Ett nationellt centrum för protonstrålningsterapi i Uppsala

Motion 2003/04:So595 av Mats Berglind m.fl. (s)

av Mats Berglind m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av statligt engagemang i ett nationellt centrum för protonstrålningsterapi lokaliserat i Uppsala.

Motivering

Behandlingen av cancer utvecklas ständigt. Strålningsterapi är näst kirurgi den mest effektiva metoden att bota och lindra cancer. Möjligheterna att ge strålning till tumörer har kontinuerligt förbättrats de senaste 100 åren och denna utveckling fortsätter. Strålning med hittills använda strålslag har dock nackdelar framförallt genom att även kroppsvävnader vid sidan av tumören, som inte är avsedda för strålning, kan komma till skada. Dessa biverkningar begränsar strål­terapins användbarhet. I Uppsala vid The Svedberglaboratoriet har sedan 1957, till att börja med som forskningsprojekt, protonstrålning använts vid mycket speciella tumör­sjukdomar. Antalet patienter har ökat med åren och till dags dato har cirka 400 patienter behandlats med goda resultat. Resultaten har ständigt förbättrats.

Den stora fördelen med protonstrålning är att den är skonsammare mot kringliggande vävnader. Strålen går att rikta så att dess energi avges nästan uteslutande i själva målet/tumören. Detta är särskilt värdefullt vid cancertumörer i eller i närheten av känsliga organ såsom vid ögoncancer, cancertumörer nära skallbasen, prostatacancer m.fl. För barn med solida tumörer är fördelarna med protonterapi kanske allra tydligast eftersom den friska vävnaden hos barn är betydligt känsligare för strålning än frisk vävnad hos vuxna. Under senare år har protonterapins möjligheter alltmer uppmärksam­mats internationellt, och samarbetet mellan fysiker och medicinare har lett till att det nu i Europa, USA och Asien uppförts speciella anläggningar för strålnings­terapi med protoner mot cancer. I München uppför kommersiella intressen den första storskaliga anläggningen avsedd för medicinskt bruk och rekryteringen av patienter till anläggningen, sannolikt även från Sverige, beräknas starta inom något år.

Med svenska mått mätt är en ny anläggning för protonstrålning mycket kapitalkrävande jämfört med andra investeringar inom hälso- och sjukvården. Däremot är behandlingskostnaderna vid strålbehandling lägre än vid t.ex. medicinsk behandling med höga läkemedelskostnader. Behovet av en anläggning för protonterapi har utretts av en nationell grupp av cancerspecialister och strålningsfysiker. Utredning har skett med stöd av samtliga universitetssjukhus i landet förutom Karolinska sjukhuset. Anläggningen beräknas kosta cirka 600 miljoner kronor och är då dimensionerad för 1 000 patienter per år. Denna volym beräknas inledningsvis täcka det svenska behovet. Vid ökat behov kan anläggningen utnyttjas i två- eller treskift. Utredningen har föreslagit att anläggningen lokaliseras till Uppsala men att diagnos, utredning och övrig behandling sköts av strålbehandlingsspecialister på respektive ort med hjälp av modern informationsteknik. På detta sätt kommer kompetensen inom området att byggas upp och vidmakthållas i hela landet.

Ett enskilt svenskt landsting kan knappast självt ta den risk och den stora investering det innebär att anlägga ett nationellt centrum. Socialdepartementet har i sitt projekt om den högspecialiserade sjukvården (S2002/3794/HS) upp­märksammat behovet av ökat statligt engagemang i denna del av hälso- och sjukvården. Till Socialdepartementets utredning har framförts att ett nationellt centrum för protonstrålningsterapi är ett exempel där ett statligt engagemang vore motiverat.

Stockholm den 3 oktober 2003

Mats Berglind (s)

Berndt Sköldestig (s)

Mariann Ytterberg (s)

Lennart Axelsson (s)

Laila Bjurling (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Sinikka Bohlin (s)

Berit Högman (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (1)