Informationsteknik

Motion 1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd)

av Åke Carnerö (kd)
Inledning
Det är i hög grad 90-talet som blivit årtiondet för IT. Detta
årtionde då det mytomspunna informationssamhället ser ut
att bli verklighet. Informationstekniken, eller IT som det
förkortas, omfattar mycket och har olika innebörd för olika
människor. IT uppfattas både som möjlighet och som hot.
Vilka konsekvenser utvecklingen får kan ingen förutse. Från att ha varit en
teknik som effektiviserat verksamhet är IT på väg att förändra hela samhället,
en förändring som kommer att bli mycket svår att styra och kontrollera. Det
kan till och med bli meningslöst att försöka reglera utvecklingen eftersom det
är hart när omöjligt att genomdriva efterlevnaden av reglerande lagar.
De människor som lär sig använda IT kommer att kunna röra sig
elektroniskt över hela världen och köpa och sälja varor eller tjänster, flytta
sitt kapital, publicera sina åsikter, söka efter jobb, leta efter likasinnade
eller
värva medlemmar till en förening. Allt med hjälp av en datorutrustning i
samma prisklass som en bättre TV och ett nätabonnemang. Det enda en
övervakande myndighet kan se är en ström av ettor och nollor.
Denna tillgänglighet för var och en kommer att leda till helt nya och
överraskande sätt att fungera i samhället samtidigt som det öppnar upp för en
ny form av kriminalitet.
De som däremot inte lär sig tekniken kan riskera att stå utanför på ett sätt
som närmast kan liknas med att vara analfabet i dagens samhälle.
Hot och möjlighet
Hoten och möjligheterna är många men finns där inom alla
områden. Kommer IT-utvecklingen att leda till en global
svart handel eller en ny lönsam världsmarknad? Kommer det
att leda till att alla pengar flyttas till skatteparadis eller
uppstår en ny internationell samverkan? Kommer
arbetsmarknaden att bli helt oreglerad eller ger utvecklingen
fler jobb? Kommer laglösheten att sprida sig eller kommer
rättssäkerheten att öka och brottsbekämpningen bli mer
effektiv? Är utvecklingen slutet för demokratin eller kommer
medborgarnas inflytande att öka?
Ja, frågorna är betydligt fler än svaren. Det är därför oerhört angeläget att
syna och diskutera konsekvenserna av IT-utveckling för att få en bild av hur
man som människa ska förbereda sig och hur samhället ska agera. Många
menar att utvecklingen nu befinner sig i ett kritiskt läge där felaktiga eller
uteblivna beslut kan göra verklighet av hoten och begränsa möjligheterna.
Saknas den rätta insikten finns också en risk för drastiska beslut som
äventyrar grundläggande fri- och rättigheter. Rätt beslut kan däremot leda till
ett samhälle i vilket människor kan utnyttja de positiva sidorna av IT.
Lagar
Statens roll i IT-samhället måste vara klart avgränsad.
Statens huvuduppgift är att se till att tydliga och klara
spelregler skapas för alla aktörer och att dessa lagar och
regler harmoniseras på internationell nivå.
Därutöver bör staten visa gott föredöme, exempelvis genom att själv i
praktiken ha en väl fungerande IT-användning i alla myndigheter. Staten bör
också se till att myndigheter och andra offentliga institutioner själva finns
tillgängliga elektroniskt i olika, på marknaden vanligt förekommande,
format.
Förtroendet för vårt rättsväsende kommer att minska om vi inte ser till att
lagstiftningen förmår hantera den nya situation som IT innebär. Många
kommer också att utsättas för mycket obehag och få sin integritet kränkt
under de år som vi för IT-området saknar en rättsordning som är anpassad till
dagens verklighet.
Medianeutralitet
Överhuvudtaget måste lagar vara så pass medianeutrala som
möjligt. Exempelvis så ska integritetsskydd gälla oavsett om
det rör tryckta media, etermedia eller datamedia. Lagar
baserade på det synsättet blir därmed automatiskt mer
hållbara över tiden.
I och med de utsuddade nationsgränserna som IT medför är det viktigt med
internationella överenskommelser. Men tills bra internationella överens-
kommelser träffats, är det både önskvärt och möjligt att täppa till de värsta
luckorna. Ett sådant exempel är barnpornografin. På grund av att det är så
gott som omöjligt att stoppa spridningen, är det nödvändigt att kriminalisera
innehavet av barnpornografiska verk i varje enskilt land.
Vi kristdemokrater beklagar att det än så länge inte har varit möjligt att få
ett tydligt beslut om totalförbud mot innehav och spridning av barnporno-
grafi.
Det är i detta sammanhang viktigt att stryka under att censur av Internet
inte kan komma i fråga. Införande av censur skulle vara samma sak som att
öppna alla brev och paket som skickades med vanlig post eller avlyssna
telefonsamtal.
Personlig integritet är absolut
Vi måste slå fast att den personliga integriteten är absolut.
Sekretessbelagd information ska skyddas effektivt. Likväl
som offentlig information ska vara offentlig ska
sekretessbelagd information vara säker mot obehörig
tillgång. I dag och i framtiden. Oavsett om det försvårar eller
inte.
I Sverige är det tillåtet för alla att kryptera information. Denna rätt är
självklar och får inte förhandlas bort. Dessutom behövs säkra system för att
hantera åtkomsten till sekretessbelagd information inom den offentliga sek-
torn.
Företagande
IT och verksamheter som förutsätter IT skapar tusentals nya
arbeten i Sverige varje månad. Detta utgör en betydande och
sannolikt dominerande del av den industriella
sysselsättningstillväxten i landet i dag. Ändå representerar
detta blott en liten del av de möjligheter som finns och som
skulle kunna tas tillvara.
Ett allvarligt problem är att en stor del av tillväxten koncentreras till ett
enda företag - Ericsson. Det företaget möter nu en helt ny typ av konkurrens.
Från att ha konkurrerat med likartade företag inom områdena publik telefoni
och mobiltelefoni, möter man nu också konkurrens från företag med rötter i
utrustning för lokala datanät. Dessa företag verkar i den typiska småföre-
tagarkultur som råder inom dataindustrin, där mängder med företag startar
varje dag. De flesta går under, men ett fåtal lyckas. Vissa av dessa växer och
blir stora, medan andra köps upp av andra små eller medelstora företag, där
innovationerna snabbt integreras i större produktfamiljer. Denna organisa-
tionsform har i dataindustrin ofta visat sin överlägsenhet gentemot monoli-
tiska storföretag.
Utvecklingen inom IT-området möjliggör nu för företag att i stort sett
förlägga hela, eller delar, av sin verksamhet vart som helst i världen. För de
länder som inte ser denna verklighet kan konsekvenserna bli förödande.
Småföretagarfrågorna är inte specifikt IT-anknutna. De måste behandlas i
sina sammanhang. Inom IT-området är det dock än mer nödvändigt än på
andra håll att vi snabbt får igång ett brett småföretagande.
I och med IT möjliggörs i bred omfattning distansarbete. Arbetsrätts- och
försäkringsförhållanden vid distansarbete är oklara. Det är därför bra att en
översyn av lagstiftningen inom detta område nu inletts.
I det livslånga lärandet har IT en given plats. Den största tryggheten har
den människa som under hela sitt yrkesverksamma liv känner att hon har en
kompetens som efterfrågas. IT möjliggör för envar att vidareutveckla sin
kompetens både som en del av arbetet och på fritiden. Individens kompe-
tensutveckling ska i första hand styras av individen själv. Detta både höjer
motivationen, sänker kostnaden och förbättrar resultatet.
Elektronisk upphandling
Den offentliga sektorn måste framöver göra all upphandling
elektronisk. Därmed sparas pengar, nya flexibla arbeten kan
skapas och mindre företag ges bättre möjligheter att komma
in på marknaden. All upphandling måste dock ske på sådant
sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av
förfrågningar och lägga anbud.
Sund näringspolitik
Överhuvudtaget ska staten inte ha någon speciell
näringspolitik för IT-området. Grunden måste vara en
allmänt sund, företagsvänlig näringspolitik. Staten ska som
tidigare nämnts endast lägga fast spelreglerna för aktörerna
inom området.
Sälj Telia
1993 avreglerades telemarknaden. Men som alla
avregleringar, kräver dock även denna ett visst mått av
eftervård. Telelagen lämnar stora och viktiga luckor när det
gäller att åstadkomma en sammanhållen infrastruktur.
Medlet för att fylla dessa luckor var den konkurrenslag som
trädde ikraft samtidigt med telelagen. Men denna samverkan
mellan telelag och konkurrenslag fungerar inte.
Konkurrensverket har mottagit ett stort antal anmälningar mot Telia för
missbruk av dominerande ställning, men inte avgjort ett enda fall. Däri-
genom berövas de klagande också den självklara rätten att överklaga.
Konkurrensverket och Post- och telestyrelsen är eniga om att Telia försvårar
samtrafiken mellan olika nät, men träter om vem som borde göra vad för att
leva upp till lagstiftarens intentioner. I denna situation sviker regeringen
genom sin handlingsförlamning.
Effekten är att vi håller på att få två separata telenät dels Telias nät, dels
ett
nät av nät för alla andra operatörer. Detta andra nät byggs rikstäckande med
Banverkets, Svenska Kraftnäts och Teracoms nät som stomme och med
kommunala nät i samverkan med en lång rad nya teleoperatörer som produ-
cerar alla de nya teletjänster som IT kräver.
Telia spelar ett högt spel med sin strategi att försvåra det rationella sam-
utnyttjande som telelagen föreskriver. När den alternativa infrastrukturen väl
finns på plats kan värdet av Telias nät komma att sjunka. Bland annat av
detta skäl bör staten påbörja en utförsäljning av aktier i Telia i samband med
att en nödvändig ökning av det egna kapitalet åstadkoms via aktiemarknaden.
Förändrad arbetsmarknad
och socialförsäkringssystem
Arbetslivets organisation förändras radikalt av IT. De stora
monolitiska organisationerna bryts sönder eller konkurreras
ut av grupper av småföretag i samverkan. IT ger dessa små
företag storföretagens fördelar, utan att belasta dem med
deras nackdelar.
Denna omdaning från storskaligt till småskaligt förändrar förutsättningarna
för många av de fundament den svenska välfärdsstaten vilat på. Att basera de
sociala skyddsnäten strikt på inkomsten blir mer komplicerat när allt fler
arbetar med uppdrag där betalningen sker per levererad tjänst (som en artikel
som skrivs av en frilansjournalist) och där arvodet per timma kan variera
tiofalt eller mer. Ena dagen gör man ett uppdrag och tjänar 5 000 kronor.
Nästa dag hjälper man en bekant att packa kartonger och tjänar kanske bara
500 kronor. Tredje dagen är man sjuk. Hur ska då sjukpenningen beräknas?
Att basera statens inkomster på uppgifter från arbetsgivare kommer att bli
allt svårare när allt större del av de ekonomiska transaktionerna antingen blir
mellan individer (som privatpersoner och/eller egenföretagare) eller mellan
små företag i olika länder. Möjligheterna att på olika sätt undgå att betala
skatt riskerar att öka betydligt snabbare än statens möjligheter att driva in de
skatter riksdagen beslutat om.
Detta är inte någon fråga om politisk vilja eller ambition, det är en faktisk
utveckling som ligger utanför statens kontroll. Det är inte svårt för en ekono-
misk rådgivare, en reklamtecknare, en författare, en jurist eller en arkitekt
att
driva sin rörelse elektroniskt genom en firma i ett av otaliga skatteparadis
men ändå sitta i Sverige och utföra arbetet. Det är inte svårt för en post-
orderfirma att göra transaktionerna via andra länder på ett sätt som gör att
endast en bråkdel av mervärdet kommer till svensk beskattning, även om
varan både tillverkas och konsumeras här och aldrig lämnar svensk mark.
Effekten av IT håller på att i grunden förändra både förutsättningarna för
trygghetssystemen och statens möjligheter att i framtiden få stora intäkter
med dagens uppbördssystem. Förändringarna kommer gradvis, så vi lär inte
se dramatiska effekter från ett år till ett annat. Dagens statsfinansiella
problem gör det dock nödvändigt att redan nu grundligt analysera de effekter
IT och de därpå följande förändringarna i arbetslivets organisation och
struktur kan få.
En statlig utredning bör tillsättas som i första hand kartlägger konsekven-
serna av den utveckling som nu pågår och som med rimlig säkerhet kan
förväntas de närmaste fem till tio åren. Först när en sådan kartläggning före-
ligger bör man ta ställning till vilka stukturella åtgärder som kan bli
nödvändiga.
Utbildning
IT, som till stor del är baserad på datoranvändning, har
utvecklats mycket snabbt. Över hela världen bygger
kommunikationer, utbildning och forskning alltmer på denna
teknik. Det gör det nödvändigt att ge eleverna betydligt bättre
kunskap om och färdigheter i att utnyttja alla de möjligheter
som IT ger.
Användning av IT i undervisningen kan troligen både förbilliga och
effektivisera undervisningen. Än viktigare är att datorerna ger möjligheter till
mer individualiserad och effektiv undervisning utan att eleverna behöver
lämna klassgemenskapen. Det kan gälla invandrarelever som behöver enskild
språkträning i både svenska och hemspråk. Det kan gälla elever med läs- och
skrivsvårigheter eller med behov av extra övning i till exempel matematik.
Det kan också gälla elever som befinner sig långt efter eller långt före sina
kamrater.
Datorstödd undervisning kan också medföra det positiva att läraren får mer
tid över för individuella kontakter med eleverna. IT öppnar också skolan mot
omvärlden på ett helt nytt sätt. Informationssökningen blir inte längre
begränsad till den egna skolan utan information kan sökas och kontakter
skapas i hela världen. Detta kommer på sikt att leda till en genomgripande
förändring av undervisningsformerna.
IT möjliggör nya kontaktmöjligheter för elever och lärare. Genom att
exempelvis ge alla en egen e-postadress kan man utbyta tankar och erfaren-
heter med andra elever och lärare över hela världen. Utlandssvenskars barn
får med IT en helt annan möjlighet att hålla kontakten med andra svenska
elever. Exempelvis bedriver Sofia-skolan i Stockholm distansundervisning
med svenska elever över hela världen.
Om datorer utnyttjas som läromedel redan från tidiga år, finns inte heller
något behov av särskild dataundervisning. IT ska vara ett naturligt led i
skolans strävan att uppfylla läroplanens mål i olika ämnen.
Staten har exempelvis aldrig haft synpunkter på om man inom skolan ska
använda svart tavla med kritor, whiteboard med tillhörande pennor eller
blädderblock och spritpennor. Staten ska tala om för skolan vad eleven ska
kunna då hon lämnar skolan, inte hur undervisningen ska bedrivas.
Att skolan snabbt kommer igång med datorbaserad utbildning är inte minst
viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma. Skillnaderna
mellan elever med och utan kunskap i hur IT kan utnyttjas leder till nya
kunskapsklyftor som kan få snedvridande effekter i framtiden.
Förändrad lärarroll
IT innebär att lärarens roll kommer att förändras.
Auktoriteten kommer inte längre att kunna baseras på ett
kunskapsövertag, i många fall kommer enstaka och ibland
flertalet elever ha större faktakunskaper än läraren. Läraren
kommer i stället att behöva utveckla sin ledarkompetens
baserad på social träning, mognad och livserfarenhet.
På sikt kommer varje lärare och varje elev troligen att använda en eller
flera egna datorer. Vägen dit bör styras av en väl genomtänkt plan för hur
datorerna på ett effektivt, ekonomiskt och mänskligt sätt blir ett hjälpmedel.
Att utan eftertanke införskaffa ett stort antal datorer till en skola är dåligt
förvaltarskap. Risken är att innan man lärt sig att effektivt utnyttja datorerna
är de redan omoderna och måste bytas ut.
Det är viktigt att alla skolor får del av teknikens nyheter. Samtidigt är det
av yttersta vikt att ha ett antal spjutspetsar, som gärna använder tekniken på
olika sätt. Det kommer att komma mängder av erfarenheter, både bra och
dåliga ur dessa spjutspetsprojekt. Vi bör alla minnas fiaskot med mängdlära i
matematiken, för att förstå värdet av att i grunden pröva nya pedagogiska
metoder innan de genomförs centraldirigerat och på bred front.
Övergripande mål för skolan
Skolan behöver en övergripande vision och ett konkret mål
för att kunna kraftsamla om dessa omvälvande förändringar.
Visionen bör vara att varje individ i all slags undervisning
ska kunna utvecklas till sin fulla individuella potential, med
hjälp av en kombination av mänsklig interaktion med lärare,
studiekolleger och tekniska hjälpmedel.
Ett konkret mål bör vara att alla elever som fyller 16 år 2010, ska ha
kunskaper och färdigheter som minst motsvarar godkänt studieresultat efter
slutförda gymnasiestudier. Självfallet kan inga datorer i världen ge 16-
åringarna den personliga mognaden och livserfarenheten som en 19-åring
har, men kunskaper och färdigheter kan bibringas både snabbare och
effektivare.
Högskola och forskning
När det gäller högskolan har IT på de flesta håll redan intagit
sin naturliga roll som ett hjälpmedel bland andra. Statens
uppgift är att stötta forskning inom området och lyfta fram
exempel på användning av IT. Detta för att påskynda och
underlätta integreringen av IT i samhället.
Exempelvis så skulle Skolverket kunna få ansvar för att sprida information
om lyckade IT-satsningar i skolor så att rektorer och lärare kan få tips om hur
tekniken kan användas. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet flera
gånger.
IT ger också stora möjligheter att klara ökningen av antalet studieplatser
vid högskolan på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att bygga datanät med
hög kapacitet till områden med studentbostäder, har man på flera
universitetsorter kunnat utnyttja befintliga lärosalar effektivare.
I Stockholm har detta visat sig vara mycket problematiskt, eftersom man
inte kunnat ena alla de högskolor i området, som skulle behöva kopplas mot
den gemensamma basen av studentbostäder.
För en kostnad som motsvarar uppförandet av en handfull lärosalar, skulle
man kunna ge nära tiotusen studenter bredbandig kommunikation med
högskolorna. Samtidigt skulle en utveckling av allt mer nätbaserad under-
visning möjliggöra en kraftigt utbyggd distansutbildning.
Sunet
Sunet är ett datanät mellan universitet och högskolor i
Sverige, och spelar en viktig roll i Internets utveckling i vårt
land. Internet har nu fått en mycket stor och snabbt växande
kommersiell del. Därför minskar Sunet:s betydelse för andra
än de högskolor som utgör dess huvudmän. För dessas behov
kommer nätet dock att behöva uppgraderas betydligt under
de närmaste åren.
Huvuduppgiften för Sunet ska vara att verka som ett nationellt kunskaps-
och kompetenscenter av yppersta slag. Dess viktigaste roll ligger i att som en
institution, nära knuten till forskningens och utvecklingens framkant, verka
för att Internetkompetensen höjs inom stat, näringsliv och offentlig
förvaltning i Sverige, och i att stödja och fördjupa det alltmer nödvändiga
samarbetet mellan de kommersiella Internetleverantörerna.
Medborgarinflytande
Teknikens utveckling går nu med svindlande hastighet. De
som har förmågan att följa utvecklingen och delta i arbetet
blir allt mer produktiva och relativt sett allt mer välavlönade.
De får också ett allt större inflytande i samhällsdebatten.
Samtidigt finns miljontals svenskar som aldrig utnyttjat en
dator och som därmed riskerar att isoleras från viktiga delar
av samhällslivet.
Det politiska samtalet måste bli betydligt mer lättillgängligt för medborgar-
na oavsett om de har tillgång till dator eller ej. Politikerna och partierna
måste förändra sig och politiken måste ges tillbaka till människorna. Först
när människor har verklig möjlighet att direkt ordna upp och lösa gemen-
samma problem, reduceras politiken till greppbar omfattning.
Genom att göra alla offentliga publikationer tillgängliga elektroniskt,
direktsända riksdags- och fullmäktigedebatter, och göra fler sammanträden
öppna för allmänheten, ökar möjligheten för människor att delta i det
politiska samtalet.
Tillgång till dator och IT är sällan en ekonomisk fråga. Det finns hundra-
tusentals begagnade datorer i vårt land som går att köpa för en mycket billig
penning, och som är fullt tillräckliga för lära sig tekniken och för att delta i
den elektroniska samhällsdebatten. Det är mer en fråga om intresse och
motivation.
Det är därför oerhört viktigt att skapa intresse hos dem som i dag saknar
motivationen att tillägna sig IT. Här kan offentliga myndigheter spela en stor
roll genom att agera lärare och handledare i stället för att bara lämna ut
uppgifter.
Den som frågar efter en bok på biblioteket bör få hjälp att finna
informationen i datorn, snarare än att bara få veta när boken kommer. På
detta sätt hjälps förhoppningsvis även äldre människor in i IT-världen,
samtidigt som verksamheten kan förbättras och effektiviseras på sikt. De
medborgarkontor som nu byggs ut över hela landet, som ett resultat av
kristdemokraternas regeringsarbete, kan spela en mycket viktig roll i detta
sammanhang.
Även inom IT-området ska riksdag och regering föregå med gott exempel.
Sverige har sannolikt världens mest datoriserade parlamentariker. Tiden är
nu mogen att ta nästa steg, att låta den elektroniska informationen bli
huvudmedlet och papperskopiorna bli det som utnyttjas i andra hand.
Tryckta dokument bör dock under överskådlig tid finnas tillgängliga för
dem som så önskar, både riksdagsmän och allmänhet.
Papperslös hantering
Inom förvaltningen bör papperslös ärendehantering bli
normen, vilket både stärker offentlighetsprincipen och bidrar
till ökad effektivitet. Det som nu behövs är generella rättsliga
regler för elektronisk dokumenthantering inom
förvaltningen. Myndigheterna lever i dag i ett regellöst
tillstånd, och har tvingats söka sina egna vägar. Detta hotar
både offentlighet och rättssäkerhet på ett oacceptabelt sätt.
Myndigheters
informationsförsörjning
Vi har i Sverige en offentlighetsprincip att vara stolta över.
Den utgör också ett effektivt skydd för medborgarna mot
maktfullkomliga ämbetsmän och politiker.
Offentlighetsprincipen måste ges en modern innebörd. Vi
kristdemokrater har sedan länge krävt och kräver fortfarande
att:
- alla offentliga publikationer, som riksdagstryck, regeringens proposi-
tioner, författningar och statliga utredningar skulle göras tillgängliga i
publika databaser utan kostnad inom 24 timmar efter offentliggörandet,
-
- alla nya offentliga handlingar i stat, landsting och kommuner ska kunna
nås elektroniskt,
-
- alla historiska offentliga handlingar ska kunna nås elektroniskt,
-
- alla befintliga offentliga databaser ska göras tillgängliga på Internet. Detta
innefattar även sådana register som bil-, fastighets- och bolagsregistren,
-
- all offentlig information i elektronisk form ska vara kostnadsfri. Det ska
inte vara förbehållet storföretag och stora tidningsredaktioner att aktivt
söka i offentlig information,
-
- samtliga offentliga förvaltningar och beslutande församlingar bör vara
möjliga att nå via elektronisk post,
-
- riksdagsdebatterna sänds över Internet när tekniken så medger,
-
- i den mån det skulle upplevas som kränkande av den personliga integri-
teten att all denna information blir tillgänglig, bör kriterierna för sekretess
modifieras och preciseras.
-
Användningen av IT inom
den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn utgör en mycket stor del av det
svenska samhället. IT:s utnyttjande i stat, landsting och
kommuner spelar därför en viktig roll av två skäl. Dels kan
man som stora användare driva på utvecklingen på ett sätt
som mindre organisationer inte kan, dels kan man göra
mycket stora besparingar samtidigt som verksamhetens
måluppfyllelse ökar, om man använder tekniken på rätt sätt.
Självklart ska den offentliga sektorn använda sig av IT eftersom det dels
leder till effektivare och billigare verksamhet, dels möjliggör nya flexibla
arbeten, dels gör det möjligt för allmänheten att ta del av information och
komma i kontakt med verksamheter.
Hälso- och sjukvård
Resursbehoven inom vården och omsorgen ökar lavinartat.
Bland annat kommer andelen äldre med vårdbehov att fram
till år 2000 öka med sex till sju procent.
Förutom mer pengar till vård och omsorg kan användningen av IT lösgöra
välbehövliga resurser. Men IT ger även utrymme för personlig utveckling
bland personalen på våra sjukhus och vårdinrättningar genom att nya och
flexibla arbeten kan skapas.
Kultur
Den svenska kulturskatten kan lätt göras tillgänglig för alla
via IT om bara viljan finns. Den statligt ägda och förvaltade
kulturskatten bör betraktas som offentliga handlingar och
därmed göras tillgänglig för alla utan kostnad, i de fall detta
inte strider mot upphovsrättsliga regler och avtal. Detta
innebär bland annat att stora delar av Radio, Film och TV-
arkiven bör göras tillgängliga som en del av den svenska
kulturskatten.
Därmed skulle användandet av svenskt originalmaterial vid mediapro-
duktion öka, vilket i sin tur skulle stärka den svenska kulturen. Alternativet
för en mediaproducent är ofta att gå till billiga ljud-, bild- eller filmarkiv
av
oftast anglosaxiskt ursprung, snarare än att betala en hög avgift för att få
utnyttja svenskt material.
Nya tider men gamla värden
Behövs IT? Svaret på den frågan kan knappast bli annat än
ett ja. Det är ingen framkomlig väg att som vår IT-minister,
Ines Uusman, gjorde i en intervju i Svenska Dagbladet den
12 maj 1996, fråga sig: "Vad ska man med IT till?"
IT är exempelvis bra för miljön. Den kan bidra till ökad ekonomisk
tillväxt, utan att denna medför ökade påfrestningar på miljön och ändliga
naturresurser. Detta är särskilt viktigt i vårt land, som har att lösa mycket
stora strukturella problem. Minst en halv miljon nya arbetstillfällen krävs, i
en situation där det knappast är sannolikt att de tidigare basnäringarna,
jordbruk och industri, kommer att väsentligt öka sitt behov av arbetskraft. IT
skapar här möjligheter för svenskar att utveckla tjänster som både kan
konsumeras inom landet och exporteras.
Sverige har i detta avseende en unik position. Vi har en lång tradition av
att tidigt anamma ny teknik, särskilt inom IT och telekommunikationer. Vi
har inom Europa distinkta fördelar, inte minst genom 1993 års telelag, som
givit Sverige åtminstone fem års försprång när det gäller att införa teknik
som är beroende av bredbandig dataöverföring, till exempel för så kallade
multimedia. Detta försprång kan, rätt utnyttjat, skapa grunden till en
kunskapsindustri i vårt land som kan bestå långt efter det att de legala
förutsättningarna jämnats ut.
Med en IT-minister som undrar vad man ska ha IT till är det föga
förvånande att regeringen är senfärdig och tvekar att utnyttja det försteg som
vi ännu har. Sveriges möjligheter att skapa ett europeiskt kunskapscentrum
äventyras. Det leder till lägre tillväxt, sämre statsfinanser och större behov
att
skära i statens utgifter.
Värdefull tid går till spillo, vilket drabbar de arbetslösa och de sämst
ställda. Man kan önska att den nuvarande regeringen hade ägnat lika mycket
kraft åt den IT-utveckling som ska skapa arbete och välstånd, som åt den
populistiska återställarpolitik som hämmar konjukturuppgången och
cementerat en hög arbetslöshet.
Det vore helt fel av riksdagen eller andra statliga instanser att sätta upp
konkreta mål för hur IT och dess användning ska utvecklas de närmaste
decennierna. Vi vet för lite om teknikutvecklingen, vi vet för lite om
människors egna mål och ambitioner och vi vet framför allt att staten inte bör
styra i detalj. Staten kan dock tillsammans med kommuner och landsting
vidta åtgärder för att skapa förutsättningar så att IT blir tillgängligt för
alla
som vill ta den till sig och att tekniken ger de fördelar och mervärden som är
möjliga.
IT har kommit för att stanna. Den förändrar alla våras liv i många
avseenden - de flesta till det bättre. Tekniken innehåller dock risker och
fallgropar, som bör uppmärksammas. Gör vi detta och tar snabbt vara på de
försprång och fördelar vi har, kan IT skapa nya produktiva och välbetalda
arbeten, bidra till att sänka den offentliga sektorns kostnader, förnya och
vitalisera den politiska debatten och slutligen allt detta samtidigt som
belastningen på miljön minskar.
Men tekniken löser inte alla problem. Teknisk utveckling är inget mått på
lycka. Och vad är det som håller i en föränderlig och öppen värld?
En sak som aldrig har ändrats eller kommer att ändras, är de värden som
ett gott samhälle byggs på. Människors unika och okränkbara värde. Vårt
behov av gemenskaper och ansvar för varandra och våra materiella
tillgångar. Det är först när man är trygg i sig själv som man kan leva i en
föränderlig värld.
Vi har alla en uppgift att förmedla denna grundläggande insikt och ge
möjlighet för samtal och fördjupning av dess konkreta innebörd i våra liv
och vårt samhälle.
Det är med de gamla värdena som vi kan ta oss an den nya tiden.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsöverskridande brottsbekämpning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett starkt skydd för den personliga integriteten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om företagsvänlig näringspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utredning av de effekter IT och de därpå följande
förändringarna i arbetslivets organisation och struktur kan få,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av alla människors deltagande i IT-användningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skapa klara spelregler för alla aktörer och att dessa
lagar och regler harmoniseras på internationell nivå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att myndigheter visar gott föredöme och är goda IT-
användare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om myndigheters elektroniska tillgänglighet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att lagar utformas medieneutralt,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kriminalisera innehav och spridning av
barnpornografi,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krypterad information,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om människors behov av vidareutbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elektronisk upphandling,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om efterlevnaden av telelagen och konkurrenslagen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utförsäljning av Telia,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om egen e-postadress till alla elever och lärare,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den förändrade lärarrollen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om spridning av lyckade IT-satsningar,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadseffektiva studieplatser,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sunet,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om människors möjlighet att delta i det politiska samtalet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att skapa intresse hos alla som i dag saknar
motivationen att tillägna sig IT,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att låta den elektroniska informationen bli huvudmedlet och
papperskopiorna bli det som utnyttjas i andra hand,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om papperslös hantering inom offentlig förvaltning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rättsliga regler för elektronisk dokumenthantering,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge offentlighetsprincipen en modern innebörd,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den offentliga sektorn utnyttjar möjligheterna med
IT,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska kulturskatten.

Stockholm den 7 oktober 1996
Åke Carnerö (kd)







































Gotab, Stockholm 1996
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1996-10-07 Hänvisning: 1996-10-11 Bordläggning: 1996-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (58)