EU och kampen mot den internationella brottsligheten

Motion 2001/02:Ju390 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 EU och kampen mot den internationella brottsligheten 3

4 Europols mandat bör vidgas 3

5 Befogenheter 4

6 Samarbete med länder innanför och utanför EU 4

7 Europols kriminalregister 5

8 Ge tullen mer resurser 5

9 Utrustning 6

10 Nu behövs konkreta åtgärder för att skapa ”ett område av frihet, säkerhet och rättvisa” inom EU 6

11 Ett förbättrat samarbete är nödvändigt 7

12 Gemensamma straffrättsregler för grova brott 8

13 Handlingsplaner för särskilt svåra brott 8

14 Sexhandeln med kvinnor och barn i dagens Europa 9

15 Storstadsbrottslighet 9

16 Högteknologisk brottslighet 9

17 Terrorism 10

18 Nej till narkotika inom EU 11

19 Kriminalisera deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer 11

20 Europeiskt samarbete för bättre brottsofferskydd 12

2  Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Europols mandat bör vidgas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den omfattande smugglingen måste stoppas och arbetet vid EU:s yttre gränser fungera väl.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de enskilda polismyndigheterna i medlemsstaterna bör ges möjlighet att utveckla ett europeiskt samarbete.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam europeisk straffrätt för vissa grova brott.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med att utveckla det europeiska samarbetet för bättre brottsofferskydd måste fortsätta.

1Yrkande 2 hänvisat till SkU.

3 EU och kampen mot den internationella brottsligheten

Europa och omvärlden utmanas i dag av historiens mest välorganiserade kriminalitet. Denna har utvecklats på internationell nivå i en högst oroande takt, både i omfattning och i komplexitet, och utgör ett allvarligt hot både mot samhälle och individer. Samtidigt som en rad brottssyndikat, från sina baser i tredje land, bygger upp verksamhet inom EU ökar det gränsöverskridande samarbetet mellan dessa grupper och nationellt baserade kriminella grupper i medlemsländerna. De fruktansvärda attackerna på strategiska mål i USA den 11 september 2001 kommer för alltid att vara en påminnelse om terroristers möjligheter att planera, organisera och utföra våldsamma gärningar.

Den internationella brottsligheten är modernt utrustad, förfogar över mycket stora resurser och opererar gränslöst, men våra brottsbekämpande myndigheter är hänvisade till att bedriva sitt arbete nationalstatligt. Ytterst hotar den organiserade brottsligheten och terrorismen den ekonomiska stabiliteten och demokratin i våra samhällen. Det är därför oacceptabelt om ett överdrivet hävdande av nationell suveränitet i brottsbekämpningen får hindra framväxten av ett effektivt fungerande internationellt samarbete inom och utom europeiska unionen, på detta område.

Människornas säkerhet och välfärd är direkt beroende av att vi lyckas i kampen mot kriminaliteten. För att EU-samarbetet ska kunna ge ökad trygghet, krävs därför krafttag mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, illegal droghandel, terrorism, sexhandel med kvinnor och barn, barnpornografi och människosmuggling.

Kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen växer nu fram som en av EU:s verkligt stora utmaningar. Detta viktiga arbete är av central betydelse för att vi ska kunna förverkliga det nya EU-fördragets mål: ett område av frihet, säkerhet och rättvisa.

Kristdemokraterna för här fram förslag till åtgärder i kampen mot en ökad kriminalitet. Bara genom ett utvecklat och effektivt rättsligt samarbete internationellt kan vi skapa ett tryggt samhälle att leva i – kriminaliteten känner inga gränser.

4 Europols mandat bör vidgas

För att kunna hejda den internationella brottsligheten är det nödvändigt med ett väl fungerande polissamarbete. Ett viktigt tillskott till detta är den europeiska polisbyrån, Europol. Uppbyggnaden av denna har emellertid gått långsamt, först i oktober 1998 kunde Europolkonventionen träda i kraft sedan den godkänts av samtliga medlemsländers parlament. Det är viktigt att Europol nu byggs ut och dess mandat vidgas utan vidare fördröjningar och utvecklas till en effektiv enhet för gemensam europeisk bekämpning av grov internationell kriminalitet. Detta utbyggnadsarbete måste ske med väl definierade befogenheter och under god demokratisk kontroll.

5 Befogenheter

Det bör framhållas att Europols befogenheter är väldefinierade och, i synnerhet när det gäller de operationella befogenheterna, tydligt avgränsade. Det finns inget fog för talet om en ”EU-polis” som agerar på egen hand i nationella polisers ställe. Europols främsta uppgift är att samla och analysera information samt fungera som bas för informationsutbyte beträffande särskilt allvarliga brott. Det rör sig om grova och gränsöverskridande brott: narkotikahandel, olaglig handel med nukleära och radioaktiva ämnen, illegala nätverk för invandring, människohandel, penningtvätt, handel med stulna fordon samt terrorism.

6 Samarbete med länder innanför och utanför EU

För att Europol ska fungera väl krävs ett samarbete med länder både inom och utom EU. Det är samtidigt angeläget att Europol väl anpassar och samordnar sitt arbete med den internationella kriminalpolisorganisationen Interpol, inte minst med Interpols verksamhet i Europa. Båda organisationerna behövs i den internationella brottsbekämpningen. Genom att noga tillse att de kompletterar, inte dubblerar, varandra kan de tillsammans optimera sin viktiga verksamhet. Det Interpol kan göra bättre ska inte Europol satsa resurser på, och vice versa.

Europol kan få stor hjälp i sitt arbete mot den gränsöverskridande brottsligheten av de enskilda medlemsländerna. Här är Europols fördel främst den centrala positionen och möjligheten att sammanställa uppgifter från flera länder. Samtidigt kan de enskilda medlemsländerna i sitt eget interna arbete dra nytta av den specifika expertis som finns inom Europol.

Europol ska också kunna stimulera ett medlemsland eller flera medlemsländer att starta utredningar. Tillsammans kan man med gemensamma handlingsplaner, strategiska analyser, teknisk och taktisk support, juridisk handledning, tillhandahållande av tekniska faciliteter, utarbetande av gemensamma manualer och tillhandahållande av specifik information förbättra oddsen i kampen mot den välorganiserade gränsöverskridande brottsligheten.

Så som den internationella brottsligheten fortsätter att utvecklas bör det övervägas om Europol ska ges ett utvidgat mandat och ökade resurser att operera i samarbete med medlemsländernas myndigheter.

7 Europols kriminalregister

Regelverket för Europols kriminalregister är strikt och riktlinjerna utformade med största möjliga respekt för den enskildes integritet. Reglerna bygger på Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och även dess rekommendation om användningen av personuppgifter inom polissektorn.

Registreringar är i de allra flesta fall tidsbegränsade till tre år. Den person­information som inhämtas och bearbetas får inte vara av annan art än den som enligt nationella bestämmelser får inhämtas. Personuppgifter av mycket känslig karaktär får dessutom endast användas då det är absolut nödvändigt för en pågående undersökning, och då endast som komplettering till redan befintliga uppgifter, aldrig i en separat sökning eller i ett separat register.

Sverige preciserar genom nationell lagstiftning vilken information som får registreras i vårt land. Inga andra typer av uppgifter får överföras från svensk polis till Europols register.

8 Ge tullen mer resurser

I Kristdemokraternas budgetförslag har, sedan flera år tillbaka, tullen, kustbevakningen och polisen fått utökade resurser.

Kristdemokraterna ser positivt på Schengensamarbetet, som har inkorporerats i EU. Men en avveckling av de inre gränserna kräver en förstärkt tull lika väl som en förstärkt polis för att hejda den illegala handeln med narkotika, alkohol och tobak. Tullen har med anledning av Sveriges medlemskap i EU ställts inför omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymerna har visserligen minskat avsevärt vad gäller klarering, men samtidigt har viktiga nya arbetsuppgifter tillkommit.

Enligt Tullverkets statistik har hittills 1 075 beslag av narkotika gjorts under 2001, under år 2000 var den siffran 839 beslag. Mängden amfetamin som beslagtagits har ökat från 25 350 gram under 2000 till 53 910 gram under 2001.

Konsekvensen blir ett ökat missbruk som går allt längre ned i åldrarna. Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika mer än fördubblats sedan 1990-talets början. 1998 uppgav 9 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna att de provat narkotika. I centrala Stockholm är siffrorna än mer skrämmande. Där uppger 23 procent av pojkarna att de provat narkotika.

Kristdemokraterna menar att tullens kontrollverksamhet vid såväl yttre som inre gräns måste bli mer effektiv. Större insatser för att effektivisera bevakningen kräver utökade resurser. Vi är angelägna om att utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer för bekämpning av den gränsöverskridande brottsligheten.

9 Utrustning

Kristdemokraterna menar att Tullverket måste få tillgång till adekvat utrustning för att komma tillrätta med smugglingen. Den röntgenutrustning som i dag används i de större hamnstäderna är främst avsedd för bagage och lämpar sig inte för kontroll av lastbilar, tankbilar och containrar. Modern och ändamålsenlig utrustning finns redan på marknaden. Tullen i Hamburg köpte hösten 1996 in en röntgenanläggning för 36 miljoner D-mark, det vill säga cirka 156 miljoner kronor. Enligt uppgift tjänades dessa pengar in på sex månader, tack vare att man genom beslag kunde ta in avgifter som annars gått myndigheterna förbi. Liknande utrustning har också de franska myndigheterna i Le Havre skaffat. Den aktuella röntgenutrustningen är tillräckligt stor för att genomlysa en hel långtradare och anses vara tullens framtida vapen mot otillåten införsel av bland annat tobak och alkohol. Röntgenutrustningen kan kontrollera upp till tjugo lastbilar i timmen och ökar väsentligt tullens möjligheter att vinna kampen mot smugglarna.

Den svenska tullens policy är att det är bättre att anskaffa flera mindre mobila enheter och därigenom öka träffsäkerheten. Smugglarna lär sig annars snart vilka hamnar de ska undvika.

Tullen behöver också bärbar utrustning. Rätt anpassad kan denna användas för att genomlysa bildäck. På så sätt slipper man ta av däcken för att kunna se om narkotika gömts i dessa. Med en bärbar utrustning skulle kontrollen kunna göras både snabbare och effektivare.

Kristdemokraterna vill verka för att tullen får möjlighet att anskaffa den moderna utrustning som behövs för att bedriva en effektiv gränskontroll. Det är också viktigt att personalen/operatörerna får den utbildning som krävs.

10 Nu behövs konkreta åtgärder för att skapa ”ett område av frihet, säkerhet och rättvisa” inom EU

Amsterdamfördraget, det nya EU-fördraget som trädde i kraft den 1 maj 1999, anger som mål att inom EU ”skapa och utveckla ett område av frihet, säkerhet och rättvisa”. En central utgångspunkt för detta reformarbete måste vara att det inte ska finnas någon motsättning mellan å ena sidan strävan efter ökad frihet och å den andra människors personliga trygghet och rättsliga säkerhet. Frihet ska också innebära, att människor slipper missbruk, bedrägerier, diskriminering och våld, inbegripet den moderna slavhandeln med kvinnor och barn i Europa. Frihet måste även betyda rätten att leva i ett samhälle som effektivt tar itu med individer och grupper som begår brott.

Kampen mot den organiserade brottsligheten har central betydelse för möjligheterna att inom EU förverkliga ”ett område av frihet, säkerhet och rättvisa”. För att vi ska kunna fördjupa den europeiska integrationen måste medlemsstaterna ha förtroende för varandras kapacitet att hantera allvarliga brott och grova brottslingar.

Visionen måste ges ett konkret och tydligt innehåll för att kunna engagera människorna och förverkligas. Sverige bör aktivt bidra till detta.

11 Ett förbättrat samarbete är nödvändigt

När man talar om brottsbekämpningen får man inte glömma den roll som det rättsliga samarbetet spelar. När polisens och tullens arbete är klart ska åklagarna, advokaterna och domstolarna ta vid. Alla instansers arbete påverkas och försvåras av att brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande. Polis, åklagare och domstolar behöver moderna och effektiva verktyg för att kunna samarbeta med kollegerna i andra medlemsländer. Idag läggs många internationella brottsutredningar ned, helt enkelt därför att det visar sig alltför svårt att driva dem framåt.

Det är också så att de rättsliga definitionerna varierar inom EU. Detta orsakar problem, inte minst i kampen mot fusk och bedrägerier. En kriminell handling i ett medlemsland kan i vissa fall betraktas som en ”förseelse” i ett annat. Dessutom varierar straffsatserna kraftigt. Det är lätt att inse att dessa förhållanden skapar näst intill perfekta förutsättningar för organiserad brottslighet.

För en effektivare rättsskipning måste dessutom de berörda rättsliga instanserna kunna kommunicera direkt med varandra och inte, som idag, tvingas gå den tidsödande vägen via respektive medlemslands beskickningar och utrikesdepartement.

Det är glädjande att Kristdemokraternas krav på effektivare rättsligt samarbete delvis hörsammats. EU har beslutat inrätta Eurojust, ett nytt samarbetsorgan mellan nationella åklagare, för att samordna gränsöverskridande brottsutredningar. Detta kommer att bli ett mellanstatligt samarbete som följer den nationella rätten för respektive medlemsstat. Det nya organet blir en kontaktpunkt både för nationella rättsliga myndigheter och för internationella organisationer och kan också förmedla information mellan dessa. Eurojust blir en välkommen förstärkning av det europeiska rättsliga samarbetet, ett samarbete som även omfattar Europol, bedrägeribyrån OLAF samt det europeiska rättsliga nätverket. För åklagarna har sammanfattningsvis samarbetet utvecklats och förbättrats. Kristdemokraterna menar att de enskilda polismyndigheterna i medlemsstaterna bör ges samma möjlighet att utveckla ett europeiskt samarbete.

12 Gemensamma straffrättsregler för grova brott

Det straffrättsliga samarbetet måste vidareutvecklas så att det når upp till samma nivå som polissamarbetet. Även med ett effektivt straffrättsligt samarbete är det svårt att hantera sådana komplexa problem som den organiserade brottsligheten och terrorismen om det inte samtidigt sker en tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning på området och en förenkling av de procedurer som tillämpas. Detta innebär konkret att brottsliga handlingar bör bemötas på samma sätt inom hela unionen.

En femårig handlingsplan för att uppnå gemensamma straffrättsliga regler har godkänts av EU:s samtliga 15 medlemsländer. Handlingsplanen innehåller förslag på enhetliga minimistraff och gemensamma definitioner av vad som är brottsligt. Minimistraffen ska till exempel gälla för brott som knarklangning, maffiaverksamhet och sexhandel med barn. Idag bestraffas brott som rasism, rattfylleri, pedofili och skattesmitning olika i de olika medlemsländerna. Handlingsplanen syftar också till att göra det möjligt att komma åt dem som smugglar in människor över gränserna.

Kristdemokraterna stöder förslaget att införa gemensamma straffrättsliga regler för vissa grova brott. Inga länder ska vara ”frihandelsområden” för brottslingar. Det är viktigt att EU står enat i kampen mot brott. Samtidigt är det viktigt att de straffrättsliga reglerna utformas som just minimiregler. Varje land måste sedan självt bestämma om de egna straffrättsliga reglerna ska vara strängare.

13 Handlingsplaner för särskilt svåra brott

EU-samarbetet rymmer både möjligheter och svårigheter, även om möjligheterna överväger. Man behöver inte vara särskilt skarpsynt för att se att det också finns mörka sidor i den europeiska utvecklingen. Den organiserade brottsligheten breder ut sig, inte minst efter de gamla systemens sammanbrott i öst.

Kristdemokraterna anser att EU-samarbetet inte får bortse från de många på vår kontinent som far mycket illa av kriminalitetens framfart: barn, kvinnor, invandrare och andra som utsätts för våld och diskriminering. Sårbara medmänniskor, som i värsta fall blir lättköpta offer för knarkhandlare, människosmugglare, hallickar, pedofiler och andra kriminella personer. Det fria, säkra och rättvisa Europa som vi vill skapa förblir vackra ord på papperet, om vi inte aktivt tar itu med den viktiga uppgiften att bättre skydda dessa offer för den organiserade brottsligheten.

De tre centrala EU-institutionerna - kommissionen, parlamentet och ministerrådet – bör kontinuerligt driva på i kampen mot den organiserade brottsligheten och säkerställa en fortsatt prioritering av dessa frågor. Det kan förslagsvis ske genom att ansvaret för brottsbekämpning och polissamarbete markeras tydligare i kommissionens arbete, genom att parlamentet organiserar särskilda och regelbundet återkommande debatter om dessa frågor och genom att ministerrådet till sig knyter en permanent arbetsgrupp för dessa frågor. Rådets handlingsplan, vad gäller gränsöverskridande organiserad brottslighet, som antogs 1997 är ett steg i rätt riktning. Kristdemokraterna vill peka på vikten av att särskilt studera följande fyra brottsfenomen; sexhandel med kvinnor och barn, storstadsbrottslighet, högteknologisk brottslighet samt terrorism.

14 Sexhandeln med kvinnor och barn i dagens Europa

Den snabbt accelererande handeln med fattiga kvinnor och barn, ofta från Östeuropa, som av brottssyndikaten luras in i prostitution i Västeuropas storstäder är inget annat än slavhandel i modern tid. Handeln antas omsätta miljarder kronor årligen. Den internationella sexhandeln är lika välorganiserad som knarkhandeln, men billigare och mindre riskfylld för de brottslingar som organiserar och driver den.

Kristdemokraterna anser att det arbete som redan kommit igång inom EU måste utvecklas och förstärkas. Det handlar om att ge kvinnorna och barnen skydd, medicin, psykiatrisk hjälp, tillfälliga uppehållstillstånd. Men det gäller också att på olika sätt förbättra EU-samarbetet mot brottsligorna, bland annat genom att skapa ett juridiskt ramverk som kan fungera för de olika nationernas samarbete över gränserna.

15 Storstadsbrottslighet

De moderna storstäderna drar till sig alltfler människor och utgör samtidigt en grogrund för växande kriminalitet bland individer och grupper som kan utnyttja storstadens anonymitet. Faran är särskilt påtaglig för de unga som via knark- och alkoholmissbruk och gängtillhörighet kan lockas in i allt grövre brottslighet.

Alltfler européer växer upp och lever sina liv i de stora städerna. Kristdemokraterna anser därför att EU i kampen mot den organiserade brottsligheten särskilt måste uppmärksamma de problem som sammanhänger med storstadsbrottsligheten.

16 Högteknologisk brottslighet

Just nu, i denna stund, surfar pedofiler runt på Internet. De använder nätet för att knyta kontakter med varann, och med barn. Det handlar om ljusskygga nätverk, väl dolda i utkanterna av de digitala motorvägarna. Pedofilerna byter och handlar också med barnpornografi. Affärerna sker blixtsnabbt och anonymt, trots att distribution av barnpornografi är förbjudet i så gott som alla länder. Oskyldiga barn förnedras på detta sätt om och om igen, och pedofilerna vet att risken att åka fast är liten.

Detta är ett av många exempel på att den nya informationsteknologin kan missbrukas för grova brottsliga intressen. Det handlar också om ”recept” för att tillverka narkotika och bomber, rasistisk verksamhet, terrorism, penning­tvätt, med mera.

17 Terrorism

Redan i dag bedrivs ett europeiskt samarbete mot terrorismen, inte minst genom polisorganet Europol. Kristdemokraterna menar dock att samarbetet behöver utökas.

Terrorismen är ett gränsöverskridande hot, som också riktar sig mot kärnan i den europeiska värdegemenskapen. De öppna gränserna inom Schengensystemet gör samarbetet extra nödvändigt. De nyligen genomförda terrordåden mot USA skulle lika gärna kunna vara riktade mot den europeiska unionen. Europa har på senare tid upplevt en ökning av både nya och gamla former av terrorism. I en nyligen antagen resolution konstaterar Europaparlamentet att ”denna nya terrorism är ett resultat av den verksamhet som bedrivs inom internationellt organiserade nätverk, vilka är etablerade i flera länder och utnyttjar de rättsliga luckor som uppstår med den geografiska begränsningen för behörighet att väcka åtal, och vilka ibland får betydande logistiskt och finansiellt stöd.”

Nu diskuteras flera förslag för att bättre komma åt terrorismen. Kristdemokraterna har i Europaparlamentet ställt sig bakom ett förslag som bl.a. förespråkar straffrättslig harmonisering när det gäller terrorism. Det är viktigt att definitioner och straff stämmer överens mellan medlemsländerna, om ett samarbete ska fungera. Sverige tillhör i dag det fåtal EU-länder som inte har någon speciell strafflagstiftning om terrorism.

Vidare har vi ställt oss bakom kravet på att möjliggöra en europeisk arre­steringsorder, genom vilken en nationell åklagare kan beordra gripandet av allvarliga brottslingar var som helst i unionen. Att snabbt kunna efterspana och gripa misstänkta brottslingar är inte minst viktigt när det gäller att förebygga terroristdåd. EU bör också besluta om ömsesidigt erkännande av domar i medlemsländerna, vilket man kom överens om i Tammerfors 1999. Det kan också vara på sin plats att närma oss dessa regler om ersättning till offren för terrorism.

I sammanhanget bör man också uppmärksamma unionens kapacitet för militär och civil krishantering. Den måste anpassas och tränas för att kunna hantera de krissituationer som kan uppkomma genom terrordåd i unionen. Inte minst får underrättelsesamarbetet en viktig uppgift att kartlägga och förutsäga terroristverksamhet.

18 Nej till narkotika inom EU

De allra flesta människor är i dag djupt oroade över narkotikamissbrukets svåra följder i våra samhällen, inte minst bland de unga. Rapporter från bland annat EU:s drogobservatorium i Lissabon visar, att användningen av framförallt de nya syntetiska drogerna tränger allt längre ned i åldrarna. Kristdemokraterna säger ett klart och bestämt nej till all form av drogliberalisering och kommer nationellt och i Europaparlamentet att aktivt motarbeta alla nya sådana försök.

Slutdokumentet från FN:s specialmöte i New York 1998 om världens drogproblem bekräftar att en kombination av restriktiv politik och socialt ansvarstagande är den enda framkomliga vägen. Kristdemokraterna stöder helt denna linje.

Målet måste förbli ett narkotikafritt samhälle. Det europeiska samarbetet för att nå detta mål måste – på ett sammanhållet och konsekvent sätt – omfatta förebyggande åtgärder, kontroller av polis och tull, rehabiliterande verksamhet och internationellt samarbete mellan producent- och konsumentländer.

19 Kriminalisera deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer

Kristdemokraterna anser att enskilt deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer måste förbjudas eftersom den utgör en verklig fara såväl mot enskilda personer och grupper som mot det demokratiska samhället. Kriminella mc-gäng ägnar sig åt välorganiserad gangsterverksamhet, utpressning och beskyddarverksamhet. De för också ett narkotikakrig där kampen handlar om makten över distributionen.

Det är de rasistiska och kriminella organisationerna som utgör grunden för den organiserade gränsöverskridande brottsligheten. Organisationerna är nära förknippade med varandra. I Sverige kan ett medlemskap i det s.k. Brödraskapet automatiskt innebära medlemskap i en rasistisk organisation.

Målet för all organiserad brottslighet är att erhålla så stor förmögenhet, så stort inflytande och så mycket makt som möjligt till så liten risk som möjligt. Transnationella brottsliga organisationer har i dag tillgång till kapital och kontakter som gör det möjligt för dem att bedriva helt legitima verksamheter som hotellrörelser, restauranger, nattklubbar, barer och egna företag i byggbranschen. Med hjälp av ”tvättade pengar” kan de sedan underminera en marknad och försätta konkurrenter i konkurs.

Enligt en kriminalinspektör på Ekobrottsmyndigheten ”får man lätt en känsla av att Hells Angels försöker komma in i etablerade branscher. Om de gör det utan att betala skatt och avgifter, på samma sätt som de ser ut att ha gjort i det bolag vi utreder, så kommer det att betyda problem för alla seriösa företag i byggbranschen.” Enligt polisen har Hells Angels blivit allt skickligare på administration och ekonomi. Eliten bland svenska ekonomiska brottslingar har kontaktats av organisationerna och knutits till dessa.

Ett sätt att komma åt denna grova kriminella verksamhet och dess grogrunder är att förbjuda deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer. Här måste EU:s medlemsländer samarbeta och ta fram gemensamma regler. Demokratin måste kunna försvara sig. Den måste sätta upp gränser för vad som kan accepteras. Den demokrati som inte gör det upphör annars snart att vara demokrati.

20 Europeiskt samarbete för bättre brottsofferskydd

Varje år drabbas närmare en fjärdedel av EU:s medborgare av ett brottsligt övergrepp. I de flesta fall får brotten inte några allvarliga följder. Egendomsskadan eller den fysiska skadan är begränsad eller obefintlig. Gärningsmannen går ofta fri. Det handlar då oftast om bostadsinbrott, bilstölder eller fall av ringa misshandel. Men för dem som blir utsatta för ett övergrepp är situationen en annan.

Alla som någon gång råkat ut för ett inbrott vet hur detta kan ödelägga det dagliga livet i månader, ja till och med år framöver. För den som drabbats är det då av liten betydelse om brottet klassas som grovt eller ringa. Traumat efter ett övergrepp eller ett intrång i privatlivet finns där likafullt och lika smärtsamt. Det får därför inte vara omgivningen som ska avgöra om ett övergrepp ska betraktas som allvarligt eller bagatellartat. Istället ska brottsoffrets egna upplevelser vara styrande. Brottsoffret ska sättas i centrum. Kristdemokraterna anser att detta perspektiv måste prägla utformningen av samhällets insatser för brottsoffren.

Under senare år har brottsoffrens situation uppmärksammats i ökad grad i många länder. Men nationella insatser räcker inte alltid. För att vi med kraft ska kunna förbättra stödet till brottsoffren måste de nationella insatserna kompletteras med internationellt samarbete. Det finns flera skäl för detta:

För det första är det i dag alltfler som arbetar, turistar eller av andra skäl reser utanför sitt hemland för längre eller kortare tid. En del av dem kommer att utsättas för brott under sin vistelse i utlandet. För det andra är brottsoffrens rätt i samhället en internationellt giltig rättighet, en norm som det internationella samfundet har en skyldighet att göra gällande långt utanför det enskilda landets gränser. Normen uttrycks klart och entydigt i FN-resolutionen från 1985 om grundläggande rättsprinciper för brottsoffer. I denna ”brottsoffrens Magna Charta” anges fyra huvudlinjer:

  • rätten till ersättning från gärningsmannen,

  • rätten till ersättning från staten,

  • rätten till medicinsk, social och psykologisk hjälp,

  • rätten att få tillgång till den egna processen.

Kristdemokraterna anser att vi gemensamt måste verka för att dessa viktiga principer får ett verkligt genomslag. De måste bli verklighet för många, många fler – inom och utom EU – än vad som är fallet i dag. EU antog i mars 2001 ett rambeslut om brottsoffer som delvis stärker brottsoffrens ställning. Brottsoffren ska nu garanteras vissa rättigheter, även när brottet begåtts utanför det egna landet. Arbetet med att utveckla det europeiska samarbetet för bättre brottsofferskydd måste fortsätta.

Stockholm den 22 september 2001

Ragnwi Marcelind (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Björn von der Esch (kd)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Kjell Eldensjö (kd)

Magda Ayoub (kd)

Maria Larsson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Dan Kihlström (kd)

Amanda Agestav (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)