Gemensamma valsedlar

Motion 2001/02:K263 av Barbro Feltzing (mp)

av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om gemensamma valsedlar för de olika partierna.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gemensamma valsedlar bör delas ut inne i vallokalen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gemensamma valsedlars betydelse för miljön och minskade utgifter för staten.

Slöseri med valsedlar och onödiga transporter

Varje valår framställs en mängd valsedlar. Vid varje val används så mycket som 600–650 miljoner valsedlar. Det är alltså ett enormt slöseri med valsedlar. Varje parti skickar före valet ut valsedlar i flera omgångar till människors hemadress. På valdagen delas valsedlar ut av partirepresentanter utanför vallokalen. Inne i vallokalen ligger ytterligare buntar med valsedlar.

Varje partiorganisation transporterar också valsedlar ut till de olika regionerna. Efter valet får respektive parti ta vara på en mängd valsedlar som har blivit över. På grund av det nyligen införda personvalet delar också enskilda partikandidater ut valsedlar för att saluföra sig själva.

Det är naturligtvis viktigt att det finns valsedlar i tillräcklig mängd, då inget parti före valdagens slut vet hur många som kommer att använda sig av respektive partis valsedlar, men det stora utbudet av antalet valsedlar bör bringas ned och antalet transporter för att distribuera valsedlarna i vårt lands olika delar bör minska.

Inför gemensamma valsedlar

För att nedbringa antalet valsedlar bör man därför utforma gemensamma valsedlar, på vilka samtliga riksdagspartiers namn och partikandidatlistor finns angivna. Övriga nya partier, som söker komma in i riksdagen, bör finnas på en gemensam valsedel. Likadant bör gälla för kommun- och landstingsval.

En valsedel skall kunna innehålla samtliga partiers beteckningar och listor. Intill varje partibeteckning och kandidatnamn skall det kunna finnas utrymme för väljaren att göra en markering. Valsedeln bör tillverkas i ett exemplar för varje person med rätt att välja.

Dessa gemensamma valsedlar skall tillhandahållas och finnas inne i vallokalen och delas ut där till den enskilda väljaren.

Minskade utgifter för staten och mindre påfrestning för miljön

I Sverige finns 5,5 miljoner röstberättigade. Detta innebär att antalet valsedlar skulle minskas från 600 miljoner till 5,5 miljoner. En ansenlig mängd, vilket skulle innebära en stor besparing för staten, men också en insats för miljön, när man betänker att kanske så mycket som 20.000 tallar går åt för att tillverka alla valsedlar och att onödiga transporter minskar.

Andra europeiska länder använder gemensamma valsedlar

Flera länder har infört gemensamma valsedlar. Vårt grannland Danmark, med ca. 15 olika partier, använder samma valsedel. Belgien, Holland, Schweiz, Luxemburg och Tyskland har gemensamma valsedlar.

I Danmark fungerar valsedlarna bra, medan systemet i övrigt är krångligt, och i Tyskland fungerar hela valsystemet och de gemensamma valsedlarna mycket bra. Tyskland har ju både enmansvalkretsar och listval i regioner och de samsas på en sedel, med ca. 26 olika listor.

Valsedlar har informationsvärde

Valsedlar fyller ju fler funktioner än att förmedla väljarens val. De har också en informativ uppgift, som att beskriva vilka personer som kandiderar och partiets prioritering av kandidaterna. Den informativa funktionen hos valsedlarna är viktig. Gemensamma valsedlar av detta slag ger väljaren en samlad överblick över de partier och kandidater som ställer upp i valet.

Störst informativt värde kanske det blir nu när det har införts ett personvalsinslag. En annan fördel är att väljaren i valögonblicket ser vilka som är valbara och därför inte behöver samla in en mängd av de olika partiernas valsedlar.

En utredning bör tillsättas som ser över valsedlarnas utformning och hur systemet med valsedelsutdelning går till. Denna utredning bör utföras enligt intentionerna i motionen.

Stockholm den 29 september 2001

Barbro Feltzing (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11
Yrkanden (3)