Fördelning av universitetsanslag

Motion 1997/98:Ub470 av Gunnar Goude (mp)

av Gunnar Goude (mp)

För fastställande av medelstilldelningen till universitet och högskolor vad avser grundutbildningens kostnader används vissa genomsnittliga ersättningsbelopp. Dessa bygger på bland annat olika parametrar för beräkning av kostnader för en studieplats beroende på vilken ämnesgrupp platsen tillhör. För vissa laborativa ämnen som kräver dyrbar utrustning, specialinredda laboratorier, hög lärartäthet, etc beräknas platskostnaden som betydligt högre än för ämnen som inte har sådana fördyrande undervisningsbetingelser. De i statsbudgeten anslagna medlen bygger alltså på en viss fördelning av studieplatser i olika kostnadskategorier för aktuella utbildningsområden.

Universitet och högskolor har, sedan avregleringen av medelstilldelningen genomfördes, frihet att relativt självständigt fördela anslagna medel till fakulteterna. Fakulteterna har sedan, också relativt fritt, att fördela de till dem anslagna medlen vidare till institutioner. Institutionerna gör i sin tur ytterligare fördelning av institutionsanslagen på olika utbildningar och kurser inom institutionen.

Avregleringen av finansieringen av grundutbildningen var ett steg i rätt riktning och helt i linje med den allmänna decentraliseringen av beslut från staten till de myndigheter som handhar verksamheten. Det finns dock skäl att följa hur medelsfördelningen sker:

1. Dels är det av betydelse att användningen av statliga medel har en ordentlig genomlysning så att det klart framgår till vad anslagna medel används. Det är t ex av stort intresse att veta i vilken utsträckning och på vilket sätt de ovan nämnda beräkningsgrunderna för beslut om anslagens storlek är relaterade till hur pengarna sedan används.

2. Dels är det av stort intresse att veta vilka effekter avregleringen haft på utbildningars kvalitet, omfattning och likvärdighet vid landets olika lärosäten. Det är t ex fullt möjligt att vissa utbildningar, som när anslagen var hårt reglerade hade mycket likartade resurser, under de nya förhållandena har fått helt olika ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet. Exempel på sådana utvecklingar finns, så är t ex de tidigare små skillnaderna i ekonomiska resurser mellan psykologutbildningarna vid olika universitet idag mycket stora (anslaget för en studerandeplats kan skilja med upp till 50 procent mellan universiteten). Sådana skillnader kan vara uttryck för brister i fördelningssystemet som leder till icke önskade effekter, t ex vad gäller kvalitén i utbildningarna. Under alla omständigheter så bör en genomlysning av hur fördelningssystemet fungerar vid olika lärosäten ske så att ett bra underlag för den framtida utbildningspolitiken erhålls.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar ge Riksdagens revisorer i uppdrag att granska hur fördelningen av medel sker vid olika lärosäten, hur dessa principer överensstämmer med de beräkningsgrunder som används vid statens budgetarbete samt vilka konsekvenser för likvärdighet och kvalitet i utbildningarna det nuvarande anslagsförfarandet har.

Stockholm den 6 oktober 1997

Gunnar Goude (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)