Exportkreditgarantier

Motion 1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
Bakgrund
Regeringen målar i sin finansplan för budgetåret 93/94
en alltför ljus bild bl a av Sveriges exportindustris
möjligheter att draga Sverige ur krisen. Man anser att den
flytande kronan, produktivitetsökningar och sänkta
arbetsgivaravgifter skall bidra till att öka exporten för 93/94
med 5% och 94/95 med 8%. Orealistiska siffror som inte
tillräckligt tar hänsyn till de dystra utsikterna för
världsekonomin och spruckna GATT-förhandlingar.
Skogen och våra andra basindustier kommer att dra fördel
av ett lägre kostnadsläge men knappast verkstadsindustrin
som tenderar att bli underleverantör till svenska och
utländska storföretag.
Svenska exportörer kommer under de närmaste åren att
i högre grad än tidigare bli tvungna att använda sig av en full
arsenal av exportbefrämjande åtgärder. Exportkrediter och
exportkreditgarantier kommer därvid att vara verksamma
instrument.
Exportkreditgarantier
EKN, Exportkreditnämnden, arbetar i dag med en av
riksdagen godkänd kreditram på 70 miljarder SEK. EKN
har i dag tillstånd att därav utnyttja 60 miljarder SEK för
exportgarantier. Av detta belopp har man endast tagit i
anspråk 37 miljarder eller 60%, vilket ger anledning till
eftertanke. Detta kan bero på att regeringen i de riktlinjer
som gäller från 90-07-01 givit EKN alltför strikta direktiv för
EKN:s garantigivning. Det står bl a att verksamheten på
sikt skall gå runt. Med försämrade konjunkturer måste
emellertid regeringens anvisningar ändras förslagsvis
genom att EKN får bemyndigande att vid förhandlingar om
säkerheten beakta sysselsättning och regionpolitiska skäl.
Det kan ju knappast vara ett självändamål för EKN att i
vargatider visa vackra resultatsiffror.
Nyd anser att EKN med mer liberala direktiv från
regeringen får helt andra förutsättningar att medverka till
en ökning av Sveriges export och därmed sysselsättning.
Regeringen bör därför redan för nästa budgetår 93/94
uppjustera den i budgeten föreslagna
exportkreditgarantiramen från 70 miljarder till 100
miljarder.
Konkurrensneutralitet
Nyd anser det självklart att EKN skall tillämpa
konkurrensneutralitet, vilket i dag inte alltid är fallet. Trots
att näringsutskottet så sent som 1990 uttalade att EKN
borde utforma garantivillkoren med beaktande av de villkor
som erbjuds av konkurrentländernas institut, finns det i dag
åtskilliga exempel på att EKN betingat sig av premier som
varit både 2 och 3 gånger högre än konkurrenternas.
Nyd har med tillfredsställelse noterat att regeringen i sitt
framlagda budgetförslag föreslagit att man utöver de
tidigare exportkreditgarantiåtagandena skall reservera 1
miljard SEK för exportkreditgarantier framför allt till de
baltiska länderna. Denna exportkreditgaranti är emellertid
helt otillräcklig med tanke på förväntad kraftig ökning av
exporten till Ryssland och Polen. Ny demokrati föreslår
därför att våra exportkreditgarantiramar uppjusteras från 1
till 4 miljarder SEK.
Investeringsgarantier
Vad som är mindre känt åtminstone i företagarkretsar är
att EKN från regeringen erhållit en särskild ram för
investeringsgarantier på 2 miljarder SEK av vilka endast
174 milj SEK utnyttjades 1991/92, ett resultat av dålig
marknadsföring från EKN:s sida. Dessa
investeringsgarantier kan komma att bli mycket
efterfrågade bl a från företagare som vill etablera sig i OSS-
staterna och Baltikum. Med tanke på det hittills dåliga
utnyttjandet bör emellertid ramen behållas för 1993/94.
Självrisk
EKN låter exportören normalt stå för en 10--20%
självrisk samt karenstidsränta. Det är anmärkningsvärt att
regeringen anser att exportföretagen skall ta risker som
EKN själva inte anser försvarbara. En ändring härvidlag
måste komma till stånd genom EKN:s försorg.
Svensk exportkredit
Det är framför allt i länderna i vår omedelbara närhet
som Sverige kan bistå med modern uppbyggnad av
tillverkning och tillverkningsknowhow samt utbildning av
företagsledare. Efter det att EKN givit en
exportkreditgaranti är det normalt inga problem att mot
denna garanti låna i affärsbankerna och hos Svensk
Exportkredit tyvärr till ca 4% högre räntor än t ex i
Tyskland. Detta är ett angeläget jordnära exempel på
nödvändigheten av att pressa ned den svenska räntenivån
eftersom upplåningen och därmed ofta affärerna och
produktionen annars hamnar ute i Europa.
U-krediter
U-krediterna är en form av krediter som på förmånliga
villkor skall finansiera export av varor och tjänster till vissa
kreditvärdiga u-länder för att främja deras
utveckling.Denna kredit beslutas av BITS medan EKN
administrerar de s k biståndsgarantierna.
Nyd accepterar inte att u-krediter enbart kan ges till
vissa u-länder. Nyd anser att OSS-staterna och baltstaterna
fritt skall kunna ansöka om dessa krediter, trots att dessa
länder inte rubriceras som u-länder.
EKN:s organisation
Även EKN:s egen organisation behöver analyseras och
framför allt behöver myndigheten göras mer säljinriktad
och företagsvänlig. Nödvändigheten härav framgår av det
faktum att av EKN:s 13-mannastyrelse är 9
statstjänstemän -- en förfärande hög siffra, som tyvärr är
symptomatisk för statens bolag. Endast
styrelseordföranden kan karaktäriseras som företagsledare
och affärsman. Regeringen rekommenderas att byta ut
stora delar av den nuvarande styrelsens medlemmar mot t
ex företagsledare från industrin som har erfarenhet av de
praktiska svårigheter som möter företag som vill komma in
inte bara på u-landsmarknaderna utan även på de nya
marknaderna i OSS och Baltikum.
I detta sammanhang vill Nyd framhålla vikten av att u-
krediter och exportkreditgarantier i högre grad än tidigare
kanaliseras till småföretagen. EKN än en för de flesta
småföretag okänd myndighet som däremot är välkänd och
välkommen till storföretagens direktionsrum. Det är klart
lättare för EKN att förhandla om ett multinationellt
företags exportkreditgarantier än att separat förhandla med
10 småföretag. Nyd anser att EKN:s image måste ändras
genom öppnare information. EKN och BITS måste med
ökade kreditramar börja att aktivt sälja sina tjänster genom
att även knacka på dörren hos små och medelstora företag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta Exportkreditnämndens --
EKN:s -- kreditram ökas från 70 till 100 miljarder kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN bör ges nya anvisningar
med bemyndigande att låta sysselsättnings- och
regionpolitiska skäl påverka tilldelningen av
exportkreditgarantier samtidigt som kraven på säkerheter
sänks,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utfärdande av instruktioner för
EKN att tillämpa konkurrensneutralitet gentemot
konkurrerande exportkreditinstitut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till
företrädesvis de baltiska staterna bör utökas från 1 till 4
miljarder,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att u-krediter även bör få
användas till Baltikum och OSS-staterna,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN:s styrelse bör förstärkas
med internationella företagsledare,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att EKN tillämpar
konkurrensneutralitet och sänker kraven på självrisk.

Stockholm den 26 januari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Simon Liliedahl (nyd)

Bengt Dalström (nyd)

1 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till UU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10
Yrkanden (14)