Idrott

Motion 2015/16:2133 av Olof Lavesson m.fl. (M)

av Olof Lavesson m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera idrotten inom ramen för fritidshemmens verksamheter och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bidra till bättre integration genom fortsatta satsningar på idrottslyftet och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nyttja idrottens potential avseende att bidra till bättre folkhälsa och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka stora mästerskap till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för alla människor att utöva idrott/fritidsaktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda elitidrottens långsiktiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

 

Motivering

Idrotten är den i särklass största folkrörelsen i detta att 2,6 miljoner svenskar tillhör ett RF-förbund. Till detta skall ytterligare hundratusentals svenskar idrottande utanför RF- förbundens verksamheter, exempelvis gym, skate, löpträning och besök i simhallar, räknas in. Såväl antalet specialförbund som antalet RF-föreningar ökat stadigt, uppdelat på 2,2 miljoner aktiva idrottsutövare, 400 000 förtroendevalda och 900 000 passiva stödmedlemmar. Ingen annan folkrörelse kan mäta sig med idrotten avseende storlek och bredd.

Svensk idrott är till stor del tiotusentals ideellt arbetande ledare. Utan deras engagemang skulle svensk idrott förlora sin särart. En studie från Uppsala universitet visar att räknat på 100 kronor i ersättning per timme genererar ideellt arbetande idrottsledare ett värde motsvarande 20 miljarder kronor årligen till samhället.

Allas rätt till idrott

Moderaterna ser idrotten som mycket mer än bara en stunds förnöjelse och spänning för utövare och publik. Idrotten fostrar och dess betydelse för unga människor som under uppväxtåren söker mening och identitet kan inte nog betonas.

Forskning visar att två av tre barn i åldern 10–18 år idrottar. Skillnader kopplat till socioekonomisk och kulturell bakgrund är dock stora. Knappt sex av tio utrikesfödda pojkar och inte ens hälften av alla utrikesfödda flickor idrottar. Även idrottsutövandet i så kallade arbetarklasshem är lägre än hos barn i tjänstemannahushåll. Moderaterna ser med oro på detta faktum att barn från ekonomiskt utsatta familjer i mindre utsträckning deltar i organiserade fritidsaktiviteter. I syfte att förbättra möjligheterna för alla barn att delta i bland annat idrottsaktiviteter införde alliansregeringen en fritidspeng riktad till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen reglerades i socialtjänstlagen och gav en möjlighet till ett bidrag på 3 000 kr per barn och år. Regeringens beslut att avskaffa fritidspengen är obegriplig.

Idrottslyftet har under åtta år öppnat nya möjligheter för tusentals barn och unga att pröva nya idrottsgrenar. Moderaterna vill bygga ut Idrottslyftet och ge det ett ännu tydligare uppdrag mot nyanlända barn och ungdomar. Detta att de flesta barn idag går på fritids gör att Moderaterna ser möjligheter att inkludera idrotten i denna verksamhet. Moderaterna föreslår en samverkan mellan fritidshemmen och Skolidrottsförbundet i form av förbundets föreningar. På sikt skall Skolidrottsförbundet ges möjlighet att bygga upp den verksamhet som krävs för att kunna erbjuda alla barn fysisk aktivitet efter egen förmåga.

Moderaterna vill bygga en idrott där som är bred och har en mångfald som lockar människor genom hela livet. Det är positivt att idrotten får en mer framskjuten ställning i diskussionen hur vi bäst integrerar barn och unga i samhället. Idrotten bidrar positivt till arbetet med att göra samhället mer jämställt, tryggare och tolerant. Moderaterna vill att kommunerna ska ta större ansvar för att säkra förutsättningarna för både flickor och pojkar, liksom barn och ungdomar med särskilda behov att kunna utöva idrott.

Studier pekar på att hbt-personer i mindre utsträckning deltar i någon idrott. Andelen unga hbt-personer i åldern 16–20 år som deltar i någon idrottsförenings verksamhet är bara 28 procent, jämfört med 43 procent bland unga heterosexuella och unga cispersoner. Störst är skillnaden bland killar (Ungdomsstyrelsen 2011). Unga hbt-personer ska kunna delta i idrotts- och föreningsliv utan att möta fördomar och diskriminering.

För de grupper av ungdomar som rör sig i riskzonen att hamna i ett permanent utanförskap kan en idrottsledare vara den direkta skillnaden mellan ett liv i missbruk och kriminalitet och ett ordnat socialt liv.  Barn med trasslig skolgång och trasiga hemförhållande löper en större risk att hamna i permanent utanförskap som vuxen. Detta ökar risken för att hamna i missbruk, livslångt bidragsberoende och brottslighet. Erfarenheter visar att bland annat idrottsledare har en förmåga att motivera barn och ungdomar att ta ansvar och tro på framtiden. Det finns många exempel på barn och ungdomar som misskött sin skolgång men sedan, när de kommit i kontakt med en idrott, förmår att ta ansvar när det gäller träning, kost, tider och sömn. Den tydlighet gällande krav som ledare inom idrotten förmedlar får ofta direkta konsekvenser för den unges syn på sig själv och på livet och landar många gånger i insikten att ett gott liv som vuxen förutsätter en egen ansträngning i form av studier och ansvarstagande.

Idrottens potential är stor men varje klok idrottspolitiker bör slå vakt om idrottens självständighet. Idrottspolitiska förslag skall aldrig överarbeta eller i allt för hög grad försöka detaljstyra idrottens innehåll. Med rätt förutsättningar har idrotten potential att i ännu högre grad bidra i arbetet mot integration, jämställdhet och i det brottsförebyggande arbetet.

Idrottens betydelse för folkhälsan

Fysisk inaktivitet och onyttig mat kostar svensk sjukvård sex miljarder kronor

årligen. Många svenskar har en livsstil som allvarligt försämrar deras hälsa och livskvalitet. Att vara överviktig som barn riskerar att prägla livet som vuxen.

God fysisk hälsa grundläggs i tidiga år. Överviktiga barn blir ofta överviktiga som vuxna. Övervikt och fetma är vanligare i områden med socioekonomiska problem och låg köpkraft. Även här ser vi hur det nya och djupare utanförskapet sätter avtryck. Nya Moderaterna vill vara ett parti som ser samhällsproblem och presenterar relevanta lösningar för dessa. Vi kan aldrig acceptera att barn föds in i sociala mönster som hindrar dem från att leva ett friskt liv som vuxna. Kampen mot barnfetma är i detta perspektiv en viktig frihetsfråga och idrotten blir i detta sammanhang en bärande del av folkhälsoarbetet.

Vid sidan av tydliga satsningar på idrottsrörelsen måste budskapet att social infrastruktur är viktigt kommuniceras ut till kommunerna. Detta att det finns god tillgång till lekplatser, spontanidrottsplatser för såväl fotboll som skate, parkour och BMX är långsiktigt viktigt för folkhälsan. Dessa anläggningar ger möjligheter för barn och ungdomar som inte är föreningsaktiva att kunna röra på sig och är inte minst viktigt för unga tjejer som i högre utsträckning än killarna väljer att sluta med organiserat idrottande i sina tidiga tonår.

Elitidrottens förutsättningar och dess betydelse för tillväxten

Svensk idrott är både bredd och elit. Svensk idrotts internationella framgångar är i relation till vårt lands storlek fantastiska. Kända svenska idrottsmän som Björn Borg, Zlatan Ibrahimovich, Charlotte Kalla, Carolina Klyft och Peter Forsberg är en viktig del av varumärket Sverige. Våra internationella stjärnor lockar nya generationer barn och ungdomar att satsa på idrott. Få saker kan skapa sådan nationell glädje och gemenskap bortom kulturella och sociala barriärer som idrottsliga framgångar. Moderaterna vill stötta svensk elitidrott så att vi även i framtiden kommer att kunna glädjas åt svenska internationella idrottsframgångar. Moderaterna vill därför utreda hur elitidrottens långsiktiga förutsättningar i en allt större internationell konkurrens kan stärkas.

Elitidrotten skapar förutsättningar för tillväxt och det finns indirekta påvisbara nationalekonomiska effekter. Ökade skatteintäkter till följd av ökad sysselsättning inom bland annat företag som verkar i turismrelaterade branscher är ett exempel på detta. Givet detta är det lätt att från politiskt håll lova populära satsningar på exempelvis svenska OS- ansökningar med statliga ekonomiska garantier i ryggen. Moderaterna tar både i regeringsställning och opposition ansvar för Sveriges ekonomi. Alla reformer eller utgifter måste finansieras krona för krona. En eventuell svensk ansökan till olympiska spel ska prövas i varje enskilt fall och utifrån vilken verkan det får för skattebetalarnas pengar. Därutöver finns det en lång rad internationella mästerskap som Sverige har kapacitet att arrangera utan att behöva statliga ekonomiska garantier i mångmiljardsevenemang. Internationella idrottsevenemang är i grunden positivt och bidrar både till att stärka svensk idrott i stort och samtidigt bidra till tillväxt och jobb. Erfarenheten visar att större idrottsevenemang har effekter både före och efter själva evenemanget.

Olof Lavesson (M)

Cecilia Magnusson (M)

Saila Quicklund (M)

Isabella Hökmark (M)

Eva Lohman (M)

.

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (6)