Genomför Försvarsberedningens förslag i sin helhet

Motion 2019/20:3049 av Beatrice Ask m.fl. (M)

av Beatrice Ask m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Försvarsberedningens förslag ska genomföras i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska förutsättningarna för totalförsvaret och att de samlade anslagen för det militära försvaret ska uppgå till totalt 84 miljarder kronor fr.o.m. 2025, vilket beräknat på kostnadsläget 2019 motsvarar 1,5 procent av BNP 2025, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Försvarsberedningen har med sina två rapporter om civilt och militärt försvar, Motståndskraft och Värnkraft, lagt grunden för en stärkt svensk försvarsförmåga i kommande försvarsbeslutsperiod, 2021-2025. Förslagen i rapporterna måste också ses som ett viktigt steg i att även bygga förmåga bortom 2025. Att skapa långsiktiga förutsättningar för Försvarsmakten och de andra försvarsmyndigheterna att utvecklas och växa är helt nödvändigt utifrån ett fortsatt försämrat säkerhetsläge i Sveriges omvärld, och särskilt i närområdet.

Det är bra att det nu finns en bred samsyn och en politisk uppgörelse mellan regeringen och dess samarbetspartier om att satsa på försvaret genom att genomföra de förslag som Försvarsberedningen har lagt. Dock så är det viktigt att beredningens förslag inte förvanskas.

Det finns oklarheter kring om överenskommelsen faktiskt kommer leva upp till Försvarsberedningens ekonomiska ram på grund av urholkningseffekter utifrån den valda beräkningsmodellen.

Beredningens rapporter är framtagna för att utgöra en helhet som stärker försvaret i alla dess delar. Den säkerhetspolitiska analysen, de konkreta förslagen och den ekonomiska ramen hänger ihop och det går inte att separera en del utan att helheten påverkas negativt. Regeringens uppdrag till myndigheterna är ett försök att just dela upp förslagen och i och med detta sänka ambitionen, och därmed resurstillskotten, jämfört med vad Försvarsberedningen föreslagit.

Därför lägger Moderaterna en motion med Försvarsberedningens samlade förslag för att stärka det civila och militära försvaret och därmed totalförsvaret. Vi vill se Försvarsberedningens förslag genomförda som en helhet där även den ekonomiska ramen ingår.

Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt. Försvarsberedningen konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Försvarsberedningen skriver också att Sveriges militärstrategiska läge har försämrats som bland annat ett resultat av den politiska utvecklingen i Ryssland och en ökad rysk militär förmåga.

Även situationen på andra håll i världen bidrar till en negativ utveckling av säkerhetsläget. Sönderfall och inrikespolitiska konflikter präglar till stor del länderna i Mellanöstern och Nordafrika. Kina rustar militärt och ökar sin globala makt inom flera områden och regioner, vilket bidrar till att förskjuta USA:s fokus från Europa till Asien. Utvecklingen inom EU rymmer både risker och möjligheter som påverkar Sveriges säkerhet.

Sveriges nationella försvar måste därför stärkas, men Sverige bygger även säkerhet i samverkan med andra länder och organisationer. Den svenska solidaritetsförklaringen slår fast att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Bilaterala samarbeten utan ömsesidiga försvarsgarantier kan aldrig vara en ersättning för det kollektiva försvar som utgör grunden för samarbetet inom Nato. Sverige bör bli medlem av Nato för att solidarisk dela försvarsgarantier med 29 andra länder i den organisation som varit en garant för fred i vår del av världen sedan 1949.

Försvarsberedningens förslag gällande det nationella försvaret ligger under den kommande försvarsbeslutsperioden, år 2021-2025, handlar i stor utsträckning på att konsolidera försvaret och öka bredden i krigsorganisationen. Till detta kommer även satsningar på anskaffning av ny materiel och utökat antal grundutbildade. Sammantaget höjer detta förmågan och skapar förutsättningar för en stärkt försvarsförmåga framgent.

Kostnaden för att genomföra de förslag som Försvarsberedningen lägger gällande det militära försvaret innebär att försvarsanslaget ska höjas så att det uppgår till totalt 84 miljarder kronor fr.o.m. 2025. Beräknat på kostnadsläget 2019 motsvarar det 1,5 procent av BNP 2025. Till detta kommer även kostnaderna för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret, vilket enligt beredningen kommer att kosta ytterligare 4,2 miljarder år 2025.

De satsningar som görs under den kommande försvarsbeslutsperioden kommer dock inte att vara tillräckliga för att kunna ha en relevant försvarsförmåga bortom 2025 utifrån utvecklingen i omvärlden och hotet mot Sverige. Försvarsmaktens perspektivstudie mot år 2035 är en bra vägvisare för hur försvaret fortsatt bör utvecklas. En större krigsorganisation kommer att kräva nya förbandsorter och utökad materielanskaffning.

För att klara styrketillväxten måste försvarsanslaget höjas ytterligare efter år 2025. Vi gör bedömningen att det är helt nödvändigt att försvarsansträngningarna mot slutet av perioden 2026-2030 uppgår till cirka 2 procent av BNP. Långsiktighet och helhet måste vara ledord i svensk försvarspolitik. Därför ska Försvarsberedningens förslag inte ses i ett femårsperspektiv vars slutpunkt är sista året i försvarsbeslutsperioden. Istället måste beredningens förslag vara första steget på en förmågetrappa som pekar uppåt, även efter 2025.

Beatrice Ask (M)

Jan R Andersson (M)

Jörgen Berglund (M)

Alexandra Anstrell (M)

Lars Püss (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03 Hänvisad: 2019-10-11
Yrkanden (2)