IT-politiken

Motion 1998/99:K282 av Sten Tolgfors (m)

av Sten Tolgfors (m)
Regeringen saknar visioner och förståelse för
informationsteknikens möjligheter. Det beror förmodligen
inte bara på att många statsråd verkar sakna eget intresse för
IT-frågorna, utan också på att informationstekniken är en del
av och en kraft i ett helt annat samhälle än det som den
socialdemokratiska rörelsen verkat i.
Ord som snabbhet, öppenhet, internationalisering och individuell utveck-
ling associeras med det nya. IT-utvecklingen och IT-användningen sätter
fingret på och utmanar därmed mycket i en åldrad samhällsorganisation.
Att regeringens tänkande stammar från en gammal verklighetsbild visas av
det avvaktande och lite misstroende förhållningssättet till det nya.
I den mån regeringen talar om IT beskrivs det som frågor som hör
framtiden till. Man saknar insikt om frågornas vikt här och nu. Informa-
tionsteknikens inverkan på samhället beskrivs ofta som ett hot, med risk för
kunskapsmässig och klassmässig segregation.
Regeringens grundläggande förhållningssätt i IT-frågorna är statlig
styrning och politisk kontroll. Denna attityd gör att Sverige går miste om en
del av de möjligheter som informationstekniken erbjuder.
Informationsteknikens
Stålverk 80
När Sverige går in i IT-samhället blir regeringens svar
politisk planering, ungefär som om uppgiften handlade om
att bygga ett visst antal mil ny väg. Regeringens IT-politik
riskerar bli ett informationsteknikens Stålverk 80.
Regeringen har inrättat ett Centrum för distansutbildning i Härnösand. Det
är en ny myndighet styrd av en ny delegation. Insatserna prioriteras mot
stödområde 1.
Det behövs inga utpekade statligt skapade center för distansutbildning.
Distansundervisning kan i princip bedrivas av alla de högskolor och privata
utbildningsföretag som så önskar. Det som behövs är att infrastrukturen är så
väl fungerande att inga tekniska hinder skapas. Bredbandstekniken är här en
grundpelare.
En viktig förutsättning är att det görs möjligt för högskolorna att använda
sina resurser och platser friare. Då kan skolorna själva styra distans-
undervisningen.
Ett annat exempel på regeringens vilja att styra IT-utvecklingen ger
hanteringen av marknätet för digital TV. Regeringen väljer politiskt att satsa
på en teknik med liten kapacitet, som endast lämpar sig för envägs
kommunikation och som dessutom lägger beslag på frekvens som behövs till
annat.
Poängen för regeringen är naturligtvis statlig kontroll över etermedierna.
Nu springer den tekniska utvecklingen förbi regeringen. TV kommer sändas
via snart sagt vilka linor som helst, eller via radio. Internet och TV växer
ihop.
Ytterligare ett exempel där regeringen visar sin tro på reglering och
politisk styrning vad gäller informationsteknikanvändningen är särlag-
stiftningen som kräver ansvarig utgivare för BBS:er. Denne är skyldig att
kontrollera allt som sägs på BBS-en, vilket är en praktisk omöjlighet och lika
inkonsekvent som om Telias VD skulle ansvara för allt som sägs på
telefonnätet. Den lagen bör snarast ändras, liksom den nya person-
uppgiftslagen, som berörs nedan.
Ett av de allvarligare missgreppen är hanteringen av Telia. Telias ledning
har länge hävdat att bolaget behöver betydande kapitaltillskott för att
företaget skall klara internationaliseringen och därtill kunna vidga sitt
verksamhetsfällt. Telia behöver tillgång till kapital via börsen och bör därför
privatiseras.
Regeringen har vägrat bolaget detta. Telia har tappat tiotals miljarder
kronor i värde på grund av regeringens dogmatiska inställning till en
privatisering, baserad på en övertro på politisk styrning.
Den tidigare kommunikationsministern Ines Uusmann påstod t.o.m.
följande:
"Det vete sjutton om inte de svenska hushållen är beredda att sänka
barnbidragen för att klara att behålla Telia."
Mycket talar dock för att kravet på att behålla Telia statsägt
inskränker sig till regeringspartiets snävare kretsar. Också
konkurrensskäl och en renodling av statens uppgifter talar
för en privatisering av Telia.
Det finns vidare ingen anledning att det offentliga skall driva kommersiella
webbplatser och därmed konkurrera med privata aktörer.
IT och skolan
Det moderata målet är att alla landets skolor inom ett par tre
år skall ha tillgång till bredbandskommunikation.
Varje elev bör ha tillgång till e-mail och skolornas datorer bör vara
kopplade i nätverk.
För att alla skall kunna få tillgång till dator bör det finnas en dator på högst
var femte elev senast om ett par tre år.
Ett problem i skolan idag är att alltför många lärare saknar datorvana och
IT-kunnande. För att en IT-satsning i skolan skall vara meningsfull måste
mycket energi läggas på teknikens innehåll och pedagogik om användningen
i skolan. Alla lärare måste få minst tre dagar IT-utbildning de kommande
åren. Varje skola måste ha IT-kunskapsansvariga och löpande utbilda
medarbetarna. Datorerna gör ingen nytta om de inte integreras i utbildningen.
Pengarna till skolsatsningen tas från intäkterna från privatiseringen av
Telia.
Tillgång till
bredbandskommunikation i
hela landet
Bredband, eller möjligheten att sända rörliga bilder i
videokvalitet i minst en riktning, är en central del i en ny
politik för att skapa goda förutsättningar för tillväxt i alla
Sveriges regioner.
Varje hem och företag bör ges tillgång till bredband till väsentligen samma
kostnad som telefonabonnemang senast om, låt säga, tre år.
Att se till att detta blir verklighet är inte primärt statens uppgift, aktörerna
på marknaden bygger rimligen huvuddelen av näten av kommersiella skäl.
Staten har endast en roll i detta där ingen utbyggnad annars skulle komma till
stånd.
Staten skall dock varken bygga, äga eller driva bredbandsnäten. Staten
skall i stället handla upp tjänsten bredbandkommunikation av privata aktörer.
Tekniken för att ge alla landets skolor, hushåll och företag tillgång till
bredbandskommunikation kommer förmodligen att variera. Befolknings-
underlag och avstånd kommer att styra vilka teknisk lösningar - radio,
satellit, optokabel, elnät eller mobiltelefoninät - som väljs.
I skolans fall har vi föreslagit att tjänsten bredband upphandlas av
Skolverket, men det måste i många delar av Sverige ske en mer samlad
upphandling.
Hushållen bör få göra ett ROT-avdrag för att dra in bredbandsanslutning i
hemmet.
Informationstekniken
stärker demokratin
Skillnaden mellan människors tillgång till information har
förmodligen aldrig varit så liten som idag. Den intresserade
medborgaren kan i regel snabbt och billigt söka de uppgifter
han behöver. Det är lika enkelt att ge sin mening till känna
och att diskutera den med andra. Det är snarare intresse och
färdighet än pengar som sätter gränser.
Det behövs inga mellanled mellan väljare och valda längre. Internet och
mail bryter barriärer. Vem behöver ombudsmän när det finns Internet?
Genomlysningen av politiken har blivit allt mer genomgripande, men
måste förenklas så långt det är möjligt. Många människor har ett genuint
intresse för politik, men för många är dagens politiska former ett hinder.
Internet ger en helt ny möjlighet till öppenhet.
Riksdagen lägger ut allt som sker i riksdagen på sin hemsida. Jag som
enskild riksdagsledamot lägger dessutom ut allt jag gör i politiken på min
egen hemsida. Där finns också texter om politiska visioner, om personen
bakom politikern och lokalpolitiska frågor. Vidare finns ett elektroniskt
länsbrev på hemsidan.
Det är upp till oss politiker att redovisa hur vi förvaltar människor
förtroende, vad vi gör i riksdagen och sedan be om förnyat förtroende för.
Därför måste det vara enkelt att följa och granska det vi gör som
förtroendevalda. Jag ser det också som vår uppgift att ge väljarna så mycket
service som möjligt.
För att förenkla genomlysningen av mig och mitt uppdrag har jag tagit
fram ett interaktivt väljarkontrakt, som den som vill kan teckna. Man kan på
hemsidan prenumerera på mina länsbrev. På samma sätt kan man
prenumerera på allt jag gör i riksdagen. Man behöver inte gå in på hemsidan
för att se om något är nytt - man får mina motioner, frågor och
interpellationer direkt de väcks mejlade hem till den egna mejlboxen.
Det är för stor distans mellan väljare och förtroendevalda. Ett skäl till detta
kan vara att politikerrollen är otydlig. Risken är att politiker uppfattas leva
i
sin egen värld. Vad kan man egentligen förvänta sig av sin politiker? Kan
man kontakta honom eller henne med synpunkter eller frågor? Lyssnar de?
Hur vet man vad de gör i riksdagen eller i fullmäktige?
E-mejl ger fina möjligheter till dialog mellan den som vill och oss
förtroendevalda. Det går snabbt att byta några rader i ett mejl, eller sända
över information om riksdagsarbetet. Det kostar ju heller ingenting, vilket är
en fördel om man har kontakt med många.
Alla myndigheter och kommuner bör ha en IT-strategi för att stärka
öppenheten och informationstillgången.
Informationstekniken stärker också demokratin i den meningen att den ger
funktionshindrade nya möjligheter att vara delaktiga i samhället. Datorn kan
för många vara den enda vägen att kommunicera. Dessutom ger datorn
möjlighet till en fullständigt individanpassad utbildning, både vad gäller
innehåll och takt, genom skräddarsydda datorprogram i utbildningen.
I skolan som helhet ger Internet en ny möjlighet till självständig
informationssökning och individanpassad studiegång.
Internet och datorer är lika viktiga inslag på biblioteken som tidskrifter och
tidningar. Biblioteken får genom detta karaktären av medborgarkontor, där
människor kan kontakta politiker och tjänstemän via mejl och söka offentliga
handlingar av olika slag.
Vilka har dator/Internet
Det sägs ibland att datorinnehav är en klassfråga. Visst, alla
hushåll har inte dator, men internetsurfande är ändå Sveriges
nya folkrörelse.
Mer än 1 miljon PC om året säljs varje år i Sverige. 40% av hushållen hade
i början på året PC hemma. Siffran har sannolikt växt sedan dess. De så
kallade personalköpen har ytterligare fått fart på försäljningen. Det säljs
numera fler PC i världen än TV-apparater. Totalt finns det mer än en miljard
PC i världen.
En tredjedel av svenskarna mellan 15 och 75 använder Internet, det
motsvarar 2 miljoner människor. Över 60 procent av de mellan 15 och 17 år
har tillgång till och använder Internet. Snittåldern för en svensk surfare är ca
35 år, men så mycket som 16 procent av de mellan 50 och 75 år använder
Internet.
De flesta som surfar bor i städer och är flitiga på nätet. De flesta - 70
procent - är ute på nätet årets alla veckor. Tre fjärdedelar av dem finns på
platser med mer än 10.000 invånare.
Eftersom det är vanligt att människor med hög utbildning utnyttjar
Internet, över hälften av surfarna över 25 år är akademiker, måste en
prioriterad uppgift vara att introducera informationstekniken för alla i skolan.
Internethandel
1997 köpte vi svenskar varor för 2 miljarder kronor via
Internet. I år, 1998, beräknas vi handla för 5,8 miljarder.
25 % av användarna har handlat på nätet.
Annonsmarknaden på nätet beräknas i USA uppgå till 8 miljarder dollar år
2002. En beräkning visar att marknaden i Sverige kan vara värd 650 miljoner
kronor redan om ett par år.
Handeln är starkt internationaliserad. Priserna på många varor varierar
starkt mellan olika länder. Det råder också skattekonkurrens mellan länder.
Den som ser en väg att slippa svensk moms vågar i många fall försöket.
Att stoppa och öppna paket för att belägga innehållet med moms eller
annan skatt är den väg regeringen valt för att minska skattebortfallet. Men
hela saken understryker egentligen bara att problemet är det svenska
skattetrycket. Med världens högsta skattetryck så blir med nödvändighet
skattebaserna breda och skattesatserna höga. Så höga att människor, handel
och företag flyttar från landet.
2000-problemen
2000-problemen uppskattas kosta världen 600 miljarder
dollar, ungefär 5000 miljarder kronor. Enligt Jan Freese på
Post- och Telestyrelsen uppgår kostnaden för dessa fel i
program och processorer till 200 miljarder kronor bara i
Sverige.
Regeringen har misskött 2000-problemen. Från den stund då 2000-
problemen blev kända har det varit ett politiskt ansvar att uppmärksamma
dem, för att på så sätt visa myndigheter och företag att problemen måste tas
på allvar. Ledarskapet har brustit, från regeringens sida.
Det är ett ansvar för företagsledningar att ta tag i 2000-frågorna och det är
ett politiskt ledarskapsansvar att se till att myndigheter och stora system
fungerar. De rapporter som kommer lämnar en hel del övrigt att önska ifråga
om myndigheternas förmåga att i tid åtgärda problemen.
Bristerna i hanteringen beror nog delvis på att kommunikationsministern
gjordes till 2000-general och att 2000-delegationen har bestått av
fem personer från den offentliga sektorn och en från näringslivet. Ingen
teknisk expertis har varit med.
Det har länge varit viktigt att prioritera vilka myndigheter och funktioner
som är nödvändiga att åtgärda först och vilka som kan åtgärdas löpande.
Detta eftersom tiden har tillåtits springa iväg så långt att man knappast kan
tro att allt skall kunna klaras av före millennieskiftet.
Det finns dock företag som varit mer framsynta. Örebro Energi inledde
arbetet med att korrigera 2000-problemet redan 1995 och räknar med att vara
klara före 1998 års utgång.
IT-lagstiftning och
personuppgiftslag
En utgångspunkt för den lagstiftning som berör IT-området
bör vara dels att den är EU-gemensam och helst samordnad
med USA, dels att den är generell för alla media och
minimalistisk i bemärkelsen inte onödigt detaljreglerande.
Kriminella handlingar som förtal, uppvigling, förolämpning osv. är lika
straffbara oavsett vilken teknik som används för att begå dem.
Regeringen och socialdemokraterna säger sig vilja ha en generell lag-
stiftning, men ändå har man särlagstiftat t.ex. om ansvarig utgivare för
BBS-er.
Datalagen har i dagarna ersatts av en ny personuppgiftslag. Det är alldeles
uppenbart att den nya lagen ger fullständigt oacceptabla konsekvenser. Det
blir förbjudet att nämna namn på personer med mindre än att dessa först gett
sitt godkännande. Journalistisk verksamhet undantas dock.
Lagen borde istället ha baserats på en missbruksmodell, där man inriktade
sig på att stävja och beivra övertramp och intrång i den personliga
integriteten. Regeringen vill reglera hanteringen av uppgifter, styra vilken
sorts hantering som är acceptabel, oavsett om hanteringen kan sägas vara
missbruk eller inte.
Personuppgifter som en gång lämnats har i Sverige varit kollektivets
egendom. Det är fel. En personuppgift bör vara den enskildes och bara kunna
användas av myndigheter till det den är insamlad för. Detta är också EG-
direktivets utgångspunkt.
Mycket av hanteringen av personuppgifterna på Internet är harmlös.
Datoriseringen har gjort direktivet omodernt.
Regeringen måste snarast arbeta fram ny personuppgiftslag enligt en
modell där strävan är att stävja och beivra missbruk, inte styra normal
användning. Dessutom måste Sverige i EU driva på en modernisering av
berört direktiv. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med nytt
förslag till personuppgiftslag.
Världsekonomin förändras
Genom informationstekniken är den fulla
marknadsekonomin för första gången på väg att förverkligas
- hindren för information om varor och
produktionsförutsättningar minskar, rörligheten för kapital är
total. Vem som helst kan skaffa sig information om snart
sagt vad som helst. Adam Smith´s teoretiska
marknadsekonomi där alla har full information närmar sig.
Den fulla internationaliseringen gör att världsekonomin som helhet
fungerar effektivare. Om en viss stad eller region vinner eller förlorar på
internationalisering beror på hur väl den lyckas förvärva och bibehålla
konkurrensfördelar. Ingen region eller land är på förhand givna vinnare eller
förlorare. Det ligger i våra egna händer.
Det är nödvändigt för en region att finna och förvärva specifika
komparativa fördelar. Det finns inte ett och samma näringsklimat i hela
landet, eller en enda nivå på Sveriges konkurrenskraft. Den varierar från
kommun till kommun. Den insikten måste spridas. Politiken måste inriktas
på att stärka den lokala konkurrenskraften.
Politiken är fullt internationellt konkurrensutsatt i dag. Trots detta verkar
det i debatten som om alla faktorer som påverkar kommunerna börjar och
slutar vid kommungränsen. Internationaliseringen kan ses som ett hot, men
borde istället ses som en stor möjlighet.
Informationsteknik och
tillväxt
Det finns ett tydligt samband mellan investeringarna i IT och
tillväxt i ekonomin och i sysselsättningen. USA som ligger i
topp vad gäller investeringar i IT - 12 procent av de totala
investeringarna - gör det också i sysselsättningstillväxt, som
uppgår till nära 3,5 procent.
IT och kommunikation är numera den starkaste motorn för tillväxt och
sysselsättning. Den fysisk infrastrukturen är viktig, men inte längre viktigast.
IT-revolutionen ställer stora krav på en positiv attityd till förnyelse och
förändring. Det allvarligaste politiska missgreppet är därför regeringens
statiska och tillbakablickande syn på politiken.
1995 kom 25 procent av de nya jobben i Sverige i företag inom det
samlade info-kom-området. Åren före stod branschen för 16 procent av de
nya arbetstillfällena.
Tre gånger fler svenskar jobbar idag inom info-kom-området än i fordons-
industrin. De anställda i branschen är nära 250.000 stycken och motsvarar
hälften av de anställda i pappers-, stål- och verkstadsindustrierna. De berörda
företagen omsätter motsvarande hälften av alla de gamla basnäringarna.
På fem år har 14.000 jobb växt fram inom Ericsson i Sverige, under-
leverantörer oräknade. Ericsson med tillhörande sfär har stor del i att arbets-
löshetssiffrorna inte rasat iväg ytterligare. Företaget står nu för 15 procent
av
landets exportvärde. Det är mer än hela skogsindustrin.
Med andra ord - IT:s och info-kom branschens genomslag i ekonomin är
inte något som ligger långt in i framtiden. IT:s betydelse är här och nu.
Ett konkurrenskraftigt
Ericsson
På fem år har, som nämnts ovan, 14.000 jobb växt fram inom
Ericsson i Sverige, underleverantörer oräknade. En
uppskattning är att Ericsson sysselsätter dubbelt så många
människor i underleverantörsföretag som i den egna
verksamheten. Nationen Sverige är liksom flera regioner i
landet starkt beroende av Ericsson.
Ericssons framgångar på mobiltelefonisidan är helt beroende av att man
ligger i den tekniska utvecklingens framkant. Ericsson byter hela sin
produktportfölj vartannat år. För att klara att utveckla ny teknik och nya
produkter satsar företaget 27 miljarder kronor på forskning varje år. Ericsson
satsar enligt uppgift idag mer på forskning och utveckling är landets samtliga
universitet tillsammans.
Det är oerhört viktigt att forskningen ges förutsättningar att vara kvar i
Sverige. Varje forskare inom Ericsson ger upphov till 10 andra jobb. Utan
framgångsrik forskning och utveckling - inga framgångsrika produkter. Utan
framgångsrik forskning och utveckling - inga exportinkomster för Sverige.
Utan framgångsrik forskning och utveckling - inga tillverkningsjobb i t.ex.
Kumla.
De svenska storföretagen växer - men inte i först hand i Sverige. I stället
har tiotusentals av nyanställningarna skett utomlands. 3.000 svenska
Ericsson-civilingenjörer arbetar t.ex. utomlands. Förutsättningarna för
företagande och produktion måste vara så goda i Sverige att företagen inte
tvingas att investera utomlands av annat än marknadsskäl.
Häromåret anställde Ericsson 900 ingenjörer. Det var lika många som
examinerades från elektronik- och datalinjerna. Det är nödvändigt att
Ericsson och övriga företag inom IT-branschen ges goda förutsättningar för
framtiden. Utbildningen inom IT-området måste uppgraderas på alla stadier.
Sverige är beroende av att företagsklimatet är så bra att Ericsson och andra
kunskapsföretag är beredda att verka här. Relevant forskning och utbildning
måste uppgraderas, skatten på inkomster sänkas och en ny attityd från
regeringens sida prägla relationerna till bl.a. Ericsson.
Behövs en svensk IT-vision?
Sverige behöver en stark IT-vision. Inte för att styra och
reglera utvecklingen utan för att uppmärksamma
möjligheter.
Det är fråga om ledarskap i både handling och retorik. Man kan inte
bildligen och kanske bokstavligen börja med att bära ut datorn från
tjänsterummet eller avvakta med att skaffa mejladress om man som politiker
har ambitionen att verka för en modernisering av Sverige.
Det är inte en politisk uppgift att styra och reglera utveckling. Det är
däremot en politisk uppgift att avlägsna hinder för IT-utvecklingen. Där finns
en hel del att göra både vad gäller infrastruktur, skattesystem och
lagstiftning. Ett tydligt aktuellt exempel är personuppgiftslagen.
Alla kontakter med myndigheter måste gå att hantera via Internet. Man
skall kunna betala moms och skatt, deklarera osv. Detta förutsätter arbete
med att hantera säkra digitala signaturer.
Den offentliga upphandlingen kan skötas elektroniskt för att stimulera
utvecklingen. Staten skall stå för viss infrastruktur och eventuellt viss
teknikupphandling.
Ett annat område där det offentliga har en roll är att utveckla telemedicin-
användningen.
IT påverkar ekonomin på alla nivåer och effekten är genomgripande.
Vi lever i en ny ekonomi - den teoretiska marknadsekonomin är hårdraget
här på grund av kombinationen av en snabbt växande världshandel och
internationalisering samt informationsteknikens snabbhet och förmåga till
genomlysning av ekonomi, näringsklimat och individklimat. Brister kan inte
döljas eller pratas bort - de kan bara åtgärdas.
IT och info-kom är en växande och angelägen sektor i sig. Vikten av den
samlade info-kom-branschen har redogjorts för ovan.
IT är i lika hög grad en integrerad del av andra företags verksamhet. Volvo
är förmodligen en av landets största IT-användare. IT-användningen är
genomgripande i större företag, men långt ifrån alltid i småföretagen. En
ökad IT-mognad där är eftersträvansvärd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om marknätet för digital TV,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet på ansvarig utgivare för BBS:er,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentligägda kommersiella webbplatser, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en privatisering av Telia, 3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationsteknikanvändningen i skolan, 4
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en politik för att ge landets alla skolor, hushåll och företag
tillgång till bredbandskommunikation, 2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ändring av personuppgiftslagen.

Stockholm den 27 oktober 1998
Sten Tolgfors (m)
















1 Yrkande 2 hänvisat till JuU.
2 Yrkandena 3 och 6 hänvisade till TU.
3 Yrkande 4 hänvisat till NU.
4 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03
Yrkanden (14)