Hälsingland

Motion 1993/94:A467 av Ulrica Messing m.fl. (s)

av Ulrica Messing m.fl. (s)
Med Hälsinglands placering mellan Bergslagen,
Mälardalen och Norrland finns stora möjligheter till
utveckling. Hälsingland har i större utsträckning än andra
landskap under de senaste åren drabbats av
strukturförändringar. Utmärkande för landskapets
näringsliv har varit en stor industrisektor dominerad av ett
fåtal större företag. Stora företag inger trygghet i goda tider,
men skapar lika snabbt en oro då konjunkturen blir sämre.
Möjligheterna för Hälsingland att i framtiden hantera
handfasta frågor framgångsrikt är ett brett samarbete
mellan kommunerna. Den ökade internationaliseringen
kräver också interkommunal samverkan för att
kommunerna ska kunna hävda sig. Var och en ensamma blir
vi små, tillsammans blir vi en betydande kraft med stora
möjligheter. Ambitionen med ett bredare samarbete är att
underlätta för dagens och morgondagens hälsingar att bo
och verka i sitt landskap.
Näringsliv och arbetsmarknad
Ensidigheten i landskapets näringsliv blir mycket tydlig
i tider av lågkonjunktur. Ensidigheten har förstärkts av att
storföretagen till stor del varit beroende av utvecklingen
inom skogsindustrin. De lokala arbetsmarknaderna har
blivit hårt knutna till rådande konjunkturer. Trots stora
dominerande industrier finns ett ökat nyföretagande inom
landskapet. Till största delen omfattar det företag med
tjänsteproduktion för lokal marknad.
Deras nackdel är att de har begränsade
utvecklingsmöjligheter. Konjunkturindikatorerna pekar nu
på en positiv vändning. Men en uppgång i landets ekonomi
kommer först på sikt att ge sysselsättningseffekter. För att
sysselsättningen skall öka med 1 % krävs att
bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 4 %.
Arbetslösheten i Hälsingland är i dag ca 18 %, jämfört med
ca 13 % i landet i övrigt.
Genom den alltför höga arbetslösheten går kunskap,
kompetens och vilja till att vara med och göra nytta
förlorad. Det kräver en medveten satsning och prioritering
av möjligheter till utveckling. Hälsingland måste inrikta sig
på att skapa ett gynnsamt klimat för befintliga företag,
stimulera nyföretagandet och få mera påtaglig statlig hjälp
för att genomföra insatser för att locka investeringar utifrån
till landskapet. Vi måste också få tillgång till riktade
åtgärder för att utveckla mindre och medelstora företag.
Utbildning
Utveckling kräver ny kunskap. I det
informationssamhälle vi lever i krävs en hög grad av
medvetenhet hos oss som medborgare för att ta till oss
möjligheterna att påverka framtiden. När landskapets
näringsliv utsätts för omstruktureringar är en förutsättning
för att den omställningen skall bli gynnsam, att
utbildningsnivån höjs.
Många yrken som i dag utgör basen för den industriella
verksamheten i landskapet kommer sannolikt att försvinna
och ersättas av andra. Ett närmande till den europeiska
gemenskapen ställer nya krav på kunskaper inom en rad
olika områden. De satsningar som i dag görs inom
landskapet på besöksnäring och turism kommer att ställa
nya krav på språkkunskaper.
I dag byggs högskolan ut för att erbjuda flera unga
möjligheter att läsa. Många studenter flyttar från sin
hembygd för att skaffa sig en utbildning eller vidare
behörighet. Högskolelivet är för många unga en positiv
erfarenhet. Men den stationerade högskolan begränsar
möjligheterna för många äldre som rotat sig med familj att
skaffa sig högskoleutbildning.
I landskapet finns nu ITV-studior, Interactive TV
Studio, i samtliga 6 hälsingekommuner. De erbjuder
möjligheter för människor som utbildar sig att via sin
hemkommuns studio koppla upp sig på telenätet till en
högskola eller ett universitet. Lärare från högskolan
kommunicerar via bildskärm och högtalare med
studenterna. De kan därmed utan problem kommunicera
med varandra. Att distansutbildning är ett bra sätt att
studera visar exempel från universitetet Milton Keens i
England. Där är drygt 60 000 
studenter inskrivna, men inte en enda studerar
permanent på själva skolan.
Ett nätverk av distansutbildningar mellan landskapets 6
kommuner gör det möjligt för varje kommun att styra
utbudet beroende på de specifika behov som finns, och
beroende på det samarbete som distansutbildningarna
byggs upp utifrån. Högskolan skall verka i den nationella
och den internationella världen. Den skall utnyttja modern
teknik för kunskapsdistribution och också kunna hämta
kompetens där denna finns. Den skall även samordna
distansutbildningarna. En nätverk med högskoleutbildning
i Hälsingland är den kanske främsta åtgärden för att ge
bättre möjligheter till långsiktig ekonomisk tillväxt.
Infrastruktur
Genom landskapet löper två stora järnvägar, Norra
stambanan och Ostkustbanan. I dag har länet beviljats
pengar till en upprustning av Ostkustbanan och E 4:an. Då
projektet är klart ger det möjligheter att via snabbtåg resa
mellan Stockholm och Sundsvall på tre timmar. Just nu
pågår ytterligare en prövning för en del av projektet genom
Norraladalen utanför Söderhamn. Eftersom pengar är
avsatta för hela projektet vill vi inom landskapet få
möjlighet att snabbt påbörja projektet med upprustning av
E 4:an och Ostkustbanan.
Utifrån landskapets placering är det viktigt att det finns
möjligheter till goda kommunikationer inom länet men
också mellan andra län. Som inkörsport både till Norrland
och till Mälardalen har vi ett geografiskt försprång. En
fortsatt utbyggnad av telekommunikationer och fiberoptik
skapar möjligheter för nya verksamhetsområden. Genom
ny teknik minskas avstånd avsevärt och erbjuder utveckling
som endast är möjlig genom tekniken.
Möjligheten att i framtiden ta till sig ny utveckling är en
fråga om tillgång till eller brist på kunskap om tekniken.
Det är avgörande för ett län att ta sig an den möjligheten
som en utmaning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggandet av ett nätverk på
högskolenivå i Hälsingland med distansutbildningar,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dispens för att påbörja
vägprojektet på E 4:an innan prövningen på sträckan
genom Norraladalen är slutförd,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilt riktade åtgärder till
Hälsinglands kommuner med hög arbetslöshet i syfte att ge
dessa kommuner samma möjligheter som landet i övrigt.

Stockholm den 25 januari 1994

Ulrica Messing (s)

Widar Andersson (s)

Sigrid Bolkéus (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU

2 Yrkande 2 hänvisat till TU
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (6)