiska ansträngningar för arrangören. Detta bör ges regeringen
till känna.
Lokala lärcentra
En snabb utbyggnad av kommunikationerna till varje skola,
förenad med satsningar på teknisk utrustning i skolan, bör
innebära att skolans utrustning och lokaler utnyttjas bättre än
vad som ofta är fallet i dag. Centerpartiet ser varje skola som
ett möjligt lärcentrum för det omgivande samhället, där
enskilda, kommunala institutioner, organisationer och
företag gemensamt kan utnyttja
kommunikationsmöjligheterna för att ta del av utbildning på
distans.
Utvecklingen mot lokala lärcentra har inletts på flera håll i landet.
Regeringen bör ta initiativ för att stödja denna utveckling på fler orter. Detta
bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av ett finmaskigt fibernät,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av telelagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om virtuella företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om digitala signaturer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kryptering,
6. att riksdagen begär att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att följa
och stödja företagens utveckling av elektronisk handel,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvenser av elektronisk handel,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlig upphandling,1
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny integritetslag som
ska ersätta personuppgiftslagen, 2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett integritetsdirektiv, 2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbildningssatsning för ett kunskapslyft om IT, 3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring datorn som verktyg i skolan, 3
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till utveckling av läromedel för distansutbildning, 3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till en utveckling av lokala lärcentrum. 3

Stockholm den 25 oktober 1998
Sven Bergström (c)
Eskil Erlandsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Viviann Gerdin (c)

Åke Sandström (c)





























1 Yrkande 8 hänvisat till FiU.
2 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till KU.
3 Yrkandena 11-14 hänvisade till UbU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (28)