Fäbodar

Motion 2003/04:MJ303 av Lennart Fremling (fp)

av Lennart Fremling (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en övergripande probleminventering angående fäbod­bruket.

  2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring i lagstiftningen att fäbodarna kan brukas effektivt även i framtiden.

Motivering

Under 2003 har regeringen äntligen beslutat tillkalla en särskild utredare för att utreda om lagstiftningen behöver ändras vad gäller betesrätt och stängsel vid fäbodbruk. Detta är ett glädjande steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Det behövs också en övergripande probleminventering. Jag motionerade 1996 (motion 1996/97:Jo209) om sådana ändringar att fäbodar skulle kunna brukas effektivt även i framtiden. Bakgrunden till min riksdagsmotion var en dom i Mora tingsrätt i januari 1996, där en fäbodbrukare fråntogs den urgamla rätten att låta djuren beta. Domen väckte hård kritik från många håll. De fem länsstyrelserna i Dalarna, Värmland, Gävleborg, Västernorrland och Jämtland krävde därefter att regeringen skulle se över den lag som reglerar betesrätten på fäbodarna.

Fäboddriften med dess tusenåriga anor har ingått som en väsentlig del i jordbruksekonomin. Sommarbete på fäboden var ett nödvändigt inslag i böndernas försörjning ännu en bit in på 1900-talet. I Dalarna finns fortfarande levande fäbodar med fritt betande djur. Sådant bete är en förutsättning för att det traditionella fäbodbruket ska kunna leva vidare.

Fäbodarna utgör, med sin rikedom på ålderdomliga timmerhus, ett fint svenskt bidrag till det europeiska kulturarvet. Den mångåriga betes- och slåtterhävden har skapat en unik biologisk mångfald, som är nödvändig för att de utrotningshotade koraserna fjällko och rödkulla ska kunna räddas för framtiden. Det är genom bete och slåtter som fäbodarna och de seder och traditioner som är knutna till dem i praktiken kan leva vidare. Vi måste se till att fäbodar blir kvar och att vi för kunskapen vidare till kommande generationer. Om den tusenåriga kontinuiteten bryts kommer fäbodarna successivt att förvandlas till fritidsbyar med helt ändrade byggnadsbestånd.

Länsstyrelserna har under de tio senaste åren betalat ut djurbidrag till personer som haft traditionellt fäbodbete. I samband med EU-inträdet ökade bidraget kraftigt. Många fäbodar har utpekats som riksintressen och har därför hög prioritet när man fördelar bidrag till byggnadsvård.

Som liberal anser jag att goda möjligheter till ett aktivt fäbodbruk är viktigt för bevarande av en gammal kultur som fungerar bra i samspel med naturen. Även för turismen är fäbodarna viktiga. För många är ett besök vid en levande fäbod ett värdefullt inslag i vistelsen i Dalarna.

Det är angeläget att lagstiftningen som berör fäbodarna klargörs snarast och moderniseras. Regeringen bör göra en övergripande probleminventering och utarbeta lämpliga förslag till lagändringar så att fäbodarna kan brukas effektivt även i framtiden.

Stockholm den 1 oktober 2003

Lennart Fremling (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (2)