Fördjupad integration i Öresundsregionen

Motion 2011/12:U254 av Olof Lavesson m.fl. (M)

av Olof Lavesson m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att skapa ökade förutsättningar för, samt undanröja de hinder som försvårar, en fortsatt integration inom Öresundsregionen.

Motivering

Öresund är en av Europas mest spännande och dynamiska regioner. Totalt bor 3,8 miljoner människor i regionen som utgörs av Region Skåne, Region Själland och Region Hovedstaden (inkl. Bornholm). Enligt prognoserna passerar invånarantalet fyra miljoner före år 2030. Regionen står för mer än 26 procent av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Den ekonomiska aktiviteten i den samlade Öresundsregionen motsvarar 65 procent av den ekonomiska aktiviteten i Danmark eller 50 procent av den ekonomiska aktiviteten i Sverige.

Sedan invigningen av Öresundsbron år 2000 har pendlingen över sundet ökat med 600 procent. Flyttströmmarna över sundet är strida. Tidigare var det i huvudsak danskar som flyttade över till den svenska sidan, medan svenskar sökte arbete i Danmark. I takt med att konjunkturläget förändras går det idag ökade strömmar åt motsatt håll. Under april 2011 reste 1,2 miljoner över Öresundsbron och drygt 700 000 passerade sundet via Helsingborg–Helsingör.

Vid Öresundsregionens 12 universitet och högskolor samt 15 internationella skolor återfinns mer än 155 000 studenter och 14 000 forskare. Regionen har den största koncentrationen av högutbildad befolkning i norra Europa. Här finns flera innovationsmiljöer och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet.

Detta sammantaget visar på Öresundsregionens betydelse, inte bara ur ett regionalt perspektiv utan i synnerhet på dess betydelse för de båda nationerna Sverige och Danmark, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Som exempel kan nämnas att 8,4 procent av Malmös förvärvsarbetande arbetade på den danska sidan år 2007 och att svenska arbetspendlare sedan år 2000 bidragit med 39 miljarder svenska kronor till den danska ekonomin.

Med rätt förutsättningar kan en ökad Öresundsintegration fortsätta vara en motor för såväl svensk som dansk ekonomi. En fungerande integration över sundet är avgörande för södra Sverige och därmed också för Sverige som nation.

De senaste åren har Öresundsintegrationen avstannat något. Mycket kan tillskrivas det förändrade konjunkturläget, men flera redan existerande problem har lagt hinder för en snabbare utveckling. Det är inte bara uppenbara hinder som exempelvis överbelastade kommunikationer som ställer till besvär utan också regleringar och skatter som skiljer sig så kraftigt åt mellan länderna att det ofta är alltför svårt för den enskilde att ekonomiskt verka på båda sidor om sundet. Inte minst när det gäller försäkrings- och trygghetssystem finns det mycket som återstår att göra innan vi kan tala om en riktigt lyckad integration.

Även problemet med att ha två olika valutor, och den ekonomiska osäkerhet det medför för såväl företag som privatpersoner, upplevs alltmer som ett problem i konkurrensen med andra europeiska regioner. Målsättningen måste vara att det ska vara lika enkelt att investera och pendla i Öresundsregionen som det är att göra detsamma i andra tillväxtregioner inom landets gräns.

Under de senaste årens borgerliga regeringar i såväl Sverige som Danmark har mycket gott gjorts. Inte minst inom ramarna för dansk-svenska Öresundskommittén och nordiskt Gränshindersforum har man lyckats kartlägga vilka problem som är mest akuta och också presenterat förslag på hur man kan gå vidare. Förra året presenterade Öresundskommittén en rapport som pekar ut 33 gränshinder som allvarligt försvårar integrationen. Fem av dessa är idag lösta, men många kvarstår och utgör allvarliga hinder för att Sverige och Danmark ska kunna dra nytta av regionens fulla potential.

Många problem är inte isolerade till Öresundsregionen utan gäller även andra nordiska gränsregioner. Länderna i Norden är vart och ett litet, men tillsammans är vi 25 miljoner invånare med en BNP på 1 600 miljarder dollar, vilket gör oss till den tionde största ekonomin i världen. Vi handlar, arbetar och pendlar mycket över våra gränser. Alltsedan 1954 har vi en nordisk överenskommelse om en fullt integrerad arbetsmarknad. Genom utbyte av arbetskraft har de nordiska länderna kunnat utjämna obalanser mellan länder som haft en hög arbetslöshet respektive haft ett stort behov av arbetskraft och därmed också kunnat hantera konjunktursvängningarna bättre. En nordisk vision och strategi för våra gränsregioner med samordning av våra styrkor och en stark politisk viljeinriktning är därför helt avgörande.

Nordiska ministerrådets definition av gränshinder lyder: Ett gränshinder är alla former av hinder som omöjliggör eller försvårar eller begränsar människors möjlighet att verka över nationella gränser och som beror på EU-regler, nationella lagar, administrativa regler, anpassningar eller föreskrifter som utfärdas av en offentlig myndighet eller liknande.

Detta innebär att hinder för integration kan förekomma på ett flertal områden och ett genomgripande arbete för att minska hinder och underlätta integrering måste därför ske såväl på nationell nivå som på EU- och myndighetsnivå.

Den tydligaste och starkaste av de nordiska gränsregionerna är dock Öresundsregionen och regionen har därmed en särställning. Arbetet med Öresundsfrågorna måste gå från reaktivitet till proaktivitet. Vid planering och satsningar som rör exempelvis infrastruktur, socialförsäkringar, vårdsektorn, utbildning och forskning är det viktigt att man redan från början tar med det gränsregionala perspektivet. En Öresundsagenda bör tas fram med inriktning på jobb, utbildning, trygghet och tillväxt. Framför allt handlar detta om ett ökat lagstiftningssamarbete, harmonisering av regelverk och förbättrad information till medborgare i de båda länderna.

Öresundsintegrationen kommer att fortsätta oavsett politiskt agerande från statsmakterna, men staten kan göra mer för att fler medborgare och företag ska kunna ta del av de positiva effekterna av en fortsatt integration.

Stockholm den 3 oktober 2011

Olof Lavesson (M)

Cristina Husmark Pehrsson (M)

Christer Akej (M)

Linda Arvidsson Wemmert (M)

Thomas Finnborg (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Anders Hansson (M)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Kajsa Lunderquist (M)

Göran Montan (M)

Gunilla Nordgren (M)

Hans Wallmark (M)

Boriana Åberg (M)

Patrick Reslow (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 2011-10-04

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)