Förbättrade livsmöjligheter i Dalsland och Värmland

Motion 2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp)

av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om människors rätt att bo där de vill.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om KY-utbildning i Dalsland.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar på vägnätet, järnvägen, IT, postservicen, Vänersjöfarten, Dalslands kanal och flyget.2

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att klassa Dalsland som skogslän.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om järnvägsstopp i Dalsland. 2

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en glesbygdsombudsman.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år.3

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad avdragsrätt för resor.3

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samarbete mellan kommun och länsstyrelse.4

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om delegation av skyddsjaktsbeslut från Naturvårdsverket till länsstyrelserna.5

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningsinsatser vad gäller alternativ energi.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gränshinder i regelsystemet för gränsgångare beträffande arbete, tjänster, arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsförmåner och varor mellan Sverige och övriga nordiska länder.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att riksväg 45 (Via Lappia) blir E 45 från Göteborg till Karesuando. 2

1 Yrkande 2 hänvisat till UBU.

2 Yrkandena 3–5 och 13 hänvisade till TU.

3 Yrkandena 7 och 8 hänvisade till SkU.

4 Yrkande 9 hänvisat till KU.

5 Yrkande 10 hänvisat till MJU.

Inledning

Folkpartiet liberalerna föreslår i programmet Bo där du vill utökade möjligheter för lands- och glesbygd. I denna motion pekar vi på möjligheterna i Dalsland/Värmland och föreslår kompletteringar. Med motionens innehåll tror vi på möjligheterna för ett attraktivt Dalsland/Värmland med goda kommunikationer, god infrastruktur, bra företagsklimat, trygghet och säkerhet via fler poliser, väl fungerande sjukvård, minskat drogmissbruk, minskad brottslighet, ett ekologiskt hållbart område, goda utbildningsmöjligheter, välutbildade värmlänningar/dalslänningar, ett direktvalt regionfullmäktige för bättre samordning av länens resurser och ett bättre samarbete över läns- och landsgränserna.

Det är en liberal utgångspunkt att människor skall kunna bo där de själva vill och ha möjlighet till ett bra liv där. Då tas Hela Sverige i Bruk och Hela Sverige Lever. Det anser Folkpartiet ger tillväxt i hela landet.

Tillgång till goda utbildningsmöjligheter är en viktig hörnsten. Universitetet i Karlstad är ett bra exempel på utbildningens betydelse för ett helt län/region. Enligt uppgifter från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (KY) pågår för närvarande ingen KY-utbildning i hela Dalsland. Det anser vi vara en stor brist. Turism- och kulturutbildningar planeras exempelvis vid Baldersnäs som har nämnts som ett nytt centrum för turistutbildning. Det är angeläget att ta planer på KY-utbildning i Dalsland på allvar. Vi anser därför att detta bör snabbutredas.

Vi vill att hela landet ska tas i bruk. Då måste vi skapa ett företagsklimat, som gynnar investeringar i hela landet, alltså även i skogslänen. En viktig del i att skapa ett sådant klimat i Värmland och Dalsland är goda kommunikationer på land, till sjöss och i luften.

En upprustning av vägarna är inte bara betydelsefull för utvecklingen av Värmlands/Dalslands näringsliv utan också viktigt och nödvändigt för människor som bor i glesbygden och inte har något alternativ till bilen för sina resor. Riksväg 45 måste bli E 45 snarast möjligt och upprustas snarast.

Ett stort problem för Värmland/Dalsland är de tjälskadade vägarna. Det innebär att stora vägsträckor under flera perioder stängs av för tung trafik. Inte minst den viktiga skogsindustrin drabbas hårt av dessa problem. För att Dalsland skall få del av de extrapengar som beviljas för upprustning av tjälskadade vägar krävs att Dalsland klassas som skogslän. Vi yrkar att så sker.

Vi anser att bilen är en nödvändighet för ett bra liv i glesbygdslänen. Därför anser vi också att transporter till omsorg skall kunna dras av i deklarationen på samma sätt som arbetsresor.

Den tågtrafik som finns i dag måste förstärkas för att skapa bättre pendlingsmöjligheter mellan större orter av både varor och persontrafik. Under hösten drabbades Dalsland av ytterligare ett dråpslag då beslut togs att Links ämnar dra in samtliga tågstopp i Dalsland (Dals-Ed). Vi har förståelse för den konkurrenssituation som förhärskar mellan flyg och tåg men anser att staten måste ställa kvalitetskrav vid upphandling så att landsbygdens chans till överlevnad säkerställs. För att kunna utvecklas är det en nödvändighet för Dalsland att ha tillgång till goda järnvägskommunikationer.

Vänersjöfartens framtid måste säkerställas, bl.a. genom nya slussar i Trollhättan, och kanalen måste ha lika konkurrensmöjligheter som övriga transportföretag. Här måste vi också nämna Dalslands kanal och dess viktiga inslag för båtturismen. Turismen är ett stort inslag av företagande i Värmland och Dalsland. Karlstads flygplats m.fl. bör förstärkas för att skapa bättre möjligheter till person och fraktflyg.

Tillgången till goda telekommunikationer (IT) och postservice är avgörande för att moderna företag skall kunna besluta att etablera sig och växa i Värmland eller Dalsland.

Vi är övertygade om att generella satsningar på infrastruktur, utbildning och enklare skattesystem gör mer för glesbygdens utveckling än den nuvarande selektiva politiken, som huvudsakligen flyttar arbetsplatser från en ort till en annan med statliga bidrag.

Regionalpolitik handlar inte bara om pengar och infrastruktur, den handlar också om var besluten fattas. Skall vi få en lokal mobilisering måste fler beslut fattas lokalt, den kommunala självstyrelsen måste stärkas. Våra beslutsfattare skall väljas direkt i allmänna val. Därför säger Folkpartiet nej till att lämna över makt till indirekt valda organ. Indirekta organ får endast verka i ett inledningsskede. Däremot säger vi ja till nya direktvalda regionfullmäktige, som kan ersätta landstinget och dessutom överta stora delar av länsstyrelsens uppgifter, t.ex. att fördela medel från EU:s strukturfonder.

Beslut om byggnadsplaner och strandskydd anser vi skall ligga hos kommunerna. Speciellt skyddsvärda områden bör dock säkerställas i samråd med länsstyrelsen.

Det är vår övertygelse att invånarna är de som är bäst lämpade att besluta om kommunens/regionens framtid. Genom att Värmland är en egen region har länet möjligheter att söka samarbete med andra, både över regions/länsgränserna och över riksgränsen mot Norge. Det är ett samarbete över landsgränsen som måste följas upp av förenklingar i gränspassering av både tjänster, arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsförmåner och varor mellan de nordiska länderna. Gränshinder måste få sin lösning inom en snar framtid.

För att stärka Glesbygdsverket, föreslår vi inrättandet av en glesbygdsombudsman. Glesbygdsombudsmannen skall ge udd åt glesbygdens invånare, företagare och anställda, för att skydda den servicegaranti som varje ort i Sverige har rätt att kräva. Detta kan gälla infrastruktur, vägar, IT, postservice, skola, vård och omsorg m.m.

Småföretagare bör också kunna skjuta upp beskattningen av vinsten i fem år för att själv kunna stärka sitt kapital utan behov av lån. Riskkapital är en bristvara för småföretagare i Värmland/Dalsland och andra glesbygdslän i Sverige.

Småföretagaren är gles/landsbygdens räddare. Här ingår ju både jord- och skogsbrukare samt alla andra som kan bli självgående via eget företagande och kanske med en eller flera anställda rädda många orter i Värmland och Dalsland

Vi anser det vara av största vikt att alternativ energi ges marknadsmässiga möjligheter att konkurrera. Forskning inom energiområdet i samverkan med företag behöver förstärkas. Folkpartiet anser inte att det finns en enda lösning på vår energiförsörjning, utan många blommor skall kunna blomma. Det kan exempelvis handla om biobränsle, vind eller vätgas. I Dalsland har man kommit långt vad gäller vätgasforskningen, ett spännande internationellt projekt som förmodligen kommer att betyda oerhört mycket framöver.

Våra skogar är också en viktig energiresurs. Bioenergin utgör 90 TWh årligen med en utvecklingspotential enligt beräkningar på ytterligare 45–70 TWh/år att jämföra med fossil energi (230 TWh) vatten (80 TWh) och kärnkraft (70 TWh).

Folkpartiets grundsyn handlar om att beslut tas så nära de berörda som möjligt (den s.k. subsidiaritetsprincipen). Vi anser därför att beslut om skyddsjakt skall delegeras från Naturvårdsverket till länsstyrelserna.

Stockholm den 1 oktober 2003

Runar Patriksson (fp)

Anita Brodén (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (13)