En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik

Motion 2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp)

av Anita Brodén m.fl. (fp)

Sammanfattning

  • Målet för jordbruks- och landsbygdspolitiken är ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart jordbruk vars produktion styrs av konsumenternas efterfrågan och som uppfyller krav på biologisk mångfald, öppna landskap samt ett bevarande av vårt kulturhistoriska arv.

  • Folkpartiet anser att ekologisk och miljömässigt hållbar konventionell odling kompletterar varandra. De miljömässiga satsningar som görs vid konventionell odling bör uppmärksammas, eftersom de insatserna har stor betydelse för att uppnå miljömålen.

  • Vårt mål med en gemensam jordbrukspolitik i EU är en ekonomisk och miljömässig produktion av varor som konsumenterna efterfrågar på en avreglerad marknad präglad av frihandel mot resten av världen. Den bör också ses tillsammans med FN:s millenniemål om halverad fattigdom i tredje världen senast 2015.

  • Intresset och engagemanget för djurskyddsfrågor har under de senaste åren ökat. De viktigaste uppgifterna för Sverige är att minimera tiden för slakttransporter och att slakt av djur skall ske så nära uppfödningsplatsen som möjligt. Vi vill också förenkla regelverket så att det blir lättare att etablera småskaliga slakterier. Exportbidragen, som bidrar till att göra djurtransporter inom EU lönsamma, måste bekämpas.

  • En levande landsbygd förutsätter ett bra företagarklimat. Vi liberaler anser att jordbruksföretagarna, liksom andra företagare, skall befrias från onödigt krångel och snårig byråkrati. Vår målsättning är att komma ifrån ett bidragsberoende och på sikt avreglera jordbrukssektorn. I linje med vår företagarsyn anser vi därför att företagarfrågorna inom jordbruket skall hanteras under näringsutskottet och livsmedelsfrågorna under konsumentutskottet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

Förslag till riksdagsbeslut 3

Inledning 5

En offensiv, framsynt och hållbar jordbrukspolitik 5

En gemensam europeisk jordbrukspolitik 6

Areella näringar och miljöfrågor 7

Jordbruket är en integrerad del av det moderna samhället 7

Djurhållning 8

Djurtransporter och slakt 9

Obligatorisk utbildning för djurskyddsinspektörer 9

Veterinärverksamheten 9

Fiske 10

Växtodling 10

Ekologisk odling 11

Skog 11

Bioenergi 12

Avel, förädling och genteknik inom de areella näringarna 12

Livsmedelspolitik 13

Jordbrukets miljö- och ekonomistyrning 14

Jordbrukspolitiken – en del av företagarpolitiken 14

Byråkrati måste förenklas 15

En levande landsbygd – en grundbult i Folkpartiets jordbrukspolitik 15

Jämställdhet – en del av landsbygdspolitiken 16

Forskning 16

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omstruktureringen av Jordbruksverket.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det beslutade reformarbetet inom den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken, (CAP), blir kraftfullt.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla det regelsystem som inbegriper jordbrukspolitiken.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arealersättning och miljövallstöd.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre djurhållning.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minimera tiden för slakttransporter och om borttagande av exportbidrag av levande djur.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om orättvisa slakteriavgifter.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att konkurrenssituationen blir likvärdig mellan privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny lagstiftning inom EU vad avser växtförädling och avel.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU skall verka för att separata miljömål för jordbruket skapas.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om styrmedel för att minimera övergödningen.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder för att förbättra lantbrukets konkurrenssituation.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om styrmedel och forskning om miljövänliga alternativa bränslen.1

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillräckliga resurser ges till utbildningsinsatser kring skogsfrågor.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillförsäkra återplantering av skog.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärdsprogram mot markförsurning.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beskatta kväveläckage enligt ett växtnäringsbalanssystem.2

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sektorsansvaret för SLU.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett företagarperspektiv i landsbygdspolitiken.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU satsar mer på miljö- och landsbygdsåtgärder.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett jämställdhetsperspektiv i jordbrukspolitiken.

  22. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning:

Anslag tusentals kr

Regerinens förslag

Anslagsförändringar

42:2 Bidrag till distriktsveterinärorgani-

sationen

93 257

-20 000

42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

14 411

+5 000

42:5 Ersättning för viltskador

87 500

+3 000

43:1 Statens jordbruksverk

299 991

-60 000

43:8 Fiskeriverket

111 814

+5000

43:12 Livsmedelsverket

144 315

+10 000

44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

11 901

+15 000

44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

3 000

+2 000

44:6 Återföring av skatt

251 000

-251 000

44:7 Ekologisk produktion

15 000

-15 000

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet

1 289 479

+12 000

26:1 FORMAS

232 458

+8 000

Summa för utgiftsområdet

14 278 732

-286 000

1Yrkande 131 hänvisat till NU.

2Yrkande 17 hänvisat till SkU.

Inledning

Navet i en levande landsbygd är sedan länge livskraftiga företag inom jord- och skogsbrukssektorn. Grunden för den liberala skogs- och jordbrukspolitiken är därför en aktiv näringspolitik som gynnar framför allt småföretagare. Samtidigt har de areella näringarna en mycket stor roll att spela när det gäller samspelet mellan företagande och god miljö. Svenskt jordbruk har därför ofta speciella villkor som inte gäller i hela Europa, vilket ställer ökade krav på näringen men som på sikt kan leda till konkurrensfördelar i framtiden. Sverige är exempelvis ledande vad gäller god djuromsorg. Klimatet påverkar odlingsmöjligheterna i Sverige både på ett negativt och positivt sätt. Vi har kortare odlingssäsong än flera andra länder men också tjälade jordar som minskar behovet av kemisk bekämpning, vilket ger bättre livsmedel.

Målet för landsbygds- och jordbrukspolitiken bör vara ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart jordbruk vars produktion styrs av konsumenternas efterfrågan och uppfyller de av riksdagen ställda kraven på biologisk mångfald, öppna landskap samt ett bevarande av vårt kulturhistoriska arv. Många gånger glöms de stora fördelarna med ett varierat jordbruk bort. Det småskaliga jordbruket medför i synnerhet miljöeffekter som har positiv inverkan. Jordbrukarens ställning i miljöarbetet bör stärkas och jordbruksstödet ges en tydligare miljöinriktning där näringen ersätts för sina miljötjänster. Jordbrukaren måste likaså få en tydligare ställning som företagare och jordbruket skall i större utsträckning betraktas som likställt med andra näringar. Det naturligaste torde vara att jordbruksfrågorna i framtiden hanteras av näringsutskottet samt att livsmedelspolitiken sorterade under ett konsumentutskott.

Vi går förhoppningsvis mot ett paradigmskifte i synen på stöd till jordbruket, bort från direktstöd och mot ett system där samhället betalar för de nyttigheter som jordbruket producerar i form av miljö och kulturvärden. I detta läge borde regeringen se över myndighetsstrukturen inom jordbruksområdet. Vi anser att Jordbruksverket bör omvandlas till en mindre enhet med fokus på en bred landsbygdsutveckling. Livsmedelssäkerhetsverket bör ta över merparten av livsmedelssäkerhetsfrågorna, t.ex. vad avser foder och salmonella. Det senare skulle ge en mer sammanhållen syn på livsmedelssäkerheten från jord till bord. I samband med denna strukturförändring borde man också granska samspelet med länsstyrelserna och övriga verk som är viktiga för landsbygdsutvecklingen, såsom Fiskeriverket och skogsstyrelserna.

En offensiv, framsynt och hållbar jordbrukspolitik

Folkpartiet liberalernas syn på EU:s jordbruksreform samt WTO:s reformförslag utgår från ett konsument- och tredjevärldenperspektiv. Folkpartiet betonar företagandet samt har en helhetssyn på hållbarhets-, miljö- och djuromsorgsfrågor. Den jordbrukspolitik som hitintills har förts inom EU och WTO är fattigdomsfrämjande på grund av i-ländernas överproduktion som medför dumpade priser, handelshinder som möter u-ländernas export av jordbruksprodukter och livsmedel samt konkurrenssnedvridande subventioner till jordbrukare i ekonomiskt starkare länder. EU:s och Sveriges jordbrukspolitik bör ses tillsammans med FN:s millenniemål om halverad fattigdom i tredje världen senast 2015.

Ur liberal synvinkel är de flesta subventioner av ondo. De snedvrider konkurrensen och skapar överproduktion. Vårt mål med en gemensam jordbrukspolitik i EU, och som starkt skiljer sig från dagens politik, är en ekonomisk och miljömässig produktion av varor som konsumenterna efterfrågar på en avreglerad marknad präglad av frihandel mot resten av världen. Höga krav på minimerad miljöbelastning samt god djuromsorg skall genomsyra politiken. En kraftfull förenkling av jordbruksbyråkratin är viktig för jordbruksföretagaren. Folkpartiet anser dessutom att ett hållbarhetsmål skall vara ett övergripande mål för EU:s och Sveriges jordbrukspolitik.

Ett miljömässigt hållbart jordbruk rymmer liberala grundtankar som att förorenaren betalar, vikten av biologisk mångfald, kulturvärden samt landsbygdsutveckling. Folkpartiet anser att människor som arbetar med allmänna nyttigheter skall ersättas för sina insatser via en gemensam finansiering. Det kan innebära att hålla odlingslandskapet öppet i skogs- och mellanbygder samt åtgärder för att säkerställa den biologiska mångfalden eller att bevara vårt kulturlandskap. Ett för konsumenterna hållbart jordbruk producerar bra och säkra varor. Valfrihet bland prisvärda produkter av god kvalitet bör vara en självklar utgångspunkt. Eftersom drygt 40 % av alla sjukdomar kan relateras till vår föda (hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer, allergier, matförgiftningar etc.) är det angeläget att hälsoaspekterna och livsmedelssäkerheten får en central roll. Alla konsumenter skall ha rätt till saklig information. Även etiska frågeställningar är av stor vikt för en hållbar produktion. Folkpartiet liberalerna kräver därför skärpta regler för europeisk matproduktion: nej till långa djurtransporter, nej till antibiotika i djurfoder samt högre avgifter på bekämpningsmedel med miljöpåverkan. I en särskild livsmedels- och konsumentmotion tas dessa frågor upp ytterligare.

En gemensam europeisk jordbrukspolitik

En central aspekt av EU:s och medlemsländernas ekonomier är den gemensamma jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy), CAP. Folkpartiet vill tydligt poängtera att om EU nu och i framtiden skall fungera som en motor för ekonomisk utveckling och välfärd i Europa, och om utvidgningen skall få framgång, krävs omfattande reformer av unionens jordbrukspolitik. Det viktigaste är att skapa förutsättningar för att jordbrukaren, som vilken annan företagare som helst, ges möjlighet och frihet att på likvärdiga villkor konkurrera med sina produkter på en konkurrensutsatt marknad. Konsumentens val skall vara avgörande för jordbruksproduktionen, och konsumenternas förtroende för europeiska livsmedel måste ytterligare stärkas. Problemen med den förda europeiska jordbrukspolitiken är många. Den präglas av kraftig överproduktion. Detta medför dumpande världsmarknadspriser, som därmed slår ut jordbruk i u-länder och omöjliggör framväxten av en livsmedelsproduktion för lokal försäljning och export i dessa länder. EU:s handelsministrar har visserligen beslutat att successivt avskaffa tullhinder för import av varor från de 48 minst utvecklade länderna i världen. Men först år 2009 skall importen för samtliga jordbruksvaror vara tullfri, och överenskommelsen innefattade inte alla u-länder. Vi menar att mer marknad och mindre reglering är en nödvändig grundläggande princip för att lösa Europas svåra jordbruksproblem och ett viktig steg för att lyfta u-länderna ur fattigdomen.

Omfattningen av EU:s jordbrukspolitik är också ett stort problem för unionens angelägna östutvidgning. Jordbrukspolitiken omfattar drygt hälften av hela unionens budget. Den gemensamma jordbrukspolitiken har utvecklats till en bidragsdjungel som är föga ändamålsenlig. Jordbrukspolitiken måste av den anledningen på sikt avregleras och förändras så att den tar större hänsyn till jordbrukets roll i det naturliga kretsloppet och dess konsekvenser för djur, miljö och biologisk mångfald. Men som allt företagande kräver även jordbruket tydlighet och en viss långsiktighet när det gäller regelsystem. Kvoter, regleringar och omständlig administration underlättar inget företagande. Denna tydlighet är lika viktig för de nuvarande medlemsländerna som för de nya medlemmarna. Länderna måste ges tid och förutsättningar att planera för en kraftigt reformerad jordbrukspolitik. Folkpartiet liberalerna förordar en uppgörelse inom världshandelsorganisationen, WTO, om avreglering av Europas och USA:s jordbruksmarknader med slopade skyddstullar, fritt marknadstillträde för exportörer från fattiga länder och en minskning av jordbrukssubventioner med 70 %. Övriga 30 % bör användas till stödåtgärder för miljöinsatser.

Areella näringar och miljöfrågor

En liberal miljöpolitik handlar om att skydda människans livsmiljö och förvalta den för framtida generationer. En liberal miljöpolitik tar sin utgångspunkt i det personliga engagemanget och syftar till att uppmuntra näringarnas miljösatsningar där man i öppen dialog, kunskapsinhämtande, överenskommelser och samförstånd söker lösningar på många miljöproblem. Folkpartiet kommer att lägga en särskild partimotion om miljöfrågorna.

Jordbruket är en integrerad del av det moderna samhället

Jordbruk och livsmedelsproduktion är viktiga för folkhälsa och miljö, då vår överlevnad är beroende av vad naturen och jorden ger. En miljöanpassad jordbrukspolitik kommer att ha positiva effekter på folkhälsan. En hög kvalitet på våra livsmedel bidrar till en bättre miljö och friskare konsumenter. En god hygien på gårdarna, i slakterierna och inom livsmedelsindustrin har direkt samband med kvaliteten på maten. Det är därför angeläget att frågan om vilka miljöeffekter och miljökostnader som kan kopplas till jordbruket utreds vidare och läggs till grund för en fortsatt reformering av jordbrukspolitiken. Utgångspunkten skall vara EU:s miljömål samt att särskilt lyfta fram sektorsansvaret, försiktighetsprincipen liksom principen att förorenaren betalar.

Framtidens landsbygdsstöd bör inriktas än mer mot ett hållbart och miljövänligt jordbruk. Vårt kulturlandskap står inför snabba förändringar då ängs- och hagmarkerna växer igen på grund av brist på betesdjur. Våra ängs- och hagmarker rymmer många hotade arter. Många av vårt lands viktigaste rekreationsområden och mest attraktiva miljöer finns i Sveriges mellanbygder, små gårdar, småskuren sjörik skogsmiljö i Götaland och Svealand. Folkpartiet anser att det är viktigt att resurser styrs över till miljöinsatser för att slå vakt om den biologiska mångfalden och förhindra en utarmning av vårt kulturhistoriska arv. Folkpartiet anser att det är viktigt att man tillvaratar de naturliga förutsättningar som finns vad gäller odlingsbetingelser i Sverige. Folkpartiet är också positivt till att fler naturreservat inrättas. Vi anser dock att skötselplaner skall inrättas snabbare. I västra Götaland saknas exempelvis 88 av 315 naturreservat skötselplaner. Detta riskerar att undergräva förståelsen och acceptansen för nyinrättning av naturreservat. Det är därför av stor vikt att skötselplaner inrättas samtidigt som ett naturreservat bildas.

Djurhållning

Under senare år har ett ökat engagemang och intresse för djurens väl vuxit fram, vilket bidragit till att fler konsumenter blivit medvetna om djurhållningsfrågor. Det är ett viktigt styrmedel. Medvetna och upplysta konsumenter har stora möjligheter att utöva påtryckning genom att köpa varor som säljs av producenter som har en god djurhållning. Konsumentmakt är både en följd av och en förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Andra styrmedel för ett bättre djurskydd är lagar och förordningar. När det gäller djurskydd är djurskyddslagen och lagen om djurplågeri mest aktuella. Det är viktigt att dessa lagar är utformade så att de kan respekteras och följas. Vid överträdelser av djurskyddslagen måste en större effektivitet komma till. För att kontrollera att lagar och regler följs är det viktigt med en kontrollinstans. Därför vill Folkpartiet under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, anslag 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder avsätta 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Ett annat viktigt styrmedel är EU:s regler och direktiv för djurhållning. Dessa bör snarast implementeras och efterlevnaden kontrolleras såväl i Sverige som i övriga nationer inom EU.

Djurtransporter och slakt

Djurhållningen måste garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död. I samband med slakt måste kraven på renhet och god hygien samt god djuromsorg iakttas. Djur bör i första hand inte betraktas som handelsvaror utan som de levande varelser de är. En dålig djurhållning är inte bara etiskt oförsvarbart utan innebär även en hälsorisk för konsumenten. Viktiga uppgifter att driva är att minimera tiden för slakttransporter samt att arbeta för att slakt sker nära djurens uppfödningsplatser. Regelverket behöver ändras för att underlätta etablering av småskaliga slakterier. Ett problem är livsmedelskontrollen där de ibland mycket orättvisa kontrollavgifterna vid slakt missgynnar små slakterier. Dagens regelverk för tillsynsavgifter drabbar de allra minsta slakterierna och gör det omöjligt att konkurrera på liknande villkor och bör därför ses över. Ett avgiftssystem skall ha fler funktioner. Säkerhetssystemet skall finansieras, den skötsamma gynnas och samma möjligheter ges åt liten som stor. Ansenliga belopp betalas ut i bidrag till export av levande djur. Folkpartiet menar att Sverige inom EU bör verka för ett borttagande av exportbidragen. Det är bland annat dessa subventioner som gör djurtransporterna lönsamma. Som ett första steg bör EU:s regler att djurskydds- och transportdirektiven skall följas innan bidrag utbetalas efterlevas av samtliga medlemsstater.

Obligatorisk utbildning för djurskyddsinspektörer

Det är djupt tragiskt att djurplågeri och vanvård förekommer. För att ett brott, i lagens mening, skall bedömas som djurplågeri måste djuret ha lidit svårt. Vanvården eller misshandeln måste dessutom ha skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Detta är, enligt veterinärer och djurskyddsinspektörer, svårt att dokumentera och bevisa på ett sätt som tillgodoser de krav som ställs i en rättslig instans. Folkpartiet ser med tillfredsställelse på att de livsmedelsproducerade djuren nu omfattas av den nyinrättade Djurskyddsmyndigheten, då de är en del av livsmedelskedjan och deras välbefinnande i högsta grad är en folkhälsofråga. Det finns fortfarande ingen obligatorisk utbildning eller krav på utbildning för kommunernas djurskyddsinspektörer. Folkpartiet vill stärka kravet på utbildning samtidigt som vi vill öka samverkan över kommungränserna.

Veterinärverksamheten

En väl fungerande veterinärorganisation är en hörnsten i djurskydd men också i livsmedelssäkerhet. Det har under året väckts stark kritik dels mot hur distriktsveterinärsorganisationen fungerar, dels mot att hästakuten på SLU temporärt har stängts. När det gäller den första frågan anser Folkpartiet att det är av yttersta vikt att konkurrenssituationen blir likvärdig mellan privatpraktiserande veterinärer och distriktsveterinärer. Vi anser vidare att distriktsveterinärsorganisationen skall effektiviseras. Utredningen av veterinärsorganisationen och djursjukdomsdataregistret bör bl.a. arbeta fram alternativa organisatoriska lösningar för den fältveterinära verksamheten, se hur behovet av veterinärkompetens för myndighetsutövande uppgifter ser ut samt se till att beredskap mot smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över. Vidare bör tillsynen över veterinärers yrkesutövning ses över för att se om den kan förbättras. Vi anser att man måste kartlägga hur omfattande bristerna i djursjukdata är, vad bristerna beror på, vad bristerna har inneburit för statistikens användbarhet, hur bristerna kan åtgärdas samt hur man kan åstadkomma en fullständig och kvalitetssäkrad rapportering från alla veterinärer.

Problemen kring hästakuten vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, måste lösas. Regeringen måste ge riktlinjer om hur man skall säkerställa veterinärstuderandes behov av praktik, speciellt vad avser jourverksamhet. Vidare måste man säkerställa att forskningen inom det veterinärmedicinska området har tillräckliga resurser. Däremot kan det inte vara universitetets huvudsakliga ansvar att se till att tillhandahålla veterinärmedicinsk akutsjukvård. Hästakutens villkor måste styras av utbildnings- och forskningsbehoven.

Fiske

En annan viktig näringsgren är fisket. Fisket utgör basen för ett flertal förädlingsindustrier som i sin tur genererar många arbetstillfällen. Fisket har också stor betydelse för att bibehålla levande kustsamhällen året runt och bidrar även i hög grad till kustsamhällenas attraktionskraft vad gäller turistverksamheten. För att denna näringsgren inte skall slås ut är det viktigt att samma förutsättningar och regler gäller för fiskande länder i Västerhavet och Östersjön. Hotet mot bl.a. torsken måste snabbt lösas genom internationella överenskommelser. Folkpartiets linje i fiskefrågan har hela tiden varit densamma. Det är inte det traditionella kustfisket som hotar eller till och med utplånat fiskbestånden längs de svenska kusterna. Problemet är den storskaliga industriella rovdriften. Folkpartiet anslår i sin budget ytterligare medel till Fiskeriverket.

Växtodling

Folkpartiet liberalerna bejakar både ekologiskt och miljöanpassat konventionellt jordbruk. Arealersättningen för spannmål bör minska. En riktad miljösatsning innebär bl.a. en satsning på vallodling. På våra bättre jordar i Syd- och Mellansverige, där näringsläckage till havet kan befaras vara störst, har vallen svag ekonomisk konkurrenskraft gentemot spannmål och sockerbetor. En förnuftig jordbrukspolitik bör därför växla arealstöd mot en miljöstödsvallodling, fånggrödor etc. för att minimera kväveläckaget.

Ekologisk odling

Folkpartiet ser positivt på den utveckling som ekologisk odling och djuruppfödning haft. Måluppfyllelsen med 20 % ekologisk odling och 10 % djuruppfödning ser ut att uppfyllas fram till 2005. Man kan dock notera den regionala skillnaden som råder vad gäller genomslag för ekologisk odling. Efterfrågan på ekologiska produkter i Skåne och Halland har exempelvis sjunkit. Folkpartiet anser att ekologisk odling och miljömässigt hållbar konventionell odling kompletterar varandra. De miljömässiga satsningar som nu görs vid konventionell odling genom exempelvis Greppa näringen och Odling i balans bör uppmärksammas. För att nå miljömålen är det därför viktigt att 80 % av bondekåren, som är konventionella odlare, stimuleras att gå i en mer miljömässigt hållbar riktning. Folkpartiet anser att konsumenternas kvalitetskrav skall styra produktionen.

Skog

Den svenska skogen är en guldgruva. Nationalekonomiskt svarar skogen för ett nettoexportvärde på 80–90 miljarder kronor årligen. Det utgör 60 % av Sveriges export. Skogens ekosystem utgör grunden för många arters överlevnad. Deras skyddsbehov måste på ett avgörande sätt påverka avverknings- och reproduktionsreglerna. Skogsbruk skall bedrivas så att den biologiska mångfalden inte hotas. All svensk skog bör vara internationellt certifierad. Lagstiftningen, inklusive skogsvårdslagen, bör ses över utifrån miljömålet. Skogsvårdslagen skall inarbetas i den övriga miljölagstiftningen. Offentligt ägd mark skall kunnas användas som utbyte mot den mark som den enskilde skogsbonden avsätter som naturreservat. Likaså behöver styrmedlen förstärkas i form av bl.a. bidrag till naturvårdsinriktad skötsel. Principen skall vara att brukaren skall hållas skadeslös och intrångsersättning skall utgå. Stor flexibilitet krävs för att finna optimala lösningar på inlösen samt skötsel av naturreservat och naturvårdsområden.

Folkpartiet är frågande till att så liten del satsats på kompetensutveckling inom skogssektorn. De projekt som genomförts är långt ifrån tillräckliga.

Utbildningsinsatserna kring miljömålet Levande skog avbryts nu eftersom projektet avslutas. Det råder ett akut röjningsbehov i plant och ungskog. Det finns idag ett röjningsberg på 1000 000 ha skog som behöver röjas för att inte kvaliteten på timmerdimensionerna skall försämras. Det behövs medel till produktionsrådgivning med syfte på röjning. Folkpartiet anser att det är av största vikt att information och utbildningsinsatser inom skogssektorn prioriteras. En översyn och omfördelning av miljöresurser till förmån för dessa insatser är av största vikt.

När jordförvärvslagen tillkom 1979 var avsikten att gynna glesbygden genom att mjuka upp den tidigare mycket restriktiva lagen. Avsikten var att slå vakt om glesbygdens möjligheter att ge sysselsättning och inkomster till de ortsboende. Lagen skulle vara ett styrmedel i arbetet med landsbygdsutveckling. Tyvärr har lagen inte fått avsedd effekt och tydliga problem med s.k. skogsklippare har uppkommit. För att försäkra sig om att skogen inte utarmas vid avverkning måste ett bättre instrument till för att trygga återplantering. En enkel metod att skyndsamt förhindra skogsklippare är att låta återplanteringsgarantin följa skogsfastigheten. Regeringen bör skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra framtida handel av skogsfastigheter där återplanteringsgarantin enligt nuvarande bestämmelser faller i samband med försäljning.

Markförsurning är ett allvarligt problem i Västsverige. Enligt SLU kommer vi ej att komma tillrätta med problemen under överskådlig framtid om inte ytterligare insatser görs. Miljömålet Bara naturlig försurning kommer ej att uppnås utan åtgärder. Kalkinsatser i sjöar är inte tillräckligt utan behöver kompletteras med exempelvis skogskalkning och askåterföring från värmeverk. Ett åtgärdsprogram mot markförsurning behöver snarast upprättas. Folkpartiet vill öka anslaget för kalkning. Ett annat allvarligt problem är den skada på späda tallar och lövträd som förorsakas av älgar och annat vilt. Återplantering av tall är exempelvis hotad och skogsägare ser det som en tickande kvalitetsbomb. För att komma tillrätta med problematiken krävs samförståndslösningar mellan alla inblandade intressenter med benäget bistånd av skogsvårdsstyrelserna.

Bioenergi

Det finns ett stort skogsenergiuttag, motsvarande 90 Twh/år. Detta är att jämföra med vad följande energislag genererar: fossilt 230 TWh, vatten 80 Twh, kärnkraft 70 Twh, övrigt 10 Twh. Beräkningar har gjorts som visar på en ökning av skogsenergi uttag på 30–50 Twh/år. Dessutom beräknar man att energigrödor (salix exempelvis) kan öka energiuttaget med 15 Twh/år. Skogsenergin är utan tvekan en viktig energiresurs som säkert kan uttnyttjas effektivare. Folkpartiet önskar satsa medel på forskning om alternativa energislag. Vi anser det vara olyckligt att enbart låsa sig vid etanol då det finns en mängd olika energilösningar. Ekonomiska styrmedel kan behövas för att stimulera användandet av biobaserad energi. Skattesystemet får dock inte rubba den balans som skall finnas mellan bioenergi och övrig användning av skogsråvara. Praktisk utveckling kring småskalig biogasproduktion är ur många aspekter mycket intressant. Uppföljning och utvärdering är angeläget för att finna maximala miljöeffekter.

Avel, förädling och genteknik inom de areella näringarna

Modern genteknik inom jord- och skogsbruk är en relativt ny företeelse som väckt mycket debatt. I och med den nya lagstiftningen kring märkning av livsmedel som innehåller genmodifierade organismer (GMO) bör konsumentintresset genom möjligheten att välja bort genmodifierade livsmedel vara till godosett. Sverige bör därför arbeta för att de facto-moratoriet vad avser GMO inom EU försvinner.

Det finns all anledning att tro att användningen av genförädling inom jordbruket kommer att öka. Såsom är fallet med ny teknik skapar gentekniken inom jordbruket ett antal frågeställningar som ofta går längre än tekniken i sig. Det är frågor som dels berör säkerhet, i detta fall för konsumenter och miljö, dels etiska frågeställningar. Djuravel och växtförädling har förekommit i alla tider. Det som skiljer den nya tekniken från de traditionella metoderna är att gener kan överföras mellan arter som inte kan befrukta varandra. Vid traditionell djuravel överförs såväl önskade som oönskade gener. Den nya gentekniken tillåter att bara en önskad gen överflyttas från en organism till en annan. På detta sätt skapas en ny organism som har önskade egenskaper. Det finns i dag inga vetenskapliga bevis för att gentekniken som sådan, om den används på ett riktigt sätt, orsakar risker för konsumenter eller miljö. Däremot kan man inte utesluta att vissa genmodifierade organismer likväl som organismer som förädlats enligt traditionella metoder kan orsaka problem både för miljö och konsumentsäkerhet. Sverige borde verka för en enhetlig lagstiftning inom EU vad gäller konsumentsäkerhet och etik rörande avel och växtförädling, både traditionell och genteknisk. Den etiska lagstiftningen borde t.ex. ta hänsyn till hur djurhälsan påverkas av förädling och borde leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av Belgien Blue skulle kunna hindras.

Sverige borde vidare verka för en nationell miljölagstiftning vad gäller miljöpåverkan av nya grödor och djur. Detta oberoende av om dessa är importerade sorter, en följd av vanlig förädling eller genmodifiering. Regeringen borde tillsätta en utredning med uppgift att ta fram en sådan lagstiftning. Dessutom krävs en speciallagstiftning för genmodifierade växter vad avser kommersiellt skydd för konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor, rörande risken för inblandning av GMO.

Livsmedelspolitik

Livsmedelspolitiken måste domineras av ett konsumentperspektiv. Den måste baseras på principerna om öppenhet, spårbarhet, redlighet och renlighet. Dessa principer är förutsättningarna för en fungerande marknadsekonomi, där varje medborgare ges rätten till ett välinformerat val, men där hon får ta ansvar för den mat hon väljer att äta och den hälsa hon strävar efter. Folkpartiet presenterar sin livsmedelspolitik i en särskild motion. Denna motion ställer krav på tydliga regler för märkning av livsmedel, ökat fokus på livsmedelssäkerhet samt en förbättring av konkurrensen inom livsmedelssektorn för att ge konsumenterna prisvärdare mat.

Jordbrukets miljö- och ekonomistyrning

Som redan konstaterats ovan har jordbruket såväl positiva som negativa effekter på miljön. Utmaningen för framtiden blir att minska de negativa. Folkpartiet har länge efterlyst att jordbruket skall behandlas som en näring bland andra och följaktligen beskattas därefter. Folkpartiet delar inte regeringens uppfattning att man bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt på kvävegödning, med direkta återföringar av pengarna till näringen. Grön skatteväxling bör istället innebära att man tar bort skadliga skatter. De åtgärder man vill göra inom landsbygdsutveckling skall istället vägas samman med övriga utgifter i stadsbudgeten. Vidare anser vi att man borde pröva en ny metod för avgifter på kväve från jordbruket, d.v.s. att beskatta läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. I enlighet med vår grundsyn om att förorenaren skall betala anser vi att en skatt skall utgå utifrån vad jorden släpper ifrån sig. Vi vill införa en utsläppsavgift, enligt den modell som utformats i bl.a. Danmark och Holland. Regeringen borde tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas.

Kväveläckaget från bl.a. jordbruket leder till övergödning av våra sjöar och vattendrag och i längden även av kustvattnet. Trenden har visserligen brutits men målet har inte uppnåtts. En åtgärd som visat sig kunna minska kväveläckaget är att satsa på en växande gröda under hösten som suger upp restkvävet. Fånggrödor och vallodling är ur denna synvinkel oerhört viktiga. Under många år har Europas bönder använt handelsgödsel med höga halter kadmium i fosfaterna. Det finns kadmiumfria fosfater, men dessa är mycket dyra. Det är mycket angeläget att hejda försurningen av mark och vatten, men det är också angeläget att få kontroll av, och stopp på, sådant som kadmium i konstgödseln, beständiga kemikalier, antibiotika och andra farmakologiska ämnen i gödsel och rötslam. Sverige har lyckats förlänga tillstånd i EU att ligga på lägre nivåkrav på kadmium än övriga EU. Målet för oss liberaler är att få med hela EU på denna strikta linje. Sverige bör driva grundtanken att miljöavgifterna skall betalas på utsläpp och inte på insats. Det är viktigt att svenska bönder ges förutsättningar att konkurrera på lika villkor. Folkpartiet har krävt att regeringen skall vidta åtgärder för att lantbrukets konkurrenssituation skall förbättras. Folkpartiet anser att det skall vara möjligt för jordbruksföretagare att erhålla sin EU-ersättning i euro. Det skulle innebära fördelar för jordbruksföretagare då de kan ta lån med lägre ränta i euro och genom att få direktersättning i euro minska sina valutarisker.

Jordbrukspolitiken – en del av företagarpolitiken

Folkpartiet liberalernas utgångspunkt är att jordbruksföretagaren likaväl som andra företagare måste befrias från onödigt krångel och byråkrati. Att på sikt komma ifrån ett bidragsberoende genom en avreglering både i EU och USA är vår målsättning. Genom förenklingar i regelverk vill vi uppmuntra kombinationsverksamheter, till exempel jordbruk–skogsbruk, jordbruk–turism, jordbruk–offentlig service, djurhållning–hantverk etc. Ett livskraftigt jord–skogsbruk som är konkurrenskraftigt är en viktig förutsättning för en levande landsbygd. Ett livskraftigt jordbruk skapar också underlag för andra företag och ger arbetstillfällen. En grov uppskattning är att minst hälften av andra företag och arbetstillfällen i landsbygden och dess närliggande tätorter är direkt beroende av jordbruket och dess investeringar för sin överlevnad. Det är därför omöjligt att få en framgångsrik landsbygdsutveckling utan att de areala näringarna blomstrar. Bra kommunikationer ger möjligheter att på lika villkor driva företag och få möjlighet att nå arbete, samhällsservice, kulturutbud och fritidsverksamhet. Därför är vägar, järnvägar, flygplatser och turtäthet samt telenät och IT viktiga element i en regions infrastruktur och konkurrenskraft. Staten har ett stort ansvar för kärnverksamheten i olika delar av landet.

Byråkrati måste förenklas

En avsevärd förenkling och decentralisering borde kunna ske från Jordbruksverket. Hushållningssällskapet och lantbruksskolorna är exempel på stora resurser som i olika sammanhang skulle kunna utnyttjas mer. Vi ställer oss negativa till att bidrag ges till avsalu av jordbruksprodukter. Det bör vara en uppgift och drivkraft för en företagare att söka marknad för sina produkter. Angående omarronderingsprojekt i bl.a. Dalarna anser vi det vara olyckligt att under löpande verksamhetsår avbryta detta projekt. Ett enat miljö- och jordbruksutskott har vid ett flertal tillfällen påpekat för regeringen att det är viktigt att dessa projekt fortgår. Det är också viktigt för landsbygden att reglerna för småföretagare förbättras. En viktig del av detta är att förbättra det sociala skyddsnätet för egenföretagare, både vad avser sjukdom och arbetslöshet. Socialförsäkringssystemet är t.ex. inte anpassat för de personer som kombinerar eget företagande med anställning eller studier. Detta är ett stort problem framförallt för de företag som har säsongsbetonad verksamhet, vilket är vanligt inom landsbygden. För att socialförsäkringssystemet skall kunna komma alla till del är det nödvändigt att reformera systemet. Under tiden detta sker är det nödvändigt att göra förändringar som tar bort de ojämlikheter som framför allt drabbar egenföretagare.

En levande landsbygd – en grundbult i Folkpartiets jordbrukspolitik

En levande landsbygd är lika viktig för storstadens människor som för dem som väljer att leva på landsbygden. Det är fel att ställa stad mot land och land mot stad.

Den öppna, brukade landsbygden är vårt gemensamma kulturarv. Navet i en väl fungerande landsbygd är företagsamma människor. Ett förenklat regelverk och en minskad byråkrati gynnar småföretagsamheten och har mycket stor betydelse inte minst för att ge förutsättning för nystartade företag samt för utvecklingen av småföretagsamheten på landsbygden. Folkpartiet är negativt till den uppsjö av olika stöd och bidrag som indirekt kan styra verksamhet och produktion efter stödmöjligheter. En renodling borde ske för att minska byråkratin. Vi tycker att det är viktigt att en marknadsanpassning sker, som innebär att produktionen styrs av varor och tjänster som konsumenterna efterfrågar. Det hävdas ibland att valfrihet i kommunal service framför allt är en storstadsföreteelse. Vi delar inte den uppfattningen. Vi tror att det är en viktig del i en strategi för att göra glesbygdskommuner attraktiva att valfrihet och mångfald utgör ledstjärnor. Glesbygdskommuner är ännu mer än städer beroende av kreativa lösningar, samarbete och ideella insatser. Allt det främjas om kommunens attityd är öppen mot alternativa driftformer. För att få en levande landsbygd krävs bl.a. livskraftiga jordbruk och fungerande infrastruktur.

Jämställdhet – en del av landsbygdspolitiken

Det är en intressant iakttagelse man gjort vad gäller erfarenheten efter 3 års genomförande av miljö/landsbygdsprogrammet och mål 1-programmet, att kvinnorna har en nyckelroll för de förändringar och den utveckling som sker på landsbygden. Regeringens bedömning är att man ytterligare vill förstärka den rollen under de kommande fyra åren. Det är en uppfattning som Folkpartiet delar. För att kunna förstärka företagande, såväl kvinnligt som manligt, kan förenkling vad exempelvis gäller F-skattsedel underlätta mycket. I genomsnitt tjänar kvinnor drygt 80 % av vad män gör. En av förklaringarna till detta är att många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, såsom inom vården, omsorgen och skolan. Vi vill att kvinnor skall ha fler arbetsgivare att välja mellan. Detta skulle vara ett bra sätt för kvinnor att få upp sina löner. Att även på landsbygden kunna välja mellan olika arbetsgivare inom exempelvis vård, skola och omsorg kan inte minst lönemässigt betyda mycket. Vidare är det viktigt både i ett jämställdhets- och ett landsbygdsperspektiv att man undviker att koppla samman makars försörjning. Ett exempel på detta är reglerna för fåmansföretag som gör att make eller maka inte får del av arbetslöshetsersättning om den andra parten driver ett företag.

Forskning

Den liberala forskningspolitiken på jordbruks- och livsmedelsområdet skiljer sig inte i grunden från den politik vi har på andra forskningsområden. Vi anser att det är av stor vikt att stärka den enskilda forskarens fria ställning. Det är endast då man vågar komma med obehagliga sanningar. Detta är ett av skälen till att vi vill öka fakultetsanslagen till SLU. Sveriges lantbruksuniversitet är det enda universitet vars verksamhet inte sorterar under Utbildningsdepartementet utan istället direkt under Jordbruksdepartementet. Universitetets specialstatus har diskuterats men om verksamheten också i fortsättningen skall ligga kvar under Jordbruksdepartementet bör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet har ett speciellt nationellt ansvar gentemot sina näringar. Detta borde också tydliggöras genom att i budgeten öronmärka pengar till sektorsansvaret, det vill säga samverkan med näringen och myndigheter. Det senare är ett sätt att tydliggöra i vilken omfattning staten anser att universitet skall ägna sig åt den s.k. tredjeuppgiften eller sektorsansvaret och en signal till universitet om att ta hänsyn till detta i sin interna verksamhet. Ett sådant förfarande är inte möjligt i årets budget men regeringen borde få i uppdrag att se över frågan till nästa år.

Vad gäller den forskning som stöds av bidrag från FORMAS anser vi att det är viktigt att den återspeglar vår syn på att hela området från jord till bord skall vara täckt. I dagsläget täcker dock inte FORMAS området längre än till råvaruproduktionen och förädlingen av livsmedel till färdig produkt finns inte med. Vi anser att detta är fel och att FORMAS även skall ta ett ansvar för den livsmedelstekniska och teknologiska forskningen. På sikt borde man dock se över hur och var rådsforskningen vad avser livsmedelsproduktion bör ligga. Detta speciellt med hänsyn till Folkpartiets uppfattning att jordbruks- och livsmedelfrågor inte bör vara ett separat politikområde, utan inkluderas i den allmänna konsument- och näringslivspolitiken.

Stockholm den 6 oktober 2003

Anita Brodén (fp)

Lennart Fremling (fp)

Sverker Thorén (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Heli Berg (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (22)