Handikappolitiken

Motion 1997/98:So430 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)

1 Inledning

Under de senaste åren har många beslut fattats för att göra livet bättre för de funktionshindrade. Det är mycket positivt. Det är dock angeläget att följa upp hur besluten verkställts och vilka förbättringar det i realiteten blivit för den enskilde.

2 Lägesbeskrivning hösten 1996

En undersökning från Handikappombudsmannen visar att mer än hälften av kommunerna hösten 1996 saknade anpassning för rullstolsburna i bussar som går i ordinarie linjetrafik. Sextiofem procent av landets kommuner rådfrågar sällan eller aldrig ett handikappråd eller en handikapporganisation i ett tidigt skede innan ett beslut tas som rör funktionshindrade. Mer än hälften av kommunerna saknar också handikappolitiskt program. Drygt en tredjedel av dessa avser inte heller att utarbeta något program med stöd av FN:s standard­regler.

Undersökningen visar också att nästan var fjärde lokal där kommun­fullmäktige håller sina sammanträden inte uppfyller minimala krav på till­gänglighet för rörelsehindrade. Detta innebär i praktiken att många funk­tionshindrade stängs ute från en central del av den svenska demokratin. I mindre än var tionde kommun är det möjligt för en person med hörsel­ned­sättning att kommunicera direkt med hjälp av texttelefon med kommunens växel. Endast trettiofem procent av kommunerna har genomfört en minimal anpass­ning för rörelsehindrade av sina allmänna bibliotek. Femtiofyra procent av grundskolorna i landet saknar en minimal anpassning för rörelse­hindrade. Nästan var tionde särskoleelev får sin undervisning utanför ordinarie skollokaler.

FN:s standardregler lägger tonvikten på att personer med funktions­nedsättning skall ha samma rättigheter som alla andra. Dessa standardregler antogs 1993.

3 Skolans roll

Det är viktigt att skolan arbetar för att öka medvetandet om funktionsnedsättningar. Den kristna människosynen där alla människors lika och unika värde är centrala begrepp måste vara ledstjärnan. Skolverket bör i sitt utvärderingsarbete följa upp skolans förhållningssätt och verksamhet för att motverka diskriminering av elever och personal med funktionsnedsättning.

4 Utbildning

I all utbildning är det viktigt att lyfta fram handikappfrågor. Det gäller såväl i undervisningen som i utformandet av lokaler. Det gäller alltifrån arkitekt- och byggnadsingenjörsutbildning, för att få tillgänglighet i byggnader, till medicinsk vård och behandling. Forskningen måste intensifieras för att utröna skillnader i rehabiliteringen mellan män och kvinnor. All läkar- och vårdpersonal måste ha tillräcklig utbildning och tillgång till aktuella behandlingsmetoder för att kunna ge adekvat medicinsk vård. Utbildningen av tolkar måste prioriteras.

5 Osynliga funktionsnedsättningar

Funktionsnedsättningar kan vara både fysiska och psykiska. Det är viktigt att personer inte kommer i kläm mellan olika huvudmän på grund av oklarheter i ansvarsfördelningen. Begreppet klinikfärdig måste avskaffas. De psykiskt sjuka är idag den grupp som hamnat allra sämst till i samhället både vad gäller bostad, utbildning och lön.

6 De dövas situation

Möjligheten att kommunicera genom språket är inte medfött utan utvecklas genom att vi använder det i kontakten med våra medmänniskor. De som under sin uppväxt lever i en språkligt torftig miljö får sin förmåga att använda språket eftersatt. För döva är teckenspråket mycket betydelsefullt för möjligheten till delaktighet i samhället.

Det räcker inte att lärarna i dövskolorna kan teckenspråket. Eleverna behöver för sin utveckling även ha språklig kontakt med annan personal. Det gäller exempelvis vaktmästare, skolsköterska, bespisningspersonal samt elevvårdspersonal.

På många dövskolor behärskar inte personalen teckenspråket. Det är negativt för alla inblandade. Målet bör vara att all personal som arbetar på dövskolor ska kunna teckenspråket.

7 Tillgänglighet till utbildning

Skola och utbildning skall ge samma möjligheter till personer med funktionsnedsättning som till andra. Ett område som särskilt måste poängteras är målet om handikappvänliga högskolor och universitet. Det kan gälla såväl lokaler och kringservice som tillgång till tolktjänst för att kunna fullgöra en utbildning. Det är ett krav att ungdomar med funktionshinder inte diskrimineras vid val av olika studier. Den enskildes intresse och kompetens ska styra valet av utbildning inte lokalernas standard.

8 Rätt till arbete – lönebidrag

Det är mycket viktigt att det finns olika stöd för att personer med funktionsnedsättning skall kunna få meningsfulla arbeten. Ett sådant viktigt instrument är lönebidragen.

Kunskapen om olika funktionshinder är särskilt viktig hos försäkrings­kassans personal. Ett bättre samarbete måste byggas upp med handikapp­organisationerna för att också ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter. Det gäller för såväl yrkesutbildning som omskolning, anpassning och rehabilitering. Bemötandet av de anhöriga är en annan viktig del.

9 Diskrimineringslag

Sverige har idag ingen lag som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning. I grundlagen förbjuds diskriminering av människor på grund av till exempel kön och religion. I allt kärvare tider med risk för att olika grupper hamnar i ett utsatt läge är det nödvändigt att införa lagar mot diskriminering av personer med funktionshinder. Denna fråga har utvecklats närmare i motionen med anledning av regeringens skrivelse om handikappolitik.

10 Assistansersättningen

Svårt funktionshindrade har drabbats hårt av regeringens schablonisering av assistansersättningen. Med en schablon får vissa grupper för mycket ersättning, medan svårt funktionshindrade inte längre klarar att anställa en personlig assistent. Regeringens försämring som schablonisering innebär kommer förmodligen inte att leda till någon besparing. Försäkringskassan kommer dock att få ökad arbetsbelastning. Den schablon som utformats ifrågasätter de svårast funktionshindrades assistansbehov. Många funktionshindrade är därför djupt oroade.

Kristdemokraterna anser i likhet med Intressegruppen för assistans­berättigade att en förenklad återredovisningsmodell kan användas, där den assistansberättigade redovisar kostnaderna för sin assistans. I samband med årsredovisning sker återbetalning av eventuellt överskott. Med en sådan modell tillförsäkras varje assistansberättigad kostnadstäckning för sin personliga assistans utan integritetskränkande ansökningar. Vi krist­demokrater anser att människor som är hårt drabbade av funktionshinder skall känna trygghet i att systemet är hållfast.

Vi kristdemokrater accepterar inte de nedskärningar inom handikapp­området som regeringen föreslår. Därför avsätter vi 300 miljoner utöver regeringens förslag i årets budgetmotion. Det är inte de som bäst behöver samhällets stöd som ska betala vår statsskuld. Bördorna ska bäras av dem som orkar bära.

11 Åldersgränsen vid 65 år är oetisk

Reformen om assistansersättning måste byggas ut till att också gälla dem som fyllt 65 år. Det är en ur människovärdessynvinkel märklig gränsdragning att ta bort berättigandet till personlig assistans vid en födelsedag. Sådana gränser skall inte finnas. Det är oacceptabelt att dra en gräns som säger att ett behov finns innan man nått en viss ålder men inte efter. För kontinuitet och god omvårdnad menar vi att rätten till assistans skall gälla även efter 65-årsdagen.

12 IT är en möjlighet för funktionshindrade

IT-utvecklingen är särskilt angelägen för personer med funktionshinder. Den tekniska utvecklingen har lett till att det finns hjälpmedel som ger högre livskvalitet för personer med handikapp. Såväl avstånd mellan olika handikappgrupper som nedsatt rörelseförmåga kan överbryggas med hjälp av den moderna tekniken. Den nya IT-sektorn kan med fördel ge nya arbetstillfällen för personer med funktionshinder. En möjlig väg vid sidan av lönebidrag är inskolning med hjälp av särskilda mentorer.

13 Handikappinstitutet

Handikappinstitutet är ett centralt organ inom hjälpmedelsområdet. Det är viktigt att detta organ också i framtiden är en statlig och landstingskommunal angelägenhet. Handikappinstitutet har att främja forskning och utveckling. Det är inte rimligt att kommunerna skall ta ekonomiskt ansvar för Handikappinstitutets finansiering.

14 Byggnationer

En del problem har uppstått för funktionshindrade vid nybyggnation. Byggherren är ytterst kvalitetsansvarig. Det är inte alltid som kontrollplaner upprättas. Det finns inte längre några riktlinjer för byggherren om olika handikappåtgärder. Tidigare fanns olika utarbetade checklistor. Nya plan- och bygglagen har försämrat möjligheterna för handikappråd att fungera som remissinstans vid byggnation.

15 Försämringar i samband med den nya socialtjänstlagen

De funktionshindrade berövades vissa rättigheter enligt de ändringar i socialtjänstlagen (SoL) som träder i kraft den 1 januari 1998. De nya reglerna innebär mycket stora förändringar i reglerna för stöd till funktionshindrade och deras familjer. Särskilt oroande är att rätten till avlösning och annat personligt stöd tagits bort.

Genom att successivt tillskapa olika former av väl fungerande personligt stöd har man gjort det möjligt för funktionshindrade barn och ungdomar att bo kvar i sina föräldrahem även om deras föräldrar förvärvsarbetar.

Mycket av vad som byggts upp under de senaste 20–25 åren håller nu på att raseras. Flera kommuner planerar att lägga ner eller avgiftsbelägga sin verksamhet för personligt stöd till dem som inte omfattas av LSS.

Rätten till ekonomiskt bistånd har ersatts av rätt till försörjningsstöd. Den enskilde har inte rätt till försörjningsstöd för höga merkostnader som funktionshindret kan medföra, till exempel för bostad, bil och ledarhund.

Det är ännu tid för att hindra att dessa försämringar genomförs. Socialtjänstkommittén (SOU1994:139) föreslog att personligt stöd, där bland annat avlösning ingick, skulle vara kvar som en rättighet. Vi kristdemokrater instämmer i detta förslag.

Inte heller skulle det lagtekniskt medföra några svårigheter att föreskriva att i funktionshindrades skäliga levnadsnivå ingår även höga merkostnader på grund av funktionshindret.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av vissa frågor rörande SoL. Bland annat analyseras för- och nackdelar med blandningen av rättigheter för den enskilde och skyldigheter för kommunen. Det finns många skäl att avvakta denna utredning innan de funktionshindrades rättigheter tas bort.

16 Hjälpmedel – lyft fram barnens behov

Landstingen skall enligt 3 a § hälso- och sjukvårdslagen erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. Barns och vuxnas behov av hjälpmedel för att kompensera ett funktionshinder skiljer sig åt i flera avseenden. Som exempel kan nämnas hjälpmedel för att stimulera barnets utveckling. Ett barn kan också behöva hjälpmedel för lek i syfte att träna olika funktioner eller lämplig anpassning av leksaker för att det ska kunna leka som andra barn. Barn utvecklas genom leken och det gäller även barn med funktionshinder.

Barn har andra behov av fritidsverksamhet än vuxna. Barn går i skolan och kan behöva samma slag av hjälpmedel både där och på fritiden. Hjälpmedelscentralernas praxis är mycket olika. Oklara regler gäller ifråga om rollfördelningen och beslutanderätten mellan å ena sidan habili­terings­läkaren och habiliteringsorganisationen och å den andra hjälpmedels­centralerna.

Hjälpmedel för utveckling beviljas numera inte. Trehjuliga cyklar, som tidigare hänfördes till "förflyttningsmedel" betecknas nu som "fritids­hjälpmedel" och beviljas exempelvis inte. Många barn och ungdomar tvingas därför att använda rullstol fast de skulle kunna cykla. Elever som får ett hjälpmedel i skolan, t ex en dator, får inte motsvarande för användning i hemmet, trots att behovet är lika stort där. Digitala läroböcker för använd­ning i datorbaserade hjälpmedel saknas i stor utsträckning för rörelse­hindrade elever men finns tillgängligt för synskadade.

Hjälpmedelsutredningen (SOU 1989:39) anförde, sid 228, att "enligt vår uppfattning ingår i ansvaret för hjälpmedel i det dagliga livet sådana hjälpmedel som behövs för att ett barn med funktionshinder skall utvecklas så normalt som möjligt i förhållande till sin ålder". Denna aspekt synes ha tappats bort i prop 1992/93:159 med förslag till nuvarande lydelse av 3 a § hälso- och sjukvårdslagen. (Se sid 127-128 och 201 i prop.) Därför behövs en komplettering att hänsyn skall tas till barns och ungdomars särskilda behov.

17 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans roll att öka medvetenheten om funktionsnedsättningar,1

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad anförts om teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för döva,1

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappanpassning av högskolor och universitet,1

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samverkan mellan försäkringskassa och handikapporganisationer,2

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lag mot diskriminering av personer med funktionshinder,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om systemet för assistansberäkning,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åldersgränsen på 65 år för rätt till assistans tas bort,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT i tjänst för personer med funktionshinder,3

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Handikappinstitutet drivs av staten och landstingen,

  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kontrollplaner vid byggnationer,4

  11. att riksdagen beslutar att till 6 f § socialtjänstlagen lägga personligt stöd,

  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av 3 a § hälso- och sjukvårdslagen.

Stockholm den 5 oktober 1997

Chatrine Pålsson (kd)

Åke Carnerö (kd)

Inger Davidson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Ingrid Näslund (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Skånberg (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

1 Yrkandena 1–3 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 4 hänvisat till SfU.

3 Yrkande 8 hänvisat till AU.

Gotab, Stockholm 2002

4 Yrkande 10 hänvisat till BoU.

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (24)