Fler arbetstillfällen

Motion 1996/97:Fi203 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
Den socialdemokratiska regeringen har som mål att halvera
den öppna arbetslösheten till år 2000. Detta skulle för
Värmlands del innebära att 14 000 nya arbetstillfällen borde
tillkomma per år till sekelskiftet. Målet borde egentligen vara
att få bukt med den totala arbetslösheten - d.v.s.
inkluderande dem som är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
- som f.n. uppgår till ca 13 procent, men denna målsättning
tycks vara regeringen övermäktig.
Det är endast livskraftiga företag som kan ge trygga arbetstillfällen i
Värmland. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är emellertid nödvändiga, inte
minst i dagens hårda arbetsmarknadsläge.
Länsarbetsnämnden i Värmlands län har hitintills effektivt kunnat använda
den åtgärdsarsenal som ställts till förfogande för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Därför ligger antalet öppet arbetslösa något under medeltalet för
riket (7,8 procent). Länsarbetsnämnden arbetar direkt gentemot företagen och
därför har man t.ex. kunnat placera ungdomar i 40 veckors lärlingsutbildning
i företagen med hjälp av bidrag från länsarbetsnämnden. Kvinnor har fått
kompletterande utbildning för att komma in på högskolan.
I Värmlands län är 7,3 procent av befolkningen öppet arbetslös (aug. 1996).
Vissa delar av länet är särskilt hårt drabbade, t.ex. Storfors (10,1 procent),
Munkfors (9,1 procent), Filipstad (8,9 procent), Forshaga (8,7 procent),
Hagfors och Årjäng (8,6 procent).
Regeringen är uppgiven
Budgetpropositionen visar tyvärr en kapitulation inför
arbetslösheten. Regeringen bekräftar de facto att målet om en
halverad öppen arbetslöshet inte kommer att nås.
En rad mer eller mindre seriösa förslag diskuteras när denna motion skrivs,
t.ex. ett s.k. friår då arbetslösa kan erbjudas anställning mot att en annan
person tar ledigt med a-kassa, arbetsdelning och kortare arbetstider.
Regeringens förslag till åtgärder andas defaitism och visar ett statiskt
synsätt. När t.ex. 32 försök med kortare arbetstider, som trotts vara en möjlig
åtgärd, har utvärderats genom Arbetstidskommitténs försorg, har det visat sig
inte ha några nämnvärda effekter på sysselsättningen.
Ett ökat kommunalt ansvar för arbetsmarknadsfrågorna har också
diskuterats. För Värmlands del har en kommun, Arvika, erbjudits att delta i
en sådan försöksverksamhet men tackat nej, då inga egentliga resurser ställts
till förfogande och den statliga styrningen visat sig för hård.
Den värmländska
arbetsmarknaden
Värmländskt näringsliv och värmländsk arbetsmarknad har
traditionellt baserats på tung industri som verkstads-, stål-,
pappers-, massa-, trä- och livsmedelsindustri. Detta är
verksamheter som under de senaste 20 åren genomgått stora
strukturomvandlingar. I regel har detta lett till att antalet
arbetstillfällen minskat.
Under tiden har den offentliga sektorn vuxit kraftigt. I samband med
landets ekonomiska kris och lågkonjunkturen har även den offentliga sektorn
kraftigt minskat antalet anställda.
Under konjunkturuppgången 1994-1995 växte sysselsättningen långsamt.
Värmland klarade sig relativt bra, eftersom en stor del av tillväxten kom i den
exportorienterade tillverkningsindustrin. Ett annat område som expanderat är
utbildningssektorn som vuxit i motsats till den offentliga sektorn för övrigt.
Högskolan i Värmland har t.ex. ökat antalet studenter och personal.
Den privata tjänstesektorn, som borde vara en växande sektor, har tyvärr
inte heller expanderat. Tvärtom har t.ex. banker och försäkringsbolag
koncentrerats och kontorsnäten har minskat. För den värmländska glesbygden
har detta inneburit att den nedåtgående spiralen fortsätter, eftersom övrig
service dragits med vid nedläggningar.
Länets styrka är på skogs- och skogsindustrisidan men även inom
elektronik och data samt inom besöksnäringen. Vissa faktorer försvårar
emellertid utvecklingsarbetet och bör därför uppmärksammas:
  Länet har en jämförelsevis låg andel företag inom kunskaps- och FoU-
intensiv sektor, där potentiella utvecklingsföretag borde finnas.
  Länet har en hög industriandel inom "mogna" branscher, där utvecklingen
entydigt leder till minskat antal arbetstillfällen.
  Länets näringsliv är i hög grad fjärrstyrt. Det utländska ägandet är
betydande och de stora företagens huvudkontor ligger i regel utanför
Värmland.
Karlstadsregionen är den region som klarat sig bäst och som
kommit att få allt större betydelse för hela länets utveckling.
Även denna region har emellertid fått vidkännas problem och
neddragningar. Sålunda har ca 7 000 arbetstillfällen förlorats
under 90-talet, varav drygt 1 500 inom försvarssektorn. Stora
minskningar har skett och kommer att ske inom vårdsektorn.
Även på den statliga sidan har neddragningar skett, t.ex.
inom Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden.
Den beslutade nedläggningen av större delen av Scan i Kil som idag har
drygt 500 anställda är mer eller mindre ett dråpslag för Kilsbygden och länet.
Västra Värmland är hårt utsatt. Av varslen i länet hänförs drygt 40 procent
till denna region. Arvika och Eda kommuner har drabbats hårt.
Nedläggningen av Svenska Tobaks anläggning i Arvika har försämrat
situationen inom regionen.
Länets glesbygd kommer att drabbas hårt av Kilslakteriets nedläggning. Ett
antal mindre jordbruk kan förväntas lägga ned verksamheten. Detta leder till
att serviceunderlaget ytterligare försämras i glesbygden, att igenväxningen
påskyndas och att förutsättningarna för turistnäringen försämras.
Nödvändiga åtgärder från
länsmyndigheternas sida
Det är angeläget att försöka intensifiera utvecklingsarbetet och
marknadsföringsinsatserna av länet ytterligare. Förutsättningarna för
utvecklingsarbetet i länet har förbättrats genom samverkan mellan företag och
länsstyrelse, bl.a. genom det s.k. Värmlandsrådets arbete med att tillvarata de
möjligheter som finns i EU:s strukturfonder.
Marknadsföringsinsatserna inom projektet "Etablering Värmland" bör få en
tydligare internationell inriktning och lobbyverksamheten gentemot EU
förstärkas.
Genomförandeorganisationerna som bl.a. Inova, Hushållningssällskapet,
ALMI och Värmlandskooperativen bör kunna ta på sig större roller i
utvecklingsarbetet.
Representanter för länets kommuner och länsstyrelsen uppvaktade i våras
arbetsmarknadsministern. Därvid framfördes bl.a.
  att vissa medel borde tillföras Värmlands län för särskilda närings- och
sysselsättningsinsatser på lokal nivå, bl. a. för medfinansiering av EU:s
strukturfondsprojekt
  att samtliga Värmlandskommuner borde få bli försökskommuner vad
gällde lokal samverkan mot arbetslöshet
  att medel motsvarande de indragningar som aviserats från AMS borde
återföras till länet för särskilda lokala och regionala åtgärder
  att de medel för särskilda regionalpolitiska åtgärder som NUTEK föreslår
ska dras in får behållas i länet
  att en justering av jordbrukets stödområdesgränser, framförallt för
områden inom områdena 3 och 4, borde ske för att stoppa utslagningen
från jordbruket.
Regeringens förslag
De föreslagna åtgärderna har inte resulterat i mycket.
Regeringen har dock "uppdragit" åt landshövdingarna i samtliga län att
samla alla berörda parter för att utifrån lokala och regionala förutsättningar
utarbeta och genomföra åtgärder som främjar småföretagsutveckling,
däribland kooperativt företagande, tillväxt och sysselsättning. Företrädare för
småföretag, fackliga organisationer, kommuner, landsting, lokala
utvecklingsgrupper, ALMI företagspartner AB, lokala kooperativa
utvecklingscentra, statliga myndigheter, folkrörelser och andra aktörer som
kan bidra till goda utvecklingsbetingelser för småföretagen skall erbjudas att
delta i samarbetet." En första rapport skall lämnas till regeringen den
15 december.
Regeringen säger att detta uppdrag är ett steg mot ett effektivare lokalt och
regionalt arbete för småföretagsutveckling. Bl.a. skall diskuteras om vissa
regionalpolitiska åtgärder skall koncentreras mot en del av länet eller mot
grupper av företag. 500 miljoner kronor satsas på ett småföretagsprogram,
som bl.a. skall användas till tekniköverföring till de mindre företagen, ökade
turismsatsningar och inrättandet av en delegation för att förenkla för
småföretagen. Medel från EU:s strukturfonders olika program skall beaktas i
sammanhanget.
I dagens svåra arbetsmarknadsläge får inga idéer förkastas, även om en del
av de föreslagna åtgärderna förefaller att vara kosmetika. Regeringen har en
övertro på att man genom politiska lösningar och ökat antal sammanträden
mellan olika intressenter kan "skapa arbetstillfällen".
Ta vara på företagens egen
kraft!
Det visar sig alltmer klart att det endast är livskraftiga
företag som kan skapa nya och varaktiga arbetstillfällen.
Regeringen säger i budgetpropositionen att "det krävs en omfattande
förnyelse av näringslivet" och att "de mindre företagen spelar en allt viktigare
roll för detta". Vidare sägs att regeringen bl.a. genom ett program om en
miljard kronor för småföretagsutveckling ska göra det lättare att vara
företagare. En viss skattelättnad för företag med upp till 600 000 kronor i
lönekostnader genom sänkning av socialavgiften föreslås.
Detta räcker inte, särskilt inte med hänsyn tagen till att regeringen i sin
generella politik, särskilt skattepolitiken, motverkar företagsamhet.
Vackra ord hjälper inte
Även om regeringen säger sig vara medveten om
småföretagens betydelse och gör vissa positiva ansatser för
den i många andra stycken en politik som är direkt hindrande
för nyföretagande och företagsutveckling. Den gamla
misstron mot företag och företagare kvarstår, vilket visar sig
inte minst gentemot enmans/fåmansföretagen. En allmänt
företagsvänlig politik, som gör det attraktivt att starta och
driva företag, är alldeles nödvändig om vi ska kunna få fler
arbetstillfällen.
Viktigaste åtgärderna för att dessa nya arbetstillfällen ska kunna komma till
stånd är att skatterna på arbete och företagande sänks:
  Den allmänna löneavgiften om 1,5 procent bör slopas generellt.
  Höjningen av egenavgiften till sjukförsäkringen slopas.
  Förmögenhetsskatten slopas.
  Dubbelbeskattningen av utdelning och av kvarhållna vinster i
aktiebolagen avvecklas helt.
  Förslaget om förlängning av den s.k. arbetsgivarperioden till fyra veckor
avslås.
Värna om länets
basindustrier
Värmlands stora basindustrier är mycket viktiga
exportföretag. Pappers- och massaindustrins produkter går
t.ex. till ca 75 procent på export och betyder oerhört mycket
för länets ekonomi.
De stora basindustrierna är mycket beroende av säker tillgång på energi
och så billig energi som möjligt. Regeringens planer på avstängning av ett
kärnkraftverk under mandatperioden är därför oroande, såväl vad gäller
energitillgång som energipriser.
På energiområdet har skatter införts, tagits tillbaka och höjts igen på ett sätt
som saknar motstycke. Det nu framlagda förslaget om höjda elskatter bör
därför avslås. Förslaget om en höjning av koldioxidskatten för industrin bör
också avslås.
Ge småföretagen chans att
utvecklas!
Företag måste ges ekonomiska möjligheter att växa om de
skall kunna anställa fler. Skatten på arbete och kunskap,
skatten på kapitalbildning och skatten på företagande måste
sänkas generellt om vi skall kunna få bukt med
arbetslösheten! Detta är långt viktigare än de åtgärder som
föreslås av regeringen.
Många företag börjar som enmans/fåmansföretag. Det är oerhört viktigt att
dessa små företag har så goda villkor som möjligt för att kunna leva vidare
och vidareutvecklas för att kunna anställa fler. Reglerna för fåmansföretagen
är emellertid mycket hårda. Fåmansföretagaren är t.ex. diskriminerad även i
ett aktiebolag.
Reglerna för fåmansaktiebolagen måste jämställas med reglerna för
storföretagen, t.ex. när det gäller skatten på kapital. I dag måste
framgångsrika fåmansföretag redovisa en utdelning över ca 16 procent som
inkomst av tjänst med skattesatser ända upp till 60-70 procent. Detta
stimulerar sannerligen inte till ökat företagande och fler jobb!
Det måste bli lättare för fåmansföretagen att få tillgång till riskkapital utan
att behöva gå i personlig borgen och sätta hela familjens trygghet på spel.
Riskkapitalavdraget bör utvidgas och förbättras, bl.a. genom en förlängning
i tre år utöver vad som nu gäller.
Dubbelbeskattningen på aktier bör avskaffas för allt företagande.
Förmögenhetsskatten bör avskaffas.
En generell sänkning av lönekostnaden bör ske genom sänkning av den
allmänna löneavgiften (löneskatten) om 1,5 procent.
Förlängningen av företagens sjuklöneperiod till fyra veckor är förödande
särskilt för småföretagen och är ett direkt hinder för anställande av fler
personer i företagen. Förslaget bör avslås.
Den s.k. kvittningsrätten mellan inkomst av tjänst och inkomst av rörelse
bör gälla utan den beloppsbegränsning om 100 000 kronor som nu gäller i
uppbyggnadsskedet av ett företag i fem år.
Ytterligare förändringar av arbetsrätten är nödvändiga. I ett första steg bör
en återgång ske till de regler som infördes av den borgerliga regeringen.
Därutöver krävs en genomgripande utredning rörande arbetsrätten.
En privat tjänstesektor för arbete i hemmen bör utvecklas.
Utredningar har visat att införandet av en privat tjänstesektor för arbete i
hemmen skulle medföra tiotusentals arbetstillfällen. Regeringen har - p.g.a.
en negativ "pigdebatt" i de egna leden, särskilt från Socialdemokratiska
kvinnoförbundets sida - tvekat inför att överhuvudtaget ta klar ställning i
frågan och har nu begravt förslaget i en utredning.
Det är anmärkningsvärt att s.k. ROT-bidrag för husreparationer är
"godkända", medan den typ av arbete som i alla tider utförts av främst
kvinnor inte skall kunna bli föremål för något som helst stöd från statens sida.
Med tanke på de s.k. skattekilarna (man måste idag betala sådant arbete med
redan hårt beskattade pengar) är det nödvändigt med en skattesubvention för
att de som utför arbetet ska kunna få lön för sitt arbete och inte behöva arbeta
"svart". Vi föreslår ett skatteavdrag om 50 procent för arbete inom
hemtjänstsektorn.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att den allmänna löneavgiften (löneskatten) om
1,5 % slopas generellt i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår förslaget om höjning av egenavgiften till
sjukförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatten slopas i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att dubbelbeskattningen av aktier avvecklas helt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår förslaget om elskatt i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen avslår förslaget om höjd koldioxidskatt för företagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att diskriminerande regler för fåmansföretagen bör slopas, t.ex.
när det gäller skatten på kapital och skyldigheten att gå i personlig borgen för
riskkapital,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riskkapitalavdraget bör utvidgas och förbättras,
9. att riksdagen avslår förslaget om förlängning av företagens
sjuklöneperiod i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetsrättens utformning bör återställas till förhållandena före
regeringsskiftet och att arbetsrätten bör bli föremål för vidare utredning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen inrättas och att
avdragsrätt för sådana tjänster medges med 50 %.

Stockholm den 4 oktober 1996
Gullan Lindblad (m)

Göthe Knutson (m)


Gotab, Stockholm 1996
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11
Yrkanden (22)