Forskningspolitik

Motion 1994/95:Ub731 av Georg Andersson m.fl. (s)

av Georg Andersson m.fl. (s)
Svensk industri karakteriseras av att det finns ett antal
mycket stora företag med väletablerade produkter men få
medelstora och små företag och relativt få företag med helt
nya produkter. Enstaka lysande undantag såsom Ericssons
mobiltelefonsystem, ABB:s X-2000 och nya produkter från
läkemedelsindustrin förmår inte ändra bilden i stort. Den
relativa forsknings- och utvecklingsintensiva (FoU-
intensiva) produkten i svensk industri är sålunda lägre än
OECD-genomsnittet och dessvärre också sjunkande.
Eftersom FoU-intensiva industriprodukter i genomsnitt ger
högre lönsamhet och högre löner och flera nya jobb är
det ett rimligt mål för näringspolitiken att främja sådan
produktion.
För att kunna göra detta på ett långsiktigt effektivt sätt
behövs forskning om de mekanismer som styr sådan
utveckling. I avvaktan på tillförlitliga resultat från sådan
forskning kan man emellertid utgående från kända
förhållanden göra ett par påståenden som med stor
sannolikhet är korrekta:
1. Man bör inte ensidigt stödja forskning, särskilt inte
tillämpad, som är inriktad mot den etablerade storindustrin.
För denna industri bör staten i första hand sörja för tillgång
till välutbildad arbetskraft på alla nivåer och för annan
infrastruktur samt att det statliga stödet i övrigt ej är sämre
än det de utländska konkurrenterna åtnjuter.
2. Man bör stödja utbildning, forskning och utveckling
med potential att ge nya produkter och tjänster samtidigt som
man ser till att det finns riskkapital och regler som gynnar
företagsetablering kring lovande nya produkter.
Tendensen vad det gäller forskningspolitiken är emellertid
i dag snarast en fokusering på den etablerade industrins
behov. Åtminstone tre oberoende faktorer verkar i denna
riktning:De strategiska stiftelsernas mål är att deras
forskningsprojekt skall ge industriellt resultat inom fem till
tio år samt det faktum att den etablerade industrin av
naturliga skäl är tungt representerad i deras styrelser.
NUTEK:s ökade krav på industriell relevans i
forskningsprojekten som läggs ut på högskolorna; i många
fall med krav på industriell medverkan.EU-programmens
krav på industrimedverkan.
Detta är i sig självt mycket positivt; vi behöver stimulera
kontakterna mellan högskoleforskningen och näringslivet.
En påtaglig risk i dagens budgetläge är emellertid att det
kommer att ske på bekostnad av stödet till fri, innovativ
inomvetenskapligt motiverad forskning. Med innovativ
forskning menas här nyskapande forskning som öppnar nya
visionära tillämpningsmöjligheter på lång sikt.
Erfarenhetsmässigt är det sådan forskning som leder till den
långsiktiga förnyelsen av näringsliv och samhälle i stort. En
tillräckligt bred och djup vetenskaplig forskning av denna
karaktär är även en nödvändig förutsättning för framtida
tillämpad forskning och för möjligheterna att ge en
internationellt konkurrenskraftig högre utbildning. Det är
därför viktigt att eventuella besparingar i det statliga
systemet för forskningsfinansiering ej tillåts drabba den fria,
innovativa, inomvetenskapligt motiverade forskningen.
Eftersom nya medel beräknas tillföras forskningen genom
de stragetiska stiftelserna kan det med hänsyn till
budgetläget tyckas vara motiverat att sänka det statliga
forskningsstödet i en omfattning motsvarande, säg, hälften
av de medel som tillförs via stiftelserna. Dock bör man
minnas att en sådan indragning sannolikt är kontraproduktiv
på sikt eftersom satsningar på utbildning och fri forskning
jämte satsningar på hälsovård och sjukvård är bland de
säkraste investeringar en nation kan göra.
I den mån en sådan indragning ändå måste göras bör
samtidigt konkreta åtgärder vidtas till försvar för den fria,
innovativa, inomvetenskapligt motiverade forskningen.
Följande tre åtgärder bör då tillgripas:
1. Se till så att indragningarna i första hand drabbar
sektorsorganen eftersom det är huvudsakligen här överlappet
med stiftelsernas ansvar och planerade verksamhet
föreligger. Det är av yttersta vikt att en genomtänkt
samordning över departementsgränserna görs.
2. Erbjuda stiftelserna att överta finansieringsansvaret från
statliga sektorsorgan, forskningsråd och fakulteter för
projekt som passar stiftelsernas målsättning. I en anda av
ömsesidig respekt, öppenhet och pragmatism borde detta
vara möjligt.
3. Ge de statliga sektorsorganen direktiv att även stödja fri,
innovativ, inomvetenskapligt motiverad forskning eller
överför medel från dessa organ till forskningsråden.
Mycket viktigt är att forskarsamhället efter den
våldsamma turbulens och delvis förvirring som
karakteriserat de senaste åren med det snaraste får arbetsro
och fasta spelregler samtidigt som rörligheten mellan den
akademiska miljön och näringslivet i övrigt aktivt
stimuleras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att stimulera nyskapande
forskning.

Stockholm den 25 januari 1995

Georg Andersson (s)

Björn von Sydow (s)

Viola Furubjelke (s)

Marianne Carlström (s)

Lars-Erik Lövdén (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08
Yrkanden (2)