Förtroendevaldas närvaro och arvodessystemet

Motion 2018/19:341 av Markus Wiechel (SD)

av Markus Wiechel (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot förtroendevaldas skolk och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att harmonisera Sveriges kommunfullmäktigesammanträden till måndagar och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett nytt tvådelat arvodessystem för riksdagsledamöter där en del grundar sig på arbetsbelastning och den andra ligger fast och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Åtgärder mot skolkande förtroendevalda

I Sverige är vi lyckligt lottade som har en förhållandevis väl fungerande representativ demokrati, och demokratin ses för de flesta medborgare som en självklarhet. Att upprätthålla förtroendet för demokratin ligger på hela samhället och då inte minst på våra förtroendevalda, som fått ett av de finaste uppdragen man kan få – att företräda sina väljare i viktiga beslut. Dessvärre finns det vissa förtroendevalda som inte tar sitt uppdrag på allvar och som till följd av det har en mycket hög frånvaro trots att de saknar andra uppdrag. Detta är oacceptabelt och kan skada såväl balansen inom de demokra­tiska församlingarna som förtroendet för våra främsta folkvalda representanter.

Regeringen bör av den anledningen återkomma till riksdagen med förslag på hur förtroendevalda med en orimligt hög frånvaro kan avsättas, så att respektive partis väljare får en mer lämplig företrädare.

Harmonisering av lokalt partiarbete i fullmäktigeförsamlingar

En viktig del av riksdagsledamöters arbete är kontakten med såväl invånare och beslutsfattare som näringslivet i sina respektive kommuner. Glädjande nog sitter därför flera riksdagsledamöter idag också som ledamöter av kommunfullmäktige i sina respektive kommuner. Det är ett mycket bra sätt för dessa att få en god lokal förankring för det politiska arbetet samtidigt som man på ett enklare sätt kan upprätthålla en nära kontakt med invånarna lokalt. För alla riksdagsledamöter är det dock inte helt enkelt att sitta på lokala mandat av den anledningen att kommunfullmäktigesammanträdena sker på olika dagar i veckan beroende på vilken kommun det handlar om. Resultatet blir då att de ledamöter som kommer från kommuner där sammanträdena sker på måndagar i högre utsträckning kan fortsätta sitt lokala engagemang. Andra kan det inte som följd av riksdagens schema, ett schema som syftar till att underlätta lokalt arbete på framförallt måndagar, fredagar och helger, utöver de plenifria veckorna.

Det är bara positivt om många riksdagsledamöter som möjligt även efter att ha fått en riksdagsplats sitter kvar i kommunfullmäktige på sina hemorter. En harmonisering av Sveriges samtliga kommunfullmäktigesammanträden så att de hålls på måndagar skulle innebära att fler riksdagsledamöter skulle ha möjlighet att sitta kvar i kommunfullmäktige och således också öka chansen för dessa att vidhålla en god kontakt med såväl väljare som lokalt engagerade politiker. Det skulle dessutom innebära ett synkroniserat schema för samtliga kommuner i Sverige, vilket underlättar deras respektive planering. Regeringen bör verka för detta.

Arvodessystem för riksdagsledamöter

Idag har alla riksdagsledamöter i grunden samma arvode trots att arbetsbelastningen kan se helt olika ut. En ledamot kanske sitter som talesperson i ett tungt utskott eller i EU-nämnden, samtidigt som en annan ledamot inte sitter i någon nämnd eller utskott alls.

Förvisso bör grunden i vår representativa demokrati ligga i att det viktigaste hos en förtroendevald är att vederbörande främst bryr sig om sitt uppdrag, och att vederbörande också gör sitt bästa för att hela tiden vara en god representant. Faktum är dock att arbetet för olika ledamöter ser olika ut, och vissa har betydligt fler uppdrag eller ett tyngre ansvar än andra. En förändring av detta system skulle kunna ske och Arvodesnämnden skulle kunna göra en översyn av nuvarande system för att istället utvärdera möjligheten till hur ett mer rättvist, tvådelat system skulle kunna vara uppbyggt. Om grundpotten förblev den betydande delen och den del som baseras på arbetsbelastning var förhållandevis låg skulle kanske nivån på den senare påverkas något av respektive politiskt parti.

Arvodesnämnden bör få i uppdrag av riksdagen att se över grundarvoderingen av ledamöter då arvodessystemet förändras och undersöka vilka alternativ till tvådelade arvoderingar som finns i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

Markus Wiechel (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-13 Granskad: 2018-11-14 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (3)