En konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet

Motion 1993/94:Ub705 av Erling Bager m.fl. (fp, c, kds)

av Erling Bager m.fl. (fp, c, kds)
I samband med högskolereformen 1977 inordnades de
separata konstnärliga högskoleenheterna i Göteborg --
Musikhögskolan, Scenskolan, Konstindustriskolan och
Valands konstskola -- som institutioner i Göteborgs
universitet. Detta var i överensstämmelse med
intentionerna i den då aktuella högskolereformen att ge de
olika postgymnasiala utbildningarna samma ställning och
möjlighet till forskningsanknytning. Motsvarande
högskoleenheter i Stockholm skulle också inordnas i större
högskoleenheter men motsatte sig detta mycket starkt,
varför undantag från principerna gjordes i det slutliga
beslutet om högskolereformen. Utbildningsdepartementet
och UHÄ har sedan gjort många försök till en
samorganisation av de konstnärliga utbildningarna i
Stockholm genom utredningsuppdrag, men det har inte fört
till något förändrat resultat hittills.
De konstnärliga utbildningarna vid Göteborgs
universitet beslöt omedelbart efter högskolereformen att
utveckla ett samarbete för att effektivt utnyttja fördelarna
av den nya strukturen. Genom anslutningen till Göteborgs
universitet fick de konstnärliga utbildningarna en självklar
forskningsanknytning till flera vetenskapliga fakulteter. Det
inbördes samarbetet mellan de tidigare särskilda
konstnärliga utbildningarna visade sig också fruktbart och
ledde till nya konstnärliga utvecklingsprojekt. Redan 1980
bildades vid universitetet ett provisoriskt fakultetsorgan för
det konstnärliga utvecklingsarbetet, vilket är
motsvarigheten till forskning inom de konstnärliga
kunskapstraditionerna. Detta organ omvandlades 1991 till
en konstnärlig sektion inom humanistisk fakultet, som en
interimistisk lösning inför bildandet av en särskild
konstnärlig fakultet.
Högskolereformen i juli 1993 har inte medfört, att de
konstnärliga kunskapstraditionerna har en formellt starkare
ställning i högskolan än förut, snarare tvärtom. De olika
vetenskapliga kunskapstraditionerna representeras enligt
högskolebestämmelserna av fakulteter.
Fakultetsnämnderna ansvarar för forskningen och kan även
vara ansvariga för grundutbildningen inom samma
kunskapsområde. För de konstnärliga kunskapsområdena
finns däremot inga fakulteter, trots det under 15 år
etablerade konstnärliga utvecklingsarbetet och en
systematisk utökning av antalet konstnärliga professurer i
landet.
Göteborgs universitet har sedan många år hävdat
inrättandet av en särskild konstnärlig fakultet, med
befogenhet att utveckla de specifika konstnärliga
kunskapstraditionerna i utbildning och konstnärligt
utvecklingsarbete. Orsakerna till att universitetet hittills
inte vunnit gehör torde vara två:
a) Begreppet fakultet har hittills varit förbehållet de
tidigare etablerade traditionerna för kunskapsutveckling
inom området, det som varje område definierar som
forskning. (Några av dessa fakultetsområden har kriterier
för forskning, som i många avseenden kan jämföras med
konstnärliga kriterier för kunskapsutveckling.)
b) De 7 konstnärliga institutionerna i Stockholm har
ännu inte funnit några gemensamma former för den
konstnärliga kunskapsutvecklingen, än mindre för
samspelet med de vetenskapliga disciplinerna.
De konstnärliga institutionerna vid Göteborgs
universitet har nu under 15 år arbetat för att ta till vara de
unika möjligheterna som det samlade universitetet erbjudit.
Det konstnärliga utvecklingsarbetet har varit mycket
dynamiskt och har därför fått speciellt gehör vid den årliga
anslagstilldelningen mellan universiteten i landet.
Samarbetet mellan utövande konst och vetenskap inom
musikområdet har inte bara resulterat i en institutionell
samordning, utan också en ny variant av forskarutbildning
av kreativ art. De doktorsavhandlingar och
forskningsresultat som blivit resultat av denna utveckling
har väckt internationell respekt. Universitetet har också i
övrigt tagit vara på de möjligheter, som samordningen ger,
exempelvis genom kompetenshöjande utbildning för lärare
i konstnärliga ämnen och inrättande av
forskarassistenttjänster i de områden av musikvetenskap
(interpretation och opera) och litteraturvetenskap
(dramaturgi) som är mest relevanta för den konstnärliga
utvecklingen. Men denna kunskapsutveckling har hittills
fått ske på berörda vetenskapsområdens villkor. De
möjligheter som finns i några av våra grannländer (Finland
och Norge) att anordna en forskarutbildning och
forskningsverksamhet av i huvudsak konstnärlig art finns
ännu inte.
Trots att det inte formellt finns någon konstnärlig
fakultet, har Göteborgs universitet inrättat en särskild
nämnd fr.o.m. 1 juli 1993, som handhar såväl utbildning
som utvecklingsarbete inom det konstnärliga området.
Denna nämnd benämns Konstnärliga fakultetsnämnden
och har samma organisatoriska ställning inom universitetet
som de vetenskapliga fakultetsnämnderna. Nämnden har
fortsatt det utvecklingsarbete som gjorts av tidigare
motsvarande nämnder vid universitetet. Den har redan från
början koncentrerat mycket av sitt arbete mot
kunskapstraditioner och teoriutveckling inom de olika
konstarterna, inte minst därför att detta har stor betydelse
för den kontinuerliga kvalitetsutveckling som skall ske i
högskolan. Medel har avsatts för att inom bildkonst- och
designområdet bedriva en forskarutbildning efter i
huvudsak konstnärliga kunskapskriterier, med
ianspråktagande av all den konstnärliga och vetenskapliga
kompetens som finns samlad inom universitetet.
Göteborgs universitet har således sedan
högskolereformen 1977 arbetat för en kunskapsutveckling
inom det konstnärliga området som varit i linje med de
beslut riksdagen då fattade. Samarbetet med de etablerade
vetenskapliga fakulteterna har utnyttjats och givit
betydelsefulla resultat. Men ett fortsatt ensidigt beroende
av de nuvarande vetenskapliga disciplinerna för forskning
och forskarutbildning inom de konstnärliga områdena
skulle snedvrida kunskapsutvecklingen. Därför bör
riksdagen nu stödja, att Göteborgs universitet inom ramen
för sin verksamhet får inrätta en särskild konstnärlig
fakultet, med möjligheter till artegen kunskapsutveckling
och motsvarighet till forskarutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet
vid Göteborgs universitet.

Stockholm den 24 januari 1994

Erling Bager (fp)

Ingela Mårtensson (fp)

Ingrid Näslund (kds)

Rune Thorén (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)