Informationsteknik

Motion 1996/97:T916 av Kerstin Warnerbring (c)

av Kerstin Warnerbring (c)
Informationstekniken förändrar många människors och
nationers villkor. Avståndens betydelse minskar.
Nationsgränser suddas ut och ekonomin internationaliseras
ytterligare. Den grundläggande förändringen i
kommunikationsmönstret kommer radikalt att påverka
samhällsstrukturen.
Rätt använd kan informationstekniken leda till att hela vårt land utvecklas.
De svenska företagens konkurrensförmåga kan avsevärt förbättras. IT öppnar
för nya och flexiblare sätt att arbeta. Utbildningsväsendet, från förskola till
universitet/högskola, får nya möjligheter. Kultur och fortbildning kan
främjas. Den enskilde medborgaren kan med teknikens hjälp lättare tillgodo-
göra sig samhällsinformation och samhällsservice. Medborgaren stärks och
demokratin utvecklas.
Informtionstekniken skapar möjligheter för decentralisering, tillväxt och
demokratisk utveckling. Samtidigt finns risk att den bidrar till att nya klyftor
i samhället skapas. Det är således nödvändigt med politisk beredskap för att
möta IT-samhällets utmaningar.
Tillgängligheten till
offentliga handlingar - ett
enhetligt elektroniskt rätts-
och
samhällsinformationssystem
Frågan om hur rätts- och samhällsinformation ska göras
tillgänglig för medborgarna har diskuterats i många år.
Frågan har utretts vid flera tillfällen, men utredningarna har
aldrig följts upp med beslut som inneburit att det tagits några
samlade grepp. Med den nya teknikens framväxt har dock
nya förutsättningar skapats. Det finns nu möjligheter att ge
alla medborgare, oavsett var i landet de bor, tillgång till rätts-
och samhällsinformation på ett enhetligt och lättillgängligt
sätt - förutsättningarna för en digital allemansrätt har
skapats.
Begreppet samhällsinformation har tidigare definierats så här: sådan
information som är en följd av riksdagens, landstingens och kommunernas
beslut och de instruktioner de utfärdat för myndigheterna. (SOU 1984:68).
I betänkandet 1994/95:KU41 om samhällsinformation aktualiserade KU
denna definition men tillade samtidigt att den i dag kunde framstå som något
snäv.
En absolut gräns är svår att dra. Det är inte heller nödvändigt. Samhälls-
information idag kan vara allt ifrån myndigheters föreskrifter till en
kommuns parkeringsregler, EU-parlamentets talarlista eller information från
kommunernas konsumentrådgivare. Mycket ofta utgörs samhällsinformation
av redigerade och förklarande texter (böcker, broschyrer, artiklar) av
regelverket.
Rättsinformation
Rättsinformationen är en del av samhällsinformationen. I
många avseenden är rättsinformationen den grundläggande
och centrala delen av samhällsinformationen.
Det handlar om lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som direkt
påverkar medborgarna eftersom det är ett för medborgarna bindande regel-
verk. Det är de förarbeten som ligger till grund för reglerna, t.ex. utrednings-
betänkanden, propositioner, motioner och riksdagsbeslut. Inom området
rättsinformation brukar man också räkna domstolarnas prejudikatbildande
funktion och den juridiska doktrinen.
Det är inte bara den nationella rätten som bör räknas till rättsinforma-
tionen. Genom medlemskapet i EU blev EG-rätten en del av den svenska
rätten. EG-rätten består av ett stort antal förordningar, direktiv m.m. Av
central betydelse är också EG-domstolens domar.
Idag finns riksdagens dokument och den svenska lagstiftningen fritt
tillgängliga i riksdagens informationssystem Rixlex. Många av de svenska
rättskällorna är därför åtkomliga för alla medborgare. EG-förordningar som
gäller som svensk lag och flertalet av myndigheternas direktiv, bland annat
de som är en tillämpning av EU:s direktiv, är dock inte tillgängliga på
svenska i elektronisk form. De svenska översättningarna av EU:s rättsakter
planeras att på sikt ingå i EU-kommissionens informationssystem Celex.
Detta system är dock kommersiellt uppbyggt vilket innebär att svenska
medborgare måste betala för att i elektronisk form kunna läsa den
lagstiftning de är skyldiga att känna till. I syfte att alla medborgare ska ha
tillgång till "det för medborgarna bindande regelverket" i elektronisk form
bör åtgärder vidtas för att EG:s rättsakter och EG-domstolens domar blir
tillgängliga på svenska i elektronisk form, sök- och läsbara tillsammans med
det svenska regelverket, utan kostnader för medborgarna.
Här bör noteras att även den offentliga förvaltningen, den statliga såväl
som den kommunala, saknar fri tillgång till EU:s dokument i det digitala
informationssystemet. All offentlig förvaltning i Sverige måste därför "köpa
tillbaka" den digitala informationen från EU som man dagligen arbetar med i
sin tjänsteutövning.
Vem har ansvar för rätts- och
samhällsinformation?
Såväl rättsregler som samhällsinformation har sitt ursprung i
de dokument som skapas och de beslut som fattas i riksdag
och regering. Det är utifrån dessa som myndigheter utformar
sina föreskrifter och kommuner fattar sina beslut. Riksdag
och regering är således centrum för de mest centrala delarna
av rätts- och samhällsinformationen. De tryckta dokumenten
(t. ex. riksdagstrycket, SFS, kommittédirektiv) framställs i
riksdagen och i regeringskansliet. Riksdag och regering är
därför en naturlig utgångspunkt när det gäller att göra rätts-
och samhällsinformation allmänt tillgänglig även i
elektronisk form. Därför har riksdag och regering ett
gemensamt ansvar för att utreda hur ett svenskt elektroniskt
rätts- och samhällsinformationssystem kan utformas.
Medborgarnas intressen bör vara
utgångspunkt
Det finns från många grupper i samhället, kommersiella
aktörer, förlag, myndigheter, massmedia, bibliotek, forskare
och skolor, ett klart uttalat önskemål om en enhetlig
informationsstruktur och standardisering av elektroniska
informationssystem.
Användarna bör ha möjlighet att hitta det de söker utan att på förhand veta
var de ska leta. En medborgare som t.ex. vill veta om inkomster av bär-
plockning är beskattningsbart ska kunna söka efter det, och hitta svaret, utan
att veta vilken myndighet eller författning som reglerar detta.
Det innebär också att tillgängligheten av dokument med "för medborgaren
bindande rättsregler" behöver öka. Alla myndigheter bör tillhandahålla sina
föreskrifter i elektronisk form. Även kommunernas regelverk bör göras till-
gängliga i denna typ av system eftersom dessa, t.ex. i form av lokal
ordningsstadga också utgör regelverk som är bindande för medborgarna.
Kvaliteten på regelverken måste vara hög så att användarna kan lita på att
texterna är korrekta.
Sammantaget förutsätter detta en långtgående standardisering av
databasernas design och utformning, av hur innehållet struktureras och hur
informationen i dem presenteras för användarna. Det förutsätter också att
tvingande rutiner för kontinuerlig uppdatering skapas.
Jämför SFS 1988:377 § 2  "Av skrifter som statliga myndigheter under
regeringen framställer eller låter framställa skall myndigheterna leverera ett
exemplar till vardera Kungl. biblioteket och Riksdagsbiblioteket".  § 3
"Leveransskyldigheten skall fullgöras snarast efter publiceringen." På mot-
svarande vis skulle en förordning kunna utfärdas inom området  "publicering
via databaser" som reglerade sättet att uppdatera och leverera elektronisk
information för myndigheterna.
Det krävs också ett enhetligt sätt att söka i alla informationsmängder för att
lokalisera källor och dokument.
Användarnas möjlighet att hitta rätt skulle underlättas om det fanns en
central utgångspunkt för rätts- och samhällsinformation, en utgångspunkt
med ett namn som alla snabbt kunde lära sig och lätt komma ihåg  - en
motsvarighet till att alla känner till att man ringer 112 (tidigare 90000) i en
nöd- eller larmsituation. På samma vis skulle detta bli hela den offentliga
sektorns "112-nummer". Så fort medborgaren inser att uppgifterna, som
efterfrågas, är av "myndighetskaraktär", skall det te sig naturligt att vända
sig
till denna centrala utgångspunkt.
I detta sammanhang kan även erfarenheter från Inrikesdepartementets
(tidigare Civildepartementet) utvecklingsarbete om "medborgarkontor, sam-
hällsinformation och IT-utveckling" utnyttjas. För de medborgare som själva
inte har tillgång till att söka i databaser bör andra möjligheter skapas för att
få kontakt - ringa, faxa eller besöka - med en myndighetsperson på ett
medborgarkontor eller motsvarande, för vidare hjälp med att skaffa fram
efterfrågad information eller att påbörja handläggningen av ett ärende.
En "personlig husbyråkrat" åt varje medborgare skulle på så sätt skapas.
Det skulle vara en person som hjälper den enskilde individen inom den, för
många, snåriga myndighetsvärlden.
Förutsättningar
Med hjälp av modern kommunikationsteknik och nätverk,
som Internet, är det möjligt att skapa databaser med
sammanhållna strukturer och att utforma enhetliga system
som gör det möjligt för användarna att lokalisera den
information de önskar.
I länder som USA, Kanada, England och Australien finns exempel som
visar att detta är genomförbart. Genom att utnyttja standards som GILS
(Government Information Locator Service) och Z39.50 har projekten blivit
mycket framgångsrika. Inom såväl G7-ländernas samarbetsprojekt som inom
EU pågår nu projekt för att ta vara på dessa länders erfarenheter. Inom G7
har t.ex. frågan om ett GIS (Global Information System) börjat utredas.
Genom att ta vara på de erfarenheter dessa länder och organisationer gjort
bör det vara möjligt att skapa svenska motsvarigheter.
EU-center för
informationsteknik
Strukturomvandling och globalisering som följer av allt
snabbare utveckling och förändringar inom
informationsteknikområdet påverkar alla samhällssektorer
inom hela världen. Traditionella tjänster och produkter
försvinner, samtidigt utvecklas nya produkter och tjänster i
snabb takt. Telekomindustri, datorindustri och mediaindustri
integreras och nya industriella strukturer bildas. Forskning
och utveckling går rasande fort. Exempelvis bygger en stor
del av Ericssons storsäljande produkter på teknik som inte
var känd ett år tillbaka. En del av den industriella
strukturomvandlingen  sker genom förnyelse av befintliga
företag och en del genom nyföretagande.
Den industriella omvandling som informationssamhället innebär, ställer
krav på ett nytt entreprenörskap. Nya tekniska landvinningar kan snabbt
innebära nya industriella möjligheter. Om vi förmår att ta till oss ny teknik
och nya produktionsmetoder kan IT bli en hävstång för en industriell
förnyelse. För att på bästa sätt ta vara på den ständigt föränderliga tekniken
och nya produktionsmetoder finns behov av ett för EU gemensamt institut
med huvuduppgift att utnyttja den nya informationsteknikens möjligheter för
att tillskapa nya företag och utveckla redan existerade. Institutet skall
utveckla tillämpningen av informationstekniken, erbjuda kompetens och
kunskap från hela FoU-området och bevaka den internationella utvecklingen.
Institutet skall kunna anvisa strategiska val för FoU-politiken och ha
kompetens och personella resurser för arbete nära och tillsammans med
industrin, de europeiska medlemsstaternas administrationer, EU-kommis-
sionen och forskargrupper i hela EU.
Utvecklingen på området för avancerade tele- och datakommunikationer är
av mycket stor ekonomisk och industriell betydelse för EU som helhet. IT
etablerade sig som den viktigaste strukturförändrande faktorn i industriell
och affärsmässig utveckling redan på 1970-talet. Under 1980-talet har nya
dimensioner uppstått. Dramatiska framsteg i teknisk kapacitet har skapat
förutsättningar för nya ekonomiska aktiviteter och de allt lägre kostnaderna
för maskin- och programvara breddar successivt marknadsunderlaget. I USA
och Japan pågår en utveckling som utgår från visionen om "The Information
Highway". Detta innebär kraftiga investeringar i ökad kapacitet för ökad
elektronisk kommunikation. Inom EU-området saknas motsvarande samlade
satsning och en koncentration av resurser. Medlemsländerna var för sig kan
inte möta den utveckling som pågår i USA och Japan. Med gemensamma
ansträngningar och samordning av insatser kan EU utveckla en gemensam
strategi för utvecklande av en elektronisk infrastruktur. Även frågor av denna
karaktär har sin naturliga hemvist i ett gemensamt institut för IT-frågor.
Inom EU-området har nordisk, främst svensk industri, en stark ställning på
världsmarknaden. Svensk FoU-kompetens är ledande genom såväl bredd
som kvalitet. I Sverige finns sedan länge ett unikt samarbete mellan
högskolans forskningsinstitutioner och industri samt teknologianvändare. Ett
nytt EU-center för informationsteknik bör därför lokaliseras till Sverige.
Livslångt lärande
I informationssamhället kommer tillgången till kunskap att
bli allt viktigare. Kunskap kommer i än högre grad att vara
en drivkraft för förnyelse och utveckling. Information och
kunskap kommer att omsättas i allt snabbare takt. Att snabbt
kunna hitta och tillgodogöra sig information och nya
kunskaper kommer att vara en del. Att lära sig kritiskt
granska och värdera information kommer att vara en annan
viktig del.
För möjligheter till utveckling och tillväxt i alla delar av landet är
utbildningens infrastruktur en av de viktigaste faktorerna. Idag är detta inte
tillgodosett. Utbildningsmöjligheterna är ojämnt spridda över landet.
Utbildning är även ojämnt fördelad över befolkningen. Social och geografisk
snedrekrytering är ett faktum. Genom denna snedrekrytering tar inte Sverige
tillvara hela den utvecklingspotential som finns.
Under allt för lång tid har ungdomar förvägrats utbilda sig i närheten av
sin bostadsort. Genom satsningar på kraftig utbyggnad av de mindre och
medelstora högskolorna med kraftigt ökat antal utbildningsplatser och fasta
forskningsresurser har viktiga steg tagits för att motverka regional snedrekry-
tering. Nästa stora utbildningspolitiska ansats måste bli att motverka dagens
sociala snedrekrytering. Genom kraftigt ökade satsningar med 100 000 nya
platser i Komvux tas ett första steg. Avsaknad av utbildningstradition, ovana
och ekonomiska omständigheter gör att många inte ser utbildning som ett
alternativ. Efter några år upptäcker de dock att deras utbildning inte räcker
till. Att då flytta och börja på en högskoleutbildning är för många inte ett
realistiskt alternativ. Möjligheten till utbildning får inte göras avhängigt av
att den enskilde måste flytta till utbildningsorterna.
Decentraliserad utbildning och distansutbildning kommer att ge andra och
nya förutsättningar att möta nya grupper och nya utbildningsbehov. Ett
viktigt led i att minska såväl den sociala som den geografiska snedrekryte-
ringen är att göra utbildningen mer flexibel. Ambitionen måste vara att det är
utbildningens institutioner som skall möta människan och inte tvärtom.
  Ökad tillgänglighet till utbildning genom distansutbildning skapar
förutsättningar för avståndsoberoende undervisning. Med hjälp av modern
informationsteknik öppnas stora möjligheter till kunskapslyft, återkommande
utbildning och livslångt lärande. Utbildningen kan bedrivas i den takt som
deltagarna själva önskar och när det tidsmässigt passar. Ökade möjligheter
till distansutbildning möjliggör kompetensutveckling och utbildning på ett
flexibelt sätt för enskilda och företag.
Det nya resursfördelningssystemet för högskolan har emellertid inneburit
att distansutbildning på flera håll krympts, vilket hänger ihop med att denna
utbildning generellt sett är dyrare och att genomströmningen är lägre än för
reguljär utbildning. Delvis beror det på att utbildningsbakgrund och studie-
vana många gånger är annorlunda inom denna grupp.
Möjligheterna till ökad distansutbildning måste prioriteras. Endera bör
högskolorna kompenseras extra för distansutbildning eller kan staten ålägga
högskolorna att en viss del av utbildningsuppdragen skall ske som distans-
utbildning. Regeringen bör återkomma med förslag till hur högskolans
distansutbildning kan stärkas.
Den nya tekniken medför att radio- och TV-media kan spela en viktig roll i
distansutbildningen genom de möjligheter som informationstekniken ger till
interaktivitet och dubbelriktad kommunikation. Utbildningsradions samar-
betsprojekt med högskolan är ett sådant exempel. Utbildningsradions
medverkan till en förstärkt distansutbildning bör belysas.
Kunskaps- och teknikutvecklingen gör att individerna ständigt måste
skaffa sig nya kunskaper och färdigheter för att bli mer delaktiga i samhälls-
utvecklingen men också för att som individer kunna utvecklas. Det livslånga
lärandet kan ske på många olika sätt, informellt på arbetsplatsen eller i
vardagslivet eller genom formaliserad utbildning på olika nivåer.
Skola
Om informationstekniken inte skall komma endast ett fåtal
till del måste alla ungdomar tidigt lära sig använda denna
teknik. Idag är IT relativt ojämnt fördelad över landet, mellan
könen och mellan olika utbildningar. Undervisning om och
med IT skiljer sig mycket åt. Detta är värt att
uppmärksammas mer än vad som hittills gjorts.
Pojkar är mer dataaktiva än flickor. Användningen av datorer skiljer sig åt.
Pojkar spelar spel och är mer intresserade av tekniken. Flickor däremot har
ett annat förhållningssätt och använder datorn mer som ett redskap,
exempelvis för ordbehandling eller kalkyler.
Elever på studieförberedande program i gymnasieskolan har i större
utsträckning tillgång till dator och kan ofta mer om datorer och
dataanvändning än de som går de mer yrkesinriktade programmen. Detta är
ett missförhållande som måste åtgärdas. Även om det inte skall överdrivas
finns det en risk att en ny utbildningsklyfta växer fram. De som har relativt
god utbildning och som snabbt kan tillgodogöra sig IT för att söka
information och skaffa kunskap, medan de som har relativt lägre utbildning
har sämre kunskaper om eller ovana att använda datorer och IT. Mot
bakgrund av vad vi ovan nämnt om förändringar såväl i arbetsliv som
samhällsliv kommer användandet av IT att bli allt viktigare för att kunna ta
del av och vara delaktig i samhällsdebatten. Tillgången till information
kommer att vara framtidens hårdvaluta. IT får inte leda till ett samhälle där
ett fåtal har tillgång till information, makt och inflytande - då riskeras att
en
ny "dataklass" bildas.
Undervisningen om IT och datorer får inte delas upp i undervisning om
data och datorer utan måste istället integreras i alla skolans ämnen. Datorer
skall vara ett naturligt redskap för att söka och finna information och ny
kunskap. Detta förhållningssätt är det naturliga, datorer är inte ett nytt
kunskapsområde som skolan skall undervisa om. Tyvärr är det på många håll
just så undervisningen bedrivs. Data blir ett särskilt ämne med egna
undervisningssalar, datasalar. Vi anser istället att datorer skall vara en
naturlig del i alla ämnen. Då behövs inte särskilda datasalar ej heller att data
schemaläggs på speciella tider. Om ungdomar skall få ett naturligt
förhållningssätt måste de ges möjlighet att använda tekniken som ett verktyg
att skaffa kunskap och information på samma sätt som eleverna idag
använder telefon och bibliotek. Då kan eleverna på ett naturligt sätt även se
möjligheterna med att använda IT. Det förefaller märkligt att man inom
skolan inte kommit längre i undervisningen, ingen lärare kommer på tanken
om att ha särskild undervisning om användning av telefon och bibliotek. IT
behöver avdramatiseras.
Skolan har mycket att lära av eleverna. Inom IT-området har många gånger
eleverna bättre kunskap än lärarna. Undervisningen måste på ett bättre och
mer naturligt sätt ta tillvara elevernas egna kunskaper inom IT-området.
Genom samarbete mellan elever och lärare kan IT-användandet förbättras.
Genom att kombinera elevernas kunskap om tekniken och lärarnas kunskap
om pedagogiken kan synergieffekter tas tillvara.
Fortbildningen av lärare kommer inom detta område att vara en förutsätt-
ning för utveckling. Många lärare har idag betydligt sämre kunskaper än
eleverna om datorer. Lärare har ofta ett annat förhållningssätt än eleverna.
Även lärarutbildningarna behöver förändras. Idag är det relativt ovanligt att
blivande lärare får utbildning om hur man undervisar med hjälp av data.
Datorer och IT är viktiga delar i undervisningen, inte ett utbildningsmål i sig.
Denna insikt saknas påfallande ofta vid landets lärarhögskolor. Inte minst
måste det inom lärarutbildningen fokuseras på att det finns olikheter mellan
könen i att använda data, att användandet och kunskaper om data är ojämnt
fördelade mellan olika "klasser". Skolan, och i synnerhet lärarna, har ett
mycket stort ansvar för att inga nya klyftor i samhället uppstår vad avser
tillgång och tillgänglighet till och kunskaper om att använda datorer och IT,
så är detta inte endast kommer de redan kunskapspriviligerade till del.
Centerpartiet anser att undervisning med datorer och IT måste uppmärk-
sammas i lärarutbildningen mer än idag.
Datortek
Tillgången till datorutrustning är begränsad i flera skolor.
Samtidigt finns det idag datortek i alla kommuner. Genom
bättre samordning kan datorteken utnyttjas av skolan.
Betydande samordningsvinster kan åstadkomma ett mer
flexibelt utnyttjande av datortek. Vid inrättande av datortek
etc bör det därför alltid sökas lösningar som möjliggör ökad
tillgänglighet för en större grupp än de som direkt berörs av
datorteken. Det kommer att behövas betydande investeringar
för att bygga ut fungerande elektronisk infrastruktur inom
skolan. Genom samutnyttjande mellan datortek och skola
kan samordningsvinster göras. Skolans behov av modern
datautrustning löses inte enbart med detta, men ett bättre
samutnyttjande är eftersträvansvärt i kommunernas
ansträngda ekonomiska läge.
Datorteken används idag endast på dagtid. Datorteken bör kunna vara
öppna även under kvällstid. Allmänheten, företag och inte minst studieför-
bunden skulle kunna få tillgång till avancerad utrustning. Studieförbunden
kan ta ett stort ansvar för folkbildningsinsatser i syfte att undvika att nya
kunskapsklyftor mellan generationer uppstår.
Arbetsliv och rättsordning
Den enskilda människans och företagens förmåga att utnyttja
IT kommer i framtiden att vara en avgörande
konkurrensfaktor. De som förmår att använda sig av detta
kommer att ha komparativa fördelar.
Även arbetets organisation förändras med ökad användning av IT. Nätverk
kan bli viktigare än fast organiserade strukturer. Flexibilitet i arbetsorgani-
sationen med lösningar utifrån enskilda behov blir möjligt. Arbetsplatser kan
göras mobila på ett helt nytt sätt, fler kan t.ex. välja att arbeta hemma,
distansarbeta, eller ha "kontoret i fickan". Avancerade tjänster är möjliga att
utföra även om man bor eller arbetar långt från centrum.
Centerpartiet anser att lagstiftningen bör anpassas till de nya kommunika-
tionsmönstren så att inte denna positiva utveckling hindras. T.ex.
distansarbete har tyvärr, trots att många talat om utvecklingspotentialen, inte
fått det genombrott som man hoppats på. Till del beror det på att lagstiftning-
en inte hängt med utvecklingen. Lagarna inom arbetsmarknadsområdet
utformades under en tid då distansarbete var relativt ovanligt.
Till exempel är det, när det gäller försäkringar, oklart hur arbete i hemmet
eller i så kallade telestugor skall betraktas. Om en person som arbetar hemma
skadar sig under arbetstid skall då detta betraktas som en arbetsskada eller
inte? Skall arbetsgivarens försäkring gälla, kan den gälla, eller är det en
personlig försäkring som måste till? Samma problematik torde även gälla vid
sakskada. Idag är det vidare relativt svårt att i självdeklaration kunna göra
avdrag för arbete eller kontor i hemmet. Däremot är det betydligt enklare att
göra avdrag för resor till och från arbetsplatsen, trots att det för samtliga
inblandade parter, inte minst beaktat miljöbelastningen, torde vara  bättre
med distansarbete. Även vad gäller investeringar i datorer etc är det oklart
om det helt betraktas som företagets eller om det kan ses som förmån och
således beskattas.
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist är rättsläget osäkert. De som
distansarbetar kan komma att utgöra en egen turordningskrets. Problemet
påtalades av 1995 års Arbetsrättskommission, s 36, där det föreslogs att:
"Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje
enhet för sig. Distansarbetande skall ingå i turordningen inom den
driftsenhet som de tillhör organisatoriskt, om inte parterna kommer överens
om annat." Även TCO framförde i sitt remissvar på regeringens utkast till
lagrådsremiss att regeringen snabbt borde göra författningsändringar vad
avser distansarbetarnas rättsliga ställning.
I takt med att den tekniska utvecklingen har den geografiska placeringen
av arbetskraften fått allt mindre betydelse. Samtidigt är ett antal
trygghetsbestämmelser i anställningsskyddslagen kopplade till geografiska
driftenhetsbegrepp. Regeringen har uttalat ambitionen, proposition 1995/96:
125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informations-
tekniken, att en utredning om tre år skall ge förslag om erforderliga författ-
ningsändringar. Centerpartiet anser att en översyn även bör innehålla frågor
angående skatteregler och försäkringsvillkor. Vidare anser vi inte att en
tidshorisont om tre år, vilket regeringen föreslagit, är tillfredsställande.
Regeringen måste prioritera detta område och återkomma med förslag
snarast.
Sverige har högre tillåten säkerhetsgrad än flera andra länder vad gäller
användande av krypterade meddelanden. Internationella kommunikationer
med kryptering försvåras därmed. Det är angeläget att regler och tillstånd för
sändande och mottagande av krypterade meddelanden belyses utifrån krav på
såväl öppenhet som säkerhet och integritet för enskilda och företag.
Spridande av våld,
pornografi och rasism
Under senare tid har det uppdagats hur Internet används för
spridande av bland annat barnpornografi. Vi upprörs alla av
de övergrepp som barn utsätts för i samband med dessa djupt
kränkande och förnedrande brott som för de inblandade
återupprepas varje gång bilderna distribueras vidare.
Spridande av videogram, bilder etc av barnpornografi är nu
föremål för utredning. Att kriminalisera innehav och
spridning av dessa alster är förenat med stora svårigheter då
det står eller kan stå i motsatsförhållande till
grundlagsstadgad tryckfrihet. Vi utvecklar dock inte denna
fråga i detta sammanhang.
Än svårare är det att komma åt digital spridning. Problem med att definiera
vem som är straffrättsligt ansvarig kommer att vara betydande. System med
ansvarig utgivare, motsvarande nuvarande bestämmelser i brottsbalken,
förefaller ha begränsad räckvidd då det räcker att någon utanför landets
gränser tillhandahåller materialet. Vidare kan det uppstå problem om det
exempelvis lagts in stötande och kränkande bilder och information på någons
hemsida utan dennes medgivande eller vetskap. Skall då den som anses stå
bakom hemsidan i det fallet betraktas som ansvarig utgivare och därmed ha
straffrättsligt ansvarig?
I en utredning, SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering, föreslås ett
system med ansvarig utgivare. Förslaget har mött stor kritik bland annat från
Datainspektionen.  Spridningen av barn-, vålds- och vanlig pornografi samt
rasistiska budskap via databaser och Internet gör problemen globala och den
nationella lagstiftningen har därmed begränsad räckvidd. Centerpartiet
avvisar inte principen om ansvarig utgivare men anser det osannolikt  att
utredningens förslag når det syfte som avses. Centerpartiet anser därför att
Sverige bör arbeta internationellt, i första hand inom EU, för att få till stånd
internationella överenskommelser och konventioner inom området.
Ökad tillgänglighet och
gemensamt adressregister
Tillgängligheten till nya tjänster och produkter, både sådana
som redan finns och andra som kommer i framtiden, inom
IT-området styrs av konkurrensförhållandena på marknaden.
Utan geografiska och samtrafikmässiga begränsningar kan
marknadens operatörer utveckla och tillhandahålla sina
produkter snabbare och till lägre kostnad över hela landet.
Universell multimediaservice får inte endast bli
storstadsorienterad. God service och valfrihet måste gälla
hela landet.
Enligt Centerpartiets mening skall den grundläggande teletjänsten
innefatta en kvalitet som möjliggör kommunikation med ISDN-kapacitet,
eller motsvarande. Denna möjlighet skall göras tillgänglig för alla på lika
villkor, d.v.s. anslutningsavgiften skall vara densamma över hela landet.
Centerpartiet har i annan motion föreslagit detta.
För kunderna är det bra att det finns olika konkurrerande operatörer.
Någon statlig reglering utöver telelagen behövs i princip inte. Dock är det
viktigt att staten tar ett ansvar och ser till att dessa nät finns tillgängliga
på
lika villkor för alla intressenter i hela landet. Principen om att "alla skall
nå
alla" måste gälla. Det är därför angeläget att olika operatörers nät knyts
samman. Det finns olika alternativ för detta. Ett alternativ är att skapa ett
gemensamt adressregister. Ett annat alternativ är att de olika operatörerna
åläggs att synkronisera sina register, dvs. alla operatörer svarar för sina egna
register men skall se till att användare utan problem kan kommunicera med
varandra. Centerpartiet anser att det är av stort värde att få till stånd ett
samlat adressregister. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma
med förslag.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgängligheten till offentliga handlingar - ett enhetligt
elektroniskt rätts- och samhällsinformationssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett EU-center för informationsteknik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansutbildning,
4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av och fortbildning för lärare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om datortek,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om distansarbete,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kryptering,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella överenskommelser för att motverka spridande av
våld, pornografi och rasism,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad tillgänglighet,
10.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensamt adressregister.

Stockholm den 7 oktober 1996
Kerstin Warnerbring (c)
Elving Andersson (c)

Karin Starrin (c)

Sivert Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (20)