Idrott för folkhälsa

Motion 2001/02:Kr428 av Dan Kihlström m.fl. (kd)

av Dan Kihlström m.fl. (kd)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

1 Inledning 3

2 Idrott för bredd och elit 3

2.1 Idrott och integration 3

2.2 Idrott för funktionshindrade 4

2.3 Idrott och jämställdhet 4

3 Etiksatsningar 5

3.1 Dopning 6

4 Folkhälsouppdrag 6

4.1 Barns hälsa 6

5 Idrottsekonomi 7

5.1 Samhället såväl offentligt som privat 7

5.2 Vinstdelningssystem 8

6 Internationellt samarbete 9

7 Friluftsorganisationer 9

8 Idrottsforskning 10

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens etik.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dopningspreparat.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att stärka breddidrotten.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till förmån för handikappidrotten.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det aviserade vinstdelningssystemet måste komma i gång.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om spelberoende.1

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen på statens bidrag till idrotten och vikten av att behålla det lokala aktivitetsstödet.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkhälsouppdrag till idrottsrörelsen.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationellt samarbete.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsforskning.2

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas del av spelmarknaden.

1 Yrkande 7 hänvisat till SoU.

2 Yrkande 11 hänvisat till UbU.

1 Inledning

Idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i det svenska samhället, och idrott i alla dess olika former spelar en viktig roll i många människors liv. Många utövar idrott aktivt, ännu fler får en rikare fritid genom att som åskådare intressera sig för idrottens värld. Idrottsrörelsen bidrar till ett rikare socialt liv, meningsfulla aktiviteter och en god folkhälsa. Riksidrottsförbundet är landets största folkrörelse med över 3 miljoner medlemmar. I RF ingår 67 specialidrottsförbund som tillsammans har cirka 22 000 föreningar. Mer än hälften av alla ungdomar i Sverige är med i en eller flera idrottsföreningar.

Idrottsrörelsen har under generationer tillfört samhället omistliga värden. Många unga människor har inom idrottsrörelsen fostrats till ansvarskännande, solidariska medborgare och ett gott kamratskap. De mer än 500.000 ideellt arbetande ledarna, som lägger ned 140 miljoner timmar på att ta hand om idrottande barn och ungdomar, gör ett stort arbete och en insats för samhället som helhet. Arbetet med att integrera invandrare sker helt naturligt inom idrotten och tjänar som förebild i det svenska samhället.

Samhällsutvecklingen har lett till att många beslut i folkvalda organ är styrande för idrottsrörelsen och enskilda människors idrottsutövande. Kristdemokraterna anser att idrottsrörelsen skall ha ett starkt stöd från samhället men dess verksamhet ska vara självständig i förhållandet till stat, kommun och näringsliv.

2 Idrott för bredd och elit

Alla människor som vill ska kunna delta i idrottsaktiviteter. Genom att låta idrotten få vara en verksamhet med en stor bredd, som involverar en stor mängd människor kan den spela en avgörande roll för såväl människors psykiska som fysiska hälsa. Breddidrotten bidrar till människors välbefinnande och minskar riskerna för sjukdom. Denna friskvård sparar årligen mycket stora summor för svensk sjukvård.

Breddidrotten som mer betonar kamratskap och vikten av att vårda sin hälsa än de faktiska idrottsprestationerna lever dock i ett ömsesidigt beroendeförhållande med elitidrotten. Elitidrotten är för många motionärer och friskvårdare en inspirationskälla. Samtidigt är elitidrotten beroende av den stora bredden av idrotts- och motionsutövare, det är i den stora gruppen som talangerna framträder och utvecklas. För att svensk idrott även i framtiden ska kunna fostra idrottsutövare på toppnivå fordras alltså satsningar på de många människornas idrottsutövande. För att stimulera breddidrotten är det nödvändigt att elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor.

2.1 Idrott och integration

Särskild fokus bör riktas mot idrottens betydelse ur ett integrationsperspektiv. Varje dag tar hundratals idrottsledare emot idrottande barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Engagemanget sträcker sig många gånger långt utanför arenorna och utan dessa föreningar och ledare skulle en viktig del av integrationsarbetet förloras. Det är därför angeläget att de långsiktigt arbetande föreningarna och ledarna känner uppmuntran i sitt arbete och får stöd för detta. Integrationsarbetet som på ett helt naturligt sätt sker inom idrottsrörelsen bör verka som inspiration till andra samhällsområden.

2.2 Idrott för funktionshindrade

Rätten till goda och likvärdiga möjligheter till idrottsutövande är grundläggande för Kristdemokraternas idrottssyn. Idrotten har stor betydelse i rehabiliteringen av handikappade liksom vid integrering i samhället i övrigt. Idrotts­arenorna ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och måste handikappanpassas så att de möjliggör för handikappade att både utöva idrott och vara åskådare.

Ekonomiskt har handikappidrotten svårigheter på grund av små biljettintäkter och svårigheter att få sponsorer från näringslivet. Vidare är kostnaderna ofta mycket höga för den enskilda idrottsutövaren som behöver särskilda hjälpmedel för sin idrottsverksamhet. Svårigheter finns även med att få fram ledsagare till träning och tävling samt transporter till och från träning och tävling.

På handikappidrottens område krävs ökade statliga satsningar. Sveriges Radio och Television bör också ta sitt ansvar för att spegla de handikappades idrottsprestationer som idag alltför ofta görs i det tysta. Sverige är sedan ett antal år en framgångsrik nation inom handikappidrotten. Vi bör i internationella sammanhang aktivt verka för att få arrangera tävlingar för att öka intresset och bilda opinion för större satsningar på idrottsutövare med funktionsnedsättningar.

Sverige kan också via forskning bidra till utveckling och vidareutveckling av teknik som gör det möjligt för handikappade att utöva nya idrottsgrenar.

2.3 Idrott och jämställdhet

Det är viktigt att kvinnor, män, pojkar och flickor ges likvärdiga möjligheter och förutsättningar att utöva aktiv idrottsverksamhet. Kvinnoidrotten tilldrar sig fortfarande ett betydligt mindre intresse än motsvarande idrott för män. Detta gäller såväl i massmedierna som rent allmänt. Kvinnoidrotten behöver en starkare ställning bland annat vad gäller träningstider och tillgänglighet till befintliga anläggningar. Fler kvinnor kan och bör aktiveras inom idrottsrörelsen och därför är rekryteringen av kvinnliga idrottsledare av största betydelse för idrottens framtida utveckling.

Massmedierna, inte minst radio och TV, har ett oavvisligt ansvar när det gäller att spegla kvinnoidrotten. Genom en bra redovisning av kvinnors idrottsprestationer kan intresset för idrott öka genom att framförallt unga flickor får kvinnliga idrottsutövare att identifiera sig med och inspireras av.

Arbetet med att påskynda idrottens jämställdhetsarbete är mycket viktigt. Både mäns och kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar bör tas till vara och påverka idrottens utveckling. Inom Riksidrottsstyrelsen och övriga centralt verksamma organ råder sedan några år en jämn könsfördelning. Detta goda föredöme bör följas även av styrelser på regional och lokal nivå för att få ett kvinnligt perspektiv och därmed öka kvinnors möjligheter till deltagande i olika idrottsaktiviteter.

Idag råder på många platser snedfördelning i de lokala satsningarna på idrottsverksamhet. Idrotter som kan betraktas som typiskt manliga får en betydligt större del av satsningarna än de idrotter som domineras av flickor och kvinnor. Ett tydligt exempel är ridningen som på de flesta orter har ett mycket svagt stöd i förhållande till exempelvis ishockeyn där kommunerna bidrar med resurser till ishallar med mera. På grund av detta bör även idrottsrörelsen särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid fördelningen av det statliga stödet till idrotten på olika nivåer. På vissa håll har kvinnorna även svårare att få tillgång till lokaler för till exempel träning i jämförelse med de manliga kollegorna vilket aktivt måste motarbetas.

3 Etiksatsningar

Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar som ägnar en stor del av sin fritid åt idrottande. De gör det för att de tycker att det är roligt och för att de där känner sig delaktiga i en positiv gemenskap. Inom idrotten lär man sig ofta vad ansvarstagande och samarbete innebär. I idrottens värld finns också givna regler som måste följas. Sanktioner följer omedelbart på brott vilket är positivt och lärorikt. I en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism utgör växande problem i samhället blir idrottens roll som ungdomsfostrare viktigare än någonsin.

Idrottsrörelsen ska tydligt ta ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Idrotten har en stor och viktig uppgift i arbetet med etik och värderingar. ”Starta Vågen-idrottens etiksatsning” är en av Riksidrottsförbundet och SISU gemensamt initierad satsning. Detta är ett bra exempel på ett landsomfattande initiativ som har till syfte att starta förändringsprocesser och aktualisera en värdediskussion inom förbund, distrikt och föreningar. Under det gångna året har ett antal etikseminarier arrangerats som väckt diskussion om svåra och viktiga frågor och hur dessa ska hanteras. Det handlar om att stimulera positiva beteenden och motverka negativa. ”Starta Vågen-idrottens etiksatsning” har som mål att idrottsrörelsen ska uppfattas som en samhällsnyttig folkrörelse och en förebild för etik, moral och ansvarstagande. Kristdemokraterna stöder detta angelägna arbete.

En viktig effekt av god etik är hur barn- och ungdomsidrotten utformas. Det bör vara självklart att inte medverka till utslagning och elittänkande när det gäller barn- och ungdomsidrott. Spontana idrottsaktiviteter måste få gott om utrymme i barns och ungdomars liv.

3.1 Dopning

Idrottsrörelsen gör stora ansträngningar för att motverka användningen av dopningsmedel och andra droger. Idrottsrörelsens kunskaper och erfarenheter utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den ökande spridningen av dopningsmedel. På detta och andra områden kan idrottsrörelsen vara en motkraft. Genom mediebevakning når elitidrotten alla människor. Idrottens etiska hållning och avståndstagande från dopning och det idrottsanknutna våldet är viktig inte minst då elitidrottare utgör förebilder för många barn och ungdomar. Fusk via dopning är oacceptabelt också mot bakgrund av de extremt stora medicinska riskerna. Svensk idrottsrörelse bör nationellt och i internationella sammanhang verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat.

4 Folkhälsouppdrag

I dag är alla överens om att idrotten har stor betydelse för det allmänna folkhälsoarbetet. Ändå kvarstår faktumet att den svenska befolkningen och inte minst barn och ungdomar ökar i vikt till följd av allt mer stillasittande. Vi menar att den insikt som finns hos såväl idrottsrörelsen som hos de myndigheter och huvudmän som har att arbeta för folkhälsa bättre bör tas tillvara. En allvarlig ansträngning bör göras för att ta fram förslag till hur vi på bästa sätt tar ett samlat grepp om folkhälsofrågorna, och då bör idrottsrörelsen engageras. Genom att ge idrottsrörelsen ett brett folkhälsouppdrag skulle ett underlag kunna tas fram som kan leda till insatser inom olika samhällsområden exempelvis på såväl skolans som kulturens område.

4.1 Barns hälsa

Barns hälsa har försämrats under de senaste åren såväl den psykiska som den fysiska. Allt fler utredningar visar att barn upplever sig stressade och plågas av huvudvärk och magont. Även den fysiska hälsan har försämrats. Enligt Socialstyrelsen har andelen överviktiga 18-åringar ökat från 7 till 18 procent på 30 år och andelen ungdomar med fetma har ökat från 1 till 4 procent under samma period. Tidig övervikt ökar kraftigt riskerna för åldersdiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden. Att vända denna negativa trend är av avgörande betydelse för hela samhället i framtiden. Att göra en insats för barn och ungdomar idag kommer att innebära bättre folkhälsa i framtiden, större livskvalitet för den enskilde och lägre sjukhuskostnader till följd av färre hjärt- och kärlsjuka.

Idrottsrörelsen har en viktig roll att spela när det gäller barns och ungdomars såväl fysiska som psykiska hälsa. Genom ett ökat idrottsutövande kan barnen ges en bättre kondition men även genom gemenskap och stimulerande sysselsättning få en friskare själ.

Inom alltför många idrottsgrenar och föreningar finns idag en tydlig elitisering av barnverksamheten. Allt högre ställda krav, utslagningar och hård fysisk träning kan leda till såväl psykiska som fysiska skador hos barn. Det är oacceptabelt att lek och gemenskap får stå tillbaka för allt högre krav på prestationer och resultat redan i barnidrotten.

Självklart är skolidrotten avgörande för arbetet för att förbättra barns hälsa. Vi ser därför mycket positivt på de försök som görs i vissa kommuner med ökning av antalet idrottstimmar i skolan. Idag är antalet timmar för idrott i den svenska skolan näst lägst i Europa. Ett ökat samarbete mellan idrottsrörelsen och skolan skulle kunna ge ny energi till skolidrotten och ge idrottsrörelsen möjligheten att nå nya grupper av barn och ungdomar.

5 Idrottsekonomi

Ett övergripande mål för det statliga stödet till idrotten är att stödja och utveckla den nationellt organiserade idrottsverksamheten i Sverige i huvudsak i form av organisationsstöd. Majoriteten av de 67 specialförbunden under Riksidrottsförbundets tak är starkt beroende av det statliga bidraget för sin verksamhet. Även om Kristdemokraterna betonar att idrottsrörelsen och andra folkrörelser måste kunna ges goda möjligheter att finansiera delar av sin verksamhet med lotterier med mera, måste det offentliga stödet ligga kvar på en rimlig nivå.

5.1 Samhället såväl offentligt som privat

Samhället har ett gemensamt ansvar för ett aktivt idrottsliv. Det är inte enbart det offentliga som ska ta ansvar utan ansvaret måste ligga även på samhällets andra delar, på både den privata och den ideella sektorn. Den kristdemokratiska idrottspolitiken bygger på en helhetssyn där ideella insatser från eldsjälar samverkar med medel från offentlig och privat sektor. Det offentliga har dock en särskild roll och ett nationellt ansvar för att säkerställa en säker bas­organisation varifrån verksamheten kan växa.

Staten bidrar med ett årligt bidrag på drygt 450 miljoner kronor vilket är ett tecken på hur högt denna verksamhet värderas av staten. Medlen fördelas i huvudsak av rörelsen själv vilket vi anser vara en förutsättning för en lyckad verksamhet. Vi menar därför att detta sätt att ge rörelsen ett aktivt stöd samtidigt som vi värnar om den självständiga idrottsrörelsens idealitet och engagemang på ett utmärkt sätt visar hur statens stödjande roll inom exempelvis idrotts- och kulturpolitiken bör fungera. Genom att fokusera ett antal huvudfrågor om bland annat breddidrottens förutsättningar lämnar staten sedan till rörelsen att uppfylla svaren på frågan hur detta skall gå till.

Stödets målsättning bör vara att stimulera, dvs. ge resurser och möjligheter till idrottens utövande. Stödet bör således inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på bidrag till ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Reglerna för det ekonomiska stödet ska vara enkla, rättvisa och inriktade på en obyråkratisk hantering. Det lokala aktivitetsstödet, som är det viktigaste systemet för stöd till idrottsföreningarna, bör bibehållas.

Den största finansiären av idrottsrörelsen är dock näringslivet. Stödet till idrotten riktas både till elitidrotten och till småklubbar som ägnar sig åt motions- och breddidrott. Kristdemokraterna ser positivt på näringslivets stöd till idrotten även om det finns vissa risker, nämligen om sponsringen eller sponsorn skulle övergå från att vara stödjande till att vara styrande. Vidare kommer sponsring aldrig att kunna ge något ordentligt ekonomiskt tillskott för de idrotter som upplevs som mindre massmedialt intressant.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utifrån en samlad analys utvärdera målen för det statliga stödet till idrotten och föreslå nya och tydligare mål för stödet. Kristdemokraterna ser positivt på att en sådan utredning görs.

5.2 Vinstdelningssystem

Samhällets satsningar på idrott ger genom de ideella krafternas engagemang stor effekt. Varje krona som av samhället investeras i idrottsrörelsen medför en omsättning i föreningslivet som är ca fem gånger större. Trots detta är samhällsstödet till idrotten, framför allt på landstingsnivå, lägre än stödet till andra barn- och ungdomsorganisationer om man tar hänsyn till verksamhetens omfattning. Det långsiktiga stödet till idrotten är viktigt.

När det offentliga stödet minskar måste idrottsrörelsen öka sin självfinansiering. Spel och lotterier har traditionellt varit en viktig finansieringskälla. Under två decennier har folkrörelserna emellertid tappat andelar på spelmarknaden i förhållande till de statliga spelbolagen och framför allt ATG. BingoLottos framgångar de senaste åren har vänt denna trend, men fortfarande är avståndet långt till den andel folkrörelsespelen hade av spelmarknaden i början av 1970-talet. Den nya lotterilag som riksdagen i bred politisk enighet antog sommaren 1994 syftade till att ge folkrörelserna större möjligheter att finansiera sin verksamhet via spel och lotterier.

Riksdagen beslutade redan riksdagsåret 1993/94 att överskottet från så kallade värdeautomatspel främst skall komma det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. År 1995/96 beslutade riksdagen att detta system skall ersättas av ett vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet vilket ska baseras på överskottet från just värdeautomatspel. Detta har ännu inte skett! Som anledning till den kraftiga förseningen anger regeringen att säkra prognoser saknas om värdeautomaternas vinstutveckling. Kristdemokraterna menar att det är på tiden att detta vinstdelningssystem nu införs.

Det är samtidigt viktigt att staten för en politik som ökar medvetenheten om skadeverkningar av spel. En viktig del i detta är ett långsiktigt stöd till forskning om spelberoende. Forskning och kunskapsuppbyggnad på området kommer att vara lönsam för samhället, dels genom att personliga tragedier och lidanden kan undvikas, dels genom att offentliga resurser inte behöver tas i anspråk i samma omfattning.

6 Internationellt samarbete

Idrott kan som få andra företeelser skapa broar mellan människor från olika kulturer och lösa knutar mellan nationer som går tillbaka långt tillbaka i tiden. Vem minns till exempel inte USA:s match mot Iran under fotbolls-VM 1998? Ett ökat internationellt idrottssamarbete kan öka vår förståelse för andra kulturer. Gotia Cup är ett utmärkt exempel på ett projekt som främjar kulturmöten och därigenom ökar förståelsen mellan länder och kulturer. Även i biståndsarbete kan idrotten fylla en viktig funktion.

Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt internationellt idrottsutbyte för både ledare och aktiva såväl inom breddidrotten som på elitnivå. Genom kulturella och idrottsliga kontakter kan förståelse och kunskap om andra folk och kulturer öka, till gagn för avspänning och samförstånd. Idrottsrörelsens egna prioriteringar i det internationella arbetet är mycket positiva. Flera satsningar har gjorts från till exempel Riksidrottsförbundets sida för att utveckla samarbetet med andra länder framför allt inom EU. Vi anser att ett särskilt fokus i det internationella samarbetet bör riktas på det nordiska samarbetet och samarbetet med våra baltiska grannländer. Ett ökat idrottsutbyte med de baltiska staterna ska syfta till att bygga upp och utveckla östeuropeiska idrottsrörelser. Indirekt kan ett sådan samarbete även syfta till demokratifostran genom uppbyggande av idrottsförbund med demokratiska strukturer.

7 Friluftsorganisationer

Från och med 2000 utgör statens stöd ett eget anslag riktat direkt till friluftsorganisationer så kallade främjandeorganisationer exempelvis friluftsfrämjandet och cykelfrämjandet.

I idrottsutredningen talades om att målet för det statliga stödet ska vara att stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad verksamhet som har till syfte att främja ett aktivt friluftsliv. Idag får mer kända organisationer, som förut fick detta via idrotten, del av det nyinrättade anslaget. Vi anser att det är riktigt att tydliggöra stödet genom ett eget anslag men det måste finnas en öppenhet för att i anslaget innefatta nya organisationer som bedriver friluftsverksamhet, till exempel scoutrörelserna.

8 Idrottsforskning

Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner över en lång rad områden från fysiologi, medicin och teknik till beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen. Utbildningen och forskningen är en förutsättning för idrottens utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott som bredd- och elitidrott. Utökad kunskap behövs kring idrotten som folkrörelse. Idrottsrörelsen har också pekat på behovet av forskning kring kvinno- och jämställdhetsfrågor. Inte minst viktig är denna kunskapsutveckling som bas för idrottens ledarutbildning. Med tanke på idrottens betydelse för våra barn och ungdomar är det angeläget att idrottsledarna ges goda möjligheter till utbildning.

Idrottsforskningen har inte givits de nödvändiga resurserna, utan har framför allt finansierats av idrottsrörelsen själv. Med tanke på idrottens bredd och betydelse för samhället bör denna forskning i första hand vara ett ansvar för utbildnings- och forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna organisationer. Samtidigt är det naturligt att idrottsrörelsen får ett inflytande över de organ som samordnar idrottsforskningen i landet.

Stockholm den 4 oktober 2001

Dan Kihlström (kd)

Inger Davidson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Magda Ayoub (kd)

Sven Brus (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Désirée Pethrus Engström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Erling Wälivaara (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)